Q3-rapport
33 dagar sedan‧38min
24,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
3,01 %Direktavk.
Orderdjup
Nasdaq Copenhagen
Antal
Köp
30 272
Sälj
Antal
29 386
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Högst
797,5VWAP
Lägst
788OmsättningAntal
86,2 108 353
VWAP
Högst
797,5Lägst
788OmsättningAntal
86,2 108 353
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Företagshändelser
| Nästa händelse | |
|---|---|
| 2025 Q4-rapport | 5 feb. 2026 |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
| 2025 Q3-rapport | 29 okt. | |
| 2025 Q2-rapport | 19 aug. | |
| 2025 Q1-rapport | 7 maj | |
| 2025 Extra bolagsstämma | 24 apr. | |
| 2024 Årsstämma | 25 mars |
Data hämtas från Millistream, Quartr
Kunder har även besökt
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
·för 8 tim sedanI och med Vestjysk Banks redovisning i tisdags avslutades en period efter ett tredje kvartal där överraskningarna på redovisningsfronten var få. Men man behöver inte ta fram förstoringsglaset för att se indikationer på att framtidens danska börsnoterade banker riskerar att delas upp i ett A- och ett B-lag. Det råder enighet bland bankdirektörerna om att konsolideringarna fortsatt kommer att svepa över branschen; men ingen kan se sig som andrafiol i en fusion. Denna diskrepans kan ge anledning till leenden på kort sikt, men vid något tillfälle kommer det att bli allvarligt för den del av bankerna som, både i relativ och absolut mening, inte har kontroll över sina kostnader. Medan den (nästan) samlade danska näringslivsjournalistkåren begränsar sin framställning av kvartalsrapporterna till en jämförelse med motsvarande kvartal förra året – och därför omkring 20 gånger enligt samma mall har tvingats konstatera att räntenettot har varit fallande – så missar detta schabloniserade tillvägagångssätt ett helt centralt element i avgörandet av framtidens vinnare och förlorare: Kostnadshantering. Med många år som ekonomisk rådgivare som ballast har jag erfarit att det är i goda tider som kaptenen ska styra ekonomin stramt, medan det i kristider ska finnas skapat utrymme för att kunna föra skeppet tryggt i hamn – och kanske till och med göra några offensiva och till och med billiga investeringar. Denna grundprincip gäller oavsett om det handlar om en privatekonomi, en företagsekonomi eller en nationalekonomi. Där förvaltarna av nationalekonomin enbart väljs för en period av fyra år, och inte nödvändigtvis är utvalda för sina förmågor eller insikter i ekonomiska förhållanden, så kan vi kräva att ha större förväntningar på förvaltarna av företagen. Jag har stor sympati för bankdirektörernas fokus på att det är andra intressenter än bara aktieägarna vars intressen ska tillvaratas. Alla intressen ska helt naturligt kalibreras. Det finns helt enkelt inget naturligt motsatsförhållande mellan en stram kostnadshantering och övriga intressenters intressen. Ja, medarbetarna vill gärna ha högre lön – men även medarbetarna har intresse av en livskraftig konstruktion. Och om jag skulle peka på ett moment som, i min optik, är vägledande för bankernas resultat under de kommande åren, så är det beredskapen att ha en fast hand vid rodret på kostnadssidan. Det första synliga beviset på denna medvetenhetsnivå är ett strategiskt mål för en given kostnadsprocent. Om ni läser bankernas årsredovisningar och det inte nämns ett mål för kostnadsprocenten, då anser jag att vi har en första varningssignal. Försök själva att bilda er en uppfattning utifrån följande fyra exempel: 1. Från Nordfyns Banks årsredovisning 2024: ”Koncernens affärsmodell och tillväxtstrategi innebär att kostnadsprocenten fortsatt kommer att vara relativt hög. Det är ledningens målsättning att tillväxt och effektivisering löpande ska sänka kostnadsprocenten.” (jag påstår väl inte för mycket om jag menar att detta är en relativt vag formulering av en målsättning). 2. Från SJF:s 3. kvartalsrapport 2025: ”Vår kostnadsprocent ska sänkas och senast från och med räkenskapsåret 2026 vara under 50 %” 3. Danske Bank har i sin ”Forward 28”-strategi fastställt ett konkret mål om en kostnadsprocent på maximalt 45. 