Åtstramande penningpolitik fortsatt i fokus

Efter den rekordsnabba höjningstakten av styrräntor med amerikanska centralbanken Federal Reserve i spetsen råder det fortfarande osäkerhet hur länge de höga räntenivåerna ska kvarstå och vilken effekt det får på världens ekonomier. Det är heller inte ristat i sten om det leder till en recession eller om vi klarar oss undan med en mjuklandning av ekonomin. Budskapet från centralbankerna i ett avseende är i alla fall tydligt: Inkommande makrodata bestämmer riktningen.

Styrräntorna fortsätter att stiga runt om i världen, även om flera stora centralbanker under månaden lämnat den viktiga styrräntan oförändrad.

Världens mäktigaste centralbank, Federal Reserve, lämnade räntan oförändrad vid 5,25-5,50 procent. Samtidigt signalerade centralbanken om en möjlig höjning till i år. ECB överraskade marknaden med att höja sin ränta med 25 punkter till 4,5 procent. Marknaden hade räknat med en paus i räntehöjningarna.

Svenska styrräntan på högsta nivån sedan 2008

I vårt närområde har såväl Sverige som Norge höjt sina räntor under den tidiga hösten. Riksbanken höjde med 25 punkter till 4 procent medan Norges Bank höjde med lika mycket till 4,25 procent. Den svenska styrräntan har nu höjts åtta gånger i rad och ligger på den högsta nivån sedan 2008.

Flera stora centralbanker såsom Bank of England, SNB, Reserve Bank of Australia, Bank of Canada och Bank of Japan lämnade sina räntor oförändrade. Turkiet har efter presidentvalet totalt lagt om sin penningpolitik och höjde under månaden sin ränta till 30 procent, från tidigare 25 procent. Landet har den i särklass högsta räntan i Europa. I botten ligger Schweiz med 1,75 procent.

Fler länder har även sänkt sina räntor, däribland Chile, Polen, Ukraina, Georgien och Brasilien.

Två frågor som marknaden nu fokuserar på:

Bedömare menar att centralbankernas stora höjningsvåg är mer eller mindre klar. Samtidigt fortsätter centralbankstoppar att hamra in budskapet att räntan behöver kvarstå på en högre nivå under en längre tid. Det gör att marknaden riktar blicken mot två frågor. Den första handlar om tidshorisonten. Hur länge kommer räntorna att ligga kvar på åtstramande nivåer? Ju längre räntorna ligger förhöjda ju högre blir risken att de får en tydligt avkylande effekt på ekonomin. Den andra frågan det tvistas om är om det blir en mjuklandning av ekonomin eller recession och hårdlandning.

Den senaste veckan har konjunktur-, budget- och ränteoro haft övertaget vilket gjort att kurserna på världens börser pekat nedåt. Wall Street, mätt som det breda indexet S&P 500, handlas nu till nivåer från i juni.

Slår mot fastighetsbolagens lönsamhet

Samtidigt har de stigande räntenivåerna redan börjat att slå igenom, exempelvis vad gäller lönsamheten för fastighetsbolagen. Stora skulder i förhållande till intäkter gör att vissa bolag uppvisat svaga förvaltningsresultat. Det sker också kapitaliseringar brett för att stärka balansräkningarna i de finansiellt svagare bolagen på börsen.

Skuldsatta hushåll pressas mer än staten

Vid sidan av räntekänsliga bolag pressas även de skuldsatta hushållen. De svenska hushållen är bland de mest skuldsatta i världen. Fördel för Sverige är att den svenska statsskulden är i förhållande till BNP bland de lägsta i Europa.

Centralbankernas budskap har den senaste tiden har i alla fall varit väldigt tydlig på en punkt: Inkommande makrodata bestämmer riktningen. Fortsätter inflationen att ligga på höga nivåer kommer åtstramningen att fortsätta. Riktningen bestäms alltså av hur den digra skörden av makrostatistik ser ut framöver med allt från inflation till inköpschefsindex och arbetslöshet.