2026 Q1-rapport
87 dagar sedan
‧28min
25,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
2,43%Direktavk.
Orderdjup
Ingen data hittades
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q2-rapport 19 aug. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q1-rapport 6 maj | ||
2025 Q4-rapport 5 feb. | ||
2025 Q3-rapport 29 okt. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 19 aug. 2025 | ||
2025 Q1-rapport 7 maj 2025 |
Kunder har även besökt
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
·för 9 tim sedanENDAST EN DÅRE IGNORERAR ETT AKTIEÅTERKÖPSPROGRAM Innan rapportsäsongen för de danska börsnoterade bankerna på allvar startar – och innan sommarsemestern helt rinner ut – har jag ägnat lite tid åt att titta närmare på vilken inverkan de initierade aktieåterköpsprogrammen har haft på aktiekurserna relativt den generella kursutvecklingen för bankerna. Och innan någon kommer efter mig med anklagelser om vetenskaplig oredlighet, så vill jag blottlägga de helt enkla förutsättningarna: Jag har tittat på sju banker med återköpsprogram: AL Sydbank Danske Bank Djurslands Bank Jyske Bank Ringkjøbing Landbobank SJF Bank Skjern Bank Jag har tittat på aktiekursutvecklingen för perioden 01-03-2026 – 31-07-2026. Och ja, jag vet att SJF Bank och Ringkjøbing Landbobank startade sina program senare – och Djurslands Banks program sträcker sig tillbaka till hösten 2025. Så det är en kort period – och om jag hade haft mer tid, så hade jag utvidgat min lilla undersökning till att även undersöka tidigare år. "Finans-indexet" har under perioden från 1 mars till idag stigit med 8,5% – och OMX-indexet har stigit 6,4%. De sju nämnda bankerna har i snitt stigit med 15,1% under periodens fem månader. Dvs. en betydande meravkastning – även när det jämförs med peers. Om man istället enbart tittar på aktieåterköpsprogrammens aktuella perioder och annualiserar avkastningarna, så visar de sju bankerna en årlig avkastning på mellan 24% och 146% – med ett genomsnitt på 61%. Detta har varit under en period då bankerna generellt har klarat sig bra, så detta ska också ihågkommas innan de enkla slutsatserna överanalyseras. Icke desto mindre underbygger resultaten de förmodanden som jag själv har haft. Det framgår samtidigt – inte heller överraskande – att effekterna av aktieåterköpen är störst bland bankerna där aktieomsättningen är minst – även när det regleras för aktieåterköpsprogrammets relativa storlek till eget kapital. I förenklingens namn lämnar det intressenterna med några överväganden: Om du är investerare: Då skulle jag i mina analyser överväga att tillmäta aktieåterköpsprogrammen mycket stort värde Om du är en del av en bankledning: Jag har tidigare argumenterat för att det bästa värnet mot övertagandeförsök är en hög aktiekurs. Om ni har varit i tvivel, så har jag ovan gett er receptet på ett bättre värn. Nu ser jag bara fram emot de kommande rapportsläppen.
·27 juliRäknar de med ett ytterligare eventuellt återköpsprogram i kursmålet dessa månader?
