Hoppa till huvudinnehållet

Sex av tio känner inte till ränta på ränta-effekten

frida bratt

Majoriteten av svenskarna känner inte till ränta på ränta-effekten, visar en undersökning från Yougov som Nordnet låtit göra. Detta samtidigt som åtta av tio svenskar tycker att de har mycket goda privatekonomikunskaper. Det går inte ihop. Alla måste få goda förutsättningar för att kunna hantera pengar i livet, och därför måste privatekonomins ställning i skolan stärkas.

I en undersökning jag låtitYougov göra har svenskarna fått svara på frågan ”vet du vad som menas med ränta på ränta-effekten?” och sedan fått välja mellan fyra alternativ, samt ”vet inte”. Undersökningen är genomförd bland över 1 000 svenskar som utgör ett representativt urval av den svenska befolkningen avseende kön, ålder och region. Tidningen Expressen skriver idag om undersökningen, men bakom betalvägg.

Fyra av tio förstår ränta på ränta-effekten

Fyra av tio svenskar anger rätt svar, att ränta på ränta-effekten betyder att med tiden så får du avkastning på avkastningen på ditt sparande. Alltså: år ett sparar du pengar i exempelvis aktiefonder som du förhoppningsvis får en avkastning på. År två får du då inte bara avkastning på det kapital du sätter in, utan även den avkastning som du fått. En ränta på ränta, eller snarare avkastning på avkastningen, helt enkelt. Det här blir till en snöbollseffekt som rullar allt snabbare med tiden, och ränta på ränta-effekten är magin som gör att även små belopp, någon eller några hundralappar, i ett månadssparande kan växa till stora summor med tiden.

Men nästan fyra av tio svenskar svarar att de inte vet vad ränta på ränta är. 15 procent tror att det är dröjsmålsränta vid försenad betalning av bolåneräntan, och 5 procent tror att det är ett slags ränterabatt som banken kan ge om man slår ihop flera olika lån till ett.

Svenskarna överskattar sina kunskaper

Det här går knappast hand i hand med resultatet från en annan undersökning vi låtit Yougov göra, där vi lät svenskarna sätta betyg på sina egna kunskaper i privatekonomi. Enligt den har inte mindre än 85 procent goda eller till och med mycket goda kunskaper i privatekonomi.

Det verkar helt enkelt som att svenskarna överskattar sina kunskaper, och det grovt. Samma mekanism bidrar till att exempelvis endast fyra procent av alla bilförare anser att de kör bil sämre än snittet – en matematisk omöjlighet. Stor självsäkerhet som i värsta fall inte har sin grund i verkliga kunskaper medför dessvärre en risk för för högt risktagande, för djärva och ogrundade beslut, en övertro på den egna förmågan att slå index och så vidare.

Som sparekonom noterar jag ofta att kunskap saknas. Jag får frågor om vad en fond egentligen är och om pensionen kommer att raderas ut när börsen skakar lite. Jag hör att det satsas stora summor på en enda aktie på de mindre listorna för att ”en kompis sa att det var bra”. Jag hör om pension som sparas på sparkonto utan ränta i decennier, om tillsvidareavtal på elen, om oförmånliga delbetalningsupplägg, om oförhandlade höga bolåneräntor och om dyra paketerade fonder som ”min rådgivare rekommenderade”. Jag upplever helt enkeltatt det finns en enorm osäkerhet hos väldigt många – och vår undersökning visar okunskapen svart på vitt.

Lägre kunskap hos unga

Kunskapen är något högre hos män, framkommer det. Varannan man svarade rätt alternativ, medan endast var tredje kvinna gjorde det. Kunskaperna skiljer sig också tydligt mellan olika åldrar. Två av tre unga vuxna mellan 18 och 29 år vet inte vad ränta på ränta-effekten är. Det är extra synd, eftersom en viktig komponent i finessen med ränta på ränta-effekten är just tiden och vikten av att börja spara i ung ålder så att kapitalet kan hinna växa och uppnå denna magiska snöbollseffekt.

