Lägre ISK-skatt: Fler kommer starta sparande

Hela sex av tio unga vuxna uppger i en ny undersökning att skattesänkningen på ISK ökar deras vilja att spara mer under 2025. Samtidigt står det nu klart att skatten på ISK landar på 0,89 procent.

På torsdagen stod det klart att statslåneräntan den 30 november landar på 1,96 procent. Statslåneräntan plus en procentenhet är den schablonränta som ligger till grund för ISK-beskattningen. Skatten blir sedan 30 procent av schablonintäkten, vilket därmed ger en skattesats på 0,89 procent.

Skatten blir alltså i sig något lägre 2025 jämfört med 2024. Men framför allt införs från och med årsskiftet en skattefri grundnivå på ISK och kapitalförsäkring, vilket i sig innebär att skatten blir lägre. Den som sparar 75 000 kronor på ISK får cirka 700 kronor i lägre skatt tack vare den skattefria grundnivån.

Och den lägre skatten lockar fler att spara. En undersökning från undersökningsföretaget Yougov, gjord på uppdrag av oss på Nordnet, visar att 58 procent av unga vuxna i åldern 18-29 år kommer att vilja öka sitt sparande under 2025, på grund av införandet av en skattefri grundnivå på 150000 kronor på ISK och kapitalförsäkring. För samtliga svenskar i alla ålderskategorier uppger fyra av tio att skattesänkningen ökar deras sparvilja nästa år.

Men gruppen unga sticker alltså ut, och det även bland unga med barn. I gruppen småbarnsfamiljer, familjer med barn under 6 år, uppger också nästan 60 procent att den lägre skatten ökar deras sparvilja nästa år.

Det här visar på en träffsäkerhet i regeringens sparreform. Införandet av en skattefri grundnivå ökar incitamenten att starta ett sparande för den som ännu inte har ett. Det är individen betjänt av, eftersom ett eget sparande kan utgöra ett extra skyddsnät och öka den egna tryggheten och friheten. Men det är förstås också positivt ur ett krasst samhällsekonomiskt perspektiv om medborgare har en egen buffert att falla tillbaka på innan samhällets skyddsnät tar vid.

Just unga småbarnsfamiljer har haft ett antal tuffa år. Många av dem kanske har köpt ett större boende och samtidigt gått ned i inkomst på grund av föräldraledighet. Det är en grupp där många haft svårt att få pengarna att räcka till när räntorna stigit och priserna ökat. Kanske har man fått ta av eventuella buffertar. Nu är tid att fylla på igen, och då blir en skattefri grundnivå en uppmuntrande morot.

Den skattefria grundnivån är ett utmärkt steg mot bättre sparvillkor, efter år av försämrade villkor för sparande i Sverige. Under 2016 respektive 2018 införde dåvarande regering ett skattepåslag på ISK på totalt 1 procentenhet. Retoriken gick länge, lite förenklat, ut på att de som sparar är ”de rika”. Att sparare också är sjuksköterskor och förskollärare som lägger undan lite varje månad i ett barnsparande eller till pensionen fick inte plats i argumentationen.

Men viljan att spara mer är bred. I vår undersökning kan vi se att skattesänkningen ökar sparviljan i alla inkomstgrupper. Exempelvis uppger en av tre svenskar med en inkomst under 300000 kronor per år uppger att sparviljan ökar i och med skattesänkningen.

Den som lägger undan lite av sin lön till sin egen framtid ska uppmuntras istället för att skuldbeläggas, misstänkliggöras och i negativa ordalag omtalas som en av ”de rika”. Vill man ta ytterligare steg för att främja sparande ligger slopandet av påslaget på 1 procentenhet nära till hands, det vill säga ett återställande av ISK-skatten så som den var konstruerad när ISK infördes 2012. Med slopat påslag på statslåneräntan skulle skatten för 2025 kunna landa på omkring 0,6 procent, istället för omkring 1 procent (vilket bör bli utfallet med nuvarande nivå på statslåneräntan). Det är trots allt skatt på redan skattade pengar vi pratar om, och skatt på hela beloppet och inte endast på eventuella vinster.

Huvudsaken är dock att viktiga steg har tagits för att främja och uppmuntra sparande i Sverige. Tillsammans med något lägre skatt tack vare lägre ränta kan förhoppningsvis ännu fler lägga undan lite till sin ekonomiska framtid.

/Frida