2026 Q3 - rapport
NY
4 dagar sedan
‧30min
25,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
2,29%Direktavk.
Orderdjup
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal |
|---|---|---|
| 142 | ||
| 65 | ||
| 93 | ||
| 54 | ||
| 60 |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Fonder & ETF:er som inkluderar aktien
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q4 - rapport 2 feb. 2027 |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q3 - rapport 28 okt. | ||
2026 Q2 - rapport 19 aug. | ||
2026 Q1 - rapport 6 maj | ||
2025 Q4 - rapport 5 feb. | ||
2025 Q3 - rapport 29 okt. 2025 |
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
·för 11 tim sedanQ3-BANKRAPPORTER – VILKA TENDER KAN SPOTTA? Detta är varken en rekommendation eller en fullständig analys – däremot enbart några observationer utifrån de avlagda bankrapporterna för Q3 för Danske Bank, Nordea, Jyske Bank och Skjern Bank. Observationerna har gjorts i en tid då tech-aktierna faller kraftigt – och domedagsprofeterna har börjat anmäla sig på banan. Det kan väl hända att jag har en åsikter om denna dimension, men den är inte mer kvalificerad än din egen, så nedanstående är enbart baserat på Q3-rapporterna för de nämnda bankerna. Trots att alla marknadsdeltagare understryker den hårda konkurrensen bland bankerna för tillfället (och detta har jag inget belägg för att tvivla på), så ser det inte överraskande ut som att nettoränteintäkterna har botten ut för den här gången. Danske Banks nettoränteintäkter är all-time-high, Skjern Bank har historiskt bara haft ett kvartal som var bättre (Q4 2023), medan vändningen också är tydlig hos Jyske Bank. Nordeas utveckling haltar lite efter, men vändningen har skett. Med fortsatt stigande utlåning (dock en stagnering hos Jyske Bank), så måste det förväntas att de kommande kvartalen kommer att vara ganska gynnsamma för oss bankinvesterare på den översta raden i räkenskapen. Den räntehöjning som redan har skett förväntas börja slå kraftigare igenom den kommande tiden. Märk för övrigt att den analys som Danske Bank publicerade i torsdags om SJF Bank (och som föranledde en fin uppgång för SJF Bank) har inbyggt ett estimat med en ökning i nettoränteintäkterna på 23,7% från 2026 till 2027. Vi kan naturligtvis inte använda enskilda analyser för att dra slutsatser om hela branschen – men jag tror att det finns konsensus om högre toplinjer. Här är det värt att bida märke till ett enskilt förhållande: medan höga räntor helt intuitivt är gynnsamma för resultatet, så kostar rörelsen från låga räntor till höga räntor i bankernas resultaträkning. Bankernas dagsprissreglering av räntebärande tillgångar räknar således kraftigt ned i ett kvartal där räntorna har varit stigande. För Jyske Bank har dagsprissregleringarna ”kostat” ca 300 milj. kr. på resultatet i Q3 2026 i förhållande till Q2 2026 eller Q3 2025. Det är alltså inte ett oväsentligt förhållande när det samlade överskottet på 1 727 milj. kr. för Q3 utvärderas. Även om värderegleringen är real nog, så är det en av de faktorer som jag gärna vill ha normaliserad i mina uppgörelser av förväntad framtida intjäning. Som ni kanske vet är ett av mina favoritämnen det ledningsmässiga skönet (”post-model adjustments”), som ledningarna i de danska bankerna har gripit an helt olika – och inte överraskande, då konceptet i sig är luftigt. Det är den dummyvariabel som ledningarna har för att justera för Corona, Ukraina, jordbrukspaket eller... Som analytiker (och revisor) och investerare är det frustrerande att denna möjlighet ges utan att vi får ytterligare inblick i hur beloppet har fastställts. Dessutom måste vi typiskt verkligen läsa räkenskaperna noga för att få siffran fastslagen. Aktuellt har Jyske Bank t.ex. i Q3 avsatt ytterligare 119 milj. kr. till förluster i ”post-model adjustments” med motivering ”reflecting among other things, risks involved in the expected economic development”. Det är inte en anklagelse mot Jyske Bank, då de varken är sämre eller bättre än de övriga bankerna, men det är återigen tydligt att det ledningsmässiga skönet är en black box för oss investerare och ägare. Jag kan dock återigen i mitt försök att deducera mig fram till en normaliserad intjäning i Jyske Bank dra slutsatsen att jag måste justera för de 119 milj. kr. i Q3. Så när jag justerar för dagsprissregleringarna och den ökade avsättningen för förluster till följd av ledningsmässiga skön, så kommer jag faktiskt nästan att bli besviken om inte resultatet före skatt i Q4 överstiger 2 miljarder kr. ”Allt annat likadant” (och jag vet att detta är en våldsam förutsättning i en föränderlig värld), så ser jag med tillförsikt fram emot de kommande kvartalen som bankinvesterare.
