Frida Bratt
Sänkt skatt på arbete och pensioner, sänkt matmoms, sänkt elskatt och sänkt förskoleavgift. Det är finansminister Elisabeth Svantessons recept för att få fart på svensk ekonomi och lyfta Sverige ur lågkonjunktur. Och kanske tjäna in en och annan röst lagom till valet nästa år. Så här påverkar budgetförslagen din plånbok.
Det här är en plånboksbudget, med fokus på hushållens plånböcker. Regeringen är trogen arbetslinjen, det ska löna sig att arbeta, och därför är det de som arbetar eller har arbetat som är i fokus och som kan sägas vara vinnare. Tanken är att stimulera tillväxt så att Sverige kommer upp ur lågkonjunkturen, samtidigt som detta förstås är regeringens sista chans att ge väljarna lite mer i plånboken före valet nästa år.
Jag tror att både räntesänkningar, en fallande inflation och skattesänkningar kommer öka köpkraften nästa år, men frågan är om väljarna kopplar ihop det med den förda politiken.
Vissa av satsningarna har anklagats för att inte vara speciellt träffsäkra, så som den sänkta matmomsen. Jag tror att en viktig poäng är att öka konsumenternas upplevda förtroende för sin egen ekonomi, så att de vågar börja spendera. Man behöver helt enkelt öka konsumentförtroendet, och där tror jag ändå sänkt matmoms kan ha en effekt.
Förlorare är stora barnfamiljer som idag mottar så stort försörjningsstöd att man träffas av regeringens bidragstak. Den som hade önskat sig höjt barnbidrag, vilket var uppe för diskussion, blir också besviken.
Här är några av förslagen i budgeten som kan komma att påverka din plånbok.
Sänk skatt på arbete
Vi får ytterligare en förstärkning av jobbskatteavdraget, och i förhållande till inkomst är det störst för låg- och medelinkomsttagare. Men i kronor och ören är det höginkomsttagare som får mer. Regeringen, och andra bedömare också för den delen, hoppas att det ökade tillskottet i plånboken inte ska läggas undan i ett sparande, utan at det ska konsumeras. Det är ju hushållens konsumtion som måste komma igång om Sverige ska lyftas ur lågkonjunkturen. Vi vet att låg- och medelinkomsttagare har en större benägenhet att lägga förstärkningar i plånboken på konsumtion, medan höginkomsttagare har en större tendens att lägga pengarna på hög i ett sparande.
Den som är en lön på 42000 kronor i månaden får 401 kronor i lägre skatt varje månad tack vare jobbskatteavdraget, men inklusive indexeringar blir den lägre skatten totalt 431 kronor.
Även skatten för de som har sjuk- eller aktivitetsersättning sänks på motsvarande vis.
Sänkt skatt på pension
Regeringen vill inte öppna skatteklyftan igen mellan lön och pension, och därför sänks skatten också på pensionsinkomster. För den som har pensionsinkomst på 25000 kronor i månaden sänks skatten med 143 kronor i månaden, vilket inklusive indexeringar blir 156 kronor i lägre skatt.
Samtliga partier har också kommit överens om att en broms ska aktiveras i inkomstpensionssystemet, när tillgångarna överstiger skulderna med 15 procent. Det ska enligt regeringen ge ett tillskott på 100 kronor i månaden för den som har en pension på 15000 kronor i månaden, om gasen hade införts nu baserat på det överskott som finns idag. Gasen införs tidigast 1 junuari 2027.
Bidragstak
Regeringen har föreslagit en bidragsreform där socialbidrag stramas åt för stora barnfamiljer, och syftet är enligt regeringen att öka drivkraften för att arbeta. Det är framför allt större hushåll som får ett begränsat försörjningsstöd. Enligt regeringens egna uträkningar blir effekten av bidragstaket att en ensamstående med fem barn får 6700 kronor mindre i plånboken i månaden, en minskning från 42000 kronor i månaden till 35300 kronor. Två sammanboende med fem barn får minskade bidrag från 46500 kronor till 38300 kronor, en minskning med 8200 kronor.
Effekten blir inte lika stor för familjer med färre barn. För sammanboende med två barn minskar socialbidraget med 800 kronor, enligt regeringens exempel. Samtidigt föreslås att en jobbpremie införs under 2026 för de som levt på bidrag och nu börjar jobba.
Det här är möjligen en liten pedagogisk utmaning för regeringen att få ihop med att man samtidigt säger sig vilja sätta barnfamiljer i fokus. Å andra sidan är detta andra sidan arbetslinjen, som regeringen ju tydligt går på.
Sänkt matmoms
Momsen på mat sänks tillfälligt från 12 till 6 procent, från och med 1 april 2016 till 31 december 2027. Samtidigt ska regeringen utse en kommission som ska säkerställa att butikerna verkligen sänker priserna med motsvarande.
Om butikerna gör det finns här mycket pengar att spara för plånboken. En person som köper mat för i snitt 3700 kronor i månaden, vilket en ensamstående vuxen gör enligt Konsumentverket, kan spara 2500 kronor per år på den sänka momsen. En familj som köper mat för 11600 kronor i månaden, vilket en vanlig barnfamilj gör enligt Konsumentverket, kan spara 8000 kronor per år.
Just ökade livsmedelspriser tror jag har påverkat hushållen väldigt mycket, många är helt enkelt lite stukade efter 2022 när vi hade högt inflationstryck och höga elpriser. Och efter det har livsmedelspriserna egentligen faktiskt fortsatt att öka. Jag tror att sänkt matmoms kan ha en gynnsam effekt på konsumentförtroendet.
Sänkt skatt på el
Regeringen sänker också skatten på el, vilket bland annat gynnar villaägare. Skatten sänks med 10 öre per kilowattimme, och det ska ge ett hushåll en sänkt skatt på 85 kronor i månaden enligt regeringens egna beräkningar.
Dessutom införs ett högkonstnadsskydd. Det aktiveras när spotpriset överstiger 1,5 kronor per kilowattimme. Högkostnadsskyddet har varit omdiskuterat, bland annat har det kritiserats för att vara verkningslöst eftersom just spotpriset sällan överstiger dessa nivåer. Däremot är det annat som elkonsumenter måste betala som tillkommer, så som elnätsavgift, skatt med mera.
Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer
Regeringen vill höja bostadskostnadsgränserna för barnfamiljer, för att bostadsbidraget i högre grad ska vara kopplat till de faktiska bostadskostnaderna. De övre bostadskostnadsgränserna höjs med 1 500 kronor för familjer med ett barn, och med 2 000 kronor för familjer med två eller flera barn.
Sänkt förskoleavgift
Regeringen sänker förskoleavgiften med 4500 kronor per år för en barnfamilj med två barn på tre och fem år. Man sänker helt enkelt nivån för hur höga avgifter kommunerna får ta ut.
Den som för övrigt undrar och oroas över frånvaron av punkten utökad skattefrihet från 150 000 kronor till 300 000 kronor på sparande kan känna sig lugn. Den reformen är redan klubbad och beslutad, och det i förra årets budget. Vid årsskiftet utökas således skattefriheten till 300 000 kronor på ISK och kapitalförsäkring.
/Frida
