Påverkar presidentvalet de amerikanska börserna?

Amerikanska val spelar stor roll för både landet och omvärlden. Men hur stor påverkan har de egentligen på börsmarknaden? Flera aktörer pekar mot att andra ekonomiska faktorer kan ha en större påverkan.

Det börjar återigen närma sig val i USA och det ser ut att bli den sittande demokratiske presidenten Joe Biden mot republikanernas Donald Trump.

Trump var som bekant president mellan åren 2016-2020. Under sin period kunde hans ständiga utspel på Twitter (nuvarande X) skapa en viss oro på världens börsmarknader. När möjligheten nu finns att han återigen blir vald väcks frågan till liv om utfallet i amerikanska val har någon effekt på aktiemarknaderna.

Bland annat har US Bank analyserat frågan. Enligt en rapport från banken som kom i januari finns det få exempel på hur utfallet av politiska val i landet påverkat dess börser. Dock finns det intressanta punkter från analysen som handlar om vilket parti som kontrollerar vad i den federala statsapparaten och hur det är kopplat till börsens avkastning.

Enligt US Banks rapport finns det två scenarier från historieböckerna där aktiemarknaderna reagerat positivt beroende på det politiska styret i landet.

Det första scenariot är när Demokraterna kontrollerat Vita huset (alltså att presidenten är Demokrat) samtidigt som Republikanerna kontrollerat kongressen. Det andra är när det varit en demokratisk president samtidigt som kongressen varit delat (alltså att Demokraterna och Republikanerna styr vardera hus).

I båda scenarierna gick det att på kort sikt se en positiv avkastning på börsen som var bättre än den genomsnittliga på lång sikt. Men US Bank flaggar för att den ekonomiska utvecklingen och inflationen kan spela en större roll.

“Historiska data tyder på att ekonomiska trender och inflationstrender, i högre grad än valresultat, tenderar att ha ett starkare och mer konsekvent samband med marknadens avkastning”, skriver banken.

Det kan betyda att valresultat har en liten effekt på aktiemarknaderna.

Morgan Stanley har gjort en sammanställning över breda S&P 500-indexet och dess utveckling under valår. Enligt bankens sammanställning steg indexet vid nästan varje valår. När en republikan valdes till president steg S&P 500 med i genomsnitt 15,3 procent. När en demokrat blev vald steg indexet i genomsnitt 7,6 procent.

När republikanen Herbert Hoover vann 1928 såg S&P 500-indexet sin största positiva utveckling under ett valår med en uppgång på 43,6 procent. Den största negativa utvecklingen sågs 2008 när demokraten Barack Obama valdes för första gången och indexet sjönk 37 procent.

Med Morgan Stanleys sammanställning i bakhuvudet får US Banks brasklapp om ekonomin och inflationens utveckling mer tyngd. 2008 var minst sagt ett speciellt år för den amerikanska ekonomin. Samma går att säga för innevarande år, där flera faktorer som höga räntor, snabba prisökningar och orolig omvärld kan påverka aktiekurserna.

När Trump valdes 2016 steg S&P 500 med 16 procent. Morgan Stanley har ingen data för när Biden valdes 2020.

I en artikel skriven av US News från början av februari i år diskuteras ämnet vidare. Enligt medieföretaget har breda S&P 500-indexet i genomsnitt stigit med 7 procent under valår sedan 1952. Det indikerar att 2024 kan utvecklas sämre än det årliga genomsnittet för indexet som annars ligger på runt 10 procent per år.

Att notera är att börserna sällan sjunker under valår, framgår det av artikeln.

Samtidigt kan faktumet att Biden siktar på att bli omvald vara positivt för börsen. Enligt US News brukar presidenter som vill bli omvalda försöka stimulera ekonomin med olika politiska förslag. Det kan göra att kurserna stiger. Sektormässigt brukar finans och energi vara de branscher som utvecklas bäst under valår.

Det kommande valet avgörs i november. Hittills i år har S&P 500 stigit strax över 7 procent till nivån 5104,76 punkter. Oavsett vem det än är som blir president väntas det alltså inte ha några större effekter på börserna, enligt resonemangen ovan.

Dock kan de fortsatta förhoppningarna om – och eventuella – räntesänkningar leda till att aktiemarknaden står i dur vid årets slut. Om inflationen lättar mer kan större uppgångar säkerligen noteras.