Finwire
Rapportsäsongen för det tredje kvartalet 2023 är till största delen avklarad för storbolagen, efter två mycket intensiva veckor 42 och 43 i slutet av oktober. Värmeteknikbolaget Nibe är det sista bolaget i OMXS30-index att rapportera för kvartalet den 15 november. Rapporterna fortsätter dock strömma in till utgången av november.
Börsutvecklingen har samtidigt varit mycket dyster under augusti till oktober. Bakgrunden är de snabba räntehöjningarna från centralbankerna som nyligen fått den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan att stiga till fem procent för första gången sedan 2007. Ihållande hög inflation, stigande oljepris och geopolitisk oro med krigen i Ukraina och Israel bidrar också negativt.
Finwire har i början av november sammanställt konsensus för drygt 70 bolag hittills i kvartalet.
Tittar man branschmässigt är det en spretig bild som ges, där ofta bolagsspecifika faktorer påverkar enskilda bolags resultat. Bilden är dock tydligt att storbankerna är vinnare med stöd av ränteuppgången.
Alla fyra storbankerna slog analytikernas förväntningar på rörelseresultatet. SEB var starkast med ett rörelseresultat på 20,2 procent högre än konsensus, tätt följd av Handelsbanken där rörelseresultatet kom in 18,5 procent högre än väntat. Swedbank slog förväntningarna med 8,1 procent medan Nordea kom in 2,9 procent högre än konsensus.
När det gäller intäkterna kom SEB in 8,5 procent högre än konsensus, följt av Handelsbanken som var 8,0 procent högre än väntat och Swedbank 3,1 procent bättre än förväntat. Nordeas intäkter gick mot strömmen och var 0,6 procent lägre än konsensus.
Räntenettot, som gynnas av de stigande räntorna, är den viktigaste intäktskällan för bankerna. Utöver räntenettot är de två andra stora intäktsposterna provisionsnettot och tradingnettot.
Handelsbankens räntenetto var 3,2 procent högre än konsensus, följt av Nordea som var 1,9 procent bättre än väntat. SEB och Swedbank kom in 0,6 procent respektive 0,3 procent högre än konsensus. Normalt sett brukar intervallet plus/minus 2 procent jämfört med konsensus räknas som i linje med förväntningarna.
Bankernas kostnadseffektivitet brukar mätas i nyckeltalet K/I-tal, som står för kostnader i relation till intäkter. K/I-talet var låga 30,1 i Swedbank, 32,9 i SEB, 35,0 i Handelsbanken och 40,4 i Nordea. Swedbank är därmed bäst och Nordea sämst i denna gren.
Kreditförlusterna var positiva med 17 miljoner kronor i SEB, marginella 1 miljon kronor i Handelsbanken, 33 miljoner euro i Nordea samt 347 miljoner kronor i Swedbank.
SEB meddelade i rapporten att styrelsen beslutat utnyttja bemyndigandet från årsstämman att inleda ett nytt återköpsprogram på 1,25 miljarder kronor.
Handelsbankens avgående vd Carina Åkerström bedömer att banken är i en mycket bra position med goda förutsättningar för fortsatt tillväxt, förbättrad effektivitet och ökad lönsamhet. Styrelsen utsåg Michael Green till ny vd med tillträde den 1 januari 2024. Han arbetar idag som chef för bankens verksamhet i Sverige.
Nordea räknar fortfarande med en avkastning på eget kapital som ligger väl över 15 procent för 2023. Swedbank planerar för att leverera en uthållig avkastning om 15 procent på eget kapital från 2025 och framåt.
Bankaktierna har dock inte varit några vinnare på börsen i år. Vid lunchtid den 2 november var Nordeas aktie upp med 5 procent från årsskiftet. SEB:s A-aktie och Swedbanks aktie hade bägge ökat 2 procent medan Handelsbankens A-aktie backat 10 procent från årsskiftet. Siffrorna är kursutvecklingen oräknat erhållen utdelning.
En orsak till den svaga utvecklingen för bankaktierna, trots den goda resultatutvecklingen, är att många utländska investerare är oroliga för de svenska bankernas relativt stora exponering mot kommersiella fastighetsbolag, som är tydliga förlorare på stigande räntor.
Nästa rapportsäsong i januari och februari är boksluten för 2023 då vi får styrelsernas utdelningsförslag. Det mesta pekar på att storbankerna kommer lämna goda utdelningar till aktieägarna vid årsstämmorna under våren 2024.
