Hoppa till huvudinnehållet

Sju frågor du inte vågat ställa om inflationsoron

Det talas mycket om inflationsoro just nu. Men varför faller egentligen börsen när nervositeten för högre inflation tilltar? Och varför är det just techaktier som drabbas värst? Här är svaren på sju frågor om inflationsoron och hur den påverkar ditt sparande.

Det som kanske ligger närmast till hands för läsare av den här bloggen är förstås hur högre inflation kan påverka sparandet som finns på börsen. De senaste veckorna har vi ju haft en slags varannan dags-börs, med stora rörelser under en och samma handelsdag. Orsaken till nervositeten är just inflationen, men inte här i Sverige. Oron gäller USA, och hur den amerikanska centralbanken kan tvingas agera.

Varför får oro över högre inflation börsen att skaka?

Vi tar det från början. Den amerikanska centralbanken vill att inflationen ska ligga omkring två procent, precis som den svenska Riksbanken. Blir inflationen högre än så kan det tyda på en överhettad ekonomi, och det kommer centralbanken då att vilja motverka med åtstramningar, exempelvis en högre ränta. Varför vore då det så farligt? Därför att stora stimulanser och låga räntor är det som ligger till grund för stigande tillgångspriser. Med andra ord; stimulanserna ligger bakom börsuppgången. Det är låga räntor som särskilt har premierat tillväxtaktier, och det är därför dessa aktier faller mest när inflationsoron skakar börsen.

Varför premierar låga räntor tillväxtaktier?

För att i teorin är en akties värdering summan av de framtida diskonterade kassaflödena. En låg ränta gör att framtida kassaflöden tillskrivs ett högre värde – vilket gör att aktiepriset går upp. Tillväxtaktier är ofta föremål för spekulation om just de framtida vinsterna, och drömmarna kan bli både stora och ibland rentav till synes orimliga,

Men stiger räntorna är de här högre värderingarna på tillväxtaktier svårare att räkna hem. För då är ett framtida diskonterat kassaflöde inte lika mycket värt. Du kan ju kanske få relativt bra ränta på en placering med kort löptid här och nu? Stigande räntor gör att fler aktörer på marknaden börjar se sig om efter säkrare placeringar på räntemarknaden. Så länge räntorna är mycket låga råder TINA – there is no alternative. Det enda stället placerare kan ges tillväxt är aktiemarknaden – och det garanterar fortsatta flöden in till aktier. Men vänds detta förhållande, så att ränteplaceringar blir just ett alternativ – då kan humöret på aktiemarknaden ganska snabbt bli betydligt surare.

Kommer värdeaktier klara sig bättre då?

Så kallade värdeaktier består ofta av mogna bolag, där förhoppningarna om en rasande tillväxttakt i framtiden inte är så stora. Tillväxtaktier, däremot, består ofta av förhoppningsbolag där hela “caset” är vad bolaget kan prestera längre fram. Därför är tillväxtaktier mer känsliga, och därför kan värdebolag – tänk verkstadsbolag exempelvis – bättre stå pall i ett läge med högre räntor.

Men kommer den amerikanska centralbanken höja räntan då?

En högre inflation kan ju delvis sägas vara ett resultat av att ekonomin håller på att återhämta sig, vilket ju får ses som något bra. Så är det, men inflationen har också fått hjälp på traven av stora stimulanspaket från president Joe Biden. Den amerikanska centralbanken har förutsett att inflationen skulle kunna stiga som en följd av stimulanser, och för att marknaden inte ska tro att Fed ska trycka på räntehöjarknappen direkt, så har man flaggat för att man kan acceptera en något högre inflation utan att man för den skull ska agera. Men sticker inflationen iväg, och den inte längre kan anses tillfällig, kan Fed ändå tvingas agera. Och det Fed gör skickar svallvågor över alla andra centralbanker i andra länder. Dock är det inte en höjning av räntan som ligger närmast till hands för Fed, utan det är nedtrappade obligationsköp. Nedtrappningen väntas av många ske i slutet av året, beroende på inflationsutfallen tills dess. Om Fed sedan också tvingas agera med höjd ränta återstår att se. Många är de som menar att världens centralbanker målat in sig i ett hörn med en långvarig lågräntepolitik, som är extremt svår att ta sig ur. Fed är inte till för börsen – men kommer Jerome Powell bara se om börskurserna faller brant på besked om högre ränta? Det återstår att se. Räkna med att inflationssiffrorna i USA kommande månader blir nagelbitare.