4. Det ultimata beviset för att stram kostnadshantering inte är ett hinder för fortsatt tillväxt och framgång är Ringkjøbing Landbobank, som är kända för sitt notoriska fokus på kostnadsprocenten. Detta har också inneburit att banken nu är värderad efter helt andra multiplar än sina konkurrenter. För att identifiera skillnaderna mellan bankerna har jag gjort en helt enkel analys av räntenetto och avgiftsintäkter kontra kostnader för personal och administration i de danska börsnoterade bankerna från 1. kvartalet 2023 till 3. kvartalet 2025. Det kan finnas många invändningar mot förutsättningarna i en sådan analys: Varför 1. kvartalet 2023? Varför jämföra topplinjen med ett enskilt element på kostnadssidan? Mitt svar på detta är att ibland kan även de allra enklaste analyserna hjälpa oss att identifiera en utvecklingsriktning. Visserligen har räntan fallit under perioden (men det är detsamma för alla banker), men annars måste det trots geopolitiska spänningar och inflationsutmaningar sägas vara en ganska stabil period. Det jag försöker identifiera är inte den faktiska nivån (det har vi andra nyckeltal för), utan enbart utvecklingen för de enskilda bankerna under denna period bestående av 11 kvartal. Jag har endast med 17 börsnoterade banker i analysen, då Ringkjøbing Landbobank, på grund av sin historik, värderas på ett annat sätt av analytiker och investerare. Samtidigt håller jag Nordea utanför, då dess primära notering inte är i Danmark.·för 8 tim sedan(fortsatt) Sammantaget kan slutsatsen inte vara annorlunda: Det är dyrt att vara liten. När motvinden en dag oundvikligen kommer, så kan det mycket väl vara så att de små bankerna har rustat sig väl i förhållande till historiska nivåer – men ur ett aktieägarperspektiv är det inte långt till underskott. Det helt uppenbara budet måste vara att SJF Bank måste överväga om det inte snart var dags att gå in genom ytterdörren på Møn och/eller på Lolland för att hitta en lösning. Det låter oerhört cyniskt, men de senaste uttalandena från SJF Bank om personalminskningar visar just en förståelse för att effektiviseringarna ska ske i medgångstider. Därmed har vi också skisserna till ett scenario som, i min mening, kommer att ske förr eller senare. Det ögonblick som Nordfyns Banks ledning missförstod var att de förutsatte att rösträttsbegränsningarna befriade dem från aktieägarnas dom. Det visade sig vara direkt motsatt. Därför är det enda sättet för ledningarna i Møns Bank och Lollands Bank att skjuta upp scenariot där de blir övertagna av en större bank, att skapa kraftiga förbättringar i deras ordinarie bankdrift.
·26 nov. · ÄndradJyske Bank, snart i 800. En del bankanalytiker har börjat argumentera för ytterligare uppgång i bankerna. Om Ukrainakriget tar slut kommer det att behövas massor av pengar till återuppbyggnad. Tyskland utökar finanspolitiken. Och fortsatt grön omställning så långt ögat når. Och investeringar i försvar har under alla omständigheter kommit för att stanna. Allt detta kräver finansiering......bankerna växer balansräkningarna, affärsvolymen och intäkterna. Och slutligen finns det flera rapporter (från bl.a. JP Morgan) som argumenterar för att AI kommer att sänka kostnaderna i banksektorn märkbart under de kommande åren. Jag tror fortsatt att banker ska handlas till ännu högre multiplar. Man ska vara försiktig med att fastna i gamla föreställningar om hur banker ska prissättas – det har kostat många dyrt de senaste åren.·för 2 dagar sedanDanmark är en liten 'öppen ekonomi'. Så hur det går utanför landets gränser är mycket avgörande för tillväxt och intjäning i DK. Och därmed också för hur det går för bankerna, inklusive Jyske Bank. Enligt senaste data är exporten av varor och tjänster cirka 69–71 % av BNP. Denna andel är hög jämfört med andra länder. Novo är ett bra exempel på vad som händer om den utländska efterfrågan är vikande. 5.000 danska Novo-anställda har precis förlorat jobbet.
