Hoppa till huvudinnehållet
Den webbläsare du använder stöds inte längre. Klicka här för att se vilka rekommenderade webbläsare som stöds.

Djurslands Bank

Djurslands Bank

898DKK
+5,65% (+48,00)
Vid stängning
Högst898
Lägst848
Omsättning
2,6 MDKK
898DKK
+5,65% (+48,00)
Vid stängning
Högst898
Lägst848
Omsättning
2,6 MDKK

Djurslands Bank

Djurslands Bank

898DKK
+5,65% (+48,00)
Vid stängning
Högst898
Lägst848
Omsättning
2,6 MDKK
898DKK
+5,65% (+48,00)
Vid stängning
Högst898
Lägst848
Omsättning
2,6 MDKK

Djurslands Bank

Djurslands Bank

898DKK
+5,65% (+48,00)
Vid stängning
Högst898
Lägst848
Omsättning
2,6 MDKK
898DKK
+5,65% (+48,00)
Vid stängning
Högst898
Lägst848
Omsättning
2,6 MDKK
2025 Q3-rapport

Endast PDF

24 dagar sedan
30,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
3,53 %Direktavk.

Orderdjup

DenmarkNasdaq Copenhagen
Antal
Köp
532
Sälj
Antal
372

Senaste avslut

TidPrisAntalKöpareSäljare
10--
13--
1--
3--
7--
Högst
898
VWAP
859
Lägst
848
OmsättningAntal
2,6 3 007
VWAP
859
Högst
898
Lägst
848
OmsättningAntal
2,6 3 007

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Mäklarstatistik

Mest köpt

Mest köpt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Anonym3 0073 00700

Mest sålt

Mest sålt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Anonym3 0073 00700

Företagshändelser

Nästa händelse
2026 Q1-rapport
13 maj 2026
Tidigare händelser
2025 Q3-rapport7 nov.
2025 Q2-rapport15 aug.
2025 Q1-rapport14 maj
2024 Q4-rapport5 feb.
2024 Q3-rapport8 nov. 2024
Data hämtas från Quartr, FactSet