·22 juliKan man inte tänka sig en kommande aktiesplit i Jyske bank?- ·20 juliHistoriskt hög aktie nu över 1000 något som kommer att sälja ut eller behålla i 5 år till
Tack, Lasse. Ja, ofta kan jag också bli frestad av ett bolag som "ser för lovande ut". Därför har jag skrivit ner mina regler så att jag inte ger efter för frestelsen, men jag måste erkänna att jag ibland har en övervikt i ett. Mest för att den har stigit mer än andra och jag väntar lite med rebalanseringen eftersom jag accepterar mindre avvikelser. Men det har hänt att jag efter egna analyser också köper lite fler än egentligen tänkt. I de fallen försökte jag fokusera på varför jag gör det. - ·10 juli2026 har hittills varit ett lugnt år jämfört med den konsolidering som har varit en naturlig del av den danska bankmarknaden sedan finanskrisen för 18 år sedan. Antalet banker – börsnoterade och onoterade – har stadigt minskat. Och det råder konsensus om att utvecklingen kommer att fortsätta – även bland direktörerna. Det är bara ingen som ser sig som ledare för den bank som övertas. Uppenbart är sannolikheten för ytterligare konsolideringar störst i kristider, då en fusion kan bli en tvingande nödvändighet. Trots geopolitisk oro befinner sig de danska bankerna i lugna vatten, även om jag personligen kan vara nervös för de minsta bankernas bristande förmåga att skapa bättre resultat i den nuvarande ekonomiska miljön, där inga betydande förluster realiseras. Jag skulle därför bli förvånad (läs: besviken) om det inte runt om i lednings- och styrelserummen görs några överväganden om vad som ska hända om en större bank kommer på besök. Vi vet att några av de små bankerna historiskt har försvarat självständigheten via rösträttsbegränsningar, dvs. en defensiv taktik, där avsikten indirekt är att göra banken så lite attraktiv för frierier som möjligt. Nackdelen med denna taktik tydliggjordes i samband med sagan om Nordfyns Bank, där det fastställdes att rösträttsbegränsningarna inte var gällande i upphörandesituationer. Vi känner till rösträttsbegränsningarna från t.ex. Lollands Bank och Møns Bank. Och det har fungerat – hittills. Det är dock min bedömning att en mer positiv och offensiv strategi vore mer uppenbar för att hålla frierierna borta: Varför inte istället fokusera på att öka priset på ett övertagande så mycket att ingen verkligen vill göra närmanden? Det är välkänt – speciellt i icke-kristider – att en premie måste betalas för att övertyga nuvarande aktieägare om en fusion. Om jag vore direktör för en av de mindre bankerna, där min mest förnäma uppgift var att säkerställa bankens fortsatta självständighet, så skulle jag tänka att den nuvarande aktiekursen skulle behöva gå så högt upp att premien (merpriset) skulle bli för hög för övertagande banker att betala. Dvs. en diametralt motsatt riktning än rösträttsbegränsningarna, som allt annat lika medför en lägre kurs på aktien. Så, utöver det helt uppenbara att se till att driva banken ekonomiskt förnuftigt, så skulle jag se till att titta i verktygslådan för att leta efter aktieägarvänliga åtgärder. Det finns faktiskt ett par stycken som är så uppenbara att det närmast skriker till himlen. Till och med så uppenbara att även banker som överhuvudtaget inte är ”i fara” för övertagande bör använda sig av dem, om de bryr sig om sina aktieägares intressen. Först den minst effektiva: Det är uppenbart att se till att det finns högsta möjliga likviditet i aktien, så att både små och stora aktieägare kan komma in och ut. Jag är själv aktieägare i Berkshire Hathaway (främst bara för att hedra en stor idol) och ja, det kan absolut finnas en snobbeffekt i en hög aktiekurs. Men jag tror inte att det är ett element för en aktieägare i Kreditbanken. Så varför ser man inte till att göra en aktieplit när kursen i skrivande stund är 8 800 kr.? Kreditbanken är i min optik på alla sätt en väldigt, väldigt förnuftigt driven bank – men varför inte plocka de lågt hängande frukterna på aktieägarnas vägnar? Jag har aktier i banken för ca 2,5 miljoner kr. Men lika länge som det har tagit att komma in, lika länge kommer det att ta att komma ut, om man inte vill skaka kursen. Detta