2025 Q4-rapport
29 dagar sedan
‧1t 33min
0,39 USD/aktie
X-dag 13 maj
4,95%Direktavk.
Orderdjup
Oslo Børs
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 182 | - | - | ||
| 181 | - | - | ||
| 362 | - | - | ||
| 150 | - | - | ||
| 250 | - | - |
Högst
308,6VWAP
Lägst
295,7OmsättningAntal
2 420,9 7 968 414
VWAP
Högst
308,6Lägst
295,7OmsättningAntal
2 420,9 7 968 414
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q1-rapport 6 maj |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2025 Q4-rapport 4 feb. | ||
2025 Q3-rapport 29 okt. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 23 juli 2025 | ||
2025 Q1-rapport 30 apr. 2025 | ||
2024 Q4-rapport 5 feb. 2025 |
Kunder har även besökt
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
·för 9 min senHormuzsundet och den osynliga blockaden — vad som faktiskt stoppar oljeflödet Det är lätt att föreställa sig en militär blockad som kanoner och krigsfartyg som fysiskt spärrar sjötrafiken. Det som sker nu är mer raffinerat, och potentiellt mer effektivt. Gulfländerna är inte i en situation där de saknar olja att sälja. Tvärtom: Saudiarabien och Iran förberedde sig för kriget genom att frigöra lagringskapacitet i förväg. Under perioden 15–20 februari ökade Iran exporten till tre gånger normal nivå och tömde sina lager medvetet. Saudiarabien försökte liknande åtgärder. Strategin var att få ut så mycket olja som möjligt ur regionen innan situationen eskalerade — och det dämpar den omedelbara försörjningschocken något. Men problemet är inte produktionskapaciteten. Det är försäkringsmarknaden. Alla kommersiella tankfartyg är beroende av två typer av försäkringar för att kunna operera: skrovförsäkring på själva fartyget, och P&I-försäkring som täcker ansvar för last, besättning och skador på tredje parter. Utan båda kan banker inte finansiera driften, och hamnar vägrar att ta emot fartygen. Med verkan från 5 mars drogs P&I-försäkringen tillbaka för Hormuzsundet. Det är inte ett politiskt beslut — det är försäkringsbolagens riskbedömning. Konsekvensen är densamma som en fysisk blockad. Redan veckorna före attackerna hade krigsförsäkringspremierna stigit från 0,125 % till mellan 0,2 och 0,4 % av fartygets försäkringsvärde per enkelresa. För stora oljetankers motsvarade det en kostnadsökning på runt 250 000 dollar per genomfart — och det var innan kriget bröt ut. När premierna exploderar och täckningen dras tillbaka, behöver ingen ge order. Redarna drar sig frivilligt tillbaka. Det är marknadslogikens försiktighetsprincip: försäkringsbolag kan förlora pengar genom att ha rätt, men går i konkurs av att ha fel en gång med ett tankfartyg till 100 miljoner dollar. Iran behöver därmed inte attackera varje fartyg. Ett IRGC-meddelande på VHF-nödfrekvensen — som alla fartyg i området är skyldiga att övervaka — var tillräckligt för att de flesta skulle stanna. Osäkerheten ensam är tillräcklig för att marknaden ska prissätta risken som om hotet är reellt. Saudiarabien och UAE har rörledningar som kan kringgå sundet, men den sammanlagda lediga kapaciteten är uppskattad till 2,6 miljoner fat per dag. Saudiarabien ensamt producerar 9–10 miljoner fat dagligen. Rörledningarna är en säkerhetsventil, inte en ersättning. OPEC+ tillkännagav en blygsam produktionsökning på 206 000 fat per dag den 1 mars, men det lugnade inte marknaderna — och det är inte förvånande: produktionsökningar hjälper lite när transitproblemet är det verkliga hindret. Om blockaden varar i veckor snarare än dagar, kommer lagren i Gulfen gradvis att fyllas upp. Och när lagren är fulla, tvingas produktionen ner — inte av politiska beslutningar, utan av ren fysik. Det är precis detta som hände under covid i april 2020, då oljepriset tillfälligt gick negativt. Det verkligt farliga scenariot är dock inte sundet i sig, utan direkta attacker på produktionsinfrastruktur. Abqaiq-attacken 2019 slog ut hälften av den saudiska produktionskapaciteten över natten. I ett aktivt krig, med redan pågående iranska attacker mot mål i UAE, Qatar och Saudiarabien, är risken för liknande händelser reell. Marknaderna prissätter inte bara förlorade iranska fat. De prissätter in osäkerheten om hela den regionala produktionskapaciteten. Källor: Wikipedia – 2026 Strait of Hormuz crisis https://en.wikipedia.org/wiki/2026_Strait_of_Hormuz_crisis Kpler – US-Iran conflict: Strait of Hormuz crisis reshapes global oil markets (1 mars 2026) https://www.kpler.com/blog/us-iran-conflict-strait-of-hormuz-crisis-reshapes-global-oil-markets Al Jazeera – How US-Israel attacks on Iran threaten the Strait of Hormuz (1 mars 2026) https://www.aljazeera.com/news/2026/3/1/how-us-israel-attacks-on-iran-threaten-the-strait-of-hormuz-oil-markets Al Jazeera – Shutdown of Hormuz Strait raises fears of soaring oil prices (3 mars 2026) https://www.aljazeera.com/economy/2026/3/3/shutdown-of-hormuz-strait-raises-fears-of-soaring-oil-prices Janes – Iran conflict 2026: Disruption to Strait of Hormuz increases energy and food production risks https://www.janes.com/osint-insights/defence-and-national-security-analysis/iran-conflict-2026-disruption-to-strait-of-hormuz-increases-energy-and-food-production-risks The Conversation – Strait of Hormuz: if the Iran conflict shuts world’s most important oil chokepoint (1 mars 2026) https://theconversation.com/strait-of-hormuz-if-the-iran-conflict-shuts-worlds-most-important-oil-chokepoint-global-economic-chaos-could-follow-277199 Middle East Briefing – The Strait of Hormuz Crisis: Iran Conflict Impact on Oil and Markets https://www.middleeastbriefing.com/news/strait-of-hormuz-crisis-iran-conflic-energy-business/ CNBC – Experts weigh potential scenarios for oil if Strait of Hormuz closes (1 mars 2026) https://www.cnbc.com/2026/03/01/experts-weigh-potential-scenarios-for-oil-if-strait-of-hormuz-closes.html
·för 3 tim sedan · Ändradatt denna går nästan 3ggr så bra som Vår Energi idag, det hade jag inte räknat med.