Shareville

Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
  • för 19 tim sedan
    ·
    för 19 tim sedan
    ·
    I och med Vestjysk Banks redovisning i tisdags avslutades en period efter ett tredje kvartal där överraskningarna på redovisningsfronten var få. Men man behöver inte ta fram förstoringsglaset för att se indikationer på att framtidens danska börsnoterade banker riskerar att delas upp i ett A- och ett B-lag. Det råder enighet bland bankdirektörerna om att konsolideringarna fortsatt kommer att svepa över branschen; men ingen kan se sig som andrafiol i en fusion. Denna diskrepans kan ge anledning till leenden på kort sikt, men vid något tillfälle kommer det att bli allvarligt för den del av bankerna som, både i relativ och absolut mening, inte har kontroll över sina kostnader. Medan den (nästan) samlade danska näringslivsjournalistkåren begränsar sin framställning av kvartalsrapporterna till en jämförelse med motsvarande kvartal förra året – och därför omkring 20 gånger enligt samma mall har tvingats konstatera att räntenettot har varit fallande – så missar detta schabloniserade tillvägagångssätt ett helt centralt element i avgörandet av framtidens vinnare och förlorare: Kostnadshantering. Med många år som ekonomisk rådgivare som ballast har jag erfarit att det är i goda tider som kaptenen ska styra ekonomin stramt, medan det i kristider ska finnas skapat utrymme för att kunna föra skeppet tryggt i hamn – och kanske till och med göra några offensiva och till och med billiga investeringar. Denna grundprincip gäller oavsett om det handlar om en privatekonomi, en företagsekonomi eller en nationalekonomi. Där förvaltarna av nationalekonomin enbart väljs för en period av fyra år, och inte nödvändigtvis är utvalda för sina förmågor eller insikter i ekonomiska förhållanden, så kan vi kräva att ha större förväntningar på förvaltarna av företagen. Jag har stor sympati för bankdirektörernas fokus på att det är andra intressenter än bara aktieägarna vars intressen ska tillvaratas. Alla intressen ska helt naturligt kalibreras. Det finns helt enkelt inget naturligt motsatsförhållande mellan en stram kostnadshantering och övriga intressenters intressen. Ja, medarbetarna vill gärna ha högre lön – men även medarbetarna har intresse av en livskraftig konstruktion. Och om jag skulle peka på ett moment som, i min optik, är vägledande för bankernas resultat under de kommande åren, så är det beredskapen att ha en fast hand vid rodret på kostnadssidan. Det första synliga beviset på denna medvetenhetsnivå är ett strategiskt mål för en given kostnadsprocent. Om ni läser bankernas årsredovisningar och det inte nämns ett mål för kostnadsprocenten, då anser jag att vi har en första varningssignal. Försök själva att bilda er en uppfattning utifrån följande fyra exempel: 1. Från Nordfyns Banks årsredovisning 2024: ”Koncernens affärsmodell och tillväxtstrategi innebär att kostnadsprocenten fortsatt kommer att vara relativt hög. Det är ledningens målsättning att tillväxt och effektivisering löpande ska sänka kostnadsprocenten.” (jag påstår väl inte för mycket om jag menar att detta är en relativt vag formulering av en målsättning). 2. Från SJF:s 3. kvartalsrapport 2025: ”Vår kostnadsprocent ska sänkas och senast från och med räkenskapsåret 2026 vara under 50 %” 3. Danske Bank har i sin ”Forward 28”-strategi fastställt ett konkret mål om en kostnadsprocent på maximalt 45. 4. Det ultimata beviset för att stram kostnadshantering inte är ett hinder för fortsatt tillväxt och framgång är Ringkjøbing Landbobank, som är kända för sitt notoriska fokus på kostnadsprocenten. Detta har också inneburit att banken nu är värderad efter helt andra multiplar än sina konkurrenter. För att identifiera skillnaderna mellan bankerna har jag gjort en helt enkel analys av räntenetto och avgiftsintäkter kontra kostnader för personal och administration i de danska börsnoterade bankerna från 1. kvartalet 2023 till 3. kvartalet 2025. Det kan finnas många invändningar mot förutsättningarna i en sådan analys: Varför 1. kvartalet 2023? Varför jämföra topplinjen med ett enskilt element på kostnadssidan? Mitt svar på detta är att ibland kan även de allra enklaste analyserna hjälpa oss att identifiera en utvecklingsriktning. Visserligen har räntan fallit under perioden (men det är detsamma för alla banker), men annars måste det trots geopolitiska spänningar och inflationsutmaningar sägas vara en ganska stabil period. Det jag försöker identifiera är inte den faktiska nivån (det har vi andra nyckeltal för), utan enbart utvecklingen för de enskilda bankerna under denna period bestående av 11 kvartal. Jag har endast med 17 börsnoterade banker i analysen, då Ringkjøbing Landbobank, på grund av sin historik, värderas på ett annat sätt av analytiker och investerare. Samtidigt håller jag Nordea utanför, då dess primära notering inte är i Danmark.
    för 6 tim sedan
    ·
    för 6 tim sedan
    ·
    Mycket bra arbete Det du saknar är kundsegmentet, t.ex. Vestjysk bank har många jordbruk som kunder, om bönderna klarar sig bra behöver inte så mycket skrivas av på förlustkontot.
  • inaktiverad
    17 nov.
    ·
    inaktiverad
    17 nov.
    ·
    Bokslutet och kursökningarna stämmer inte överens i 3 kvartal jämfört med förra året de första 3 kvartalens bokslut följer inte alls kursutvecklingen av boksluten, ledningens uttalanden är så positiva att 4 kvartal säkert blir ett jätte???? Om det fortsätter som nu.!
    17 nov.
    ·
    17 nov.
    ·
    Bankerna har generellt varit för lågt prissatta, och Djurslands bank är det fortfarande. Kursuppgången vittnar bara om den låga prissättning den har haft.
    18 nov.
    ·
    18 nov.
    ·
    Jodå. Men lågt pris och fin tillväxt samt god avkastning på eget kapital, så har det varit flera år i rad. Och det finns inget som pekar på större avskrivningar. Så finns det något att fundera på.
  • inaktiverad
    5 nov.
    ·
    inaktiverad
    5 nov.
    ·
    Nu dröjer det inte länge förrän vi ser rapporten och jag ser fram emot att se en ökning i alla segment som återspeglar en 55% kursuppgång!
    7 nov.
    ·
    7 nov.
    ·
    En av anledningarna till den lätt ökade uppmärksamheten på banken är att de vid senaste revisionen av index kom upp i Midcap - det betyder något utöver att de tjänar pengar. Det fanns dock en liten anmärkning från Finansinspektionen vid ett tillfälle - de var under finanskrisen 2009-2010 så solida att de inte var med i "bankpaket" 2.
  • inaktiverad
    20 okt.
    ·
    inaktiverad
    20 okt.
    ·
    Om 1 år + 50% När det gäller kapitalvinst frågar jag mig själv om intäkter, vinst, kundförvärv och framför allt vinst följer priset? Eller är det en bubbla? Eller fantastisk ledning och fantastiska anställda???
    31 okt.
    ·
    31 okt.
    ·
    Några banker blir bara förbisedda. Fx har investerare inte intresserat sig för Lån & Spar och helt plötsligt sticker kursen iväg eftersom bankerna får uppmärksamhet. Landbobanken är relativt dyr av någon anledning.
    1 nov.
    ·
    1 nov.
    ·
    Jag vet väl att Landbobanken är väldigt dyr jämfört med andra bankaktier.
  • inaktiverad
    15 okt.
    ·
    inaktiverad
    15 okt.
    ·
    Jag har följt Djurslands Banks kurs i många år och har blivit mycket förvånad över att denna lilla aktieomsättning kan påverka kursen så mycket att den ökar. Om banken kunde presentera en tillströmning av kunder, filialer eller förvärvsinkomster, skulle detta nuvarande pris förmodligen vara relevant, en ökning på cirka 45 % på 1 år och 200 % under cirka 10 år jämfört med Danske Bank och Nordea, då måste jag tro att det har skett otroliga expansioner inom alla sektorer av banken.
    15 okt.
    ·
    15 okt.
    ·
    När Nykredit köpte Spar Nord till ett fyndpris (med ett pris/vinst-tal på 1,78) ökade fokuset på de små bankerna, inklusive Djurslands Bank. Läs: de små provinsbankerna är alldeles för billigt prissatta. Djurslands Bank är också en av få småbanker som köper upp egna aktier.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.