·för 3 dagar sedanQ3-vinst på 1,28 mdj. kr. (-12 %), pressat av lägre kursjusteringar och högre kostnader. Kärnintjäningen växer och ränte- och provisionsnetto stiger till 3,04 mdj. kr. från 2,88 mdj. kr. Markant utlåningstillväxt. Bankutlåningen stiger 37 % till 143 mdj. kr., medan realkreditutlåningen växer till 383 mdj. kr. Uppjustering bibehålls och JB förväntar sig årsvinst på 4,7–5,2 mdj. kr. mot 5,4 mdj. kr. 2025. Formuepleje-förvärv ska stärka positionen bland välhafvande kunder, men kundutflöde på 625 mnkr. ger en integrationsrisk. Jag ser en solid bank, men inte nödvändigtvis en självklar köpmöjlighet efter årets kursuppgång på 25,5 %. Kärnverksamheten växer, men intjäningen sjunker, och kostnaderna stiger. Det avgörande är nu om utlåningstillväxten kan omsättas till högre vinst per aktie och bättre kapitalavkastning. Källa: Børsen, Mathias Hagemann-Nielsen, 28 oktober 2026.
·27 okt.Credit Suisse kollapsade i mars 2023. Dess balansräkning (= tillgångar = skulder) var större än Danske Banks. Banken var för stor för att gå i konkurs; den ansågs vara det som vi i Danmark kallar en SIFI-bank, som t. ex. Jyske Bank. Därför gav Schweiz riksbank ett lån, och den större schweiziska banken UBS tog över den. Aktieägarna i Credit Suisse blödde kraftigt. Så illa går det förhoppningsvis inte Jyske Banks aktieägare. Men om den fortsätter sin kurs mot mer prägel av aoutomatiskt privatbanksfokus, är det nog inte klokt av små aktieägare att sätta sina pengar på spel i bankens anspråkslösa egentliga kärnkapital (eget kapital som får medräknas i kapitalbasen).- ·15 okt.Här är ett exempel till på en krisutlösare: Novo Nordisks aktiekurs nådde sin topp för drygt två år sedan. Nu är den nästan nere på en fjärdedel av kurstoppen. (Toppkurs 1028 ul. juni, bottenkurs 228 ul. mars 26.) USA:s 10 största företag i mars 2022 kostade i snitt drygt 1200 miljarder $. I september i år var samma företags genomsnittliga marknadsvärde över 3 000 miljarder $. Det är minsann en häftig "modernisering"! Särskilt NVDA (NVIDEA) och Alphabet (Googles moderbolag) hade stigit. Endast UNH:s (UnitedHealth Group) marknadsvärde hade sjunkit. En graf med marknadsvärdena vid de två tidpunkterna på var sin axel visar betydande spridning. Med tanke på att de amerikanska aktierna späds ut (vilket de entusiastiska ägarna kanske inser vid någon tidpunkt), kan kurserna kanske gå samma väg som Novo Nordisks.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Relaterade värdepapper
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
2026 Q3 - rapport
NY
4 dagar sedan
‧30min
25,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
2,29%Direktavk.
