Obligationer och andra räntebärande värdepapper.

Vad är obligationer och hur fungerar de?

En obligation är enkelt förklarat ett lån. När du köper en obligation kan man säga att du lånar ut pengar till det företag eller den stat som gett ut obligationen. I utbyte får du som investerar vanligtvis en avkastning i form av ränteutbetalningar och en återbetalning av lånet vid löptidens slut. Om obligationen inte ger någon ränta, har du möjlighet till avkastning i form av en större återbetalning än ditt utlånade (investerade) belopp vid löptidens slut.

Obligationer handlas i procent av nominella belopp och vanligtvis i större poster, t.ex. 1 miljon kronor. Vissa obligationer kan dock handlas i betydligt mindre poster. Nominellt belopp betyder att obligationen handlas i procent av sitt ursprungliga lånevärde. Det innebär att om en obligation som handlas i poster om 1 miljon kronor har en kurs på 103 procent, så kostar det 1 030 000 kronor att köpa en post.

Det finns två huvudsakliga grupper av obligationer;

• Kupongobligationer - ger löpande ränteutbetalningar (räntekupong) under obligationens löptid och vid löptidens slut återbetalas ditt investerade belopp. Du som investerare får med andra ord löpande en avkastning på din investering.

• Nollkupongobligationer – ger inte några ränteutbetalningar, utan istället ges ut till ett pris som är lägre än det nominella beloppet men vid löptidens slut återbetalas obligationens nominella belopp. Det innebär att du som investerare får hela avkastningen först vid löptidens slut.

Vad finns det för olika typer av obligationer?

Statsobligationer – Köper du en statsobligation lånar du ut pengar till ett land, exempelvis Sverige, Tyskland eller USA. Statsobligationer är i regel förenade med lägre kreditrisk än företagsobligationer, då stater vanligtvis har hög kreditvärdighet. 

Företagsobligationer – Köper du en företagsobligation lånar du ut pengar till ett företag. Eftersom företag vanligtvis har en lägre kreditvärdighet än till exempel en stat, är en investering i företagsobligationer normalt förenad med högre kreditrisk. Företagsobligationer kan också delas upp i två huvudgrupper beroende på risknivå (kreditvärdighet); Investment Grade och High Yield. High Yield anses ha högre kreditrisk än Investment Grade.

Bostadsobligationer – En bostadsobligation är en obligation som ges ut av ett bostadsinstitut eller hypotek för att finansiera långtidslån till bostäder, d.v.s. bolån. Eftersom bostadsobligationer har fastigheter som säkerhet anses en investering i bostadsobligationer generellt vara förenad med lägre kreditrisk än en investering i företagsobligationer. 

Gröna Obligationer – En grön obligation är en obligation där pengarna som lånas är öronmärkta till investeringar i klimat- och miljöprojekt. Eftersom andrahandsmarknaden för gröna obligationer är väldigt liten, har gröna obligationer generellt hög likviditetsrisk.

Tänk på detta innan du handlar med obligationer

Om företaget, staten eller projektet du har lånat ut till får betalningsproblem finns det en risk att du förlorar hela eller delar av ditt investerade kapital. 

När man köper och säljer obligationer får man betala ett courtage, vilket är en direkt kostnad. Utöver courtage utgår normalt sett också en så kallad spread, vilket är skillnaden mellan köp- och säljkurs. Spread är också en direkt kostnad för investeraren.

På obligationsmarknaden tillfaller kupongutbetalningen normalt den som äger obligationen på kupongbetalningsdagen. Skulle en kupongobligation byta ägare mellan två kupongutbetalningstillfällen måste köparen betala för den upplupna kupongränta som har samlats sedan räntan betalades ut senast.Samtidigt gäller det omvända. Om du säljer en obligation mellan två kupongtillfällen får du både det aktuella priset och den upplupna kupongräntan. Hur stor den upplupna räntan är beror dels på hur många dagar som passerat sedan den förra ränteutbetalningen, dels på hur stor räntekupongen är. Det innebär att ju närmare en ränteutbetalning som en obligation handlas, desto större blir den upplupna räntan.

Det finns två risker som är extra viktiga att känna till innan du investerar i obligationer; ränterisk och kreditrisk.

