Mer i plånboken – så stärks din privatekonomi av de nya reformerna

Från och med idag, den 1 april, sker en rad efterlängtade förändringar som väntas ge svenska hushåll ett välbehövligt ekonomiskt lyft. Genom att det skärpta amorteringskravet slopas samtidigt som matmomsen sänks, skapas nu en möjlighet för hushållen att stärka sin kassa och komma i bättre form.

Plånbokseffekter

Men hur mycket påverkar dessa reformer köpkraften hos hushållen? Vad innebär det för en vanlig familj?

Den omedelbara effekten är en ökad likviditet, med andra ord, det finns mer pengar kvar på kontot när räkningarna är betalda.

• Amorteringslättnaden: För hushåll med höga lån i förhållande till sin inkomst försvinner nu kravet på den extra procentens amortering. Tidigare tvingades man amortera extra om lånet var högre än 4,5 gånger inkomsten.
• Tillfälligt sänkt matmoms: Genom att sänka momsen på livsmedel från 12 % till 6 % påverkas en av familjens största utgiftsposter. 
• Höjt bolånetak: Att sänka kravet på kontantinsats från 15 % till 10 % gör det betydligt lättare för framför allt unga vuxna och förstagångsköpare att komma in på bostadsmarknaden utan att behöva spara i decennier.

Räkneexempel

För att se den konkreta skillnaden kan vi använda oss av ett teoretiskt exempel och titta på en svensk snittfamilj i storstäderna med en sammanlagd årsinkomst på 800 000 kr och ett bolån på 4 miljoner kr.

1. Amortering: Tidigare tvingades denna familj amortera extra eftersom lånet var högre än 4,5 gånger inkomsten. Från och med nu försvinner dock denna utgift, vilket då ger 3 333 kr mer i månaden.
2. Matmoms: För en barnfamilj med normala matvanor innebär momssänkningen en besparing på ca 452 kr i månaden (baserat på Konsumentverkets siffror).
3. Kapital: För den som köper en bostad för 5 miljoner kr innebär det höjda bolånetaket att man bara behöver 500 000 kr i kontantinsats istället för 750 000 kr. Det frigör 250 000 kr som kan investeras eller användas som en trygghetsbuffert.

En bra chans för sparandet

De nästan 3 800 kronorna som frigörs varje månad ger familjer chansen att:

• Bygga en stabil buffert: Pengar som tidigare gick till amortering kan nu placeras på ett sparkonto med ränta, vilket ger en mer lättillgänglig trygghet.
• Investera långsiktigt: Genom att placera besparingen i fonder eller aktier kan hushållen dra nytta av ränta-på-ränta-effekten och bygga ett betydande kapital över tid.
• Ökad konsumtion: För många innebär detta att den ekonomiska stressen minskar och att det finns utrymme för ökad konsumtion av olika slag. Shopping, resor, restaurangbesök etc.

Dessa reformer är en tydlig satsning på att stärka hushållens köpkraft här och nu.

Positiv effekt inte given

Men som alltid när det kommer till ekonomiska initiativ finns det ett gäng frågetecken kring de faktiska effekterna.

Riskerar detta att i förlängningen leda till högre skuldsättning hos hushållen? Hur mycket av momssänkningen kommer vi konsumenter faktiskt känna av vid kassan? 

I vanlig ordning finns det också en omvärld som är omöjlig från politikerhåll att styra. Till exempel skapar konflikten i Mellanöstern ökade risker för inflation och högre räntor.

Men som sagt, allt annat lika är dessa politiska initiativ positiva för hushållen och deras plånböcker.

Tack för att du tog dig tid!

/Calle