·20 nov.Nu gick det ju bra för nvidia igår och så förlänger vi väl bara värderingarna med brädor härifrån. Jag köpte dock en god del mer igår av Jyske. Och varför inte ligga väl skyddad här i Jyske Bank? Det är nästan bara ren dansk exponering. Personligen har jag satt mitt nya kursmål till minst 850 på 3-6 månader. Det är en ökning på 10%. Det är inte mindblowing, men fortfarande orimligt bra och kom ihåg att aktieåterköpen inte kan stoppas. Det kommer kanske mer av den sorten under det nya året också och då pratar vi kurs 900-1000, vilket allt annat lika fortfarande inte är galet.
·12 nov.Är det en fiktiv kurs vi bevittnar för närvarande på grund av Jyske Banks återköp av aktier? Kommer de att falla i kurs efter 30. januari 2026?
·12 nov.Min förväntning är nog att de kör ett återköp på samma nivå nästa år. Gör de inte det kan aktien nog komma under press, men den är fortfarande inte (i min bedömning) på något sätt dyr, så det borde finnas gränser för hur långt den ska ner. När det så är sagt så närmar vi oss nog ett någorlunda rimligt pris för Jyske Bank (och flera andra banker), så jag har svårt att se den stiga 50% nästa år igen. Men mindre kan nog också göra det :)·12 nov.Ja, håller med. Deras utdelningspolicy föreskriver ett motsvarande återköpsprogram nästa år.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Nyheter & Analyser
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Q3-rapport
33 dagar sedan‧38min
24,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
3,01 %Direktavk.
Nyheter & Analyser
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- ·för 8 tim sedanI och med Vestjysk Banks redovisning i tisdags avslutades en period efter ett tredje kvartal där överraskningarna på redovisningsfronten var få. Men man behöver inte ta fram förstoringsglaset för att se indikationer på att framtidens danska börsnoterade banker riskerar att delas upp i ett A- och ett B-lag. Det råder enighet bland bankdirektörerna om att konsolideringarna fortsatt kommer att svepa över branschen; men ingen kan se sig som andrafiol i en fusion. Denna diskrepans kan ge anledning till leenden på kort sikt, men vid något tillfälle kommer det att bli allvarligt för den del av bankerna som, både i relativ och absolut mening, inte har kontroll över sina kostnader. Medan den (nästan) samlade danska näringslivsjournalistkåren begränsar sin framställning av kvartalsrapporterna till en jämförelse med motsvarande kvartal förra året – och därför omkring 20 gånger enligt samma mall har tvingats konstatera att räntenettot har varit fallande – så missar detta schabloniserade tillvägagångssätt ett helt centralt element i avgörandet av framtidens vinnare och förlorare: Kostnadshantering. Med många år som ekonomisk rådgivare som ballast har jag erfarit att det är i goda tider som kaptenen ska styra ekonomin stramt, medan det i kristider ska finnas skapat utrymme för att kunna föra skeppet tryggt i hamn – och kanske till och med göra några offensiva och till och med billiga investeringar. Denna grundprincip gäller oavsett om det handlar om en privatekonomi, en företagsekonomi eller en nationalekonomi. Där förvaltarna av nationalekonomin enbart väljs för en period av fyra år, och inte nödvändigtvis är utvalda för sina förmågor eller insikter i ekonomiska förhållanden, så kan vi kräva att ha större förväntningar på förvaltarna av företagen. Jag har stor sympati för bankdirektörernas fokus på att det är andra intressenter än bara aktieägarna vars intressen ska tillvaratas. Alla intressen ska helt naturligt kalibreras. Det finns helt enkelt inget naturligt motsatsförhållande mellan en stram kostnadshantering och övriga intressenters intressen. Ja, medarbetarna vill gärna ha högre lön – men även medarbetarna har intresse av en livskraftig konstruktion. Och om jag skulle peka på ett moment som, i min optik, är vägledande för bankernas resultat under de kommande åren, så är det beredskapen att ha en fast hand vid rodret på kostnadssidan. Det första synliga beviset på denna medvetenhetsnivå är ett strategiskt mål för en given kostnadsprocent. Om ni läser bankernas årsredovisningar och det inte nämns ett mål för kostnadsprocenten, då anser jag att vi har en första varningssignal. Försök själva att bilda er en uppfattning utifrån följande fyra exempel: 1. Från Nordfyns Banks årsredovisning 2024: ”Koncernens affärsmodell och tillväxtstrategi innebär att kostnadsprocenten fortsatt kommer att vara relativt hög. Det är ledningens målsättning att tillväxt och effektivisering löpande ska sänka kostnadsprocenten.” (jag påstår väl inte för mycket om jag menar att detta är en relativt vag formulering av en målsättning). 