Bratt: Sätt stopp för analytikermassagen

Otyget analytikermassage fortgår med full styrka. Bolagen och deras IR-ansvariga behöver ta ett ännu större ansvar för att inte gå över gränsen och på så vis diskriminera vanliga sparare, skriver Nordnets sparekonom Frida Bratt i en debattartikel hos Dagens industri.

Med jämna mellanrum nås vi av fenomenet analytikermassage, det vill säga att en utvald grupp på aktiemarknaden får ny information som resten av marknaden – däribland privatspararna – inte har.

Det senaste exemplet ärDagens industris avslöjandeom att Trelleborg i ett möte med analytiker från de stora analyshusen uppenbarligen gav någon ny typ av information som analytikerna tolkade negativt. Det resulterade i en fallande kurs inför rapporten för tredje kvartalet.

Trelleborgs försök att få ”callet”,som man kallar det på klockren finanssvenska, att framstå som information öppen för hela marknaden klingade ihåligt. ”Alla fick ringa in och lyssna” hette det. Men ingen inbjudan hade skickats ut, inget pressmeddelande hade publicerats. Om Ove i Enköping vaknade upp en morgon och plötsligt fick för sig att ringa Trelleborgs IR-chef apropå just ingenting, ja, då hade han kanske fått en länk skickad till sig. För att få en inbjudan var man nämligen tvungen att göra just det, ringa upp IR-chefen. Ett sådant sätt att hantera informationsgivning visar en oroväckande nonchalans mot både reglerna och spararkollektivet.

Regelverket är glasklart,man får inte ge ut icke känd information som kan vara kurspåverkande till endast en utvald grupp. Den typen av information ska ges till hela marknaden samtidigt. Informationen ska dessutom vara av ”specifik natur”. Det här ger utrymme för tolkning, och gråzoner riskerar att uppstå.

I detta perspektiv är domenmot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen intressant och bankens numera ökända möte med de största aktieägarna dagen innan Uppdrag Granskning skulle publicera sitt reportage om problemen med penningtvätt i Baltikum. Där fanns enligt domen både en avsaknad av konkretion i den information Bonnesen gav de specialinbjudna aktieägarna (hon sa att banken kommer komma ut dåligt i reportaget, men inte exakt vilka frågor som ställdes) men också rena felaktigheter (hon sa att banken hade kontroll över situationen och att det som skulle framkomma i SVT-programmet inte var nya uppgifter). Bonnesen friades från misstankarna om röjande av insiderinformation.

Att det finns ett samspel mellan analytiker och IR-ansvariga är generellt av godo. Information, kommunikation, dialog och transparens är något vi alla tjänar på, så lösningar som att bolag bör minska kontakten med analytiker är fel väg att gå.

Någon kan argumentera för attom det finns en kontinuerlig dialog mellan bolag och analytiker kommer gruppen analytiker alltid ha ett informationsövertag gentemot småspararen. Då får man ha i åtanke att analytikerna är specialister, i vars jobb det ingår att få tag på information. Ofta, om samspelet mellan IR-ansvarig och analytiker fungerar korrekt, är den information analytikerna får känd – med skillnaden att analytikerna som grupp efterfrågar den, och sedan har förmågan att tolka den, sätta den i rätt kontext och presentera den samlat och strukturerat.

Dock finns det som sagtsituationer där IR-ansvarig riskerar att, och uppenbarligen ibland går, över gränsen för vad som är okej. Dessa fällor kan exempelvis vara att IR-specialisten vill ha en ännu bättre relation med analytikerna och upplever känslomässiga påtryckningar, men också påtryckningar från ledningsgruppen att exempelvis den kommande rapporten måste komma ut väl och att konsensus därför måste justeras.

För att undvika att trampasnett finns några kontrollfrågor varje IR-chef måste ställa sig i dialogen med analytiker och stora aktieägare:

– Har vi kommunicerat detta förut? Det som kommuniceras bör knyta an till redan känd fakta. Det kan handla om att sätta saker i en kontext eller samla ihop allmänt känd företagsinformation. Men i sin helhet måste ämnet knyta an till redan kommunicerad information.

– Är den här informationen kurspåverkande? Är informationen ny men saknar betydelse kan den vara okej.

– Är jag bekväm med att den här informationen kommer ut till endast en liten grupp människor?

– Har jag en kontinuerlig dialog med de analytiker som bevakar mitt bolag? Att ha tät kontakt ökar transparensen och bör därmed också minska det eventuella ”behovet av justeringar av konsensus”. Om ett sådant behov uppstår – ja, då är det kanske en varningsklocka att bolaget inte är just så transparent i sin kommunikation som man skulle behöva vara.

Att vara IR-ansvarig är ingen lätt roll. Enkelt uttryckt behöver han eller hon känna både bolaget, aktien och branschen för att reflexmässigt veta vad som är ny information, om den är viktig och om den kan vara en drivkraft för aktiekursen.

Genom att känna bolaget väl och alltid ställa sig kontrollfrågorna ovan minskar risken för att bolagens IR-ansvariga istället iklär sig rollen som diplomerade aktiemassörer. Det är en ren nödvändighet för en fungerande marknad.

Frida Bratt,sparekonom Nordnet