Frida Bratt
Inflationsbekämpningen är klar, och nu kan regeringen äntligen få fläska på med stimulanser till hushållens plånböcker. Främst är det löntagare, pensionärer och sparare som påverkas av budgetförslagen. Regeringen vill göra det mer lönsamt att arbeta och spara.
Skatten sänks för både låg- och medelinkomsttagare. Den förstnämnda gruppen har haft det tufft de senaste åren, med stigande mat- och energipriser och högre bolåneräntor. Dessutom är det mer politiskt gångbart att fokusera på gruppen låg- och medelinkomsttagare. Med skattesänkningen för höginkomsttagare, slopandet av avtrappningen av jobbskatteavdraget, tar den M-ledda regeringen mer av en politisk strid.
Framöver blir det tuffare för den som har lån utan säkerheter, och för barnfamiljer med bostadsbidrag, för vilka tilläggsbidraget förlängs men sänks.
Förstärkt jobbskatteavdrag – sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare
Regeringen sänker inkomstskatten genom ett förstärkt jobbskatteavdrag, vilket träffar alla med en inkomst på över 16000 kronor i månaden. I snitt sänks skatten med 2600 kronor per person och år, enligt regeringens beräkningar.
Vi kan exemplifiera med ett hushåll där en tjänar 35000 kronor i månaden, och en 42000 kronor i månaden. Totalt får hushållet 640 kronor i sänkt skatt per månad, eller 7680 kronor per år, efter regeringens sänkning av inkomstskatten. Det är inte bara på grund av det förstärkta jobbskatteavdraget, utan beror också på indexeringar av tidigare jobbskatteavdrag, som räknas upp i enlighet med inflationen. Sett till endast förslaget på förstärkt jobbskatteavdrag handlar det om 482 kronor i månaden som familjen får kvar i plånboken, eller 5784 kronor per år.
Slopande av avtrappningen av jobbskatteavdraget – sänkt skatt för höginkomsttagare
Regeringen sänker den så kallade marginalskatten, från 55 till 52 procent. Marginalskatten i sig grundar sig på att man ska betala en högre procentsats vid högre inkomst, och det var dåvarande S-regeringen som 2016 drev igenom en avtrappning av jobbskatteavdraget för inkomster över en viss nivå, i år 780000 kronor per år. När regeringen nu slopar avtrappningen gynnar det alltså de som tjänar över 65000 kronor i månaden. Om man har en inkomst på 150000 kronor i månaden så sänks skatten med 3000 kronor i månaden. Enligt regeringen genomför man detta för att signalera att det ska löna sig att utbilda sig och arbeta mer.
Förhöjt grundavdrag – sänkt skatt för pensionärer
En pensionär med medianinkomst får sänkt skatt med 1400 kronor per år enligt regeringens egna beräkningar. Hade inte regeringen också sänkt denna skatt hade skatteklyftan som tidigare fanns mellan löneinkomster och pensionsinkomster återuppstått, och det vill man inte. Vid de senaste valen har i princip samtliga riksdagspartier slagits om vem som gör mest för pensionärerna, och regeringen vill inte att pensionärerna ska halka efter när löntagare får sänkt skatt. Störst procentuell effekt får skattesänkningen på pensionsinkomster på 500000 kronor per år, där skatten i kronor och ören blir 2321 kronor per år, enligt regeringens egna beräkningar.
Sänkt skatt på sparande
Sänkt skatt på sparande gynnar förstås de som sparar, men tanken från regeringens sida är säkerligen också att få fler som ännu inte sparar att ta steget och starta upp ett sparande.
Vi kan ta ett exempel med en familj där föräldrarna ha ett sparande i fonder i en kapitalförsäkring, och föräldrarna har ett varsitt pensionssparande i fonder på investeringssparkonto ISK. De har omkring 75000 kronor var på sitt pensionssparande på ISK, vilket innebär att de får en skattesänkning med 815 kronor vardera nästa år baserat på skattesatsen för 2024*, som är 1,086 procent. Barnsparandet i kapitalförsäkring är skrivet på den ene förälderns namn, och det uppgår i dagsläget till 50 000 kronor. För detta sparande blir skattesänkningen 543 kronor. Totalt blir skattesänkningen för familjens pensionssparande och barnsparande 2173 kronor för nästa år.
Förlängt tilläggsbidrag till barnfamiljer med bostadsbidrag
Tilläggsbidraget föreslås förlängas under tiden januari till och med juni 2025. Dock sänks nivån på bidraget. Tidigare har det uppgått till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget – nu sänks det till 25 procent. Med andra ord trappas det ner till samma nivå som gällde under delar av 2020 och 2021.
Sänkt skatt på drivmedel och återinförd reduktionsplikt
Regeringen föreslår en sänkning av skatten på drivmedel, som föreslås träda i kraft 1 januari 2025. Reduktionsplikten återförs samtidigt, och regeringen motiverar skattesänkningen med att man vill kompensera för det kommande prispåslag som reduktionsplikten medför. För 2026 vill man stoppa indexeringen av drivmedelsskatten.
Höjd sjukpenning för ensamstående
Regeringen föreslår att ersättning för sjukpenning och rehabiliteringspenning höjs för den som är ensamstående, och det med 70 kronor per dag. Detta enligt regeringen för att stötta hushåll som befinner sig i en ofta utsatt ekonomisk situationen. Boendetillägget föreslås höjas med 1700 kronor per månad och barntillägget med 500 kronor per barn upp till 3 barn. För en ensamstående med ett barn motsvarar höjningen 4300 kronor per månad före skatt.
Tandvård för äldre
Förstärkt högkostnadsskydd för de som är 67 år och äldre. Samtidigt sänkt åldergräns för gratis tandvård från 23 år till 19 år.
/Frida
