Frida Bratt
Börsen svänger och räntorna är på väg ned, både i Sverige och på andra håll i världen. Hur påverkar egentligen lägre räntor din räntefond? Det beror på din ränterisk.
Både börsturbulens och fallande räntor gör att räntefonder hamnar allt mer på tapeten. Men det är viktigt att känna till att ”räntefonder” kan fungera och reagera på ränteläget på många olika sätt.
Gemensamt för det som i dagligt tal kallas “räntefonder” är förstås att de investerar i räntebärande papper. Men det finns väldigt måa olika typer av räntebärande papper, så som statsobligationer, statsskuldväxlar, bostadsobligationer, kommunobligationer och så företagsobligationer.
Vad är då en obligation? Att ge ut en obligation är ett sätt för exempelvis en stat eller ett företag att låna pengar på kapitalmarknaden. För att låna upp pengar betalar de ut ränta till de som investerat i obligationen. Enkelt uttryckt gäller att ju högre risk en obligation anses förknippad med, desto högre ränta måste betalas ut.
Begränsad påverkan på korta räntefonder
Räntefonder kan till att börja med delas upp i gruppen korta och långa räntefonder. En kort räntefond har en löptid som är kortare än ett år. Det gör att den så kallade ränterisken är låg. Fonden är alltså inte så känslig för centralbankernas sänkningar av räntan. Den här fondtypen är närmast att jämföra med ett sparkonto, och målet/ambitionen är att ge en ränta motsvarande utvecklingen på penningmarknaden. Så fallande räntor är allt annat lika negativt för korta räntefonder liksom för sparkonton, där sparräntorna kan väntas sänkas. Korträntefonder mår bäst när räntorna stiger. Det gör de ju inte sällan när konjunkturen går bra och börsen starkt.
Långa räntefonder har en ränterisk
En lång räntefond har en högre ränterisk, och är känslig för marknadsräntornas svängningar och påverkas därmed av centralbankernas ageranden. De placerar i räntepapper med lång löptid, längre än ett år.
Enkelt uttryckt faller långa räntefonder när räntorna stiger, och stiger följaktligen när räntorna faller. Fonden som investerar i långa obligationer har ju en viss årlig avkastning beroende på kupongränta. Om marknadsräntan faller så kommer de obligationer som ges ut just nu ge en lägre ränta än de som redan finns i fonden. Då ökar värdet på de obligationer fonden äger. Då ökar värdet på fonden.
Vill man uttrycka det väldigt enkelt kan man säga att generellt är det bra att äga korta räntefonder om räntan är hög eller på väg upp, och långa när räntan är på väg ned. Att notera är att ränteuppgång ju ofta sammanfaller med att konjunkturen är stark och börsen går bra, medan räntenedgång mer sammanfaller med börsoro och lågkonjunktur. Generellt kan man alltså säga att långa räntefonder kan gå bra när börsen går dåligt.
Så kollar du ränterisken
Du kan se hur hög ränterisk din fond har genom att titta på den så kallade durationen, den genomsnittliga löptiden på innehaven, som anges i år. Är durationen 3 år så stiger fonden cirka 3 % i värde om räntan går ned 1 procent, enkelt uttryckt.
Så påverkas företagsobligationsfonder
Ytterligare en kategori är de fonder som investerar i obligationer utgivna av företag. Här finns både ränterisken, det vill säga risken att räntan stiger och därmed påverkar fondens avkastning negativt, och en kreditrisk.
Ränterisken fungerar på samma sätt som i de ”vanliga” obligationsfonderna, det vill säga att om styrräntan sänks så ökar redan utgivna obligationer i attraktionskraft. Därför innebär en lägre styrränta allt annat lika en uppgång även för företagsobligationsfonder.
Men – många företagsobligationsfonder har aktivt försökt minska denna ränterisk genom att korta ned den genomsnittliga löptiden, genom användning av så kallade FRN:er, Floating Rate Notes. De är obligationer med rörlig ränta som sätts om var tredje månad. Det minskade de negativa effekterna när räntorna steg, men reducerar även de positiva effekterna nu när räntorna är på väg ned. Kolla i vilken utsträckning din långa räntefond eller din obligationsfond placerar i FRN:er.
Flera faktorer påverkar
En företagsobligationsfond investerar ju i enkelt uttryckt i företagslån, och då ligger en av riskerna i att företaget inte ska kunna betala tillbaka sin skuld. Den så kallade kreditrisken är viktig att ta i beaktande.
Sverige befinner sig i lågkonjunktur, om än inte någon djup sådan. Den svenska fastighetssektorn har sedan länge uppmärksammats som en stor risk på grund av sin höga skuldsättning, men risken finns förstås att fler företag får det tufft.
För att ta denna kreditrisk vill investeraren förstås ha mer betalt för att ta. Annars kan man ju lika gärna investera i tryggare obligationer utgivna av stater.
Koll på kreditspreaden
Den högre ränta som investeraren kräver för att ta denna risk kallas kreditpremie. Tillsammans med den riskfria räntan blir detta kreditspreaden, alltså den ränta företaget helt enkelt får betala för att låna pengar.
Hur hög denna ränta blir bestäms av hur stor risken anses vara för att företaget inte kan betala sin skuld. Obligationer utgivna av mer stabila bolag med god betalningsförmåga kallas investment grade, medan obligationer utgivna av bolag med sämre betalningsförmåga kallas high yield. Ibland ser du dessa benämningar i fondnamnet. En företagsobligationsfond kan investera i både investment grades och high yields, eller i någon av obligationstyperna.
Kreditspreaden varierar
Kreditspreaden kan variera, och det påverkar fonden. När kreditspreaden minskar innebär det att investerare får mindre betalt för risken man tar, och då stiger värdet allt annat lika på redan utgivna företagsobligationer.
Glöm inte likviditetsrisken
I företagsobligationsfonder finns också en likviditetsrisk. Den blev synlig i samband med coronakraschen under våren 2020, då flera företagsobligationsfonder tvingades stänga för uttag. Det fanns helt enkelt för få köpare. Den här risken, likviditetsrisken, gick många sparare förbi innan kraschen. Det beror på att den risken då helt enkelt inte speglades i det riskmått som generellt används för fonder, som baseras på volatilitet. Men om en obligation aldrig omsätts, då kan det ju se ut som att den heller inte är volatil. Efter detta tog branschen fram måttet spreadexponering, som visar hur stort värdefallet blir i en fond, mätt i procentenheter av fondens värde, om ränteskillnaden mellan fondens innehav och statsobligationer fördubblas.
Sammanfattningsvis kan sägas att fallande räntor påverkar räntefonder på väldigt olika sätt. Se alltid till att ha full koll på vilken typ av räntefond du har och vad den innehåller.
/Frida