Nyheter & Analyser

Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.

Relaterade värdepapper

2025 Q3-rapport

Endast PDF

24 dagar sedan
30,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
3,53 %Direktavk.

Nyheter & Analyser

Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.

Shareville

Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
  • för 19 tim sedan
    ·
    för 19 tim sedan
    ·
    I och med Vestjysk Banks redovisning i tisdags avslutades en period efter ett tredje kvartal där överraskningarna på redovisningsfronten var få. Men man behöver inte ta fram förstoringsglaset för att se indikationer på att framtidens danska börsnoterade banker riskerar att delas upp i ett A- och ett B-lag. Det råder enighet bland bankdirektörerna om att konsolideringarna fortsatt kommer att svepa över branschen; men ingen kan se sig som andrafiol i en fusion. Denna diskrepans kan ge anledning till leenden på kort sikt, men vid något tillfälle kommer det att bli allvarligt för den del av bankerna som, både i relativ och absolut mening, inte har kontroll över sina kostnader. Medan den (nästan) samlade danska näringslivsjournalistkåren begränsar sin framställning av kvartalsrapporterna till en jämförelse med motsvarande kvartal förra året – och därför omkring 20 gånger enligt samma mall har tvingats konstatera att räntenettot har varit fallande – så missar detta schabloniserade tillvägagångssätt ett helt centralt element i avgörandet av framtidens vinnare och förlorare: Kostnadshantering. Med många år som ekonomisk rådgivare som ballast har jag erfarit att det är i goda tider som kaptenen ska styra ekonomin stramt, medan det i kristider ska finnas skapat utrymme för att kunna föra skeppet tryggt i hamn – och kanske till och med göra några offensiva och till och med billiga investeringar. Denna grundprincip gäller oavsett om det handlar om en privatekonomi, en företagsekonomi eller en nationalekonomi. Där förvaltarna av nationalekonomin enbart väljs för en period av fyra år, och inte nödvändigtvis är utvalda för sina förmågor eller insikter i ekonomiska förhållanden, så kan vi kräva att ha större förväntningar på förvaltarna av företagen. Jag har stor sympati för bankdirektörernas fokus på att det är andra intressenter än bara aktieägarna vars intressen ska tillvaratas. Alla intressen ska helt naturligt kalibreras. Det finns helt enkelt inget naturligt motsatsförhållande mellan en stram kostnadshantering och övriga intressenters intressen. Ja, medarbetarna vill gärna ha högre lön – men även medarbetarna har intresse av en livskraftig konstruktion. Och om jag skulle peka på ett moment som, i min optik, är vägledande för bankernas resultat under de kommande åren, så är det beredskapen att ha en fast hand vid rodret på kostnadssidan. Det första synliga beviset på denna medvetenhetsnivå är ett strategiskt mål för en given kostnadsprocent. Om ni läser bankernas årsredovisningar och det inte nämns ett mål för kostnadsprocenten, då anser jag att vi har en första varningssignal. Försök själva att bilda er en uppfattning utifrån följande fyra exempel: 1. Från Nordfyns Banks årsredovisning 2024: ”Koncernens affärsmodell och tillväxtstrategi innebär att kostnadsprocenten fortsatt kommer att vara relativt hög. Det är ledningens målsättning att tillväxt och effektivisering löpande ska sänka kostnadsprocenten.” (jag påstår väl inte för mycket om jag menar att detta är en relativt vag formulering av en målsättning). 2. Från SJF:s 3. kvartalsrapport 2025: ”Vår kostnadsprocent ska sänkas och senast från och med räkenskapsåret 2026 vara under 50 %” 3. Danske Bank har i sin ”Forward 28”-strategi fastställt ett konkret mål om en kostnadsprocent på maximalt 45. 