Finwire
SpaceX, som leder kapplöpningen om att kommersialisera rymden, går vidare med planer på en börsnotering som enligt Bloomberg kan bli en av de största någonsin.
Bolaget som grundats av Elon Musk uppges sikta på att ta in betydligt mer än 30 miljarder dollar till en värdering på omkring 1,5 biljoner dollar och SpaceX ska nu ha påbörjat processen med att välja ut de banker som ska hantera noteringen.
Listningen skulle kunna ske potentiellt redan till sommaren medan personer med insyn i processen uppger att noteringen kan komma att bli av först under 2027.
Den nämnda summan kan jämföras med Saudi Aramcos rekordnotering 2019 på 1,7 biljoner dollar då de samtidigt drog in 29,4 miljarder dollar i nytt kapital.
Nyligen ska Spacex finanschef Bret Johnsen ha sagt till anställda att det senaste aktiepriset är 421 dollar, vilket innebär att bolagets värde i dagsläget ligger på 800 miljarder dollar, enligt källor till Wall Street Journal. Det är en fördubbling från de 400 miljarder dollar som Spacex värderats till tidigare i år.
Den potentiellt skyhöga värderingen som kan bli aktuell vid en börsnotering speglar pionjärens centrala roll i den nya rymdekonomin. Bolaget som grundades av Elon Musk skjuter upp raketer och utökar antalet satelliter, där satellittjänsterna är på väg att bli den första stora breda kommersiella tillämpningen.
Dominansen bygger inte minst på att det är SpaceX som skjuter upp hårdvaran även för andra aktörer som tillverkar satelliter.
Starlink-satelliter väntas också kunna bära AI-hårdvara och mjukvara direkt i omloppsbana, något som kan driva bolagets värdering ytterligare. De medel som tas in vid börsintroduktionen ska gå till att utveckla rymdbaserade datacenter, inklusive inköp av de chip som krävs för att driva dem.
Samtidigt tar Blue Origin snabba kliv. Tittar vi två år fram i tiden är målet en bemannad resa till Mars för Jeff Bezos rymdbolag.
Även svensknoterade bolag ser sin chans när SpaceX har tagit täten för en kommersialisering av rymdsektorn, vilket vi återkommer till.
Värt att notera är att även politiken vill ha ett finger med i spelet. USA:s president Donald Trump har åter nominerat entreprenören Jared Isaacman till chef för NASA. Isaacman är nära vän med Elon Musk och har tidigare lett ett initiativ i Vita huset för att minska den federala förvaltningen. Isaacmans återkomst speglar därmed hur rymdpolitiken kopplas allt tätare till nationell strategi.
Samtidigt väntas SpaceX säkra kontrakt för nära 2 miljarder dollar för satelliter som spårar missiler och flygplan, inom Trumps försvarsprogram Golden Dome. Programmet ska bygga ett omfattande nät av spårningssatelliter.
Utanför USA driver fler aktörer utvecklingen. AST SpaceMobile bygger ett satellitnät för mobil bredbandstjänst direkt till vanliga telefoner och utmanar i det växande direct-to-cell-segmentet.
Eutelsat OneWeb fortsätter bygga ut ett europeiskt lågbanenät och jobbar hårt för att bli ett alternativ till de amerikanska jättarna.
Svenska bolag tar position
Flera svensknoterade bolag stärker sin närvaro i den nya rymdekonomin. Här kommer en kort genomgång:
AAC Clyde Space fick i veckan en investering på 100 miljoner kronor från Bonnier Capital genom en riktad nyemission, vilket gör Bonnier till bolagets största ägare. Kapitalet ska användas för att öka kapaciteten, och rymdbolaget väntas få sin första order från Eumetsats väderprogram EPS-Sterna nästa år.
AAC utvecklar samtidigt nästa generations Sirius Edge-datorplattform med stöd från ESA. Men trots tekniska framsteg föll orderingången i årstakt och rörelseresultatet vände till förlust i Q3.
Ovzon driver satellitkommunikation som tjänst med en egen satellit och en stark orderbok som sträcker sig till 2027. Bolaget bedömer att marknaden kan vara värd 100 miljarder dollar år 2030.
Gomspace nästan fördubblade omsättningen under det senaste kvartalet och vände till vinst. Nya ESA-kontrakt och en större order på avancerade satellitdelar inför 2026 ger bolaget en skjuts inför nästa tillväxtfas.
Den svenska försvarsjätten Saab har investerat 100 miljoner kronor i Pythom Space för att stärka Sveriges rymdförmåga och utveckla teknik för framtida uppskjutningar i rymden.
Europa försöker täppa gapet
Men trots ökande investeringar är Europa fortsatt långt efter USA:s dominans. Airbus, Thales och Leonardo för samtal om att skapa ett gemensamt rymd- och satellitbolag. Syftet är att minska beroendet av USA och stärka Europas förmåga inom satellituppskjutningar och rymdbaserat försvar.
Samtidigt fortsätter SpaceX att forma branschen. Starlink-nätet omfattar nu fler än 9 300 satelliter och har mer än 8 miljoner användare globalt. Bolaget utför nationella säkerhetsuppdrag, levererar astronauter till ISS och har genomfört sin 550:e landning med Falcon 9.
Men den snabba expansionen ökar också trycket i omloppsbanan. Behovet av bättre samordning i rymdtrafiken aktualiserades när det var nära en kollision med en kinesisk satellit i december.
Rymdkapplöpningen har alltså gått från vision till kommersiell verklighet på bara några år. Den som vinner kontrollen över omloppsbanan kan också komma att styra framtidens digitala flöden, en resa som bara har börjat.