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
- ·för 11 tim sedanQ3-BANKRAPPORTER – VILKA TENDER KAN SPOTTA? Detta är varken en rekommendation eller en fullständig analys – däremot enbart några observationer utifrån de avlagda bankrapporterna för Q3 för Danske Bank, Nordea, Jyske Bank och Skjern Bank. Observationerna har gjorts i en tid då tech-aktierna faller kraftigt – och domedagsprofeterna har börjat anmäla sig på banan. Det kan väl hända att jag har en åsikter om denna dimension, men den är inte mer kvalificerad än din egen, så nedanstående är enbart baserat på Q3-rapporterna för de nämnda bankerna. Trots att alla marknadsdeltagare understryker den hårda konkurrensen bland bankerna för tillfället (och detta har jag inget belägg för att tvivla på), så ser det inte överraskande ut som att nettoränteintäkterna har botten ut för den här gången. Danske Banks nettoränteintäkter är all-time-high, Skjern Bank har historiskt bara haft ett kvartal som var bättre (Q4 2023), medan vändningen också är tydlig hos Jyske Bank. Nordeas utveckling haltar lite efter, men vändningen har skett. Med fortsatt stigande utlåning (dock en stagnering hos Jyske Bank), så måste det förväntas att de kommande kvartalen kommer att vara ganska gynnsamma för oss bankinvesterare på den översta raden i räkenskapen. Den räntehöjning som redan har skett förväntas börja slå kraftigare igenom den kommande tiden. Märk för övrigt att den analys som Danske Bank publicerade i torsdags om SJF Bank (och som föranledde en fin uppgång för SJF Bank) har inbyggt ett estimat med en ökning i nettoränteintäkterna på 23,7% från 2026 till 2027. Vi kan naturligtvis inte använda enskilda analyser för att dra slutsatser om hela branschen – men jag tror att det finns konsensus om högre toplinjer. Här är det värt att bida märke till ett enskilt förhållande: medan höga räntor helt intuitivt är gynnsamma för resultatet, så kostar rörelsen från låga räntor till höga räntor i bankernas resultaträkning. Bankernas dagsprissreglering av räntebärande tillgångar räknar således kraftigt ned i ett kvartal där räntorna har varit stigande. För Jyske Bank har dagsprissregleringarna ”kostat” ca 300 milj. kr. på resultatet i Q3 2026 i förhållande till Q2 2026 eller Q3 2025. Det är alltså inte ett oväsentligt förhållande när det samlade överskottet på 1 727 milj. kr. för Q3 utvärderas. Även om värderegleringen är real nog, så är det en av de faktorer som jag gärna vill ha normaliserad i mina uppgörelser av förväntad framtida intjäning. Som ni kanske vet är ett av mina favoritämnen det ledningsmässiga skönet (”post-model adjustments”), som ledningarna i de danska bankerna har gripit an helt olika – och inte överraskande, då konceptet i sig är luftigt. Det är den dummyvariabel som ledningarna har för att justera för Corona, Ukraina, jordbrukspaket eller... Som analytiker (och revisor) och investerare är det frustrerande att denna möjlighet ges utan att vi får ytterligare inblick i hur beloppet har fastställts. Dessutom måste vi typiskt verkligen läsa räkenskaperna noga för att få siffran fastslagen. Aktuellt har Jyske Bank t.ex. i Q3 avsatt ytterligare 119 milj. kr. till förluster i ”post-model adjustments” med motivering ”reflecting among other things, risks involved in the expected economic development”. Det är inte en anklagelse mot Jyske Bank, då de varken är sämre eller bättre än de övriga bankerna, men det är återigen tydligt att det ledningsmässiga skönet är en black box för oss investerare och ägare. Jag kan dock återigen i mitt försök att deducera mig fram till en normaliserad intjäning i Jyske Bank dra slutsatsen att jag måste justera för de 119 milj. kr. i Q3. Så när jag justerar för dagsprissregleringarna och den ökade avsättningen för förluster till följd av ledningsmässiga skön, så kommer jag faktiskt nästan att bli besviken om inte resultatet före skatt i Q4 överstiger 2 miljarder kr. ”Allt annat likadant” (och jag vet att detta är en våldsam förutsättning i en föränderlig värld), så ser jag med tillförsikt fram emot de kommande kvartalen som bankinvesterare.