·för 4 tim sedanStorleken på företaget korrelerar inte nödvändigtvis med kursutveckling.- ·för 7 tim sedanNATO-chef Rutte stöder USA: "Iran var nära att bli ett hot mot Europa" NATO-chef Mark Rutte kom på torsdagen med ett tydligt uttalande i kölvattnet av missilincidenten över Turkiet på onsdagen, där Natos luftförsvar stoppade en ballistisk missil på väg från Iran in i turkiskt luftrum. "Iran var också nära att bli ett hot mot Europa. Vi stöder Trump i att ha slagit ut Irans atom- och missilkapaciteter", sade Rutte – och tillade att hans intryck är att USA vet vad de gör. Händelsen är geopolitiskt betydelsefull av flera skäl. För det första bekräftar den att Iran faktiskt sköt en ballistisk missil mot ett NATO-land, även om Iran förnekar detta. För det andra visar det att Rutte nu explicit ställer NATO bakom den amerikanska operationen mot Irans militära infrastruktur – något som ger USA starkare diplomatisk ryggtäckning. Det är värt att påminna om att Norge självt har varit i en liknande situation. År 2011 deltog norska F16-flygplan i NATO-operationen i Libyen, där vi släppte 588 bomber – hela 10 procent av alla luftangrepp i operationen. FN-mandatet genom resolution 1973 gav tillstånd att skydda civila, men inte explicit till regimförändring. FN-veteranen Ian Martin, som ledde FN:s planering från april 2011, har sedan dess uttalat att det är svårt att säga exakt när linjen mellan skydd av civila och regimförändring korsades – men att den klart överskreds. Libyen-utskottet drog slutsatsen 2018 att Norge inte bröt mot folkrätten, men folkrättsprofessor Geir Ulfstein vid UiO är oenig och menar att den kungliga resolutionen från 17. juni 2011 visar att FN-mandatet bröts. Frågan om folkrätt är alltså inte svartvit. Den amerikanska operationen mot Iran saknar ett FN-mandat, men NATO-chefen stöder den ändå – precis som Norge 2011 gick längre än många ansåg att FN-mandatet tillät. Dubbelmoralen är inte ny, men den är värd att ha i åtanke. För den som följer försvars- och säkerhetssektorn som investeringstema, är detta en påminnelse om att det geopolitiska trycket som driver efterfrågan på luftvärn, missilförsvar och försvarsinvesteringar generellt, inte är förbigående. Situationen fortsätter att utvecklas snabbt. Källor: ∙ Dagbladet – https://www.dagbladet.no/studio/80616-angrepet-mot-iran/11201194 ∙ Store norske leksikon – https://snl.no/Krigen_i_Libya_2011 ∙ Panorama Nyheter (Ian Martin/FN) – https://www.panoramanyheter.no/diplomati-fn-krig-og-konflikt/helt-klart-at-mandatet-ble-overskredet/331571 ∙ Aftenposten/Geir Ulfstein – https://www.aftenposten.no/meninger/debatt/i/VR8ep1/norge-broet-folkeretten-i-libya-geir-ulfstein ∙ NRK – https://www.nrk.no/urix/utvalg-om-libya-bombing_-politikerne-hadde-svaert-begrenset-kunnskap-1.14205087
- ·för 8 tim sedanVem står bakom Iran – och vad betyder det för marknaderna? Operation Epic Fury den 28 februari 2026 förändrade Mellanöstern på timmar. USA och Israel dödade ayatolla Khamenei och slog ut stora delar av Irans militära infrastruktur. Men en stat som Iran försvinner inte när ledaren faller. Frågan marknaderna nu ställer sig är inte om kriget är över – det är vem som kommer att hålla det igång, och hur länge. Motståndsaxeln – försvagad, men inte borta Iran har i flera decennier byggt ett regionalt nätverk av icke-statliga aktörer: Hizbollah i Libanon, Houthi-rörelsen i Jemen och shiamiliser i Irak. Norsk underrättelsetjänst beskriver detta som "motståndsaxeln". Hizbollah avfyrade raketer mot Israel omedelbart efter Khameneis död – alla sköts ner. Houthi-rörelsen har aviserat återupptagande av attacker mot israeliskt-kopplad sjöfart. De irakiska shiamiliserna, som är de mest kapabla kvarvarande proxy-styrkorna och geografiskt närmast amerikanska baser, är det stora okända framöver. Det är ändå värt att notera att detta nätverk är påtagligt försvagat efter två år med israelisk offensiv. Hassan Nasrallah dödades hösten 2024. Hamas är kraftigt reducerat. Hizbollah är en skugga av sitt forna jag jämfört med 2023. Iran använde mer än ett decennium på att bygga dessa kapaciteter – Israel och USA har använt två år på att riva ner dem. Shia och sunni – skiljelinjerna som aldrig helt försvinner Iran är en shiamakt och stöder primärt shia-befolkningar och miliser. De sunnidominerade Gulfstaterna har i åratal sett Iran som sin främsta säkerhetsutmaning. Saudiarabien uttryckte "stark fördömelse" av Irans missilattacker mot Gulf-länderna denna vecka – men sade ingenting till stöd för USA/Israels attack mot Iran. Det är en talande signal: Riyadh är inte på Teherans sida, men inte heller på Washingtons. Ändå finns det ett paradox. Hamas – en sunnirörelse – sörjde Khamenei och hyllade honom som en stödjare av palestiniernas sak. Nordkorea kallade USA för "gangsters". Syrien fördömde attackerna. Den arabiska gatan i Kairo, Bagdad och Karachi upplever detta i stor utsträckning som västerländsk imperialism mot ett muslimskt land, oavsett sekteristisk tillhörighet. Detta är något annat än tidigare krig som förts genom proxyer – denna gång har Iran attackerats på eget territorium med sin högste ledare dödad, vilket ger en