Vi kan se en stor skillnad i kunskapen om ränta på ränta-effekten mellan låg- och höginkomsttagare. Och det är kanske logiskt, eftersom en högre inkomst i högre utsträckning överhuvudtaget möjliggör ett sparande i fonder eller aktier. Men det är tyvärr ändå olyckligt, eftersom – som sagt – själva poängen här är att med ränta på ränta-effekten så kan även små summor i månadssparande varje månad växa sig stora över tid.

Lär unga om privatekonomi

Vad kan man då göra för att alla, oavsett inkomst, kön eller ålder, ska ha grundläggande kunskaper om privatekonomi, däribland ränta på ränta-effekten?Ett sätt är att ge privatekonomin en starkare ställning i skolan.

Privatekonomi ingår idag i läroplanen för hem- och konsumentkunskap i högstadiet, men enligt Skolinspektionens undersökningar prioriteras ämnet tyvärr bort. Därför skulle ämnet omfattning behöva fastslås och kunskapskraven bli tydligare.

Alla bör ha samma chans till en förståelse för sund privatekonomi. Det behövs en starkare ställning för privatekonomin i skolan.

Den “magiska” ränta på ränta-effekten

Vi jämför två sorters sparanden, sparande på vanligt sparkonto utan ränta (där vi alltså inte får någon ränta på ränta-effekt) och aktiefondsparande i ISK. Vi väljer indexfonder och avgiften är låga 0,2 procent. Vi tänker oss att börsen ger 8 procent i avkastning i snitt per år. Den kan gå både sämre och bättre än så – detta är bara ett antagande – men det är i linje med vad börsen har gett historiskt. Beloppen är före skatt.

Sparande: 500 kr /mån

Spartid: 20 år

Värdet på sparkontot vid spartidens slut: 120000 kr

Värdet på fondsparandet vid spartidens slut: 280000 kr

Sparande: 1000 kr /mån

Spartid: 20 år

Värdet på sparkontot vid spartidens slut: 240000 kr

Värdet på fondsparandet vid spartidens slut: 560000 kr

Sparande: 2000 kr/mån

Spartid: 20 år

Värdet på sparkontot vid spartidens slut: 480000 kr

Värdet på fondsparandet vid spartidens slut: 1,1 miljoner kr

Sparande: 500 kr /mån

Spartid: 30 år

Värdet på sparkontot vid spartidens slut: 180000 kr

Värdet på fondsparandet vid spartidens slut: 682000 kr

Sparande: 1000 kr /mån

Spartid: 30 år

Värdet på sparkontot vid spartidens slut: 360000 kr

Värdet på fondsparandet vid spartidens slut: 1,3 miljoner kr

Sparande: 2000 kr/mån

Spartid: 30 år

Värdet på sparkontot vid spartidens slut: 720000 kr

Värdet på fondsparandet vid spartidens slut: 2,7 miljoner

/Frida

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

Innan du investerar i en fond bör du läsa informationsbroschyren som finns hos fondbolaget och faktabladet som du hittar i orderläggningsfönstret samt på fondens produktsida på nordnet.se

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer. Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
2 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest gillade
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer
Fredrik
Fredrik
2020-11-30 07:27

Har förklarar du ränta-på-ränta på fonder? Är det utdelningen som ses som själva ”räntan”? Avkastningen i sig kan väl knappast generera denna effekt, då den enbart är en beräkning av prisskillnaden på fondandelarna mellan två tidpunkter. Inte någonting som påförs kapitalet.

Håkan
Håkan
Svara till  Fredrik
2020-12-01 06:23

Ja tror hon menar såhär. Vi antar du har 100 000 i fonder. De stiger 10 %. Då har du 110 000 kr. Nästa år stiger det 10% igen. Då har du 121 000 kr. Typ på 20 år blir det kanske 500 000 kr. Slå 1.1 gånger önskat belopp och avkastning själv. 1.1 är 10 %. Fast ibland ger börsen mer och ibland mindre.