- ·för 3 dagar sedanQ3-vinst på 1,28 mdj. kr. (-12 %), pressat av lägre kursjusteringar och högre kostnader. Kärnintjäningen växer och ränte- och provisionsnetto stiger till 3,04 mdj. kr. från 2,88 mdj. kr. Markant utlåningstillväxt. Bankutlåningen stiger 37 % till 143 mdj. kr., medan realkreditutlåningen växer till 383 mdj. kr. Uppjustering bibehålls och JB förväntar sig årsvinst på 4,7–5,2 mdj. kr. mot 5,4 mdj. kr. 2025. Formuepleje-förvärv ska stärka positionen bland välhafvande kunder, men kundutflöde på 625 mnkr. ger en integrationsrisk. Jag ser en solid bank, men inte nödvändigtvis en självklar köpmöjlighet efter årets kursuppgång på 25,5 %. Kärnverksamheten växer, men intjäningen sjunker, och kostnaderna stiger. Det avgörande är nu om utlåningstillväxten kan omsättas till högre vinst per aktie och bättre kapitalavkastning. Källa: Børsen, Mathias Hagemann-Nielsen, 28 oktober 2026.
- ·27 okt.Credit Suisse kollapsade i mars 2023. Dess balansräkning (= tillgångar = skulder) var större än Danske Banks. Banken var för stor för att gå i konkurs; den ansågs vara det som vi i Danmark kallar en SIFI-bank, som t. ex. Jyske Bank. Därför gav Schweiz riksbank ett lån, och den större schweiziska banken UBS tog över den. Aktieägarna i Credit Suisse blödde kraftigt. Så illa går det förhoppningsvis inte Jyske Banks aktieägare. Men om den fortsätter sin kurs mot mer prägel av aoutomatiskt privatbanksfokus, är det nog inte klokt av små aktieägare att sätta sina pengar på spel i bankens anspråkslösa egentliga kärnkapital (eget kapital som får medräknas i kapitalbasen).
- ·15 okt.Här är ett exempel till på en krisutlösare: Novo Nordisks aktiekurs nådde sin topp för drygt två år sedan. Nu är den nästan nere på en fjärdedel av kurstoppen. (Toppkurs 1028 ul. juni, bottenkurs 228 ul. mars 26.) USA:s 10 största företag i mars 2022 kostade i snitt drygt 1200 miljarder $. I september i år var samma företags genomsnittliga marknadsvärde över 3 000 miljarder $. Det är minsann en häftig "modernisering"! Särskilt NVDA (NVIDEA) och Alphabet (Googles moderbolag) hade stigit. Endast UNH:s (UnitedHealth Group) marknadsvärde hade sjunkit. En graf med marknadsvärdena vid de två tidpunkterna på var sin axel visar betydande spridning. Med tanke på att de amerikanska aktierna späds ut (vilket de entusiastiska ägarna kanske inser vid någon tidpunkt), kan kurserna kanske gå samma väg som Novo Nordisks.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal |
|---|---|---|
| 142 | ||
| 65 | ||
| 93 | ||
| 54 | ||
| 60 |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Fonder & ETF:er som inkluderar aktien
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q4 - rapport 2 feb. 2027 |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q3 - rapport 28 okt. | ||
2026 Q2 - rapport 19 aug. | ||
2026 Q1 - rapport 6 maj | ||
2025 Q4 - rapport 5 feb. | ||
2025 Q3 - rapport 29 okt. 2025 |
Relaterade värdepapper
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
2026 Q3 - rapport
NY
4 dagar sedan
‧30min
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q4 - rapport 2 feb. 2027 |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q3 - rapport 28 okt. | ||
2026 Q2 - rapport 19 aug. | ||
2026 Q1 - rapport 6 maj | ||
2025 Q4 - rapport 5 feb. | ||
2025 Q3 - rapport 29 okt. 2025 |
Relaterade värdepapper
25,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
2,29%Direktavk.
