Regeringen sänker flera skatter i höstbudgeten. Finwire har gått igenom vilka svenska börsbolag som kan gynnas av åtgärderna. Den största delen av satsningen läggs på ett nytt jobbskatteavdrag och sänkt skatt för pensionärer, vilket väntas stimulera den privata konsumtionen.*
Ytterligare ett jobbskatteavdrag
Konsumentrelaterade bolag utgör omkring 10,5 procent av marknadsvärdet i OMXSPI. Den största effekten väntas nå sällanköpsvaror, byggmaterial, heminredning, sport/fritid och viss elektronik. Exempel på bolag inom denna kategorin är H&M, Beijer Byggmax, BHG, Kesko, Evolution, Clas Ohlson, Rusta, XXL och TUI.
Dagligvarubolagen generellt kan också öka volymerna när hushåll får mer pengar över. Inom segmentet finns Essity, där volym- och lågprissegmentet generellt gynnas mer än premiumprodukter. Sänkta skatter för pensionärer kan även stödja omsorgsbolag och detaljhandel riktad mot äldre.
Sänkt matmoms
Regeringen vill halvera matmomsen från 12 till 6 procent från april 2026 till slutet av 2027. Axfood har uttryckt stöd och lovat att prisminskningen kommer att märkas i butikerna. Enligt SEB kan matpriserna falla över fem procent.
Hur mycket av sänkningen som når konsument är dock oklart. Regeringen vill inrätta en “matpriskommission” för att följa upp, samtidigt som högre transport- och råvarukostnader kan äta upp effekten. Samtidigt kan stigande kostnader för transporter, råvaror och energi äta upp delar av vinsten i livsmedelskedjan.
Åtgärden är tillfällig, vilket innebär att bolagen måste planera för tiden efter 2027.
Sänkt elskatt
Från årsskiftet 2026 sänks elskatten med nästan 10 öre per kWh. Det kan gynna elintensiva industrier som stål, gruvor, kemi samt massa- och pappersproducenter. Bolag som SCA, Holmen, Billerud och Stora Enso kan därmed stärka sin konkurrenskraft. Fortum och E.ON välkomnar också sänkningen.
Även fastighetsbolag med höga driftkostnader samt detaljhandelsbolag med många butiker, exempelvis H&M och Clas Ohlson, kan dra nytta. Vård- och omsorgsbolagen Ambea, Attendo, Humana och Capio kan påverkas indirekt genom bättre betalningsförmåga för privatfinansierade tjänster.
Regeringen räknar med en BNP-tillväxt på 0,9 procent 2025 och 3,1 procent 2026. Hushållens konsumtion väntas gradvis öka i takt med reallönetillväxt och lägre ränteutgifter, medan exporttillväxten dämpas. Arbetslösheten bedöms sjunka från 8,7 procent i år till 8,3 procent nästa år, med snabbare sysselsättningsökning från 2026.
*) Totalt omfattar budgeten reformer på nästan 80 miljarder kronor. Utöver detta avsätts cirka 50 miljarder till försvaret och stöd till Ukraina. Fokusområdena är “Mer pengar i plånboken”, “Stärka arbetslinjen och bryta utanförskapet” samt “Investeringar i välfärd och trygghet”.
Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) står familjer och svenskarnas ekonomi i centrum.
Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen anser dock att flera åtgärder är kortsiktiga.

Industrin har redan en låg energiskatt på el 0.6 öre/kwh och påverkas inte som felaktigt anges i artikeln.