De kan bli vinnare och förlorare på tullkriget

Tullbeskedet orsakar stor osäkerhet, och uppenbarligen var de här tullarna inte inprisade av marknaden. Här är sektorerna och bolagen som kan bli vinnare och förlorare i turbulensen.

Det fanns en tro på marknaden att tullarna mest var ett hot för att skapa ett förhandlingsläge, men det är tydligt att tullkriget börjar nu. EU förväntas vara näst på tur, och frågan är vad svaren blir från EU, Mexiko, Kanada och Kina.

Om man ser till vilka som är eventuella vinnare och förlorare på detta så kan vi konstatera att tullar bör orsaka prishöjningar som i sin tur kan spä på inflationen. Det bör göra det svårare för Fed att hålla en låg räntenivå, och ett högre ränteläge har sina vinnare. Hit hör storbankerna, vars intjäningsförmåga på räntenettot ökar med högre ränta. Det ska konstateras att räntorna redan har stigit på farhågan om tullar, vilket exempelvis gett avtryck i våra bolåneräntor med längre bindningstider.

Omvänt är en hel del fastighetsbolag  och andra bolag med hög skuldsättning, ofta förvärvsbolag, räntekänsliga och därmed förlorare. Men det finns också fastighetsbolag som faktiskt tjänar på en högre inflation eftersom hyrorna kan indexeras med inflationen.

Kanada och Mexiko är stora leverantörer av stål till USA, och tullarna bör därmed öka stålpriserna. Det kan vara positivt för exempelvis svenska stålbolaget SSAB.

Cykliska bolag som exempelvis Atlas Copco och Sandvik kan påverkas negativt i varierande utsträckning av en eventuellt lägre tillväxt och sämre konjunktur. Banken DNB pekar i en analys ut Autoliv och Assa Abloy som exempel på bolag med produktion i Mexiko och exponering mot USA, som förlorare. Volvo anser man vara vinnare, då bolaget som relativt ensam stor lastbillstillverkare inte har produktion i Mexiko.

Tullarna förväntas stärka dollarn, en marknadsreaktion vi redan sett. Dollarn stärks både mot euron och mot en redan svag krona. För svenska exportbolag är en svag krona en boost, medan det blir tuffare för importbolag. Det här är också en huvudbry för Riksbanken, eftersom en svag krona riskerar att vi importerar inflation när inköpen blir dyrare. Det kan göra att eventuella räntesänkningar, om man nu har någon mer i sikte, blir svårare att genomföra. För våra globalfonder och USA-fonder är en svag krona gentemot dollarn positivt, medan det förstås fortsätter att vara dyrt för oss att resa utomlands.

Jag tror att det som sparare är viktigt att försöka att inte dras med i någon panikartad rörelse nu. Börsen har en tendens att reagera kraftfullt med stora rörelser på kort sikt, och dessa brukar sedan kunna lägga sig något. Vi vet ju inte heller var tullkriget slutar. Med det sagt är osäkerheten stor nu, och som sparare är det bästa vapnet för att stå rustad mot turbulens långsiktighet och riskspridning i flera olika regioner och sektorer. Vi ser hur exempelvis defensiva bolag klarar måndagens börsoro relativt väl. För den aktiva spararen öppnar förstås turbulensen möjligheter för den som träffar rätt i vågorna.

/Frida