4. Det ultimata beviset för att stram kostnadshantering inte är ett hinder för fortsatt tillväxt och framgång är Ringkjøbing Landbobank, som är kända för sitt notoriska fokus på kostnadsprocenten. Detta har också inneburit att banken nu är värderad efter helt andra multiplar än sina konkurrenter. För att identifiera skillnaderna mellan bankerna har jag gjort en helt enkel analys av räntenetto och avgiftsintäkter kontra kostnader för personal och administration i de danska börsnoterade bankerna från 1. kvartalet 2023 till 3. kvartalet 2025. Det kan finnas många invändningar mot förutsättningarna i en sådan analys: Varför 1. kvartalet 2023? Varför jämföra topplinjen med ett enskilt element på kostnadssidan? Mitt svar på detta är att ibland kan även de allra enklaste analyserna hjälpa oss att identifiera en utvecklingsriktning. Visserligen har räntan fallit under perioden (men det är detsamma för alla banker), men annars måste det trots geopolitiska spänningar och inflationsutmaningar sägas vara en ganska stabil period. Det jag försöker identifiera är inte den faktiska nivån (det har vi andra nyckeltal för), utan enbart utvecklingen för de enskilda bankerna under denna period bestående av 11 kvartal. Jag har endast med 17 börsnoterade banker i analysen, då Ringkjøbing Landbobank, på grund av sin historik, värderas på ett annat sätt av analytiker och investerare. Samtidigt håller jag Nordea utanför, då dess primära notering inte är i Danmark.
    för 6 tim sedan
    ·
    för 6 tim sedan
    ·
    Mycket bra arbete Det du saknar är kundsegmentet, t.ex. Vestjysk bank har många jordbruk som kunder, om bönderna klarar sig bra behöver inte så mycket skrivas av på förlustkontot.
  • inaktiverad
    17 nov.
    ·
    inaktiverad
    17 nov.
    ·
    Bokslutet och kursökningarna stämmer inte överens i 3 kvartal jämfört med förra året de första 3 kvartalens bokslut följer inte alls kursutvecklingen av boksluten, ledningens uttalanden är så positiva att 4 kvartal säkert blir ett jätte???? Om det fortsätter som nu.!
    17 nov.
    ·
    17 nov.
    ·
    Bankerna har generellt varit för lågt prissatta, och Djurslands bank är det fortfarande. Kursuppgången vittnar bara om den låga prissättning den har haft.
    18 nov.
    ·
    18 nov.
    ·
    Jodå. Men lågt pris och fin tillväxt samt god avkastning på eget kapital, så har det varit flera år i rad. Och det finns inget som pekar på större avskrivningar. Så finns det något att fundera på.
  • inaktiverad
    5 nov.
    ·
    inaktiverad
    5 nov.
    ·
    Nu dröjer det inte länge förrän vi ser rapporten och jag ser fram emot att se en ökning i alla segment som återspeglar en 55% kursuppgång!
    7 nov.
    ·
    7 nov.
    ·
    En av anledningarna till den lätt ökade uppmärksamheten på banken är att de vid senaste revisionen av index kom upp i Midcap - det betyder något utöver att de tjänar pengar. Det fanns dock en liten anmärkning från Finansinspektionen vid ett tillfälle - de var under finanskrisen 2009-2010 så solida att de inte var med i "bankpaket" 2.
  • inaktiverad
    20 okt.
    ·
    inaktiverad
    20 okt.
    ·
    Om 1 år + 50% När det gäller kapitalvinst frågar jag mig själv om intäkter, vinst, kundförvärv och framför allt vinst följer priset? Eller är det en bubbla? Eller fantastisk ledning och fantastiska anställda???
    31 okt.
    ·
    31 okt.
    ·
    Några banker blir bara förbisedda. Fx har investerare inte intresserat sig för Lån & Spar och helt plötsligt sticker kursen iväg eftersom bankerna får uppmärksamhet. Landbobanken är relativt dyr av någon anledning.
    1 nov.
    ·
    1 nov.
    ·
    Jag vet väl att Landbobanken är väldigt dyr jämfört med andra bankaktier.
  • inaktiverad
    15 okt.
    ·
    inaktiverad
    15 okt.
    ·
    Jag har följt Djurslands Banks kurs i många år och har blivit mycket förvånad över att denna lilla aktieomsättning kan påverka kursen så mycket att den ökar. Om banken kunde presentera en tillströmning av kunder, filialer eller förvärvsinkomster, skulle detta nuvarande pris förmodligen vara relevant, en ökning på cirka 45 % på 1 år och 200 % under cirka 10 år jämfört med Danske Bank och Nordea, då måste jag tro att det har skett otroliga expansioner inom alla sektorer av banken.
    15 okt.
    ·
    15 okt.
    ·
    När Nykredit köpte Spar Nord till ett fyndpris (med ett pris/vinst-tal på 1,78) ökade fokuset på de små bankerna, inklusive Djurslands Bank. Läs: de små provinsbankerna är alldeles för billigt prissatta. Djurslands Bank är också en av få småbanker som köper upp egna aktier.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.

