Så går börsen när USA går till val

På valdagen brukar börsen stiga, oavsett om en demokrat eller republikan vinner valet. Men på lite längre sikt brukar börsen gå bättre under demokratiska presidenter. Det visar historisk data över börsens utveckling i samband med amerikanska val. Men frågan är om vi inte överskattar politikens inverkan på utvecklingen, skriver sparekonom Frida Bratt.

Om vi tittar på utvecklingen av S&P500 på valdagen ända sedan 1928 så kan vi se att börsen oftast stiger denna dag. I genomsnitt är avkastningen 0,92 procent, enligt en sammanställning av LSEG Datastream/Bouhmidi. Detta med en träffsäkerhet på 77 procent, vilket enkelt uttryckt betyder just att börsen steg i 77 procent av fallen. Se tabellen nedan, som IG först publicerade. Observera att marknaden fram till 1980 höll stängt på själva valdagen, men har sedan dess hållit öppet.

Vi kan notera att den inledande optimismen kring valet lägger sig dagen efter, då uppgången inte sällan vänds till en nedgång. Snittavkastningen på S&P 500 är -0,71 procent dagen efter en valdag, enligt sammanställningen.

Marknaden förhoppningsfull

Av detta kan vi dra slutsatsen att marknaden ofta är förhoppningsfull inför val. Presidentkandidater som lovar exempelvis finanspolitiskt stöd, avregleringar eller skattesänkningar väcker inte sällan optimism hos investerare.

Ofta är det republikanerna som av tradition har just en sådan marknadsvänlig politik, med avregleringar, skattesänkningar och överlag en minskad benägenhet att begränsa företag. Därför skulle man kunna tänka sig att börsen historiskt gått bättre under republikanskt styre. Men så enkelt är det inte.

Börsen har gått bättre under demokraterna

Enligt en några år gammal studie (Pastor, Lubos and Pietro Veronesi, 2019, Political Cycles and Stock Returns) där man undersökt börsutvecklingen sedan 1927, har man funnit att börsen har gett en genomsnittlig överavkastning mot en amerikansk statsskuldväxel med 10,7 procent per år under demokratiska presidenter. Motsvarande siffra per år under republikanskt styre är -0,2 procent.

Med detta sagt, så har denna utveckling nog mer med andra omständigheter att göra än vilken färg det är på styret i Vita Huset. Snarare handlar det mer om vilken slags konjunktur amerikansk ekonomi befunnit sig i, vilket sedan tycks påverka vad väljarna röstar på.

Vid en period med högkonjunktur, låg arbetslöshet och hög riskaptit blir väljare, enligt studien, generellt sett mer benägna att rösta på republikaner, som vill avreglera och sänka skatten. Det innebär att republikanerna ofta får röster i perioder när ekonomin är god, ofta i slutet av en högkonjunktur. Det innebär ju också att under det efterföljande republikanska styret har en lågkonjunktur istället tagit vid, med en uppenbart sämre börsutveckling som följd.

Om vi sedan vänder på det hela kan man enligt studien se att människor har en större benägenhet att rösta på demokraterna när ekonomin är svag och arbetslösheten högre. På så sätt har demokratiska presidenter inte sällan fått makten när börsen står lågt – och sedan kan ta fart uppåt. Barack Obama, som blev vald 2008, är ett modernt exempel.

Konjunkturen spelar in

Av det här kan vi lära att det är svårt att dra slutsatser om vilken kandidat som är ”bäst” för börsen. Det handlar mer om andra faktorer, läget i ekonomin. Och nu framför allt om amerikanska centralbanken kan fortsätta med sina planer på att sänka räntan. Där finns en viss farhåga för att Trumps politik med ökade tullar och avregleringar skulle kunna bli inflationsdrivande.

Även om börshumöret i stort snarare drivs av andra faktorer än vem som är president så kan enskilda sektorer och aktier absolut få en kurspåverkan av valutgången. Läs gärna mitt inlägg här om hur svenska aktier kan påverkas.

/Frida