leder mig över till det verktyg som fler och fler har valt att använda sig av under de senaste åren: Aktieåterköp. Jag medger det kontraintuitiva i att en minskning av antalet aktier skulle göra det svårare för en konkurrerande bank med goda eller onda avsikter att ta över makten, men det avgörande momentet för den övertagande banken är inte antalet aktier eller kurs – det är produkten av dessa, dvs. bankens totala värde. Så om återköp medför ett samlat högre värde av banken via en högre aktiekurs, så kommer det inte bara att vara aktieägarvänligt, utan också lämna den övertagande banken mindre utrymme att ge en förnuftig ”överpris”. Jag har en stor del av mina investeringar i banker som för närvarande använder sig av aktieåterköp. Jag kan i mina data se hur stor betydelse det har för aktiekursen. Därför är igångsättandet av ett stort aktieåterköpsprogram den allra bästa köpsignalen. Därför: @ Kreditbanken: Ni kommer att kunna leverera en aktieplit och ett återköpsprogram när årsredovisningen för 2026 lämnas in (Ni är faktiskt de enda på Bankdata som inte för närvarande är igång) @ Jyske Bank: En aktieplit närmar sig också för er. Jag tänker däremot att ni bättre än de flesta har förstått värdet av aktieåterköp – tack för det. @ SJF Bank: Kul att se er komma igång med aktieåterköpet. Frågan är om det inte nästa år finns plats för ett större program? @ Møns Bank och Lollands Bank: Rösträttsbegränsning är i sig inte tillräckligt den dag då konjunkturen har vänt @ Mina medinvesterare: Njut av sommaren
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
2026 Q1-rapport
87 dagar sedan
‧28min
25,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
2,43%Direktavk.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
- ·för 9 tim sedanENDAST EN DÅRE IGNORERAR ETT AKTIEÅTERKÖPSPROGRAM Innan rapportsäsongen för de danska börsnoterade bankerna på allvar startar – och innan sommarsemestern helt rinner ut – har jag ägnat lite tid åt att titta närmare på vilken inverkan de initierade aktieåterköpsprogrammen har haft på aktiekurserna relativt den generella kursutvecklingen för bankerna. Och innan någon kommer efter mig med anklagelser om vetenskaplig oredlighet, så vill jag blottlägga de helt enkla förutsättningarna: Jag har tittat på sju banker med återköpsprogram: AL Sydbank Danske Bank Djurslands Bank Jyske Bank Ringkjøbing Landbobank SJF Bank Skjern Bank Jag har tittat på aktiekursutvecklingen för perioden 01-03-2026 – 31-07-2026. Och ja, jag vet att SJF Bank och Ringkjøbing Landbobank startade sina program senare – och Djurslands Banks program sträcker sig tillbaka till hösten 2025. Så det är en kort period – och om jag hade haft mer tid, så hade jag utvidgat min lilla undersökning till att även undersöka tidigare år. "Finans-indexet" har under perioden från 1 mars till idag stigit med 8,5% – och OMX-indexet har stigit 6,4%. De sju nämnda bankerna har i snitt stigit med 15,1% under periodens fem månader. Dvs. en betydande meravkastning – även när det jämförs med peers. Om man istället enbart tittar på aktieåterköpsprogrammens aktuella perioder och annualiserar avkastningarna, så visar de sju bankerna en årlig avkastning på mellan 24% och 146% – med ett genomsnitt på 61%. Detta har varit under en period då bankerna generellt har klarat sig bra, så detta ska också ihågkommas innan de enkla slutsatserna överanalyseras. Icke desto mindre underbygger resultaten de förmodanden som jag själv har haft. Det framgår samtidigt – inte heller överraskande – att effekterna av aktieåterköpen är störst bland bankerna där aktieomsättningen är minst – även när det regleras för aktieåterköpsprogrammets relativa storlek till eget kapital. I förenklingens namn lämnar det intressenterna med några överväganden: Om du är investerare: Då skulle jag i mina analyser överväga att tillmäta aktieåterköpsprogrammen mycket stort värde Om du är en del av en bankledning: Jag har tidigare argumenterat för att det bästa värnet mot övertagandeförsök är en hög aktiekurs. Om ni har varit i tvivel, så har jag ovan gett er receptet på ett bättre värn. Nu ser jag bara fram emot de kommande rapportsläppen.