starkare emotionell mobiliseringskraft. Ryssland och Kina – de tysta stödjarna Två länder kommer inte att avfyra en enda missil för Iran, men kommer ändå att forma utfallet. Iran har levererat Shahed-drönare i massor till Ryssland för användning i Ukraina, och de två länderna har byggt ett verkligt försvarssamarbete. Kina är beroende av iransk olja och har täta handelsförbindelser med Teheran. Inget av dem kommer att eskalera militärt – men båda kommer att blockera FN-resolutioner, ge diplomatisk täckning och indirekt stärka Irans förhandlingsposition. Detta gör varje föreställning om en snabb politisk uppgörelse illusorisk. Vad betyder detta för portföljerna? Kärnan i riskbilden är Hormuzsundet. Omkring 20 procent av världens oljetransporter passerar genom detta sund, och Iran har kapacitet att hota sjöfarten där även med försvagad militärmakt. En varaktig störning kommer att skicka energipriserna till nivåer vi inte har sett sedan 2022. För försvarssektorn är bilden den motsatta: en konflikt som direkt engagerar USA och kräver kontinuerlig påfyllning av missillager och avancerade precisionsvapen, är precis det scenario som driver efterfrågan inom försvarsindustrin. För silver och kärnenergi beror mycket på om konflikten förstärker trycket för västerländsk energioberoende från instabila regioner – tills vidare pekar alla signaler i den riktningen. Detta är inte över. Det är början på en fas som kan vara i åratal. --- Källor: NRK – Därför attackerar Israel och USA Iran (uppdaterad 03.03.2026): https://www.nrk.no/urix/derfor-angriper-israel-og-usa-iran-1.17788905 NRK – Kriget i Iran: Regimskifte är önsketänkande (03.03.2026): https://www.nrk.no/urix/krigen-i-iran_-_-regimeendring-er-onsketenking-1.17790295 VG – Kriget i Mellanöstern: Frågor och svar (03.03.2026): https://www.vg.no/nyheter/i/ArP98E/krigen-i-midtoesten-spoersmaal-og-svar VG – Så reagerar världen på Iran-attacken och ayatolla-mordet (03.03.2026): https://www.vg.no/nyheter/i/rrlGxK/statsledere-verden-over-reagerer-paa-iran-konflikten FN-sambandet – Kriget mellan Iran, USA och Israel: Detta säger FN (02.03.2026): https://fn.no/nyheter/krigen-mellom-iran-usa-og-israel-dette-sier-fn Etterretningstjenesten – Fokus 2026, Mellanöstern-kapitlet: https://www.etterretningstjenesten.no/publikasjoner/fokus/fokus2026_innhold/Fokus26_Kap7 SNL – Irans försvar: https://snl.no/Irans_forsvar
·för 7 tim sedanMycket bra inlägg! Tack för informationen 
·för 8 tim sedanAtt det föreligger några lätta lösningar här är inte sannolikt och förhandlingar med Iran nu är bara fake news, aktien hålls nere pga detta, men förr eller senare så exploderar efterfrågan, opec kommer att sluta producera mer olja när lagren är fulla, de kommer inte att öka produktionen i närmaste framtid heller. De kommer att pressa upp priset för att kompensera för förlusterna de nu får med tanke på Hormuzsundet.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
2025 Q4-rapport
29 dagar sedan
‧1t 33min
0,39 USD/aktie
X-dag 13 maj
4,95%Direktavk.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- ·för 9 min senHormuzsundet och den osynliga blockaden — vad som faktiskt stoppar oljeflödet Det är lätt att föreställa sig en militär blockad som kanoner och krigsfartyg som fysiskt spärrar sjötrafiken. Det som sker nu är mer raffinerat, och potentiellt mer effektivt. Gulfländerna är inte i en situation där de saknar olja att sälja. Tvärtom: Saudiarabien och Iran förberedde sig för kriget genom att frigöra lagringskapacitet i förväg. Under perioden 15–20 februari ökade Iran exporten till tre gånger normal nivå och tömde sina lager medvetet. Saudiarabien försökte liknande åtgärder. Strategin var att få ut så mycket olja som möjligt ur regionen innan situationen eskalerade — och det dämpar den omedelbara försörjningschocken något. Men problemet är inte produktionskapaciteten. Det är försäkringsmarknaden. Alla kommersiella tankfartyg är beroende av två typer av försäkringar för att kunna operera: skrovförsäkring på själva fartyget, och P&I-försäkring som täcker ansvar för last, besättning och skador på tredje parter. Utan båda kan banker inte finansiera driften, och hamnar vägrar att ta emot fartygen. Med verkan från 5 mars drogs P&I-försäkringen tillbaka för Hormuzsundet. Det är inte ett politiskt beslut — det är försäkringsbolagens riskbedömning. Konsekvensen är densamma som en fysisk blockad. Redan veckorna före attackerna hade krigsförsäkringspremierna stigit från 0,125 % till mellan 0,2 och 0,4 % av fartygets försäkringsvärde per enkelresa. För stora oljetankers motsvarade det en kostnadsökning på runt 250 000 dollar per genomfart — och det var innan kriget bröt ut. När premierna exploderar och täckningen dras tillbaka, behöver ingen ge order. Redarna drar sig frivilligt tillbaka. Det är marknadslogikens försiktighetsprincip: försäkringsbolag kan förlora pengar genom att ha rätt, men går i konkurs av att ha fel en gång med ett tankfartyg till 100 miljoner dollar. Iran behöver därmed inte attackera varje fartyg. Ett IRGC-meddelande på VHF-nödfrekvensen — som alla fartyg i området är skyldiga att övervaka — var tillräckligt för att de flesta