Carl-Henrik Söderberg
Den senaste tidens händelseutveckling i Mellanöstern har ökat den geopolitiska osäkerheten i världen. Utvecklingen i regionen leder till en påtaglig turbulens på börsen och de finansiella marknaderna i stort.Kan detta rubba den positiva bild som marknaden hade kring ekonomin och börsen så sent som för en dryg vecka sedan? Hur ska man som privatsparare tänka?
Börsrörelser under veckan
Vi kan börja med att konstatera att världens börser har skakat till ordentligt under veckan som gått. Amerikanska börser har hållit emot relativt väl medan till exempel oljeberoende tillväxtmarknader samt den tidigare så heta och sedermera högt värderade Stockholmsbörsen fått ge tillbaka en stor del av årets initiala börsuppgång
Litet utrymme för dåliga nyheter
Om vi stannar lite vid Stockholmsbörsen (OMXS30) så hade vi innan föregående vecka sett en väldigt stark start på året. Verkstadsaktier med gruvrelaterade aktier i spetsen, såsom Boliden och Sandvik, hade agerat draglok. Värderingen hade kommit upp avsevärt. Vi befann oss faktiskt 20 % över det 10-åriga historiska snittet och värderingsnivåer vi inte hade sett på över 20 år borträknat de på många sätt speciella pandemiåren
Den höga värderingen signalerade en marknad som tydligt bettade på bättre konjunktur och stark vinsttillväxt framåt, ihop med ett ränteklimat som skulle fortsätta att förbättras. När värderingen är hög, när optimismen är på topp, när aktieexponeringen generellt är väldigt hög, ja då ska vi även bära med oss att utrymmet för negativa överraskningar också blir ganska litet.
Hur mycket kan börsen falla?
Det mest sannolika utfallet vid en begränsad konflikt är en mindre börskorrektion (nedgång på mellan 5-10 %), men ju längre blockaden i Hormuzsundet består, desto större är risken för ett djupare fall än de dryga 5 % vi sett hittills. Historiskt brukar geopolitisk oro skapa bra köptillfällen, och så är det nog även denna gång, men det kan vara värt att bära med sig att nedgångarna tenderar att bli mer långdragna när energipriserna på allvar drabbas.
Osäker påverkan på ekonomin
Utöver den omedelbara osäkerheten är det avgörande hur konflikten påverkar utsikterna för inflation, räntor och sedermera konjunktur och bolagsvinster. Vi kan konstatera att det stängda Hormuzsundet inte bara slår mot oljepriset; även gas- och fraktpriser har stigit snabbt, samtidigt som utbudet på viktiga insatsvaror som svavel och ammoniak försämrats kraftigt. Världen drabbas här av en klassisk negativ utbudschock som riskerar att hämma den globala konjunkturuppgången som så många hoppats på och även positionerat sig för.Nedan ser vi oljeprisets kraftiga rörelser på kort tid.
Eftersom hela världen är ekonomiska förlorare på en blockad av sundet, inklusive Iran själva, kan vi räkna med att det jobbas febrilt på flera håll för en nedtrappning. Hur en sådan lösning ser ut återstår att se, men de ekonomiska incitamenten saknas sannerligen inte.
Håll koll på inflationsförväntningarna
Det finns en del historiska samband som marknaden håller lite extra koll på just nu. Bland annat finns det en tydlig korrelation med stigande oljepris och stigande inflationsförväntningar. Och stiger inflationsförväntningarna, ja då brukar det också medföra stigande räntor som i sin tur riskerar att agera tillväxthämmande.
Missa inte uppgångsdagarna
Även om börsfallen och den höga osäkerheten kan få oss att vilja sälja våra aktier är det viktigt att komma ihåg att det är förödande för aktieportföljen att missa de största uppgångsdagarna på börsen. När brukar då dessa dagar infalla? Svaret är att de ofta kommer tätt inpå större nedgångar, och dessa enstaka uppgångsdagar har en tämligen avgörande betydelse för avkastningen över tid.
Följ de klassiska råden
Att följa de klassiska råden som månadssparande, sprida riskerna och inte ha pengar på börsen som kan behövas de närmaste åren, gör det lättare att inte bli alltför känslostyrd och agera irrationellt när börsen surnar till. Den mer aktiva spararen kan såklart välja att ha lite mer kassa i portföljen från tid till annan för att skapa sig manöverutrymme just i sådana här situationer. Att ha lite likvider över för att kunna köpa den där aktien som man tycker fått för mycket stryk under nedgången. Eller försöka skydda portföljen på olika sätt.
Nu ska inte detta blogginlägg bli lång som en roman (den är på god väg känner undertecknad), investeringsstilar och investeringsstrategier får vi säkert all anledning att återkomma till vid ett senare tillfälle. Men det gemensamma rådet till såväl aktiva som mer passiva investerare är att följa de där klassiska råden, de är applicerbara för alla som sparar på börsen.
Slutligen bara, ett rätt enkelt och effektivt sätt att hantera börsens svängningar är att ha en global riskspridning. Genom att äga bolag i både USA, Europa och Asien får man en mix av teknikaktier, industri- och bankaktier ihop med defensiva sektorer såsom försvar, telekom och läkemedel. Dessutom fungerar dollarn ofta som en positiv faktor i kristider. När börserna faller tenderar dollarn att stärkas, vilket lyfter avkastningen för svenska sparare i globalfonder. En väldiversifierad portfölj står sig med andra ord rätt hyggligt även under perioder av turbulens.
Och så hoppas vi, ur alla avseenden, att vi ser en snar nedtrappning i kriget i Mellanöstern.
Tack för att du tog dig tid!
/Carl-Henrik Söderberg, ny sparekonom på Nordnet som du kan följa på Instagram här och X här
Tidigare publicerat:
Säg hej till Calle, Nordnets nya sparekonom