2. Från SJF:s 3. kvartalsrapport 2025: ”Vår kostnadsprocent ska sänkas och senast från och med räkenskapsåret 2026 vara under 50 %” 3. Danske Bank har i sin ”Forward 28”-strategi fastställt ett konkret mål om en kostnadsprocent på maximalt 45. 4. Det ultimata beviset för att stram kostnadshantering inte är ett hinder för fortsatt tillväxt och framgång är Ringkjøbing Landbobank, som är kända för sitt notoriska fokus på kostnadsprocenten. Detta har också inneburit att banken nu är värderad efter helt andra multiplar än sina konkurrenter. För att identifiera skillnaderna mellan bankerna har jag gjort en helt enkel analys av räntenetto och avgiftsintäkter kontra kostnader för personal och administration i de danska börsnoterade bankerna från 1. kvartalet 2023 till 3. kvartalet 2025. Det kan finnas många invändningar mot förutsättningarna i en sådan analys: Varför 1. kvartalet 2023? Varför jämföra topplinjen med ett enskilt element på kostnadssidan? Mitt svar på detta är att ibland kan även de allra enklaste analyserna hjälpa oss att identifiera en utvecklingsriktning. Visserligen har räntan fallit under perioden (men det är detsamma för alla banker), men annars måste det trots geopolitiska spänningar och inflationsutmaningar sägas vara en ganska stabil period. Det jag försöker identifiera är inte den faktiska nivån (det har vi andra nyckeltal för), utan enbart utvecklingen för de enskilda bankerna under denna period bestående av 11 kvartal. Jag har endast med 17 börsnoterade banker i analysen, då Ringkjøbing Landbobank, på grund av sin historik, värderas på ett annat sätt av analytiker och investerare. Samtidigt håller jag Nordea utanför, då dess primära notering inte är i Danmark.·för 8 tim sedan(fortsatt) Sammantaget kan slutsatsen inte vara annorlunda: Det är dyrt att vara liten. När motvinden en dag oundvikligen kommer, så kan det mycket väl vara så att de små bankerna har rustat sig väl i förhållande till historiska nivåer – men ur ett aktieägarperspektiv är det inte långt till underskott. Det helt uppenbara budet måste vara att SJF Bank måste överväga om det inte snart var dags att gå in genom ytterdörren på Møn och/eller på Lolland för att hitta en lösning. Det låter oerhört cyniskt, men de senaste uttalandena från SJF Bank om personalminskningar visar just en förståelse för att effektiviseringarna ska ske i medgångstider. Därmed har vi också skisserna till ett scenario som, i min mening, kommer att ske förr eller senare. Det ögonblick som Nordfyns Banks ledning missförstod var att de förutsatte att rösträttsbegränsningarna befriade dem från aktieägarnas dom. Det visade sig vara direkt motsatt. Därför är det enda sättet för ledningarna i Møns Bank och Lollands Bank att skjuta upp scenariot där de blir övertagna av en större bank, att skapa kraftiga förbättringar i deras ordinarie bankdrift.
- ·26 nov. · ÄndradJyske Bank, snart i 800. En del bankanalytiker har börjat argumentera för ytterligare uppgång i bankerna. Om Ukrainakriget tar slut kommer det att behövas massor av pengar till återuppbyggnad. Tyskland utökar finanspolitiken. Och fortsatt grön omställning så långt ögat når. Och investeringar i försvar har under alla omständigheter kommit för att stanna. Allt detta kräver finansiering......bankerna växer balansräkningarna, affärsvolymen och intäkterna. Och slutligen finns det flera rapporter (från bl.a. JP Morgan) som argumenterar för att AI kommer att sänka kostnaderna i banksektorn märkbart under de kommande åren. Jag tror fortsatt att banker ska handlas till ännu högre multiplar. Man ska vara försiktig med att fastna i gamla föreställningar om hur banker ska prissättas – det har kostat många dyrt de senaste åren.·för 2 dagar sedanDanmark är en liten 'öppen ekonomi'. Så hur det går utanför landets gränser är mycket avgörande för tillväxt och intjäning i DK. Och därmed också för hur det går för bankerna, inklusive Jyske Bank. Enligt senaste data är exporten av varor och tjänster cirka 69–71 % av BNP. Denna andel är hög jämfört med andra länder. Novo är ett bra exempel på vad som händer om den utländska efterfrågan är vikande. 5.000 danska Novo-anställda har precis förlorat jobbet.