- ·27 juliRäknar de med ett ytterligare eventuellt återköpsprogram i kursmålet dessa månader?
- ·22 juliKan man inte tänka sig en kommande aktiesplit i Jyske bank?
- ·20 juliHistoriskt hög aktie nu över 1000 något som kommer att sälja ut eller behålla i 5 år tillTack, Lasse. Ja, ofta kan jag också bli frestad av ett bolag som "ser för lovande ut". Därför har jag skrivit ner mina regler så att jag inte ger efter för frestelsen, men jag måste erkänna att jag ibland har en övervikt i ett. Mest för att den har stigit mer än andra och jag väntar lite med rebalanseringen eftersom jag accepterar mindre avvikelser. Men det har hänt att jag efter egna analyser också köper lite fler än egentligen tänkt. I de fallen försökte jag fokusera på varför jag gör det.
- ·10 juli2026 har hittills varit ett lugnt år jämfört med den konsolidering som har varit en naturlig del av den danska bankmarknaden sedan finanskrisen för 18 år sedan. Antalet banker – börsnoterade och onoterade – har stadigt minskat. Och det råder konsensus om att utvecklingen kommer att fortsätta – även bland direktörerna. Det är bara ingen som ser sig som ledare för den bank som övertas. Uppenbart är sannolikheten för ytterligare konsolideringar störst i kristider, då en fusion kan bli en tvingande nödvändighet. Trots geopolitisk oro befinner sig de danska bankerna i lugna vatten, även om jag personligen kan vara nervös för de minsta bankernas bristande förmåga att skapa bättre resultat i den nuvarande ekonomiska miljön, där inga betydande förluster realiseras. Jag skulle därför bli förvånad (läs: besviken) om det inte runt om i lednings- och styrelserummen görs några överväganden om vad som ska hända om en större bank kommer på besök. Vi vet att några av de små bankerna historiskt har försvarat självständigheten via rösträttsbegränsningar, dvs. en defensiv taktik, där avsikten indirekt är att göra banken så lite attraktiv för frierier som möjligt. Nackdelen med denna taktik tydliggjordes i samband med sagan om Nordfyns Bank, där det fastställdes att rösträttsbegränsningarna inte var gällande i upphörandesituationer. Vi känner till rösträttsbegränsningarna från t.ex. Lollands Bank och Møns Bank. Och det har fungerat – hittills. Det är dock min bedömning att en mer positiv och offensiv strategi vore mer uppenbar för att hålla frierierna borta: Varför inte istället fokusera på att öka priset på ett övertagande så mycket att ingen verkligen vill göra närmanden? Det är välkänt – speciellt i icke-kristider – att en premie måste betalas för att övertyga nuvarande aktieägare om en fusion. Om jag vore direktör för en av de mindre bankerna, där min mest förnäma uppgift var att säkerställa bankens fortsatta självständighet, så skulle jag tänka att den nuvarande aktiekursen skulle behöva gå så högt upp att premien (merpriset) skulle bli för hög för övertagande banker att betala. Dvs. en diametralt motsatt riktning än rösträttsbegränsningarna, som allt annat lika medför en lägre kurs på aktien. Så, utöver det helt uppenbara att se till att driva banken ekonomiskt förnuftigt, så skulle jag se till att titta i verktygslådan för att leta efter aktieägarvänliga åtgärder. Det finns faktiskt ett par stycken som är så uppenbara att det närmast skriker till himlen. Till och med så