Analys av börsintroduktioner
I detta avsnitt av #sparpodden pratar vi om hur man avgör om ett bolag är köpvärt vid en börsintroduktion. Det finns många viktiga frågor att ställa sig vid en sådan analys.
- Vad är det bolagets produkt eller tjänst kommer att bidra med?
- Hur ser den rådande konkurrensen ut marknaden?
- Varför går bolaget till börsen?
- Hur ser affärsmodellen ut?
- Är det en offensiv eller defensiv emission?
- Äger ledningen och styrelsen aktier och tror man att de kommer behålla sina innehav efter noteringen?
Dessa mjuka frågor är viktiga att ställa sig när man utvärderar potentialen för ett bolag. Vidare bör man också undersöka hur de ekonomiska siffrorna ser ut. Hur ser exempelvis försäljning, kassaflöden, vinsttillväxt, och skuldsättning ut? Genom att räkna ut nyckeltal för dessa finansiella tal förenklas möjligheten att jämföra bolag mellan varandra. Jag tror att många sparare skulle kunna bli mer framgångsrika i att välja att delta i rätt nyintroduktioner bara genom att göra dessa enkla avstämningar. Allt handlar om att sålla ut agnarna från vetet!
Insättningsgarantin
Många banker har idag insättningsgaranti på 100 000 Euro på sparkonton. Vilket innebär att staten går in och garanterar det beloppet om banken skulle gå i konkurs. Men hur fungerar egentligen insättningsgarantin för Riksgälden och bankerna?
För banker kostar det idag mellan 0,06 – 0,14 % av allt insatt kapital för att få det att omfattas av den statliga insättningsgarantin. Avgiften baseras på kapitaltäckningskvoten, vilket är relationen mellan det eget kapital (kapitalbasen) och det kapitalkrav som finns för banken och dess verksamhet.
Modellen slår fel
Ett problem som jag ser är att avgiftsmodellen är relativ och att kostnaden inte avspeglar risken i den omfattningen som faktiskt råder i bankens verksamhet och balansräkning. Att använda relativa mått för att ta betalt för risk är inte bra. Föresäll dig om samma sak gällde inom försäkringsbranschen – antalet trafikskador minskade dramatiskt men avgifterna för att försäkra sig mot detta blev oförändrad eftersom avgiften var fixerad och skulle variera utifrån försäkringstagarnas relativa sannolikhet att råka ut för olyckor. Vidare anser jag att kapitaltäckningskvoten inte är ett fungerande mått på risk eftersom måttet inte tar hänsyn till verksamhetsrisken. En bank med många olika intäktsben som har skilda förutsättningar från varandra har en väsentligt lägre risk än en bank med en enda affär och intäkt. Banken med lägre verksamhetsrisk kan naturligtvis driva banken med lägre kapitalbas eftersom kassaflödena är säkrare – men de drabbas då av en högre avgift till insättningsgarantin.
Förslag på lösning
Mitt förslag att är istället att ersätta kapitalkvoten som mått med ett kreditbetyg för att bättre återspegla såväl de finansiella som operationella riskerna som finns i banken. Detta system fungerar utmärkt (om ändock inte perfekt) inom obligationsvärlden och försäkringsbranschen. En sådan förändring skulle innebära ökade skillnader i bedömning och därmed skapas utrymme för en mer rättvis prissättning. Därtill bör man även öka det lagstiftade kostnadsintervallet om 0,06%-0,14%. Skillnaden mellan den lägsta och den högsta nivån måste vara större för att återspegla den verkliga riskskillnad som finns mellan bankerna.
Veckans avsnitt av #sparpodden kan du lyssna på via Podcaster, Soundcloud och massor av andra podcast-appar till din telefon!
Du gör #sparpodden
Eftersom #sparpodden baseras på lyssnarnas frågor och önskemål så ber vi dig att fundera vilka frågor som du söker svar på? Skriv här i kommentarsfältet eller skicka frågor och kommentarer under hashtag #sparpodden på Twitter. Lägg även gärna upp bilder på Instagram där du visar hur du lyssnar på #sparpodden. Använd samma hashtag.