- ·20 nov.Nu gick det ju bra för nvidia igår och så förlänger vi väl bara värderingarna med brädor härifrån. Jag köpte dock en god del mer igår av Jyske. Och varför inte ligga väl skyddad här i Jyske Bank? Det är nästan bara ren dansk exponering. Personligen har jag satt mitt nya kursmål till minst 850 på 3-6 månader. Det är en ökning på 10%. Det är inte mindblowing, men fortfarande orimligt bra och kom ihåg att aktieåterköpen inte kan stoppas. Det kommer kanske mer av den sorten under det nya året också och då pratar vi kurs 900-1000, vilket allt annat lika fortfarande inte är galet.
- ·12 nov.Är det en fiktiv kurs vi bevittnar för närvarande på grund av Jyske Banks återköp av aktier? Kommer de att falla i kurs efter 30. januari 2026?·12 nov.Min förväntning är nog att de kör ett återköp på samma nivå nästa år. Gör de inte det kan aktien nog komma under press, men den är fortfarande inte (i min bedömning) på något sätt dyr, så det borde finnas gränser för hur långt den ska ner. När det så är sagt så närmar vi oss nog ett någorlunda rimligt pris för Jyske Bank (och flera andra banker), så jag har svårt att se den stiga 50% nästa år igen. Men mindre kan nog också göra det :)·12 nov.Ja, håller med. Deras utdelningspolicy föreskriver ett motsvarande återköpsprogram nästa år.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Nasdaq Copenhagen
Antal
Köp
30 272
Sälj
Antal
29 386
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Högst
797,5VWAP
Lägst
788OmsättningAntal
86,2 108 353
VWAP
Högst
797,5Lägst
788OmsättningAntal
86,2 108 353
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Kunder har även besökt
Företagshändelser
| Nästa händelse | |
|---|---|
| 2025 Q4-rapport | 5 feb. 2026 |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
| 2025 Q3-rapport | 29 okt. | |
| 2025 Q2-rapport | 19 aug. | |
| 2025 Q1-rapport | 7 maj | |
| 2025 Extra bolagsstämma | 24 apr. | |
| 2024 Årsstämma | 25 mars |
Data hämtas från Millistream, Quartr
Q3-rapport
33 dagar sedan‧38min
Nyheter & Analyser
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
| Nästa händelse | |
|---|---|
| 2025 Q4-rapport | 5 feb. 2026 |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
| 2025 Q3-rapport | 29 okt. | |
| 2025 Q2-rapport | 19 aug. | |
| 2025 Q1-rapport | 7 maj | |
| 2025 Extra bolagsstämma | 24 apr. | |
| 2024 Årsstämma | 25 mars |
Data hämtas från Millistream, Quartr
24,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
3,01 %Direktavk.