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
- ·för 11 tim sedanQ3-BANKRAPPORTER – VILKA TENDER KAN SPOTTA? Detta är varken en rekommendation eller en fullständig analys – däremot enbart några observationer utifrån de avlagda bankrapporterna för Q3 för Danske Bank, Nordea, Jyske Bank och Skjern Bank. Observationerna har gjorts i en tid då tech-aktierna faller kraftigt – och domedagsprofeterna har börjat anmäla sig på banan. Det kan väl hända att jag har en åsikter om denna dimension, men den är inte mer kvalificerad än din egen, så nedanstående är enbart baserat på Q3-rapporterna för de nämnda bankerna. Trots att alla marknadsdeltagare understryker den hårda konkurrensen bland bankerna för tillfället (och detta har jag inget belägg för att tvivla på), så ser det inte överraskande ut som att nettoränteintäkterna har botten ut för den här gången. Danske Banks nettoränteintäkter är all-time-high, Skjern Bank har historiskt bara haft ett kvartal som var bättre (Q4 2023), medan vändningen också är tydlig hos Jyske Bank. Nordeas utveckling haltar lite efter, men vändningen har skett. Med fortsatt stigande utlåning (dock en stagnering hos Jyske Bank), så måste det förväntas att de kommande kvartalen kommer att vara ganska gynnsamma för oss bankinvesterare på den översta raden i räkenskapen. Den räntehöjning som redan har skett förväntas börja slå kraftigare igenom den kommande tiden. Märk för övrigt att den analys som Danske Bank publicerade i torsdags om SJF Bank (och som föranledde en fin uppgång för SJF Bank) har inbyggt ett estimat med en ökning i nettoränteintäkterna på 23,7% från 2026 till 2027. Vi kan naturligtvis inte använda enskilda analyser för att dra slutsatser om hela branschen – men jag tror att det finns konsensus om högre toplinjer. Här är det värt att bida märke till ett enskilt förhållande: medan höga räntor helt intuitivt är gynnsamma för resultatet, så kostar rörelsen från låga räntor till höga räntor i bankernas resultaträkning. Bankernas dagsprissreglering av räntebärande tillgångar räknar således kraftigt ned i ett kvartal där räntorna har varit stigande. För Jyske Bank har dagsprissregleringarna ”kostat” ca 300 milj. kr. på resultatet i Q3 2026 i förhållande till Q2 2026 eller Q3 2025. Det är alltså inte ett oväsentligt förhållande när det samlade överskottet på 1 727 milj. kr. för Q3 utvärderas. Även om värderegleringen är real nog, så är det en av de faktorer som jag gärna vill ha normaliserad i mina uppgörelser av förväntad framtida intjäning. Som ni kanske vet är ett av mina favoritämnen det ledningsmässiga skönet (”post-model adjustments”), som ledningarna i de danska bankerna har gripit an helt olika – och inte överraskande, då konceptet i sig är luftigt. Det är den dummyvariabel som ledningarna har för att justera för Corona, Ukraina, jordbrukspaket eller... Som analytiker (och revisor) och investerare är det frustrerande att denna möjlighet ges utan att vi får ytterligare inblick i hur beloppet har fastställts. Dessutom måste vi typiskt verkligen läsa räkenskaperna noga för att få siffran fastslagen. Aktuellt har Jyske Bank t.ex. i Q3 avsatt ytterligare 119 milj. kr. till förluster i ”post-model adjustments” med motivering ”reflecting among other things, risks involved in the expected economic development”. Det är inte en anklagelse mot Jyske Bank, då de varken är sämre eller bättre än de övriga bankerna, men det är återigen tydligt att det ledningsmässiga skönet är en black box för oss investerare och ägare. Jag kan dock återigen i mitt försök att deducera mig fram till en normaliserad intjäning i Jyske Bank dra slutsatsen att jag måste justera för de 119 milj. kr. i Q3. Så när jag justerar för dagsprissregleringarna och den ökade avsättningen för förluster till följd av ledningsmässiga skön, så kommer jag faktiskt nästan att bli besviken om inte resultatet före skatt i Q4 överstiger 2 miljarder kr. ”Allt annat likadant” (och jag vet att detta är en våldsam förutsättning i en föränderlig värld), så ser jag med tillförsikt fram emot de kommande kvartalen som bankinvesterare.