Orderdjup

DenmarkNasdaq Copenhagen
Antal
Köp
532
Sälj
Antal
372

Senaste avslut

TidPrisAntalKöpareSäljare
10--
13--
1--
3--
7--
Högst
898
VWAP
859
Lägst
848
OmsättningAntal
2,6 3 007
VWAP
859
Högst
898
Lägst
848
OmsättningAntal
2,6 3 007

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Mäklarstatistik

Mest köpt

Mest köpt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Anonym3 0073 00700

Mest sålt

Mest sålt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Anonym3 0073 00700

Företagshändelser

Nästa händelse
2026 Q1-rapport
13 maj 2026
Tidigare händelser
2025 Q3-rapport7 nov.
2025 Q2-rapport15 aug.
2025 Q1-rapport14 maj
2024 Q4-rapport5 feb.
2024 Q3-rapport8 nov. 2024
Data hämtas från Quartr, FactSet

Relaterade värdepapper

2025 Q3-rapport

Endast PDF

24 dagar sedan

Nyheter & Analyser

Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.

Företagshändelser

Nästa händelse
2026 Q1-rapport
13 maj 2026
Tidigare händelser
2025 Q3-rapport7 nov.
2025 Q2-rapport15 aug.
2025 Q1-rapport14 maj
2024 Q4-rapport5 feb.
2024 Q3-rapport8 nov. 2024
Data hämtas från Quartr, FactSet

Relaterade värdepapper

30,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
3,53 %Direktavk.