skulle stanna. Osäkerheten ensam är tillräcklig för att marknaden ska prissätta risken som om hotet är reellt. Saudiarabien och UAE har rörledningar som kan kringgå sundet, men den sammanlagda lediga kapaciteten är uppskattad till 2,6 miljoner fat per dag. Saudiarabien ensamt producerar 9–10 miljoner fat dagligen. Rörledningarna är en säkerhetsventil, inte en ersättning. OPEC+ tillkännagav en blygsam produktionsökning på 206 000 fat per dag den 1 mars, men det lugnade inte marknaderna — och det är inte förvånande: produktionsökningar hjälper lite när transitproblemet är det verkliga hindret. Om blockaden varar i veckor snarare än dagar, kommer lagren i Gulfen gradvis att fyllas upp. Och när lagren är fulla, tvingas produktionen ner — inte av politiska beslutningar, utan av ren fysik. Det är precis detta som hände under covid i april 2020, då oljepriset tillfälligt gick negativt. Det verkligt farliga scenariot är dock inte sundet i sig, utan direkta attacker på produktionsinfrastruktur. Abqaiq-attacken 2019 slog ut hälften av den saudiska produktionskapaciteten över natten. I ett aktivt krig, med redan pågående iranska attacker mot mål i UAE, Qatar och Saudiarabien, är risken för liknande händelser reell. Marknaderna prissätter inte bara förlorade iranska fat. De prissätter in osäkerheten om hela den regionala produktionskapaciteten. Källor: Wikipedia – 2026 Strait of Hormuz crisis https://en.wikipedia.org/wiki/2026_Strait_of_Hormuz_crisis Kpler – US-Iran conflict: Strait of Hormuz crisis reshapes global oil markets (1 mars 2026) https://www.kpler.com/blog/us-iran-conflict-strait-of-hormuz-crisis-reshapes-global-oil-markets Al Jazeera – How US-Israel attacks on Iran threaten the Strait of Hormuz (1 mars 2026) https://www.aljazeera.com/news/2026/3/1/how-us-israel-attacks-on-iran-threaten-the-strait-of-hormuz-oil-markets Al Jazeera – Shutdown of Hormuz Strait raises fears of soaring oil prices (3 mars 2026) https://www.aljazeera.com/economy/2026/3/3/shutdown-of-hormuz-strait-raises-fears-of-soaring-oil-prices Janes – Iran conflict 2026: Disruption to Strait of Hormuz increases energy and food production risks https://www.janes.com/osint-insights/defence-and-national-security-analysis/iran-conflict-2026-disruption-to-strait-of-hormuz-increases-energy-and-food-production-risks The Conversation – Strait of Hormuz: if the Iran conflict shuts world’s most important oil chokepoint (1 mars 2026) https://theconversation.com/strait-of-hormuz-if-the-iran-conflict-shuts-worlds-most-important-oil-chokepoint-global-economic-chaos-could-follow-277199 Middle East Briefing – The Strait of Hormuz Crisis: Iran Conflict Impact on Oil and Markets https://www.middleeastbriefing.com/news/strait-of-hormuz-crisis-iran-conflic-energy-business/ CNBC – Experts weigh potential scenarios for oil if Strait of Hormuz closes (1 mars 2026) https://www.cnbc.com/2026/03/01/experts-weigh-potential-scenarios-for-oil-if-strait-of-hormuz-closes.html
- ·för 3 tim sedan · Ändradatt denna går nästan 3ggr så bra som Vår Energi idag, det hade jag inte räknat med.·för 4 tim sedanStorleken på företaget korrelerar inte nödvändigtvis med kursutveckling.
- ·för 7 tim sedanNATO-chef Rutte stöder USA: "Iran var nära att bli ett hot mot Europa" NATO-chef Mark Rutte kom på torsdagen med ett tydligt uttalande i kölvattnet av missilincidenten över Turkiet på onsdagen, där Natos luftförsvar stoppade en ballistisk missil på väg från Iran in i turkiskt luftrum. "Iran var också nära att bli ett hot mot Europa. Vi stöder Trump i att ha slagit ut Irans atom- och missilkapaciteter", sade Rutte – och tillade att hans intryck är att USA vet vad de gör. Händelsen är geopolitiskt betydelsefull av flera skäl. För det första bekräftar den att Iran faktiskt sköt en ballistisk missil mot ett NATO-land, även om Iran förnekar detta. För det andra visar det att Rutte nu explicit ställer NATO bakom den amerikanska operationen mot Irans militära infrastruktur – något som ger USA starkare diplomatisk ryggtäckning. Det är värt att påminna om att Norge självt har varit i en liknande situation. År 2011 deltog norska F16-flygplan i NATO-operationen i Libyen, där vi släppte 588 bomber – hela 10 procent av alla luftangrepp i operationen. FN-mandatet genom resolution 1973 gav tillstånd att skydda civila, men inte explicit till regimförändring. FN-veteranen Ian Martin, som ledde FN:s planering från april 2011, har sedan dess uttalat att det är svårt att säga exakt när linjen mellan skydd av civila och regimförändring korsades – men att den klart överskreds. Libyen-utskottet drog slutsatsen 2018 att Norge inte bröt mot folkrätten, men folkrättsprofessor Geir Ulfstein vid UiO är oenig och menar att den kungliga resolutionen från 17. juni 2011 visar att FN-mandatet bröts. Frågan om folkrätt är alltså inte svartvit. Den amerikanska operationen mot Iran saknar ett FN-mandat, men NATO-chefen stöder den ändå – precis som Norge 2011 gick längre än många ansåg att FN-mandatet tillät. Dubbelmoralen är inte ny, men den är värd att ha i åtanke. För den som följer försvars- och säkerhetssektorn som investeringstema, är detta en påminnelse om att det geopolitiska trycket som driver efterfrågan på luftvärn, missilförsvar och försvarsinvesteringar generellt, inte är förbigående. Situationen fortsätter att utvecklas snabbt. Källor: ∙ Dagbladet – https://www.dagbladet.no/studio/80616-angrepet-mot-iran/11201194 ∙ Store norske leksikon – https://snl.no/Krigen_i_Libya_2011 ∙ Panorama Nyheter (Ian Martin/FN) – https://www.panoramanyheter.no/diplomati-fn-krig-og-konflikt/helt-klart-at-mandatet-ble-overskredet/331571 ∙ Aftenposten/Geir Ulfstein – https://www.aftenposten.no/meninger/debatt/i/VR8ep1/norge-broet-folkeretten-i-libya-geir-ulfstein ∙ NRK – https://www.nrk.no/urix/utvalg-om-libya-bombing_-politikerne-hadde-svaert-begrenset-kunnskap-1.14205087