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- ·för 8 tim sedanI och med Vestjysk Banks redovisning i tisdags avslutades en period efter ett tredje kvartal där överraskningarna på redovisningsfronten var få. Men man behöver inte ta fram förstoringsglaset för att se indikationer på att framtidens danska börsnoterade banker riskerar att delas upp i ett A- och ett B-lag. Det råder enighet bland bankdirektörerna om att konsolideringarna fortsatt kommer att svepa över branschen; men ingen kan se sig som andrafiol i en fusion. Denna diskrepans kan ge anledning till leenden på kort sikt, men vid något tillfälle kommer det att bli allvarligt för den del av bankerna som, både i relativ och absolut mening, inte har kontroll över sina kostnader. Medan den (nästan) samlade danska näringslivsjournalistkåren begränsar sin framställning av kvartalsrapporterna till en jämförelse med motsvarande kvartal förra året – och därför omkring 20 gånger enligt samma mall har tvingats konstatera att räntenettot har varit fallande – så missar detta schabloniserade tillvägagångssätt ett helt centralt element i avgörandet av framtidens vinnare och förlorare: Kostnadshantering. Med många år som ekonomisk rådgivare som ballast har jag erfarit att det är i goda tider som kaptenen ska styra ekonomin stramt, medan det i kristider ska finnas skapat utrymme för att kunna föra skeppet tryggt i hamn – och kanske till och med göra några offensiva och till och med billiga investeringar. Denna grundprincip gäller oavsett om det handlar om en privatekonomi, en företagsekonomi eller en nationalekonomi. Där förvaltarna av nationalekonomin enbart väljs för en period av fyra år, och inte nödvändigtvis är utvalda för sina förmågor eller insikter i ekonomiska förhållanden, så kan vi kräva att ha större förväntningar på förvaltarna av företagen. Jag har stor sympati för bankdirektörernas fokus på att det är andra intressenter än bara aktieägarna vars intressen ska tillvaratas. Alla intressen ska helt naturligt kalibreras. Det finns helt enkelt inget naturligt motsatsförhållande mellan en stram kostnadshantering och övriga intressenters intressen. Ja, medarbetarna vill gärna ha högre lön – men även medarbetarna har intresse av en livskraftig konstruktion. Och om jag skulle peka på ett moment som, i min optik, är vägledande för bankernas resultat under de kommande åren, så är det beredskapen att ha en fast hand vid rodret på kostnadssidan. Det första synliga beviset på denna medvetenhetsnivå är ett strategiskt mål för en given kostnadsprocent. Om ni läser bankernas årsredovisningar och det inte nämns ett mål för kostnadsprocenten, då anser jag att vi har en första varningssignal. Försök själva att bilda er en uppfattning utifrån följande fyra exempel: 1. Från Nordfyns Banks årsredovisning 2024: ”Koncernens affärsmodell och tillväxtstrategi innebär att kostnadsprocenten fortsatt kommer att vara relativt hög. Det är ledningens målsättning att tillväxt och effektivisering löpande ska sänka kostnadsprocenten.” (jag påstår väl inte för mycket om jag menar att detta är en relativt vag formulering av en målsättning). 2. Från SJF:s 3. kvartalsrapport 2025: ”Vår kostnadsprocent ska sänkas och senast från och med räkenskapsåret 2026 vara under 50 %” 3. Danske Bank har i sin ”Forward 28”-strategi fastställt ett konkret mål om en kostnadsprocent på maximalt 45. 4. Det ultimata beviset för att stram kostnadshantering inte är ett hinder för fortsatt tillväxt och framgång är Ringkjøbing Landbobank, som är kända för sitt notoriska fokus på kostnadsprocenten. Detta har också inneburit att banken nu är värderad efter helt andra multiplar än sina konkurrenter. För att identifiera skillnaderna mellan bankerna har jag gjort en helt enkel analys av räntenetto och avgiftsintäkter kontra kostnader för personal och administration i de danska börsnoterade bankerna från 1. kvartalet 2023 till 3. kvartalet 2025. Det kan finnas många invändningar mot förutsättningarna i en sådan analys: Varför 1. kvartalet 2023? Varför jämföra topplinjen med ett enskilt element på kostnadssidan? Mitt svar på detta är att ibland kan även de allra enklaste analyserna hjälpa oss att identifiera en utvecklingsriktning. Visserligen har räntan fallit under perioden (men det är detsamma för alla banker), men annars måste det trots geopolitiska spänningar och inflationsutmaningar sägas vara en ganska stabil period. Det jag försöker identifiera är inte den faktiska nivån (det har vi andra nyckeltal för), utan enbart utvecklingen för de enskilda bankerna under denna period bestående av 11 kvartal. Jag har endast med 17 börsnoterade banker i analysen, då Ringkjøbing Landbobank, på grund av sin historik, värderas på ett annat sätt av analytiker och investerare. Samtidigt håller jag Nordea utanför, då dess primära notering inte är i Danmark.·för 8 tim sedan(fortsatt) Sammantaget kan slutsatsen inte vara annorlunda: Det är dyrt att vara liten. När motvinden en dag oundvikligen kommer, så kan det mycket väl vara så att de små bankerna har rustat sig väl i förhållande till historiska nivåer – men ur ett aktieägarperspektiv är det inte långt till underskott. Det helt uppenbara budet måste vara att SJF Bank måste överväga om det inte snart var dags att gå in genom ytterdörren på Møn och/eller på Lolland för att hitta en lösning. Det låter oerhört cyniskt, men de senaste uttalandena från SJF Bank om personalminskningar visar just en förståelse för att effektiviseringarna ska ske i medgångstider. Därmed har vi också skisserna till ett scenario som, i min mening, kommer att ske förr eller senare. Det ögonblick som Nordfyns Banks ledning missförstod var att de förutsatte att rösträttsbegränsningarna befriade dem från aktieägarnas dom. Det visade sig vara direkt motsatt. Därför är det enda sättet för ledningarna i Møns Bank och Lollands Bank att skjuta upp scenariot där de blir övertagna av en större bank, att skapa kraftiga förbättringar i deras ordinarie bankdrift.