Shareville

Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
  • för 19 tim sedan
    ·
    för 19 tim sedan
    ·
    I och med Vestjysk Banks redovisning i tisdags avslutades en period efter ett tredje kvartal där överraskningarna på redovisningsfronten var få. Men man behöver inte ta fram förstoringsglaset för att se indikationer på att framtidens danska börsnoterade banker riskerar att delas upp i ett A- och ett B-lag. Det råder enighet bland bankdirektörerna om att konsolideringarna fortsatt kommer att svepa över branschen; men ingen kan se sig som andrafiol i en fusion. Denna diskrepans kan ge anledning till leenden på kort sikt, men vid något tillfälle kommer det att bli allvarligt för den del av bankerna som, både i relativ och absolut mening, inte har kontroll över sina kostnader. Medan den (nästan) samlade danska näringslivsjournalistkåren begränsar sin framställning av kvartalsrapporterna till en jämförelse med motsvarande kvartal förra året – och därför omkring 20 gånger enligt samma mall har tvingats konstatera att räntenettot har varit fallande – så missar detta schabloniserade tillvägagångssätt ett helt centralt element i avgörandet av framtidens vinnare och förlorare: Kostnadshantering. Med många år som ekonomisk rådgivare som ballast har jag erfarit att det är i goda tider som kaptenen ska styra ekonomin stramt, medan det i kristider ska finnas skapat utrymme för att kunna föra skeppet tryggt i hamn – och kanske till och med göra några offensiva och till och med billiga investeringar. Denna grundprincip gäller oavsett om det handlar om en privatekonomi, en företagsekonomi eller en nationalekonomi. Där förvaltarna av nationalekonomin enbart väljs för en period av fyra år, och inte nödvändigtvis är utvalda för sina förmågor eller insikter i ekonomiska förhållanden, så kan vi kräva att ha större förväntningar på förvaltarna av företagen. Jag har stor sympati för bankdirektörernas fokus på att det är andra intressenter än bara aktieägarna vars intressen ska tillvaratas. Alla intressen ska helt naturligt kalibreras. Det finns helt enkelt inget naturligt motsatsförhållande mellan en stram kostnadshantering och övriga intressenters intressen. Ja, medarbetarna vill gärna ha högre lön – men även medarbetarna har intresse av en livskraftig konstruktion. Och om jag skulle peka på ett moment som, i min optik, är vägledande för bankernas resultat under de kommande åren, så är det beredskapen att ha en fast hand vid rodret på kostnadssidan. Det första synliga beviset på denna medvetenhetsnivå är ett strategiskt mål för en given kostnadsprocent. Om ni läser bankernas årsredovisningar och det inte nämns ett mål för kostnadsprocenten, då anser jag att vi har en första varningssignal. Försök själva att bilda er en uppfattning utifrån följande fyra exempel: 1. Från Nordfyns Banks årsredovisning 2024: ”Koncernens affärsmodell och tillväxtstrategi innebär att kostnadsprocenten fortsatt kommer att vara relativt hög. Det är ledningens målsättning att tillväxt och effektivisering löpande ska sänka kostnadsprocenten.” (jag påstår väl inte för mycket om jag menar att detta är en relativt vag formulering av en målsättning). 2. Från SJF:s 3. kvartalsrapport 2025: ”Vår kostnadsprocent ska sänkas och senast från och med räkenskapsåret 2026 vara under 50 %” 3. Danske Bank har i sin ”Forward 28”-strategi fastställt ett konkret mål om en kostnadsprocent på maximalt 45. 4. Det ultimata beviset för att stram kostnadshantering inte är ett hinder för fortsatt tillväxt och framgång är Ringkjøbing Landbobank, som är kända för sitt notoriska fokus på kostnadsprocenten. Detta har också inneburit att banken nu är värderad efter helt andra multiplar än sina konkurrenter. För att identifiera skillnaderna mellan bankerna har jag gjort en helt enkel analys av räntenetto och avgiftsintäkter kontra kostnader för personal och administration i de danska börsnoterade bankerna från 1. kvartalet 2023 till 3. kvartalet 2025. Det kan finnas många invändningar mot förutsättningarna i en sådan analys: Varför 1. kvartalet 2023? Varför jämföra topplinjen med ett enskilt element på kostnadssidan? Mitt svar på detta är att ibland kan även de allra enklaste analyserna hjälpa oss att identifiera en utvecklingsriktning. Visserligen har räntan fallit under perioden (men det är detsamma för alla banker), men annars måste det trots geopolitiska spänningar och inflationsutmaningar sägas vara en ganska stabil period. Det jag försöker identifiera är inte den faktiska nivån (det har vi andra nyckeltal för), utan enbart utvecklingen för de enskilda bankerna under denna period bestående av 11 kvartal. Jag har endast med 17 börsnoterade banker i analysen, då Ringkjøbing Landbobank, på grund av sin historik, värderas på ett annat sätt av analytiker och investerare. Samtidigt håller jag Nordea utanför, då dess primära notering inte är i Danmark.