- ·för 8 tim sedanVem står bakom Iran – och vad betyder det för marknaderna? Operation Epic Fury den 28 februari 2026 förändrade Mellanöstern på timmar. USA och Israel dödade ayatolla Khamenei och slog ut stora delar av Irans militära infrastruktur. Men en stat som Iran försvinner inte när ledaren faller. Frågan marknaderna nu ställer sig är inte om kriget är över – det är vem som kommer att hålla det igång, och hur länge. Motståndsaxeln – försvagad, men inte borta Iran har i flera decennier byggt ett regionalt nätverk av icke-statliga aktörer: Hizbollah i Libanon, Houthi-rörelsen i Jemen och shiamiliser i Irak. Norsk underrättelsetjänst beskriver detta som "motståndsaxeln". Hizbollah avfyrade raketer mot Israel omedelbart efter Khameneis död – alla sköts ner. Houthi-rörelsen har aviserat återupptagande av attacker mot israeliskt-kopplad sjöfart. De irakiska shiamiliserna, som är de mest kapabla kvarvarande proxy-styrkorna och geografiskt närmast amerikanska baser, är det stora okända framöver. Det är ändå värt att notera att detta nätverk är påtagligt försvagat efter två år med israelisk offensiv. Hassan Nasrallah dödades hösten 2024. Hamas är kraftigt reducerat. Hizbollah är en skugga av sitt forna jag jämfört med 2023. Iran använde mer än ett decennium på att bygga dessa kapaciteter – Israel och USA har använt två år på att riva ner dem. Shia och sunni – skiljelinjerna som aldrig helt försvinner Iran är en shiamakt och stöder primärt shia-befolkningar och miliser. De sunnidominerade Gulfstaterna har i åratal sett Iran som sin främsta säkerhetsutmaning. Saudiarabien uttryckte "stark fördömelse" av Irans missilattacker mot Gulf-länderna denna vecka – men sade ingenting till stöd för USA/Israels attack mot Iran. Det är en talande signal: Riyadh är inte på Teherans sida, men inte heller på Washingtons. Ändå finns det ett paradox. Hamas – en sunnirörelse – sörjde Khamenei och hyllade honom som en stödjare av palestiniernas sak. Nordkorea kallade USA för "gangsters". Syrien fördömde attackerna. Den arabiska gatan i Kairo, Bagdad och Karachi upplever detta i stor utsträckning som västerländsk imperialism mot ett muslimskt land, oavsett sekteristisk tillhörighet. Detta är något annat än tidigare krig som förts genom proxyer – denna gång har Iran attackerats på eget territorium med sin högste ledare dödad, vilket ger en starkare emotionell mobiliseringskraft. Ryssland och Kina – de tysta stödjarna Två länder kommer inte att avfyra en enda missil för Iran, men kommer ändå att forma utfallet. Iran har levererat Shahed-drönare i massor till Ryssland för användning i Ukraina, och de två länderna har byggt ett verkligt försvarssamarbete. Kina är beroende av iransk olja och har täta handelsförbindelser med Teheran. Inget av dem kommer att eskalera militärt – men båda kommer att blockera FN-resolutioner, ge diplomatisk täckning och indirekt stärka Irans förhandlingsposition. Detta gör varje föreställning om en snabb politisk uppgörelse illusorisk. Vad betyder detta för portföljerna? Kärnan i riskbilden är Hormuzsundet. Omkring 20 procent av världens oljetransporter passerar genom detta sund, och Iran har kapacitet att hota sjöfarten där även med försvagad militärmakt. En varaktig störning kommer att skicka energipriserna till nivåer vi inte har sett sedan 2022. För försvarssektorn är bilden den motsatta: en konflikt som direkt engagerar USA och kräver kontinuerlig påfyllning av missillager och avancerade precisionsvapen, är precis det scenario som driver efterfrågan inom försvarsindustrin. För silver och kärnenergi beror mycket på om konflikten förstärker trycket för västerländsk energioberoende från instabila regioner – tills vidare pekar alla signaler i den riktningen. Detta är inte över. Det är början på en fas som kan vara i åratal. --- Källor: NRK – Därför attackerar Israel och USA Iran (uppdaterad 03.03.2026): https://www.nrk.no/urix/derfor-angriper-israel-og-usa-iran-1.17788905 NRK – Kriget i Iran: Regimskifte är önsketänkande (03.03.2026): https://www.nrk.no/urix/krigen-i-iran_-_-regimeendring-er-onsketenking-1.17790295 VG – Kriget i Mellanöstern: Frågor och svar (03.03.2026): https://www.vg.no/nyheter/i/ArP98E/krigen-i-midtoesten-spoersmaal-og-svar VG – Så reagerar världen på Iran-attacken och ayatolla-mordet (03.03.2026): https://www.vg.no/nyheter/i/rrlGxK/statsledere-verden-over-reagerer-paa-iran-konflikten FN-sambandet – Kriget mellan Iran, USA och Israel: Detta säger FN (02.03.2026): https://fn.no/nyheter/krigen-mellom-iran-usa-og-israel-dette-sier-fn Etterretningstjenesten – Fokus 2026, Mellanöstern-kapitlet: https://www.etterretningstjenesten.no/publikasjoner/fokus/fokus2026_innhold/Fokus26_Kap7 SNL – Irans försvar: https://snl.no/Irans_forsvar·för 7 tim sedanMycket bra inlägg! Tack för informationen
