Hoppa till huvudinnehållet

Tre brännheta frågor hushållen måste få svar på

Tre stora privatekonomiska frågor hänger i luften. Den nya regeringen behöver ge hushållen svar i frågor som får mycket stor inverkan på privatekonomin.

1. Hur blir det med amorteringskravet?

En blytung privatekonomisk fråga där hushållen inte vet vad som kommer att gälla. Moderaterna utlovade i valrörelsen en paus av amorteringskravet, medan L, KD och SD sa sig vilja ta bort det förstärkta kravet från 2018. Det framkom i en enkät genomförd av oss på Nordnet. Men det var i valrörelsen. Nu ska vallöften möta verklighet, och det i ett läge där Riksbanken ju gör vad de kan för att strama åt ekonomin genom att minska hushållens köpkraft. Både Riksbanken och Finansinspektionen har gått ut och poängterat att ett slopat krav skulle gå stick i stäv med åtgärder som vidtas för att dämpa inflationen. Regeringen tycks sedan dess också fått kalla fötter, eftersom tystnaden vad gäller amorteringskravet varit påtaglig. Det fanns inte med i Tidöavtalet, och berördes i regeringsförklaringen generellt med ett “det kommer vi återkomma till”.

Amorteringskravet har mycket stor betydelse för enskildas privatekonomi. Den som har ett lån på 3 miljoner kronor och som har en belåningsgrad över 70 procent och samtidigt en skuldkvot på över 450 procent ska amortera 3 procent per år, vilket blir 7 500 kronor i månaden. Det kan i ett stigande ränteläge tillsammans med höga elräkningar bli mycket tufft. Samtidigt behövs en amorteringskultur. En framkomlig väg vore att justera kravet, eventuellt genom att ta bort förstärkningen från 2018, men inte att slopa kravet helt.

Hur som helst behöver hushållen få veta hur regeringen tänker agera i frågan. Besked behövs.

2. Hur blir det med kapitalförsäkringarna?

Även här måste skuggorna skingras av regeringen. Det är mycket bra att man vill göra de första 300000 kr skattefria på ISK, men gäller det allt schablonbeskattat sparande? Kapitalförsäkringar , som många ju använder för barnsparande eller för att ha utländska aktier på, omfattades av de två senaste skattehöjningarna på sparande. Omfattas de nu när skatten ska sänkas? Det vore det rimliga.

Vad vi inte heller vet är om det nu blir så att KF ingår – ska det då vara så att 300 000 kronor skattefritt gäller på båda sparformerna? Eller blir det det då 150 000 kronor per konto?

Det kan bli något mer krångligt att införa fribeloppet på KF än på ISK, men det är långt ifrån omöjligt. Nu behöver spararna få besked om även kapitalförsäkringar är tänkta att ingå i den kommande skattesänkningen.

3. När är elprisstödet på plats?

Hur omfattande kommer högkostnadsskyddet bli, hur stor betydelse får det för den enskilda plånboken och när införs det? Blir det retroaktivt? Det här är frågor som är brännheta eftersom de är så betydelsefulla för många individers privatekonomi.

/Frida

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier och fonder gett historiskt god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning.

Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer. Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
1 Kommentar
Äldst
Nyast Mest gillade
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer
Ewald
Ewald
2022-11-04 13:41

Även privat P-förs borde omfattas av fribeloppet. Idag erläggs avkastn.skatt på en beräknad tillväxt och vid uttag av pension erläggs inkomstskatt på såväl grundbelopp som tillväxt dvs en sorts dubbelbeskattning. Fribelopp borde också finnas för banksparande då många äldre har huvudparten av sitt sparande där.