Frida Bratt
Ny statistik från SCB visar att sparräntorna har fallit kraftigt, från 1,6 procent i oktober förra året till 0,47 procent i oktober 2025. Men en del av sparpengarna behöver trots allt finnas på just ett sparkonto. Hur mycket behöver man ha där egentligen?
Den kraftiga nedgången för sparräntorna kommer givetvis av att Riksbanken har sänkt räntan kontinuerligt. Nedgången från 1,6 procent till 0,47 procent får konsekvenser för sparpengarna.
Ett sparande på 150000 kronor ger 2400 kronor i årlig ränta om sparräntan är 1,6 procent, medan en ränta på 0,47 procent endast ger 705 kronor. På ett sparande på 250000 kronor är siffrorna 4000 kronor respektive 1175 kronor. Det är kännbara skillnader.
Finns ränta – för den som letar
Men det går att hitta bättre ränta på sina håll.
När jag letar efter bästa rörliga räntan med fria uttag hittar jag att det går att få 2,3 procent. Det kanske låter lite för någon som investerar på börsen, men det gör ändå skillnad. Ett sparande på 150000 kronor får en årlig ränta på 3450 kronor, och ett sparande på 250000 kronor får en årlig ränta på 5750 kronor. Detta jämfört med noll, om man använder sig av exempelvis storbankernas nollräntekonton.
Det lönar sig alltså att leta efter lite bättre ränta. Jämför sparkonton på Konsumenternas.se, och tänk på att alltid kolla insättningsgarantin. Den innebär att pengarna är skyddade upp till 1050000 kronor om sparinstitutet skulle gå i konkurs. Jag tycker också att man ska välja fria uttag för sparpengarna, eftersom det här är en sparform som ska användas för buffertpengarna. Om något oförutsett händer och du behöver pengarna ska du ju kunna ta ut dem direkt.
Ha bara bufferten på sparkontot
Men ha inte för mycket pengar på sparkonton. Anledningen till det är förstås avkastningen, som ju onekligen är begränsad. Men hur mycket behöver man då egentligen ha i buffert på sparkontot?
Ibland hör man det talas i termer om månadslöner. Jag talar hellre om månadsutgifter. Hur mycket gör du av med på en månad? Ställ samman och tänk hur länge du vill kunna överleva på bufferten om något skulle hända. Men självklart är livssituationen avgörande.
Tumregler: Så mycket behöver du ha i buffert
Boende i hyresrätt utan barn: 1-2 månadsutgifter
Boende i bostadsrätt med barn: 2-3 månadsutgifter
Med barn i villa: 3-4 månadsutgifter
Med barn kommer försörjningsansvar och med boende i villa kommer fler potentiella oförutsedda utgifter. Värmepumpen kan gå sönder eller det kan behövas renoveringar. Självklart är detta högst generella riktlinjer, mellan tummen och pekfingret.
Långsiktigt sparande
När du sparat ihop till den här bufferten är det dags att placera mer långsiktigt sparande på ett sätt så de kan växa över tid. Skillnaden i avkastning blir väldigt stor, beroende på var du placerar pengarna. Det beror på den berömda ränta på ränta-effekten, som innebär att du ju inte bara får avkastning på de pengar du sätter in i fonder. Du får ju också avkastning på avkastningen.
Sparande 1000 kr/mån i 20 år utan ränta: 240000 kr
Sparande 1000 kr/mån i 20 år på sparkonto med 2,3 % ränta: 304000 kr
Sparande 1000 kr/mån i 20 år i aktiefond med 8 % årlig avkastning i snitt: 572000 kr
Beräkningarna är före avgifter och skatt, och ska endast ses som illustrativa exempel hur avkastningen kan skilja sig åt över tid. Sedan är placeringsalternativen förstås förknippade med helt olika typer av risktagande. Ett sparkonto innebär noll risk (om kontot har insättningsgaranti), medan en börsplacering är riskfylld. Men den risken har du råd att ta om ditt sparande är långsiktigt, och du är beredd på att det kan svänga på börsen.
Dela upp sparandet
Jag är därför en förespråkare av att dela upp sparandet i flera ”påsar”. En påse för kortsiktigt buffertsparande på sparkonto, som jag tycker bör prioriteras. En annan påse för mer långsiktigt sparande som kan placeras i fonder. Och så en för pensionssparande, barnsparande och så vidare. Med tiden som utgångspunkt, när du tänkt använda pengarna, justerar du sedan i dina respektive påsar i takt med att tidshorisonten eventuellt ändras.
/Frida
Du är ju är bra för av Nordnetbanken och skriver väl de råd som i första hand är bra för din arbetsgivares resultat, vilket väl är att fler sparar i fonder och mindre på sparkonton. Du skriver inget i ditt exempel om hur gammal person det gäller. Strategierna blir väl rätt annorlunda om det rör sig om en 33-åring eller en 87-åring. Det nämns inte alls och det som står med minimala bokstäver längst ner: “Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier och fonder gett historiskt god avkastning över tid finns inga… Läs mer »
Du nämner inte inflationen som riskerar att äta upp hela avkastningen på ett sparkonto. Ett alternativ är att ha flera fasträntekonton med olika löptider, det ger också god likviditet men dessutom högre avkastning. Jämförelsesajten Compricer ger bra vägledning.
Lycka till på nya jobbet!