- ·för 8 tim sedanAtt det föreligger några lätta lösningar här är inte sannolikt och förhandlingar med Iran nu är bara fake news, aktien hålls nere pga detta, men förr eller senare så exploderar efterfrågan, opec kommer att sluta producera mer olja när lagren är fulla, de kommer inte att öka produktionen i närmaste framtid heller. De kommer att pressa upp priset för att kompensera för förlusterna de nu får med tanke på Hormuzsundet.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Oslo Børs
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 182 | - | - | ||
| 181 | - | - | ||
| 362 | - | - | ||
| 150 | - | - | ||
| 250 | - | - |
Högst
308,6VWAP
Lägst
295,7OmsättningAntal
2 420,9 7 968 414
VWAP
Högst
308,6Lägst
295,7OmsättningAntal
2 420,9 7 968 414
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q1-rapport 6 maj |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2025 Q4-rapport 4 feb. | ||
2025 Q3-rapport 29 okt. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 23 juli 2025 | ||
2025 Q1-rapport 30 apr. 2025 | ||
2024 Q4-rapport 5 feb. 2025 |
2025 Q4-rapport
29 dagar sedan
‧1t 33min
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q1-rapport 6 maj |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2025 Q4-rapport 4 feb. | ||
2025 Q3-rapport 29 okt. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 23 juli 2025 | ||
2025 Q1-rapport 30 apr. 2025 | ||
2024 Q4-rapport 5 feb. 2025 |
0,39 USD/aktie
X-dag 13 maj
4,95%Direktavk.
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- ·för 9 min senHormuzsundet och den osynliga blockaden — vad som faktiskt stoppar oljeflödet Det är lätt att föreställa sig en militär blockad som kanoner och krigsfartyg som fysiskt spärrar sjötrafiken. Det som sker nu är mer raffinerat, och potentiellt mer effektivt. Gulfländerna är inte i en situation där de saknar olja att sälja. Tvärtom: Saudiarabien och Iran förberedde sig för kriget genom att frigöra lagringskapacitet i förväg. Under perioden 15–20 februari ökade Iran exporten till tre gånger normal nivå och tömde sina lager medvetet. Saudiarabien försökte liknande åtgärder. Strategin var att få ut så mycket olja som möjligt ur regionen innan situationen eskalerade — och det dämpar den omedelbara försörjningschocken något. Men problemet är inte produktionskapaciteten. Det är försäkringsmarknaden. Alla kommersiella tankfartyg är beroende av två typer av försäkringar för att kunna operera: skrovförsäkring på själva fartyget, och P&I-försäkring som täcker ansvar för last, besättning och skador på tredje parter. Utan båda kan banker inte finansiera driften, och hamnar vägrar att ta emot fartygen. Med verkan från 5 mars drogs P&I-försäkringen tillbaka för Hormuzsundet. Det är inte ett politiskt beslut — det är försäkringsbolagens riskbedömning. Konsekvensen är densamma som en fysisk blockad. Redan veckorna före attackerna hade krigsförsäkringspremierna stigit från 0,125 % till mellan 0,2 och 0,4 % av fartygets försäkringsvärde per enkelresa. För stora oljetankers motsvarade det en kostnadsökning på runt 250 000 dollar per genomfart — och det var innan kriget bröt ut. När premierna exploderar och täckningen dras tillbaka, behöver ingen ge order. Redarna drar sig frivilligt tillbaka. Det är marknadslogikens försiktighetsprincip: försäkringsbolag kan förlora pengar genom att ha rätt, men går i konkurs av att ha fel en gång med ett tankfartyg till 100 miljoner dollar. Iran behöver därmed inte attackera varje fartyg. Ett IRGC-meddelande på VHF-nödfrekvensen — som alla fartyg i området är skyldiga att övervaka — var tillräckligt för att de flesta skulle stanna. Osäkerheten ensam är tillräcklig för att marknaden ska prissätta risken som om hotet är reellt. Saudiarabien och UAE har rörledningar som kan kringgå sundet, men den sammanlagda lediga kapaciteten är uppskattad till 2,6 miljoner fat per dag. Saudiarabien ensamt producerar 9–10 miljoner fat dagligen. Rörledningarna är en säkerhetsventil, inte en ersättning. OPEC+ tillkännagav en blygsam produktionsökning på 206 000 fat per dag den 1 mars, men det lugnade inte marknaderna — och det är inte förvånande: produktionsökningar hjälper lite när transitproblemet är det verkliga hindret. Om blockaden varar i veckor snarare än dagar, kommer lagren i Gulfen gradvis att fyllas upp. Och när lagren är fulla, tvingas produktionen ner — inte av politiska beslutningar, utan av ren fysik. Det är precis detta som hände under covid i april 2020, då oljepriset tillfälligt gick negativt. Det verkligt farliga scenariot är dock inte sundet i sig, utan direkta attacker på produktionsinfrastruktur. Abqaiq-attacken 2019 slog ut hälften av den saudiska produktionskapaciteten över natten. I ett aktivt krig, med redan pågående iranska attacker mot mål i UAE, Qatar