• Ränterisken uppstår till följd av förändringar av marknadsräntan. Enkelt förklarat så minskar värdet på obligationer när marknadsräntan stiger och vice versa. Det finns korta obligationer, med löptid upp till ett år, och långa obligationer med löptid längre än ett år. En obligation med längre löptid innebär alltid en högre ränterisk eftersom det är svårare att förutse marknadsräntan längre fram i tiden. Samtidigt kan kreditrisken vara högre i en kortare obligation än i en lång obligation. Därför är det viktigt som investerare att sätta sig in i villkoren innan man investerar.

• Kreditrisken är kopplad till kreditvärdigheten hos utgivaren av en obligation. Kreditvärdigheten bestäms av olika ratingbolag som ger emittenter kreditbetyg. Ett lågt betyg innebär att obligationen har högre kreditrisk och högt kreditbetyg innebär att obligationen har lägre kreditrisk. En obligation med lågt kreditbetyg ger en högre ränta och vice versa.

Vad är företagscertifikat och hur fungerar de?

Företagscertifikat faller inom vad man brukar kalla penningmarknadsinstrument, dvs kortfrsitiga räntebärande värdepapper med löptid kortare än ett år. Enkelt förklarat är företagscertifikat, precis som obligationer, ett lån.  När du du köper ett företagscertifikat kan man säga att du lånar du ut pengar till det företag som gett ut certifikatet. 

Företagscertifikat ger i regel inte några ränteutbetalningar, utan ges istället ut till ett pris som är lägre än det nominella beloppet men vid löptidens slut återbetalas företagscertifikatets nominella beloppet. På så vis liknar företagscertifikat nollkupongobligationer.  En viktig skillnad mot nollkupongsobligationer att företagscertifikat har en mycket kortare löptid, vanligtvis kortare än 1 år. Det innebär dels att företagscertifikat normalt sett är förenade med en lägre ränterisk men också att de har en lägre potentiell avkastning. 

Priset för företagscertifikat uttrycks som årsränta (yield) och handlas, liksom företagsobligationer vanligtvis i poster från 1 miljon kronor.

Tänk på detta innan du handlar med företagscertifikat

Penningmarknadsinstrument anses normalt ha relativt låg risk. Men jämfört med penningmarknadsinstrument utgivna av t.ex. en stat, kommun eller bostadsinstitut har företagscertifikat vanligtvis en högre kreditrisk. Om företaget som du har lånat ut till får betalningsproblem finns det en risk att du förlorar hela eller delar av ditt investerade belopp.

Vad är en konvertibel?

En konvertibel (förkortas KV) är enkelt förklarat ett lån. När du köper en konvertibel kan man säga att du lånar ut pengar till det företag som gett ut konvertibeln. I utbyte får du som investerar en avkastning i form av ränteutbetalningar. Innehavaren av en konvertibel kan välja att vid vissa tillfällen omvandla värdet på konvertibeln till något annat istället för att få tillbaka de utlånade pengarna när konvertibeln för faller. I de allra flesta fall brukar detta vara aktier i företaget som gett ut konvertibeln.

Hur fungerar konvertibler?

Konvertibler handlas i procent av nominellt belopp, d.v.s. i procent av sitt ursprungliga lånevärde. Det innebär att om en konvertibel handlas i poster om 10 000 kronor, till kursen 105%, så kostar en post 10 500 kronor.

Innehavaren av en konvertibel har följande möjligheter:

• Invänta konvertibelns förfallodag för kontant återbetalning av nominellt belopp och upplupen ränta.

• I tillämpliga fall konvertera konvertibeln och upplupen ränta till aktier. Antalet erhållna aktier baseras på bolagets aktiekurs vid tillfället för konvertering.

• Sälja konvertibeln i marknaden till det aktuella marknadsvärdet.

Tänk på det här innan du köper en konvertibel

Om företaget som gett ut konvertibeln får betalningsproblem finns det en risk att du förlorar hela eller delar av ditt investerade kapital.

Konvertibler är känsliga för ränteförändringar. Om marknadsräntan stiger så minskar värdet på konvertibler.

Vissa konvertibler kan ha låg likviditet, vilket innebär att det kan vara svårt för en innehavare att sälja sitt innehav vid önskad tidpunkt.

Villkoren för konvertibler kan variera. I prospektet för en konvertibel går det att utläsa viktig information så som konvertibelns löptid, ränta, konverteringskurs, konverteringstillfälle och förfallodag. För att kunna ta ett välgrundat investeringsbeslut är det därför viktigt att ta del av en konvertibels prospekt innan du investerar.