    för 6 tim sedan
    ·
    för 6 tim sedan
    ·
    Mycket bra arbete Det du saknar är kundsegmentet, t.ex. Vestjysk bank har många jordbruk som kunder, om bönderna klarar sig bra behöver inte så mycket skrivas av på förlustkontot.
  • inaktiverad
    17 nov.
    ·
    inaktiverad
    17 nov.
    ·
    Bokslutet och kursökningarna stämmer inte överens i 3 kvartal jämfört med förra året de första 3 kvartalens bokslut följer inte alls kursutvecklingen av boksluten, ledningens uttalanden är så positiva att 4 kvartal säkert blir ett jätte???? Om det fortsätter som nu.!
    17 nov.
    ·
    17 nov.
    ·
    Bankerna har generellt varit för lågt prissatta, och Djurslands bank är det fortfarande. Kursuppgången vittnar bara om den låga prissättning den har haft.
    18 nov.
    ·
    18 nov.
    ·
    Jodå. Men lågt pris och fin tillväxt samt god avkastning på eget kapital, så har det varit flera år i rad. Och det finns inget som pekar på större avskrivningar. Så finns det något att fundera på.
  • inaktiverad
    5 nov.
    ·
    inaktiverad
    5 nov.
    ·
    Nu dröjer det inte länge förrän vi ser rapporten och jag ser fram emot att se en ökning i alla segment som återspeglar en 55% kursuppgång!
    7 nov.
    ·
    7 nov.
    ·
    En av anledningarna till den lätt ökade uppmärksamheten på banken är att de vid senaste revisionen av index kom upp i Midcap - det betyder något utöver att de tjänar pengar. Det fanns dock en liten anmärkning från Finansinspektionen vid ett tillfälle - de var under finanskrisen 2009-2010 så solida att de inte var med i "bankpaket" 2.
  • inaktiverad
    20 okt.
    ·
    inaktiverad
    20 okt.
    ·
    Om 1 år + 50% När det gäller kapitalvinst frågar jag mig själv om intäkter, vinst, kundförvärv och framför allt vinst följer priset? Eller är det en bubbla? Eller fantastisk ledning och fantastiska anställda???
    31 okt.
    ·
    31 okt.
    ·
    Några banker blir bara förbisedda. Fx har investerare inte intresserat sig för Lån & Spar och helt plötsligt sticker kursen iväg eftersom bankerna får uppmärksamhet. Landbobanken är relativt dyr av någon anledning.
    1 nov.
    ·
    1 nov.
    ·
    Jag vet väl att Landbobanken är väldigt dyr jämfört med andra bankaktier.
  • inaktiverad
    15 okt.
    ·
    inaktiverad
    15 okt.
    ·
    Jag har följt Djurslands Banks kurs i många år och har blivit mycket förvånad över att denna lilla aktieomsättning kan påverka kursen så mycket att den ökar. Om banken kunde presentera en tillströmning av kunder, filialer eller förvärvsinkomster, skulle detta nuvarande pris förmodligen vara relevant, en ökning på cirka 45 % på 1 år och 200 % under cirka 10 år jämfört med Danske Bank och Nordea, då måste jag tro att det har skett otroliga expansioner inom alla sektorer av banken.
    15 okt.
    ·
    15 okt.
    ·
    När Nykredit köpte Spar Nord till ett fyndpris (med ett pris/vinst-tal på 1,78) ökade fokuset på de små bankerna, inklusive Djurslands Bank. Läs: de små provinsbankerna är alldeles för billigt prissatta. Djurslands Bank är också en av få småbanker som köper upp egna aktier.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.

Orderdjup

DenmarkNasdaq Copenhagen
Antal
Köp
532
Sälj
Antal
372

Senaste avslut

TidPrisAntalKöpareSäljare
10--
13--
1--
3--
7--
Högst
898
VWAP
859
Lägst
848
OmsättningAntal
2,6 3 007
VWAP
859
Högst
898
Lägst
848
OmsättningAntal
2,6 3 007

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Mäklarstatistik

Mest köpt

Mest köpt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Anonym3 0073 00700

Mest sålt

Mest sålt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Anonym3 0073 00700