Vad händer i Sverige då?

Diskussionen om inflationsoron gäller främst USA. Det som händer på den amerikanska börsen berör dock som bekant även den svenska börsen och alla andra börser runt om i världen. Det återstår att se om inflationen även i Sverige tar fart och om uppgången är mer än tillfällig. I april uppgick inflationen till 2,5 procent – det vill säga över Riksbankens mål om en inflation på två procent. Här ligger en räntehöjning ännu längre bort. Fortfarande talas det om att en räntesänkning ligger närmare till hands.

Hur kan högre inflation påverka mitt kontosparande?

Om räntan du får är noll och inflationen 2 procent (Riksbankens mål över tid) så betyder det att om du sätter in 100000 kronor nu är de bara värda 50000 kronor om 35 år. Det går att få lite ränta för den som placerar pengarna på konton hos nischbanker. Numera erbjuds exempelvis räntor på omkring 0,8 procent hos flera mindre nischaktörer. Det är bra, och kan vara ett gott alternativ för bufferten, som ju bör placeras på sparkonto. Men för långsiktiga pengar så är inte det heller ett bra alternativ om pengarna ska växa. Om inflationen är omkring 2 procent och du lyckas då en ränta på 1 procent så minskar pengarna ändå i värde. Istället bör den som vill ha ett klokt upplägg för sitt sparande se till att ha så mycket som krävs i buffert på sparkontot, men sedan placera pengarna i exempelvis fonder. Det är där tillväxten finns.

Hur kan jag agera?

Mitt råd är därför att göra en tydlig uppdelning av dina sparpengar. Bufferten bör finnas på sparkonto utan bindningstid, eftersom det bör vara lättillgängliga pengar för oförutsedda utgifter. Men långsiktiga sparpengar trivs bäst där de får växa, och det gör de som sagt bäst i exempelvis aktiefonder.. Vad gäller inflatinsoron på börsen så är det bra att vara medveten om vad som händer, men på börsen sparar du på lång sikt. Värdeaktier står bättre skyddade vid stigande räntor, men bolag inom tech exempelvis lär inte sluta växa. Digitaliseringstrenden är här för att stanna. Däremot bör du inte vänta dig den accelererande tillväxt vi sett i tillväxtaktier det senaste året. Det här perspektivet gäller hela börsen. Man bör inte vänta sig en avkastning som vi sett det senaste året, som varit exceptionell. Istället gör man klokt i att ödmjukt vara beredd på att inflationsoron kommer att komma och gå, och att skakigare perioder är att vänta. På lång sikt har åtminstone jag en positiv grundsyn på börsen. Se till att du har rätt pengar på rätt plats – bara långsiktiga pengar på börsen – så kan du behålla lugnet oavsett vad som händer.

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

Innan du investerar i en fond bör du läsa informationsbroschyren som finns hos fondbolaget och faktabladet som du hittar i orderläggningsfönstret samt på fondens produktsida på nordnet.se

Är du inte Nordnetkund? Kom igång med ditt sparande här!

I kommentarsfältet nedan kan du som läsare kommentera innehållet i detta blogginlägg och ta del av andra läsares kommentarer. Kommentarsinnehåll representerar således inte Nordnets åsikt. Nordnet granskar inte kommentarer innan de publiceras, men vi kommer att ta bort olämpliga kommentarer för det fall sådana förekommer. Vill du veta mer om hur Nordnet behandlar dina personuppgifter, klicka här.

guest
1 Kommentar
Äldst
Nyast Mest gillade
"Inline" feedbacks
Se alla kommentarer
Mats
Mats
2021-05-25 10:26

Bra och viktig information, Frida! En fråga: Hur ser du på indelningen av tillväxt vs värde i relation till inflationsoron? Det finns ju många techbolag som faktiskt är väldigt lönsamma men som i folkmun fortf. kallas tillväxt. Bolag som troligtvis kommer fortsätta vara lönsamma oavsett ränteklimat, och förmodligen mer lönsamma än exempelvis de mer cykliska verkstadsbolagen. Som exempel: FAANG-bolagen (minus Netflix, plus Microsoft), eller Evolution/Paradox/Nordnet/Avanza, ja du förstår min poäng. Hur drar du gränsen i relation till just ämnet artikeln handlar om?

Allt gott,
Mats