Frida Bratt
Var befinner sig egentligen den globala ekonomin? Hackande tillväxtmotor och eskalerande skuldproblematik? Eller räntehopp och investeringseufori? Svaret är kanske både och.
I Sverige har Riksbanken åtminstone fram tills nu, befunnit sig i ett svårt läge. Å ena sidan en svensk tillväxt som inte velat ta fart, med hushåll som trots räntesänkningar håller hårt i plånboken. Återhämtningen kom helt uppenbart av sig i samband med Donald Trumps tullhot i våras. Å andra sidan en under sommarmånaderna oroväckande inflationstakt.
En del av sommarmånadernas inflationsuppgång kunde förklaras av semestereffekter, men inte hela. Livsmedelspriserna fortsatte att stiga, och det är ett bekymmer. Högre livsmedelspriser slår direkt mot hushållens plånböcker, det är sådan typ av konsumtion som inte går att dra in på, och det slår hårdast mot låg- och medelinkomsttagare.
Sverige: Det ljusnar för hushållen
Men den senaste inflationssiffran från augusti var en lättnad. För första gången sedan årsskiftet föll faktiskt livsmedelspriserna tillbaka. Det öppnar dörren för Riksbanken att sänka räntan för att stötta svensk ekonomi.
Till detta kommer också stora finanspolitiska stimulanser från regeringen. Fokus i höstbudgeten är helt klart hushållen. Allt som allt bör förhoppningsvis räntesänkningar, finanspolitiska stimulanser och en inflation som faller tillbaka öka köpkraften. Mot 2026 bör ljusningen komma för svensk ekonomi. I och med detta finns också förutsättningar för bostadsmarknaden att vakna till, både på grund av mer köpstarka hushåll men också tack vare eventuellt uppluckrade bolåneregler.
USA: Räntesänkningar tröstar
Donald Trumps oförutsägbara tullpolitik har varit tillväxthämmande, när företag och hushåll avvaktar med inköp tills de vet vad som gäller. Visserligen hamnade inte tullarna på de värsta nivåerna, men osäkerheten gör avtryck i sig. Ännu har vi inte sett de fulla effekterna av tullarna, men de bör komma in under hösten.
Det tycks som om de flesta bedömare anser att tullarna kommer att ge effekter på inflationen, men av engångskaraktär. Mer att anse som en engångsskattehöjning på hushållen. Därför är inflationsimpulsen övergående och inte något den amerikanska centralbanken måste ta hänsyn till. Och det är positivt, eftersom amerikansk ekonomi nu brottas med en tillväxt som tydligt bromsar in. Det gör att marknaden räknar med räntesänkningar från Fed. Om det blir lika många som Trump önskar sig under denna cykel återstår att se, men chanserna för det ökar i och med att Fed-direktionen nu möbleras om. Jerome Powells egna mandat går ut i maj. Det finns en risk för att Feds oberoende ifrågasätts och sådant inger inte förtroende på finansmarknaderna. Långräntorna har också stigit och dollarn har fortsatt att försvagas, och kan tänkas fortsätta göra det under hösten.
Europa: Investeringar – och skulder
Temat i Europa var länge ”investeringar” och är absolut fortfarande. Framför allt dragloket Tyskland står inför en massiv investeringsinsats i försvar och infrastruktur, och det är en stark drivkraft.
Samtidigt har tema ”skuld” också gjort intåg vad gäller Europa. Tyskland har som bekant släppt foten från skuldbromsen. Men framför allt är det skuldproblematiken i länder som Frankrike, Italien och Storbritannien som hamnat i fokus. Kombinationen svag ekonomisk tillväxt, stora budgetunderskott och stigande räntor är en giftig cocktail. Hur ska man råda bot på detta, minska utgifterna eller höja skatterna? I Frankrike har vi sett prov på politisk turbulens i och med detta. Det är inget som börsen som helhet direkt brytt sig om, men enskilda sektorer – så som den stora europeiska banksektorn – har tagit stryk efter att ha gått oerhört bra tidigare i år. Även för svensk del har banksektorn varit den bäst presterande sektorn, särskilt om utdelningar räknas in.
Vad betyder det här för aktiemarknaden?
Börsen har haft en oerhört motståndskraft mot både tullar, geopolitisk oro och skuldproblematik. Hoppet om räntesänkningar och drivkrafter som AI har överskuggat. Det finns givetvis en risk vid höga indexnivåer att orosmolnen till slut ändå hittar sin väg in i investerares humör och därmed ger avtryck på börsen. Särskilt om vi får svart på vitt att tullarna faktiskt kommer att ge avtryck, om de inte kan vältras över på en redan tärd amerikansk konsument utan företagen får ta en del av kostnaden – då ligger vinstnedrevideringar i USA i korten. Som svensk sparare behöver man nog också ha i åtanke att vi kan få fortsätta se dollarförsvagning, vilket ju påverkar vårt sparande i utländska tillgångar. Med detta sagt kan den amerikanska börsen fortfarande gå bra – med stöd av räntesänkningar.
Fortfarande anses USA vara högt värderat jämfört med Europa. Och särskilt i Sverige tror åtminstone jag att vi går mot ljusare tider. Kanske betyder det att konsumentrelaterat och fastighetssektorn äntligen till slut får ett lyft?
/Frida
