Finwire
Viktminskningsläkemedel har varit ett hett ämne den senaste tiden och har samtidigt varit utslagsgivande för de två största bolagen på området; Novo Nordisk och Eli Lilly.
Förutom intressanta studieresultat på området har också guidningar i kvartalsrapporterna gett en fingervisning om riktningen. Dessutom har Trumps tullstök i allmänhet och läkemedelsbranschen i synnerhet (jämte fordonsindustrin) skapat stora återverkningar i aktiekurserna.
Det senaste året har varit särskilt tufft för Novo Nordisk. Aktien har tappat 29 procent hittills i år, och kursen är halverad jämfört med för ett år sedan. Eli Lilly har däremot stått emot börsoron bättre med en nedgång på endast 2 procent i år och 1 procent på tolv månader.
Bakgrunden är en snabbt växande global marknad där kampen om patienterna hårdnar. Läkemedlen som främst utvecklats för typ 2-diabetes – så kallade GLP-1-agonister – har visat sig ge kraftig viktminskning, vilket öppnat för ett mycket större användningsområde.
Överlägsna studieresultat för Zepbound
Eli Lilly tog nyligen ett grepp om marknaden genom nya fas 3-data för sitt preparat Zepbound (även känt som Mounjaro utanför USA). Läkemedlet visade en genomsnittlig viktminskning på 20,2 procent – klart över Novo Nordisks Wegovy som landade på 13,7 procent vid högsta tolerabla dos. Även midjemått och biverkningsprofil var till fördel för Eli Lilly. Beskedet fick aktien att stiga 3 procent, medan Novo Nordisk föll över 5 procent samma dag. Även i Indien har Eli Lilly hunnit före med lansering, om än till en mycket hög prislapp för den enskilde konsumenten – motsvarande omkring 81 000 kronor per år för högsta dosen.
Novo Nordisk pressas från flera håll
Novo Nordisk har försökt svara med egna satsningar. Ett stort hopp står till den orala versionen av Wegovy, som nyligen skickats in för godkännande hos FDA. Om godkänd, blir det första GLP-1-preparatet i pillerform för viktminskning. FDA väntas fatta beslut senast i fjärde kvartalet.
Men konkurrensen hårdnar även från nya substanser. Eli Lillys experimentella piller orforglipron, som visade en genomsnittlig viktnedgång på 7,9 procent i fas 3-studier, har skapat oro för att Novo Nordisk ska tappa marknadsandelar.
Samtidigt har Novo Nordisk inlett samarbeten med telehälsoplattformar som Hims & Hers, Ro och LifeMD för att underlätta tillgången till Wegovy. Efter tidigare bristsituationer är tillgången nu återställd, och fokus ligger på att locka tillbaka patienter som tidigare använt sammansatta versioner av läkemedlet.
Analysfirman Intron Health har sänkt sina långtidsprognoser för Novo Nordisk med 20 procent för intäkter och 24 procent för vinst per aktie till år 2030 – under antagandet att bolaget endast lyckas ta en fjärdedel av den växande fetmamarknaden.
Politiska risker och tullar skakar marknaden
Utöver konkurrensen brottas läkemedelsjättarna med ökad politisk risk. Donald Trump har deklarerat att han vill sänka läkemedelspriserna med upp till 59 procent, särskilt inom just GLP-1-segmentet. Enligt Trump ska amerikaner efter sänkningen betala samma pris som det land som idag har lägst pris för respektive läkemedel. Han menar att det ofta handlar om länder inom EU som har lägre läkemedelspriser än i USA. Den amerikanska administrationen planerar nu att sätta tydliga mål för prissänkningar på alla marknader (inom 30 dagar).
Både Eli Lilly och Novo Nordisk föll på dessa nyheter. Novo Nordisk sänkte dessutom sina helårsutsikter, och vd:n pekade på ökad konkurrens från kopior i USA som en bidragande orsak. Trots ett bättre än väntat rörelseresultat sänktes prognosen för intäktstillväxten till 13-21 procent (tidigare 16-24) och för rörelseresultatet till 16-24 procent (tidigare 19-27).
Samtidigt har Trumps tullpolitik lagt en blöt filt över hela sektorn. Läkemedel utgör den största importkategorin från EU till USA, med ett värde på 127 miljarder dollar förra året – viktminskningsläkemedel inkluderade. EU-baserade läkemedelsjättar, däribland AstraZeneca, har vädjat till EU-kommissionen om hjälp för att stärka Europas konkurrenskraft inför kommande tullar.
Trots utmaningarna investerar bolagen massivt. Eli Lilly planerar att satsa minst 27 miljarder dollar på fyra nya anläggningar i USA för att möta efterfrågan, främst på viktminsknings- och diabetesläkemedel. Totalt har bolaget investerat över 50 miljarder dollar i amerikansk tillverkningskapacitet sedan det första pandemiåret, 2020.
Novo Nordisk å sin sida har också ökat sin tillverkningskapacitet och lagt stort fokus på direktdistribution till konsument, vilket förväntas bli allt viktigare framöver.
Täcks sällan av högkostnadsskydd eller försäkringar
Men en central utmaning kvarstår: läkemedlen täcks sällan av högkostnadsskydd eller offentliga försäkringssystem. Ett tidigare förslag från Biden-administrationen om att klassificera fetma som sjukdom och därmed ge tillgång till subventionerade behandlingar genom Medicare och Medicaid skrotades nyligen av Trump-administrationen, med motiveringen att det “inte är lämpligt just nu”.
Detta försvårar tillgången för de mest behövande patienterna. ”Det är ett stort slag för de mest utsatta som annars hade kunnat få tillgång till behandling”, konstaterade EFN:s analytiker Kelly Connelin nyligen.
