Carl-Henrik Söderberg
Högre inflation än väntat
Svensk inflation steg mer än väntat i maj månad, det kan vi slå fast efter veckans statistiksläpp.
Tjänstepriser sticker ut, likaså energipriser som fortsätter att vara en faktor att hålla koll på. Ju längre konflikten i Mellanöstern håller i sig, desto större risker finns det för ihållande höga energipriser som smittar av sig i flera delar av ekonomin.
Inflationseffekter i spåren av Mellanösternkonflikten är fortsatt att vänta, frågan är bara hur stora, och många letar efter tecken på eftersläpande effekter som en konsekvens av snabbt stigande energipriser.
En sådan eftersläpande effekt är bolagens prisplaner, en siffra som också Riksbanken följer noga. Alltså hur mycket bolagen själva planerar att höja sina priser mot kund för att kompensera sig för högre kostnader i verksamheten. Och dessa prisplaner steg tämligen kraftigt i maj.
Läge att vara orolig? Kommer det plötsligt bli mycket dyrare för oss konsumenter?
Prisplaner är inte samma sak som prishöjningar
Nog kan vi förvänta oss uppjusterade priser på sina håll, men frågan är i vilken utsträckning. Faktum är att under de senaste åren har inte bolagens planer realiserats i den utsträckning man själva räknat med. Bolagen har helt enkelt trott att de ska kunna höja priserna mer än vad de faktiskt lyckats med.
Klimatet är annorlunda idag än under åren 2021–2023 (präglade av pandemi, nedstängningar, stimulanser och leveransstörningar) och det finns idag en tydligare koppling mellan pris och volym. Med andra ord, höjer ett bolag sina priser är risken större att det får en negativ effekt på efterfrågan på deras varor och tjänster.
Politisk draghjälp pressar ner siffrorna
Tittar vi närmare på ren inflationsdata och blickar in i sommaren så väntar en period av välkommen, men ganska konstgjord, andning för plånboken. Regeringens tillfälliga krisstöd – med sänkt drivmedelsskatt och det halverade priset på månadskort i kollektivtrafiken – trycker ner sommarinflation till riktigt låga nivåer.
Men därefter väntas inflationen ta fart igen och nästa sommar kan inflationen mycket väl vara tillbaka där den var förra sommaren kring 3 %.
Långt ifrån tvåsiffriga inflationstal men alltjämt en hygglig berg- och dalbana för Riksbanken att hantera. Vi ska komma ihåg att inflationen legat väl under 2-procentsmålet ett tag, att inflationen överraskat på nedsidan senaste sex månaderna samtidigt som tillväxten och arbetsmarknadsutvecklingen har varit svagare än väntat.
Delade meningar om nästa räntekliv
Tittar vi ”på stan” och vad analytiker tror om styrräntan så spretar bilden en hel del för tillfället. Vissa tror på två sänkningar under årets andra halva, andra att räntan ligger kvar hela vägen till slutet på nästa år. Uppenbart svårprognostiserat men heller ingen dramatik.
Den 24 juni kommer Riksbanken med sitt nästa räntebesked samt matnyttiga prognoser kring ekonomi, inflation och deras egen syn på räntan. Detta kan sätta sin prägel på såväl den svenska kronan, marknadsräntor och börs, som på bolån och hushåll. Stay tuned!
Tack för att du tog dig tid.
/Calle
