Kreditbevis.

Vad är ett Kreditbevis?

Kreditbevis är ett värdepapper som möjliggör för investerare att anta kreditrisk mot ett eller flera underliggande bolag i utbyte mot avkastning i form av återkommande ränteutbetalningar. Ränteutbetalningarna och återbetalningen av det nominella beloppet, det vill säga beloppet som återbetalas på förfallodagen, är beroende av den underliggande tillgångens förmåga att uppfylla sina kreditåtaganden.

På många sätt liknar kreditbevis vanliga företagsobligationer, men en viktig skillnad är att kreditbevis ges ut av en bank och inte av det underliggande bolaget. Det innebär att du som investerare tar en kreditrisk både mot emittenten av kreditbeviset och det underliggande bolaget. Dessutom utformas kreditbevis med skräddarsydda villkor för beräkning av ränteutbetalningar och återbetalning av nominellt belopp. Ränteutbetalningarna och återbetalningen av nominellt belopp är därför starkt beroende av villkoren för respektive kreditbevis. Det är viktigt att du därför tar del av faktabladet och de slutgiltiga villkoren innan du köper ett kreditbevis.

Hur fungerar Kreditbevis?

Ett kreditbevis har vanligt vis en förutbestämd löptid på tre till fem år. Kreditbevis handlas oftast i poster om nominellt 10 000 eller 100 000 kronor och är, som tidigare nämnt, kopplade till kreditrisken i ett eller flera bolag. Med kreditrisk menas risken att det inträffar en kredithändelse. En kredithändelse kan till exempel vara att bolaget går i konkurs, en utebliven betalning av finansiell skuld, omläggning av skulder eller ett myndighetsingripande.

Om du köper ett kreditbevis får du löpande en ränta som bestäms utifrån kreditrisken i respektive bolag vid det tillfälle kreditbeviset ges ut.

Om ingen kredithändelse inträffar i det/de underliggande bolaget/bolagen under löptiden, återbetalas det nominella beloppet per post på förfallodagen. Om det däremot inträffar en eller flera kredithändelser minskar beloppet som återbetalas på förfallodagen. Hur mycket det nominella beloppet minskar vid en kredithändelse beror bland annat på om kreditbeviset är kopplat till kreditrisken i ett eller flera bolag samt på kreditbevisets konstruktion. Om en kredithändelse inträffar kan du med andra ord förlora hela eller delar av ditt investerade belopp.

Fasträntebevis

Fasträntebevis är en typ av kreditbevis. Om ingen kredithändelse inträffar betalar fasträntebevis normalt sett kvartalsvis en fast ränta till innehavaren, och på förfallodagen återbetalas det nominella beloppet, oavsett om fasträntebeviset är kopplat till ett eller flera bolag. Fasträntebevis där den underliggande tillgången har högre kreditrisk ger normalt sett en högre ränta än underliggande tillgångar med lägre kreditrisk.

Om en kredithändelse inträffar i den underliggande tillgången kan ränteutbetalningarna upphöra eller minska beroende på om fasträntebeviset är kopplat till ett eller flera bolag. Samtidigt kommer beloppet som återbetalas vid löptidens slut att minska.

Kredithändelser i fasträntebevis kopplat till ett bolag

Om en kredithändelse inträffar och fasträntebeviset är kopplat till ett bolag, upphör ränteutbetalningarna från och med dagen efter kredithändelsen. Beloppet som återbetalas på förfallodagen räknas om till ett så kallat återvinningsbelopp, vilket är ett belopp som är lägre än det ursprungliga nominella beloppet. Eftersom fasträntebevis är ett skräddarsytt finansiellt instrument kan beräkningen av återvinningsbeloppet variera mellan fasträntebevis. Information om hur återvinningsbeloppet beräknas för respektive fasträntebevis finns i de slutgiltiga villkoren för fasträntebeviset.

Kredithändelser i fasträntebevis kopplat till en korg av bolag eller ett kreditindex

Till skillnad från fasträntebevis med ett underliggande bolag fortsätter fasträntebevis kopplat till flera bolag att betala ut ränta till innehavaren även om det inträffar en kredithändelse i något av de underliggande bolagen. Däremot minskar både storleken på ränteutbetalningarna och beloppet som återbetalas på förfallodagen. Eftersom fasträntebevis är ett skräddarsytt finansiellt instrument kan beräkningen av återvinningsbeloppet variera mellan fasträntebevis. Information om hur återvinningsbeloppet beräknas och hur ränteutbetalningarna minskar för respektive fasträntebevis finns i de slutgiltiga villkoren för fasträntebeviset.

Räntebevis

Räntebevis är, liksom fasträntebevis, en typ av kreditbevis. Om ingen kredithändelse inträffar betalar räntebevis normalt sett kvartalsvis en rörlig ränta till innehavaren, och på förfallodagen återbetalas det nominella beloppet, oavsett om räntebeviset är kopplat till ett eller flera bolag. Räntan är kopplad till en penningmarknadsränta, till exempel Stibor, som är den ränta som banker betalar när de lånar pengar av varandra på den svenska marknaden. Ränteutbetalningarna består vanligtvis av penningmarknadsränta plus ett fast procentuellt tillägg. Räntebevis där den underliggande tillgången har en högre kreditrisk ger normalt ett högre fast räntetillägg än underliggande tillgångar med lägre kreditrisk.