uppenbara att även banker som överhuvudtaget inte är ”i fara” för övertagande bör använda sig av dem, om de bryr sig om sina aktieägares intressen. Först den minst effektiva: Det är uppenbart att se till att det finns högsta möjliga likviditet i aktien, så att både små och stora aktieägare kan komma in och ut. Jag är själv aktieägare i Berkshire Hathaway (främst bara för att hedra en stor idol) och ja, det kan absolut finnas en snobbeffekt i en hög aktiekurs. Men jag tror inte att det är ett element för en aktieägare i Kreditbanken. Så varför ser man inte till att göra en aktieplit när kursen i skrivande stund är 8 800 kr.? Kreditbanken är i min optik på alla sätt en väldigt, väldigt förnuftigt driven bank – men varför inte plocka de lågt hängande frukterna på aktieägarnas vägnar? Jag har aktier i banken för ca 2,5 miljoner kr. Men lika länge som det har tagit att komma in, lika länge kommer det att ta att komma ut, om man inte vill skaka kursen. Detta leder mig över till det verktyg som fler och fler har valt att använda sig av under de senaste åren: Aktieåterköp. Jag medger det kontraintuitiva i att en minskning av antalet aktier skulle göra det svårare för en konkurrerande bank med goda eller onda avsikter att ta över makten, men det avgörande momentet för den övertagande banken är inte antalet aktier eller kurs – det är produkten av dessa, dvs. bankens totala värde. Så om återköp medför ett samlat högre värde av banken via en högre aktiekurs, så kommer det inte bara att vara aktieägarvänligt, utan också lämna den övertagande banken mindre utrymme att ge en förnuftig ”överpris”. Jag har en stor del av mina investeringar i banker som för närvarande använder sig av aktieåterköp. Jag kan i mina data se hur stor betydelse det har för aktiekursen. Därför är igångsättandet av ett stort aktieåterköpsprogram den allra bästa köpsignalen. Därför: @ Kreditbanken: Ni kommer att kunna leverera en aktieplit och ett återköpsprogram när årsredovisningen för 2026 lämnas in (Ni är faktiskt de enda på Bankdata som inte för närvarande är igång) @ Jyske Bank: En aktieplit närmar sig också för er. Jag tänker däremot att ni bättre än de flesta har förstått värdet av aktieåterköp – tack för det. @ SJF Bank: Kul att se er komma igång med aktieåterköpet. Frågan är om det inte nästa år finns plats för ett större program? @ Møns Bank och Lollands Bank: Rösträttsbegränsning är i sig inte tillräckligt den dag då konjunkturen har vänt @ Mina medinvesterare: Njut av sommaren
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Ingen data hittades
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q2-rapport 19 aug. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q1-rapport 6 maj | ||
2025 Q4-rapport 5 feb. | ||
2025 Q3-rapport 29 okt. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 19 aug. 2025 | ||
2025 Q1-rapport 7 maj 2025 |
2026 Q1-rapport
87 dagar sedan
‧28min
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q2-rapport 19 aug. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q1-rapport 6 maj | ||
2025 Q4-rapport 5 feb. | ||
2025 Q3-rapport 29 okt. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 19 aug. 2025 | ||
2025 Q1-rapport 7 maj 2025 |
25,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
2,43%Direktavk.
