Finwire
Kriget i Mellanöstern sätter press på världens centralbanker, där det inte är givet med varken höjningar eller sänkningar, tills vidare håller såväl Fed, ECB och Riksbanken räntorna oförändrade i väntan på tydligare signaler i ekonomin.
När oljepriset stigit kraftigt på kort tid befaras att inflationen kan komma att få ett större genomslag i ekonomin, inte bara i energipriserna. Risken är också att det kan dämpa tillväxten.
Istället för tidigare förväntningar om räntesänkningar lutar det nu istället snarare åt höjningar för att hålla tillbaka prisökningarna.
ECB:s prognos vid senaste räntebeskedet är en inflation på 2,6 procent i år. I ett mer negativt scenario varnar de för att den kan stiga till 6,3 procent under första kvartalet 2027.
Då inget avgörande i kriget har skett och avbrotten i olje- och gasleveranser kan få långa efterverkningar, befarar investerare att inflationen kan bita sig fast, vilket i sin tur visar sig i att de långa räntorna, både i USA och Tyskland har varit i stigande trend den senaste månaden.
ECB lämnade styrräntan oförändrad på 2,00 procent senast. Marknaden har gått från att räkna med sänkningar till att i stället prisa in höjningar. Flera aktörer ser nu två till tre höjningar i år.
ECB-chefen Christine Lagarde betonar att banken inte tänker sitta på händerna utan är redo att agera vid behov. Flera ledamöter öppnar för höjningar av räntan om inflationsutsikterna försämras.
I USA ligger ränteläget lite högre, men oförändrat i intervallet 3,5–3,75 procent. Även här har bilden av kommande sänkningar blivit mer osäker i takt med att inflationsriskerna ökat.
Fed-guvernören Michael Barr säger att räntan kan behöva ligga kvar på nuvarande nivå en tid utifrån fortsatt hög inflation och Austan Goolsbee betonar att de måste känna sig trygga med att USA är på väg tillbaka mot 2 procents inflation.
Marknaden prisar nu i princip inte in några sänkningar i närtid och ser även en viss sannolikhet för höjning, vilket speglar en tydlig omvärdering av inflationsutsikterna.
Vi går över till den svenska marknaden. Här ligger Riksbankens styrränta på 1,75 procent. Direktionen var enig i beslutet att inte röra räntan.
Vice riksbankschef Anna Seim är till exempel “betydligt mer oroad för att inflationen ska bli för hög än att den ska bli för låg.”
Samtidigt betonar hon att nuvarande ränta ger utrymme att avvakta mer information. Flera ledamöter pekar på svårigheten att agera rätt i ett läge med stor osäkerhet.
Danske Bank skriver i en analys att det är en svår balans för världens centralbanker.
”Som investerare bör man ställa in sig på att det kan vara volatilt i både aktier, räntor och valutor den närmaste tiden”, skriver banken.
Samtidigt kan utvecklingen snabbt vända om det kommer mer positiva signaler i det geopolitiska läget. Banken räknar fortsatt med två räntesänkningar i USA senare i år, men först när läget stabiliseras.
De förändrade ränteförväntningarna syns tydligt i de långa marknadsräntorna – när inflationsförväntningarna stiger kräver alltså investerare högre avkastning. Den amerikanska tioårsräntan har stigit till omkring 4,3-4,4 procent den senaste tiden, medan den tyska tioårsräntan handlas kring 3,0 procent, en nivå som inte har setts sedan 2011.