- ·26 nov. · ÄndradJyske Bank, snart i 800. En del bankanalytiker har börjat argumentera för ytterligare uppgång i bankerna. Om Ukrainakriget tar slut kommer det att behövas massor av pengar till återuppbyggnad. Tyskland utökar finanspolitiken. Och fortsatt grön omställning så långt ögat når. Och investeringar i försvar har under alla omständigheter kommit för att stanna. Allt detta kräver finansiering......bankerna växer balansräkningarna, affärsvolymen och intäkterna. Och slutligen finns det flera rapporter (från bl.a. JP Morgan) som argumenterar för att AI kommer att sänka kostnaderna i banksektorn märkbart under de kommande åren. Jag tror fortsatt att banker ska handlas till ännu högre multiplar. Man ska vara försiktig med att fastna i gamla föreställningar om hur banker ska prissättas – det har kostat många dyrt de senaste åren.·för 2 dagar sedanDanmark är en liten 'öppen ekonomi'. Så hur det går utanför landets gränser är mycket avgörande för tillväxt och intjäning i DK. Och därmed också för hur det går för bankerna, inklusive Jyske Bank. Enligt senaste data är exporten av varor och tjänster cirka 69–71 % av BNP. Denna andel är hög jämfört med andra länder. Novo är ett bra exempel på vad som händer om den utländska efterfrågan är vikande. 5.000 danska Novo-anställda har precis förlorat jobbet.
- ·20 nov.Nu gick det ju bra för nvidia igår och så förlänger vi väl bara värderingarna med brädor härifrån. Jag köpte dock en god del mer igår av Jyske. Och varför inte ligga väl skyddad här i Jyske Bank? Det är nästan bara ren dansk exponering. Personligen har jag satt mitt nya kursmål till minst 850 på 3-6 månader. Det är en ökning på 10%. Det är inte mindblowing, men fortfarande orimligt bra och kom ihåg att aktieåterköpen inte kan stoppas. Det kommer kanske mer av den sorten under det nya året också och då pratar vi kurs 900-1000, vilket allt annat lika fortfarande inte är galet.
- ·12 nov.Är det en fiktiv kurs vi bevittnar för närvarande på grund av Jyske Banks återköp av aktier? Kommer de att falla i kurs efter 30. januari 2026?·12 nov.Min förväntning är nog att de kör ett återköp på samma nivå nästa år. Gör de inte det kan aktien nog komma under press, men den är fortfarande inte (i min bedömning) på något sätt dyr, så det borde finnas gränser för hur långt den ska ner. När det så är sagt så närmar vi oss nog ett någorlunda rimligt pris för Jyske Bank (och flera andra banker), så jag har svårt att se den stiga 50% nästa år igen. Men mindre kan nog också göra det :)·12 nov.Ja, håller med. Deras utdelningspolicy föreskriver ett motsvarande återköpsprogram nästa år.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Nasdaq Copenhagen
Antal
Köp
30 272
Sälj
Antal
29 386
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Högst
797,5VWAP
Lägst
788OmsättningAntal
86,2 108 353
VWAP
Högst
797,5Lägst
788OmsättningAntal
86,2 108 353
Mäklarstatistik
Ingen data hittades