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
- ·för 9 tim sedanENDAST EN DÅRE IGNORERAR ETT AKTIEÅTERKÖPSPROGRAM Innan rapportsäsongen för de danska börsnoterade bankerna på allvar startar – och innan sommarsemestern helt rinner ut – har jag ägnat lite tid åt att titta närmare på vilken inverkan de initierade aktieåterköpsprogrammen har haft på aktiekurserna relativt den generella kursutvecklingen för bankerna. Och innan någon kommer efter mig med anklagelser om vetenskaplig oredlighet, så vill jag blottlägga de helt enkla förutsättningarna: Jag har tittat på sju banker med återköpsprogram: AL Sydbank Danske Bank Djurslands Bank Jyske Bank Ringkjøbing Landbobank SJF Bank Skjern Bank Jag har tittat på aktiekursutvecklingen för perioden 01-03-2026 – 31-07-2026. Och ja, jag vet att SJF Bank och Ringkjøbing Landbobank startade sina program senare – och Djurslands Banks program sträcker sig tillbaka till hösten 2025. Så det är en kort period – och om jag hade haft mer tid, så hade jag utvidgat min lilla undersökning till att även undersöka tidigare år. "Finans-indexet" har under perioden från 1 mars till idag stigit med 8,5% – och OMX-indexet har stigit 6,4%. De sju nämnda bankerna har i snitt stigit med 15,1% under periodens fem månader. Dvs. en betydande meravkastning – även när det jämförs med peers. Om man istället enbart tittar på aktieåterköpsprogrammens aktuella perioder och annualiserar avkastningarna, så visar de sju bankerna en årlig avkastning på mellan 24% och 146% – med ett genomsnitt på 61%. Detta har varit under en period då bankerna generellt har klarat sig bra, så detta ska också ihågkommas innan de enkla slutsatserna överanalyseras. Icke desto mindre underbygger resultaten de förmodanden som jag själv har haft. Det framgår samtidigt – inte heller överraskande – att effekterna av aktieåterköpen är störst bland bankerna där aktieomsättningen är minst – även när det regleras för aktieåterköpsprogrammets relativa storlek till eget kapital. I förenklingens namn lämnar det intressenterna med några överväganden: Om du är investerare: Då skulle jag i mina analyser överväga att tillmäta aktieåterköpsprogrammen mycket stort värde Om du är en del av en bankledning: Jag har tidigare argumenterat för att det bästa värnet mot övertagandeförsök är en hög aktiekurs. Om ni har varit i tvivel, så har jag ovan gett er receptet på ett bättre värn. Nu ser jag bara fram emot de kommande rapportsläppen.
- ·27 juliRäknar de med ett ytterligare eventuellt återköpsprogram i kursmålet dessa månader?
- ·22 juliKan man inte tänka sig en kommande aktiesplit i Jyske bank?
- ·20 juliHistoriskt hög aktie nu över 1000 något som kommer att sälja ut eller behålla i 5 år tillTack, Lasse. Ja, ofta kan jag också bli frestad av ett bolag som "ser för lovande ut". Därför har jag skrivit ner mina regler så att jag inte ger efter för frestelsen, men jag måste erkänna att jag ibland har en övervikt i ett. Mest för att den har stigit mer än andra och jag väntar lite med rebalanseringen eftersom jag accepterar mindre avvikelser. Men det har hänt att jag efter egna analyser också köper lite fler än egentligen tänkt. I de fallen försökte jag fokusera på varför jag gör det.
- ·10 juli2026 har hittills varit ett lugnt år jämfört med den konsolidering som har varit en naturlig del av den danska bankmarknaden sedan finanskrisen för 18 år sedan. Antalet banker – börsnoterade och onoterade – har stadigt minskat. Och det råder konsensus om att utvecklingen kommer att fortsätta – även bland direktörerna. Det är bara ingen som ser sig som ledare för den bank som övertas. Uppenbart är sannolikheten för ytterligare konsolideringar störst i kristider, då en fusion kan bli en tvingande nödvändighet. Trots geopolitisk oro befinner sig de danska bankerna i lugna vatten, även om jag personligen kan vara nervös för de minsta bankernas bristande förmåga att skapa bättre resultat i den nuvarande ekonomiska miljön, där inga betydande förluster realiseras. Jag skulle därför bli förvånad (läs: besviken) om det inte runt om i lednings- och styrelserummen görs några överväganden om vad som ska hända om en större bank kommer på besök. Vi vet att några av de