och Saudiarabien, är risken för liknande händelser reell. Marknaderna prissätter inte bara förlorade iranska fat. De prissätter in osäkerheten om hela den regionala produktionskapaciteten. Källor: Wikipedia – 2026 Strait of Hormuz crisis https://en.wikipedia.org/wiki/2026_Strait_of_Hormuz_crisis Kpler – US-Iran conflict: Strait of Hormuz crisis reshapes global oil markets (1 mars 2026) https://www.kpler.com/blog/us-iran-conflict-strait-of-hormuz-crisis-reshapes-global-oil-markets Al Jazeera – How US-Israel attacks on Iran threaten the Strait of Hormuz (1 mars 2026) https://www.aljazeera.com/news/2026/3/1/how-us-israel-attacks-on-iran-threaten-the-strait-of-hormuz-oil-markets Al Jazeera – Shutdown of Hormuz Strait raises fears of soaring oil prices (3 mars 2026) https://www.aljazeera.com/economy/2026/3/3/shutdown-of-hormuz-strait-raises-fears-of-soaring-oil-prices Janes – Iran conflict 2026: Disruption to Strait of Hormuz increases energy and food production risks https://www.janes.com/osint-insights/defence-and-national-security-analysis/iran-conflict-2026-disruption-to-strait-of-hormuz-increases-energy-and-food-production-risks The Conversation – Strait of Hormuz: if the Iran conflict shuts world’s most important oil chokepoint (1 mars 2026) https://theconversation.com/strait-of-hormuz-if-the-iran-conflict-shuts-worlds-most-important-oil-chokepoint-global-economic-chaos-could-follow-277199 Middle East Briefing – The Strait of Hormuz Crisis: Iran Conflict Impact on Oil and Markets https://www.middleeastbriefing.com/news/strait-of-hormuz-crisis-iran-conflic-energy-business/ CNBC – Experts weigh potential scenarios for oil if Strait of Hormuz closes (1 mars 2026) https://www.cnbc.com/2026/03/01/experts-weigh-potential-scenarios-for-oil-if-strait-of-hormuz-closes.html
- ·för 3 tim sedan · Ändradatt denna går nästan 3ggr så bra som Vår Energi idag, det hade jag inte räknat med.·för 4 tim sedanStorleken på företaget korrelerar inte nödvändigtvis med kursutveckling.
- ·för 7 tim sedanNATO-chef Rutte stöder USA: "Iran var nära att bli ett hot mot Europa" NATO-chef Mark Rutte kom på torsdagen med ett tydligt uttalande i kölvattnet av missilincidenten över Turkiet på onsdagen, där Natos luftförsvar stoppade en ballistisk missil på väg från Iran in i turkiskt luftrum. "Iran var också nära att bli ett hot mot Europa. Vi stöder Trump i att ha slagit ut Irans atom- och missilkapaciteter", sade Rutte – och tillade att hans intryck är att USA vet vad de gör. Händelsen är geopolitiskt betydelsefull av flera skäl. För det första bekräftar den att Iran faktiskt sköt en ballistisk missil mot ett NATO-land, även om Iran förnekar detta. För det andra visar det att Rutte nu explicit ställer NATO bakom den amerikanska operationen mot Irans militära infrastruktur – något som ger USA starkare diplomatisk ryggtäckning. Det är värt att påminna om att Norge självt har varit i en liknande situation. År 2011 deltog norska F16-flygplan i NATO-operationen i Libyen, där vi släppte 588 bomber – hela 10 procent av alla luftangrepp i operationen. FN-mandatet genom resolution 1973 gav tillstånd att skydda civila, men inte explicit till regimförändring. FN-veteranen Ian Martin, som ledde FN:s planering från april 2011, har sedan dess uttalat att det är svårt att säga exakt när linjen mellan skydd av civila och regimförändring korsades – men att den klart överskreds. Libyen-utskottet drog slutsatsen 2018 att Norge inte bröt mot folkrätten, men folkrättsprofessor Geir Ulfstein vid UiO är oenig och menar att den kungliga resolutionen från 17. juni 2011 visar att FN-mandatet bröts. Frågan om folkrätt är alltså inte svartvit. Den amerikanska operationen mot Iran saknar ett FN-mandat, men NATO-chefen stöder den ändå – precis som Norge 2011 gick längre än många ansåg att FN-mandatet tillät. Dubbelmoralen är inte ny, men den är värd att ha i åtanke. För den som följer försvars- och säkerhetssektorn som investeringstema, är detta en påminnelse om att det geopolitiska trycket som driver efterfrågan på luftvärn, missilförsvar och försvarsinvesteringar generellt, inte är förbigående. Situationen fortsätter att utvecklas snabbt. Källor: ∙ Dagbladet – https://www.dagbladet.no/studio/80616-angrepet-mot-iran/11201194 ∙ Store norske leksikon – https://snl.no/Krigen_i_Libya_2011 ∙ Panorama Nyheter (Ian Martin/FN) – https://www.panoramanyheter.no/diplomati-fn-krig-og-konflikt/helt-klart-at-mandatet-ble-overskredet/331571 ∙ Aftenposten/Geir Ulfstein – https://www.aftenposten.no/meninger/debatt/i/VR8ep1/norge-broet-folkeretten-i-libya-geir-ulfstein ∙ NRK – https://www.nrk.no/urix/utvalg-om-libya-bombing_-politikerne-hadde-svaert-begrenset-kunnskap-1.14205087