- ·för 3 dagar sedanQ3-vinst på 1,28 mdj. kr. (-12 %), pressat av lägre kursjusteringar och högre kostnader. Kärnintjäningen växer och ränte- och provisionsnetto stiger till 3,04 mdj. kr. från 2,88 mdj. kr. Markant utlåningstillväxt. Bankutlåningen stiger 37 % till 143 mdj. kr., medan realkreditutlåningen växer till 383 mdj. kr. Uppjustering bibehålls och JB förväntar sig årsvinst på 4,7–5,2 mdj. kr. mot 5,4 mdj. kr. 2025. Formuepleje-förvärv ska stärka positionen bland välhafvande kunder, men kundutflöde på 625 mnkr. ger en integrationsrisk. Jag ser en solid bank, men inte nödvändigtvis en självklar köpmöjlighet efter årets kursuppgång på 25,5 %. Kärnverksamheten växer, men intjäningen sjunker, och kostnaderna stiger. Det avgörande är nu om utlåningstillväxten kan omsättas till högre vinst per aktie och bättre kapitalavkastning. Källa: Børsen, Mathias Hagemann-Nielsen, 28 oktober 2026.
- ·27 okt.Credit Suisse kollapsade i mars 2023. Dess balansräkning (= tillgångar = skulder) var större än Danske Banks. Banken var för stor för att gå i konkurs; den ansågs vara det som vi i Danmark kallar en SIFI-bank, som t. ex. Jyske Bank. Därför gav Schweiz riksbank ett lån, och den större schweiziska banken UBS tog över den. Aktieägarna i Credit Suisse blödde kraftigt. Så illa går det förhoppningsvis inte Jyske Banks aktieägare. Men om den fortsätter sin kurs mot mer prägel av aoutomatiskt privatbanksfokus, är det nog inte klokt av små aktieägare att sätta sina pengar på spel i bankens anspråkslösa egentliga kärnkapital (eget kapital som får medräknas i kapitalbasen).
- ·15 okt.Här är ett exempel till på en krisutlösare: Novo Nordisks aktiekurs nådde sin topp för drygt två år sedan. Nu är den nästan nere på en fjärdedel av kurstoppen. (Toppkurs 1028 ul. juni, bottenkurs 228 ul. mars 26.) USA:s 10 största företag i mars 2022 kostade i snitt drygt 1200 miljarder $. I september i år var samma företags genomsnittliga marknadsvärde över 3 000 miljarder $. Det är minsann en häftig "modernisering"! Särskilt NVDA (NVIDEA) och Alphabet (Googles moderbolag) hade stigit. Endast UNH:s (UnitedHealth Group) marknadsvärde hade sjunkit. En graf med marknadsvärdena vid de två tidpunkterna på var sin axel visar betydande spridning. Med tanke på att de amerikanska aktierna späds ut (vilket de entusiastiska ägarna kanske inser vid någon tidpunkt), kan kurserna kanske gå samma väg som Novo Nordisks.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal |
|---|---|---|
| 142 | ||
| 65 | ||
| 93 | ||
| 54 | ||
| 60 |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Fonder & ETF:er som inkluderar aktien
Kunder har även besökt
Mäklarstatistik
Ingen data hittades