Det här påverkar din plånbok 2026

Det har blivit 2026 och ett antal lagändringar och förändringar i svensk ekonomi har potential att påverka din plånbok.

Sänkt inkomstskatt

Skatten på inkomster sänks genom ett förstärkt jobbskatteavdrag. Den som har en inkomst på 25000 kronor i månaden får tack vare detta 125 kronor i lägre skatt i månaden. Har man 42000 kronor i lön i månaden uppgår skattesänkningen till 401 kronor. För den som tjänar 125000 kronor i månaden uppgår skattesänkningen också till 401 kronor, men tack vare indexeringar så blir den totala skattesänkningen vid den månadslönen 720 kronor.

Även pensionärer får lägre skatt. För den pensionär som har en inkomst på 25000 kronor sänks skatten med 143 kronor per månad.

Sänkt matmoms

Något som förhoppningsvis påverkar många plånböcker positivt är den sänkta matmomsen. Momsen sänks från 12 till 6 procent mellan den 1 april och den 31 december 2026. Det handlar alltså om en tillfällig sänkning. Och om den ska ha effekt gäller det förstås att butikerna följer med och sänker i motsvarande takt. Om de gör det kan en barnfamilj som lägger omkring 11600 kronor på mat i månaden (enligt Konsumentverket) spara cirka 8000 kronor per år.

Förändrad skatt på sparande

Den skattefria grundnivån på ISK och kapitalförsäkring utökas från 150000 kronor till 300000 kronor. Har man ett sparande under 300000 kronor kommer man alltså inte att betala någon skatt. Har man mer sparat än så kommer skatten att landa på 1,065 procent på den del som överstiger 300000 kronor. Det är en höjning från förra årets 0,89 procent.

Den skattefria grundnivån gör att brytpunkten för när det lönar sig att spara på ISK jämfört med depå sänks. För 2026 är den generella brytpunkten 3,55 procent, men med det utvidgade grundavdraget sjunker den till 1,4 procent för ett sparkapital på 500 000 kronor och 2,4 procent vid 1 miljon kronor, enligt en uträkning från Länsförsäkringar.

Ändrade bolåneregler

Det skärpta amorteringskravet slopas den 1 april nästa år. Det innebär att hushåll med en belåningsgrad (lån i förhållande till bostadens värde) över 70 procent och en skuldkvot (lån i förhållande till inkomst) över 4,5 slipper amortera 3 procent per år. Skuldkvotskomponenten tas helt enkelt bort, och det är bara belåningsgraden som bestämmer amortering. För ett hushåll med lån på 3 miljoner, en bostad som är värd 3,5 miljoner och en inkomst på 600000 per år innebär det att de behöver amortera 2500 kronor mindre per månad.

Bolånetaket höjs också från 85 till 90 procent den 1 april nästa år. För den som köper en bostad för 3 miljoner kronor innebär det att kontantinsatsen blir 300000 kronor istället för 450000 kronor, vid full belåning. Det innebär att man behöver 150000 kronor mindre i kontantinsats.

Slopat ränteavdrag på blancolån

Vid årsskiftet slopas ränteavdraget på konsumtionslån helt. Under 2025 har ränteavdraget för dessa lån uppgått till 50 procent, men för 2026 kommer inget ränteavdrag att medges. För ett lån på 50000 kronor med en ränta på 8 procent innebär det att räntekostnaden blir 1200 kronor högre (från 2800 kronor med fullt avdrag 2025 till 4000 kronor utan avdrag).

Lägre inflation

Prognosen för inflationen ser god ut. De flesta bedömare tror att inflationen kommer fortsätta falla och stabilisera sig omkring Riksbankens mål på 2 procent, under nästa år. Det är viktigt. Svenska hushåll prövades hårt i och med den kraftiga inflationsuppgången, och är inflationen hög kan varken Riksbanken eller regeringen stötta ekonomin med stimulanser. Nu kan man göra det, och det är viktigt för svensk ekonomi.

Vändning för ekonomin

Förhoppningsvis vänder svensk ekonomi upp nästa år, och arbetslösheten därmed ner. Vi har redan börjat se tecken på att hushållskonsumtionen kommit igång, och det är en viktig faktor för att svensk ekonomi ska komma på fötter.

Räntan

De allra flesta bedömare spår att bolåneräntorna kommer ligga kvar på de här nivåerna en tid. Trots att inflationen fallit tillbaka så är tröskeln hög för att Riksbanken ska agera med sänkt ränta. Räntesänkningen i september var framåtblickande, där man agerade på inflationen längre fram snarare än inflationsnivån där och då.

Istället börjar det talas om att nästa steg är en räntehöjning. Men det dröjer i så fall till slutet av nästa år eller under 2027. Och det förutsätter att svensk ekonomi har kommit på fötter.

Gott nytt ekonomiår!

/Frida