- ·för 8 tim sedanVem står bakom Iran – och vad betyder det för marknaderna? Operation Epic Fury den 28 februari 2026 förändrade Mellanöstern på timmar. USA och Israel dödade ayatolla Khamenei och slog ut stora delar av Irans militära infrastruktur. Men en stat som Iran försvinner inte när ledaren faller. Frågan marknaderna nu ställer sig är inte om kriget är över – det är vem som kommer att hålla det igång, och hur länge. Motståndsaxeln – försvagad, men inte borta Iran har i flera decennier byggt ett regionalt nätverk av icke-statliga aktörer: Hizbollah i Libanon, Houthi-rörelsen i Jemen och shiamiliser i Irak. Norsk underrättelsetjänst beskriver detta som "motståndsaxeln". Hizbollah avfyrade raketer mot Israel omedelbart efter Khameneis död – alla sköts ner. Houthi-rörelsen har aviserat återupptagande av attacker mot israeliskt-kopplad sjöfart. De irakiska shiamiliserna, som är de mest kapabla kvarvarande proxy-styrkorna och geografiskt närmast amerikanska baser, är det stora okända framöver. Det är ändå värt att notera att detta nätverk är påtagligt försvagat efter två år med israelisk offensiv. Hassan Nasrallah dödades hösten 2024. Hamas är kraftigt reducerat. Hizbollah är en skugga av sitt forna jag jämfört med 2023. Iran använde mer än ett decennium på att bygga dessa kapaciteter – Israel och USA har använt två år på att riva ner dem. Shia och sunni – skiljelinjerna som aldrig helt försvinner Iran är en shiamakt och stöder primärt shia-befolkningar och miliser. De sunnidominerade Gulfstaterna har i åratal sett Iran som sin främsta säkerhetsutmaning. Saudiarabien uttryckte "stark fördömelse" av Irans missilattacker mot Gulf-länderna denna vecka – men sade ingenting till stöd för USA/Israels attack mot Iran. Det är en talande signal: Riyadh är inte på Teherans sida, men inte heller på Washingtons. Ändå finns det ett paradox. Hamas – en sunnirörelse – sörjde Khamenei och hyllade honom som en stödjare av palestiniernas sak. Nordkorea kallade USA för "gangsters". Syrien fördömde attackerna. Den arabiska gatan i Kairo, Bagdad och Karachi upplever detta i stor utsträckning som västerländsk imperialism mot ett muslimskt land, oavsett sekteristisk tillhörighet. Detta är något annat än tidigare krig som förts genom proxyer – denna gång har Iran attackerats på eget territorium med sin högste ledare dödad, vilket ger en starkare emotionell mobiliseringskraft. Ryssland och Kina – de tysta stödjarna Två länder kommer inte att avfyra en enda missil för Iran, men kommer ändå att forma utfallet. Iran har levererat Shahed-drönare i massor till Ryssland för användning i Ukraina, och de två länderna har byggt ett verkligt försvarssamarbete. Kina är beroende av iransk olja och har täta handelsförbindelser med Teheran. Inget av dem kommer att eskalera militärt – men båda kommer att blockera FN-resolutioner, ge diplomatisk täckning och indirekt stärka Irans förhandlingsposition. Detta gör varje föreställning om en snabb politisk uppgörelse illusorisk. Vad betyder detta för portföljerna? Kärnan i riskbilden är Hormuzsundet. Omkring 20 procent av världens oljetransporter passerar genom detta sund, och Iran har kapacitet att hota sjöfarten där även med försvagad militärmakt. En varaktig störning kommer att skicka energipriserna till nivåer vi inte har sett sedan 2022. För försvarssektorn är bilden den motsatta: en konflikt som direkt engagerar USA och kräver kontinuerlig påfyllning av missillager och avancerade precisionsvapen, är precis det scenario som driver efterfrågan inom försvarsindustrin. För silver och kärnenergi beror mycket på om konflikten förstärker trycket för västerländsk energioberoende från instabila regioner – tills vidare pekar alla signaler i den riktningen. Detta är inte över. Det är början på en fas som kan vara i åratal. --- Källor: NRK – Därför attackerar Israel och USA Iran (uppdaterad 03.03.2026): https://www.nrk.no/urix/derfor-angriper-israel-og-usa-iran-1.17788905 NRK – Kriget i Iran: Regimskifte är önsketänkande (03.03.2026): https://www.nrk.no/urix/krigen-i-iran_-_-regimeendring-er-onsketenking-1.17790295 VG – Kriget i Mellanöstern: Frågor och svar (03.03.2026): https://www.vg.no/nyheter/i/ArP98E/krigen-i-midtoesten-spoersmaal-og-svar VG – Så reagerar världen på Iran-attacken och ayatolla-mordet (03.03.2026): https://www.vg.no/nyheter/i/rrlGxK/statsledere-verden-over-reagerer-paa-iran-konflikten FN-sambandet – Kriget mellan Iran, USA och Israel: Detta säger FN (02.03.2026): https://fn.no/nyheter/krigen-mellom-iran-usa-og-israel-dette-sier-fn Etterretningstjenesten – Fokus 2026, Mellanöstern-kapitlet: https://www.etterretningstjenesten.no/publikasjoner/fokus/fokus2026_innhold/Fokus26_Kap7 SNL – Irans försvar: https://snl.no/Irans_forsvar·för 7 tim sedanMycket bra inlägg! Tack för informationen
- ·för 8 tim sedanAtt det föreligger några lätta lösningar här är inte sannolikt och förhandlingar med Iran nu är bara fake news, aktien hålls nere pga detta, men förr eller senare så exploderar efterfrågan, opec kommer att sluta producera mer olja när lagren är fulla, de kommer inte att öka produktionen i närmaste framtid heller. De kommer att pressa upp priset för att kompensera för förlusterna de nu får med tanke på Hormuzsundet.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Oslo Børs
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 182 | - | - | ||
| 181 | - | - | ||
| 362 | - | - | ||
| 150 | - | - | ||
| 250 | - | - |
Högst
308,6VWAP
Lägst
295,7OmsättningAntal
2 420,9 7 968 414
VWAP
Högst
308,6Lägst
295,7OmsättningAntal
2 420,9 7 968 414
Mäklarstatistik
Ingen data hittades