Vad är en warrant?

En warrant är en option med en lång löptid, vanligtvis 1-2 år, som utfärdas av en bank eller fondkommissionär (en så kallad emittent). Den ger dig rätten att köpa eller sälja en underliggande tillgång till ett förutbestämt pris och datum. Den underliggande tillgången kan vara en enskild aktie, en aktiekorg eller ett index.

• Köpwarrant (även kallad warrant)
  Ger dig som innehavare rätten att köpa den underliggande tillgången till ett bestämt pris på eller innan ett bestämt datum. En köpwarrant passar dig som tror att den underliggande tillgångens pris kommer att stiga i värde.

• Säljwarrant
  Ger dig som innehavare rätten att sälja den underliggande tillgången till ett bestämt pris på eller innan ett bestämt datum.

Warranter kan antingen ha en kontant slutavräkning av lösenprisdifferensen (skillnaden mellan lösenpriset och den underliggande tillgångens kurs vid lösentidpunkten) eller leverans av aktier.

Fördelar och risker

Warranter är generellt sett billigare att handla än optioner och kräver inga specialavtal innan du börjar handla. Riskerna är dock relativt stora för båda instrumenttyperna då dem svänger mer än värdet på de underliggande värdepapperen.

Eftersom warrantmarknaden inte är standardiserad, varierar villkoren mellan olika emittenter. Det är därför viktigt att du sätter dig in i villkoren innan du handlar. De exakta villkoren finns alltid i warrantens prospekt, som du kan hitta på emittentens webbsida.

Amerikanska och europeiska warranter

Det finns 2 huvudtyper av warranter: amerikanska och europeiska.

• Amerikanska warranter
  Dessa warranter kan lösas in till aktier när som helst under löptiden.

• Europeiska warranter
  Dessa warranter kan endast lösas in på förfallodagen.

En europeisk warrant är alltid billigare än en amerikansk, eftersom den inte ger dig rätten att lösa in den när som helst. Tänk på att benämningarna "amerikansk" och "europeisk" endast avser warrantens typ och har inget att göra med vilken marknad som den underliggande aktien eller warranten handlas på.

Paritet

Paritet, som även kallas multiplikator ibland, anger hur många warranter du behöver för att få rätten att köpa en underliggande aktie.

Exempel

Om en warrant har en paritet på 10, krävs det 10 warranter för att köpa 1 aktie. Om warrantpriset är 0,50 kronor och lösenpriset är 30 kronor, nås break-even när aktien står i 35 kronor (30 kronor + (10 x 0,5 kronor)).

Om den underliggande aktien genomgår en företagshändelse som en nyemission, fondemission eller split, justeras warrantens villkor. Om en aktie genomgår en split med förhållandet 4:1, får du rätten att köpa 4 gånger fler aktier och lösenpriset sänks till en fjärdedel av det ursprungliga priset.

Namn på warranter

Oavsett vilken börs en warrant handlas på, kan du utläsa mycket information från warrantens kortnamn. Namnet är nämligen uppbyggt på ett strukturerat sätt.

Exempel

Vi antar att du har en köpwarrant med Electrolux B-aktie som underliggande tillgång och en löptid som gäller till november 2005. Köpwarrantens lösenpris är 140 kronor och den är utfärdad av Svenska Handelsbanken.

• Kortnamn
  ELU5K 140 SHB

• Långnamn
  Electrolux K 0 ser. B 5 (140)
  

Tolkning av namnen

• ELU
  Anger den underliggande aktien.

• 5
  Står för året warranten förfaller (i detta exempel år 2005).

• K
  Indikerar både att det är en köpwarrant och att den förfaller i november månad.
  

Det finns alltså ett system där lösenmånaderna januari till december betecknas med bokstäver. A-K används för köpwarranter och M-X för säljwarranter. Det betyder att en köpwarrant som förfaller i februari har "B" i namnet och en säljwarrant som förfaller i februari har "N" i namnet.

För att underlätta tolkningen av warranters namn kan du se tabellen här nedanför.

Faktorer som påverkar marknadspriset på en warrant

• Underliggande tillgång
  Priset på den underliggande aktien, indexet eller råvaran.

• Lösenpris
  Det pris som den underliggande tillgången kan köpas eller säljas för.

• Löptid
  Den tid som återstår till warranten förfallodag.

• Utdelningar
  Eventuella utdelningar från den underliggande tillgången.

• Volatilitet
  Den underliggande tillgångens kursrörelser.