Om en kredithändelse inträffar i den underliggande tillgången kan ränteutbetalningarna upphöra eller minska beroende på om räntebeviset är kopplat till ett eller flera bolag. Samtidigt kommer beloppet som återbetalas vid löptidens slut att minska.

Kredithändelser i räntebevis kopplat till ett bolag

Om en kredithändelse inträffar och räntebeviset är kopplat till ett bolag, upphör ränteutbetalningarna från och med dagen efter kredithändelsen. Beloppet som återbetalas på förfallodagen räknas om till ett så kallat återvinningsbelopp, vilket är ett belopp som är lägre än det ursprungliga nominella beloppet. Eftersom räntebevis är ett skräddarsytt finansiellt instrument kan beräkningen av återvinningsbeloppet variera mellan räntebevis. Information om hur återvinningsbeloppet beräknas för respektive räntebevis finns i de slutgiltiga villkoren för räntebeviset.

Kredithändelser i räntebevis kopplat till en korg av bolag eller ett kreditindex

Till skillnad från räntebevis med ett underliggande bolag fortsätter räntebevis kopplat till flera bolag att betala ut ränta till innehavaren även om det inträffar en kredithändelse i något av de underliggande bolagen. Däremot minskar både storleken på ränteutbetalningarna och beloppet som återbetalas på förfallodagen. Eftersom räntebevis är ett skräddarsytt finansiellt instrument kan beräkningen av återvinningsbeloppet variera mellan räntebevis. Information om hur återvinningsbeloppet beräknas och hur ränteutbetalningarna minskar för respektive räntebevis finns i de slutgiltiga villkoren för räntebeviset.

Avgifter

När du köper och säljer ett kreditbevis betalar du courtage, vilket är en direkt kostnad för dig som investerare. Utöver courtage betalar du som investerare en så kallad spread, vilket är skillnaden mellan köp- och säljkurs och även det är en direkt kostnad. Handlar du ett kreditbevis i en annan valuta än SEK tillkommer även en valutaväxlingsavgift.

Emittenten tar vanligtvis även ut en produktionsavgift som tas ut i samband med att ett kreditbevis ges ut. Produktionsavgiften täcker bland annat kostnader för riskhantering, produktion, distribution, börsnoteringar och i förekommande fall även licenskostnader. Produktionsavgiften framgår i faktabladet för respektive kreditbevis.

Tänk på det här innan du investerar

När du köper ett kreditbevis betalar du dels det pris du ser på börsen, dels en så kallad upplupen ränta. Hur stor den upplupna räntan är beror dels på hur många dagar som passerat sedan den förra ränteutbetalningen, dels på hur stor den årliga räntan på beviset är. Det innebär att ju närmare en räntebetalning som ett räntebevis handlas, desto större blir den upplupna räntan. Samtidigt gäller det omvända. Om du säljer ett kreditbevis får du både det pris du ser på börsen och den upplupna räntan.

Det finns flera risker som det är bra att känna till när du handlar med kreditbevis:

Emittent/kreditrisk: Att investera i ett kreditbevis innebär en kreditrisk gentemot emittenten och det/de underliggande bolaget/ bolagen. Om emittenten inte kan betala tillbaka det nominella beloppet innebär det en förlust för dig som investerar; i värsta fall går hela investeringen förlorad. Emittentens och det/de underliggande bolaget/bolagens kreditbetyg kan användas för att utvärdera kreditrisk.

Marknadsrisk: Under löptiden påverkas värdet på en kreditbevis av flera faktorer, såsom marknadens utveckling, återstående löptid, förväntad framtida volatilitet, marknadsräntor, aktuella kreditspreadar och eventuella kredithändelser. Därför kan marknadspriset under löptiden vara såväl högre som lägre än det ursprungligen investerade beloppet.

Likviditetsrisk: Under normala marknadsförhållanden kan du sälja noterade kreditbevis i förtid, men vid bland annat volatilitet eller vid avsaknad av en aktiv marknad kan likviditeten vara begränsad. Det kan då bli svårt eller omöjligt att avyttra ett kreditbevis.

Valutarisk: Du som investerar exponeras för valutakursrisk om din basvaluta skiljer sig från valutan för det kreditbeviset. När den underliggande tillgången är denominerad i utländsk valuta kan det också finnas en valutarisk kopplad till de underliggande tillgångarna som påverkar kreditbevisets avkastning.

Kom ihåg

Informationen på den här sidan upplyser inte dig som investerare om alla risker kopplade till kreditbevis. Kreditbevis har ofta en komplex avkastningsstruktur, vilket kan göra det svårt för en investerare att bedöma förhållandet mellan risk och avkastning. För att du som investerare ska kunna fatta ett välgrundat investeringsbeslut är det viktigt att sätta dig in i villkoren för respektive kreditbevis. Dessa framgår i grundprospektet, de slutgiltiga villkoren och i faktabladet.