Analyshälsningar,
Günther Mårder – som du kan följa på Twitter här.
Förhållandet mellan dollarn och oljan
http://commodities.about.com/od/researchcommodities/a/How-The-Dollar-Impacts-Commodity-Prices.htm
Nu ser vi att allt fler länder verkar vilja handla direkt med varandra utan att passera gå dvs via dollarväxel.
Det kommer inte gå bra för USA för att uttrycka det milt, när all valuta kommer “hem” igen.
Och nu har vi Ryssland och Kina som ingått avtal om att handla olja i rubel och yuan.
vad tror ni om dollarn framtid ?
Gott nytt år!
Hej Günther! Jag går för tillfället ekonomi och administration (økonomi og adminiatrasjon på BI oslo) och tänkte höra med dig om vad du har hört om den skolan! Bra, dåligt osv ?
Samt när jag är färdig är jag sugen på att gå magister projektledare i Karlstad vad tror du om de? Framtiden?
Hej Parlehag,
Din fråga tar vi upp i ett avsnittet som kommer 7 januari.
Utbildningshälsningar
Günther Mårder
Flyttar min fråga hit 🙂 Är 35 år, har ca 200k i kapitalförsäkring via min personliga bankman, pensionspengarna från rosa kuvertet förvaltas av en förmedlare (Solidar), tjänstepensionen hanteras även den av en bankman. Utöver detta har jag ca 1 miljon på ett sparkonto på typ 1,5%. Ganska dåligt insatt i hela finansbranschen som syns, även om jag försöker bli bättre – bland annat genom att lyssna på er pod. Jag är smått livrädd för att ge mig in på marknaden själv, men förstår såklart att jag borde kunna få rätt mycket bättre avkastning på mina pengar än om de ligger… Läs mer »
Hej A,
Även din fråga kommer i #sparpodden den 7:e januari!
God jul önskar
Günther Mårder
Hej,
Först och främst vill jag tacka för tipset om Ryssland i min PPM-portfölj. Utvecklingen av Carnegies Rysslandsfond har varit magisk den senaste veckan. 🙂
Fråga: Bör jag gå ur Ryssland eller ska jag sitta kvar?
Hej Markus, Ja, utvecklingen i Ryssland gör varken dig eller mig glad just nu. Det är lätt att gripas av panik. Men då ska man samtidigt veta att RTS-index stiger med 10 procent i dag. Den som igår sålde av i panik riskerar att göra det precis vid fel tillfällen. Jag tycker fortsatt att det är en intressant krydda som lämpar sig för ett långsiktigt månadssparande. Även om jag har mycket av mina PPM-pengar investerade i Rysslandsfond så utgör det totala värdet av positionen under två procent av mitt totala sparande. Var därför försiktig med att ta för stor exponering… Läs mer »
Hej!
Med risk för att dumförklara mig: Hur kommer det sig att Oljan sjunker som en sten direkt efter att OPEC bestämt sig för att inte sänka produktionen? Efterfrågan på olja har väl inte minskat så drastiskt? Tack för att ni fortsätter med Sparpodden!
Hej MackaPacka, Det logiska sambandet är att när OPEC inte minskar produktionen så kommer det innebära ett fortsatt överutbud av olja framöver (USA pumpar som bekant upp allt med olja via fracking). Så länge inte världens tillväxt plötsligt stiger brant så går det inte att se någon kraftigt ökad efterfrågan och detta kan vara anledningen till att priset på olja pressas. Däremot ska man vara medveten om att oljepriset styrs otroligt mycket av storpolitik varför det nästan är omöjligt att göra bra prognoser. Oljan är faktiskt en av världens mest analyserade råvaran (och även om vi skulle ställa det mot… Läs mer »