små bankerna historiskt har försvarat självständigheten via rösträttsbegränsningar, dvs. en defensiv taktik, där avsikten indirekt är att göra banken så lite attraktiv för frierier som möjligt. Nackdelen med denna taktik tydliggjordes i samband med sagan om Nordfyns Bank, där det fastställdes att rösträttsbegränsningarna inte var gällande i upphörandesituationer. Vi känner till rösträttsbegränsningarna från t.ex. Lollands Bank och Møns Bank. Och det har fungerat – hittills. Det är dock min bedömning att en mer positiv och offensiv strategi vore mer uppenbar för att hålla frierierna borta: Varför inte istället fokusera på att öka priset på ett övertagande så mycket att ingen verkligen vill göra närmanden? Det är välkänt – speciellt i icke-kristider – att en premie måste betalas för att övertyga nuvarande aktieägare om en fusion. Om jag vore direktör för en av de mindre bankerna, där min mest förnäma uppgift var att säkerställa bankens fortsatta självständighet, så skulle jag tänka att den nuvarande aktiekursen skulle behöva gå så högt upp att premien (merpriset) skulle bli för hög för övertagande banker att betala. Dvs. en diametralt motsatt riktning än rösträttsbegränsningarna, som allt annat lika medför en lägre kurs på aktien. Så, utöver det helt uppenbara att se till att driva banken ekonomiskt förnuftigt, så skulle jag se till att titta i verktygslådan för att leta efter aktieägarvänliga åtgärder. Det finns faktiskt ett par stycken som är så uppenbara att det närmast skriker till himlen. Till och med så uppenbara att även banker som överhuvudtaget inte är ”i fara” för övertagande bör använda sig av dem, om de bryr sig om sina aktieägares intressen. Först den minst effektiva: Det är uppenbart att se till att det finns högsta möjliga likviditet i aktien, så att både små och stora aktieägare kan komma in och ut. Jag är själv aktieägare i Berkshire Hathaway (främst bara för att hedra en stor idol) och ja, det kan absolut finnas en snobbeffekt i en hög aktiekurs. Men jag tror inte att det är ett element för en aktieägare i Kreditbanken. Så varför ser man inte till att göra en aktieplit när kursen i skrivande stund är 8 800 kr.? Kreditbanken är i min optik på alla sätt en väldigt, väldigt förnuftigt driven bank – men varför inte plocka de lågt hängande frukterna på aktieägarnas vägnar? Jag har aktier i banken för ca 2,5 miljoner kr. Men lika länge som det har tagit att komma in, lika länge kommer det att ta att komma ut, om man inte vill skaka kursen. Detta leder mig över till det verktyg som fler och fler har valt att använda sig av under de senaste åren: Aktieåterköp. Jag medger det kontraintuitiva i att en minskning av antalet aktier skulle göra det svårare för en konkurrerande bank med goda eller onda avsikter att ta över makten, men det avgörande momentet för den övertagande banken är inte antalet aktier eller kurs – det är produkten av dessa, dvs. bankens totala värde. Så om återköp medför ett samlat högre värde av banken via en högre aktiekurs, så kommer det inte bara att vara aktieägarvänligt, utan också lämna den övertagande banken mindre utrymme att ge en förnuftig ”överpris”. Jag har en stor del av mina investeringar i banker som för närvarande använder sig av aktieåterköp. Jag kan i mina data se hur stor betydelse det har för aktiekursen. Därför är igångsättandet av ett stort aktieåterköpsprogram den allra bästa köpsignalen. Därför: @ Kreditbanken: Ni kommer att kunna leverera en aktieplit och ett återköpsprogram när årsredovisningen för 2026 lämnas in (Ni är faktiskt de enda på Bankdata som inte för närvarande är igång) @ Jyske Bank: En aktieplit närmar sig också för er. Jag tänker däremot att ni bättre än de flesta har förstått värdet av aktieåterköp – tack för det. @ SJF Bank: Kul att se er komma igång med aktieåterköpet. Frågan är om det inte nästa år finns plats för ett större program? @ Møns Bank och Lollands Bank: Rösträttsbegränsning är i sig inte tillräckligt den dag då konjunkturen har vänt @ Mina medinvesterare: Njut av sommaren
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Ingen data hittades
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Mäklarstatistik
Ingen data hittades