2025 Q4-rapport
31 dagar sedan
‧1t 33min
0,39 USD/aktie
X-dag 13 maj
4,83%Direktavk.
Orderdjup
Oslo Børs
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 240 | - | - | ||
| 10 | - | - | ||
| 100 | - | - | ||
| 2 300 | - | - | ||
| 822 | - | - |
Högst
318,6VWAP
Lägst
306,2OmsättningAntal
2 928 9 399 506
VWAP
Högst
318,6Lägst
306,2OmsättningAntal
2 928 9 399 506
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q1-rapport 6 maj |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2025 Q4-rapport 4 feb. | ||
2025 Q3-rapport 29 okt. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 23 juli 2025 | ||
2025 Q1-rapport 30 apr. 2025 | ||
2024 Q4-rapport 5 feb. 2025 |
Kunder har även besökt
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
·för 38 min sen · Ändrad🛢️ När är det klokt att sälja energifonder? Mina exit-kriterier för BGF World Energy När bör man egentligen sälja energifonder? Många investerare gör det för sent i oljecykeln. Här är mina egna exit-kriterier. Bakgrund Jag äger BGF World Energy Fund från BlackRock som del av en geopolitisk investeringstes: en mer fragmenterad världsordning, ökat fokus på europeisk energisäkerhet och flera år med underinvestering i fossil produktion kan ge strukturell medvind för energisektorn. 🔗 Fondsfakta https://www.blackrock.com/uk/individual/products/229319/blackrock-world-energy-a2-eur-fund Samtidigt snurrar alla råvarucykler förr eller senare. Brent över 100 dollar är därför inte nödvändigtvis en signal om att hålla vidare. Det kan också vara ett tidigt varningssignal om att risken börjar öka. ⸻ Varför mycket högt oljepris kan bli ett problem BGF World Energy är tungt exponerad mot de stora integrerade oljebolagen som ExxonMobil, Shell, TotalEnergies och Chevron. Dessa bolag är mycket lönsamma även med Brent runt 50 dollar. När oljepriset passerar runt 100 dollar börjar likväl flera mekanismer att arbeta mot marknaden: 1. Efterfrågedestruktion Högre energipriser gör att industri och konsumenter minskar förbrukningen. 2. Ökat utbud från producenter Höga priser kan ge incitament till ökad produktion från producenter och från OPEC-länder. 3. Makroekonomisk åtstramning Hög energiinflation kan bidra till räntehöjningar och svagare ekonomisk tillväxt. Oljeanalytiker Daan Struyven på Goldman Sachs har pekat på att efterfrågedestruktion sker på alla prisnivåer, men att den ofta accelererar när oljepriset passerar runt 100 dollar per fat. 🔗 https://finance.yahoo.com/video/oil-prices-could-reach-100-164500067.html International Energy Agency beskrev ett liknande mönster 2023 då olja närmade sig 100 dollar: fruktan för utbudschock blev efterhand avlöst av svagare makrodata och tecken till fallande efterfrågan. 🔗 https://www.bloomberg.com/news/articles/2023-10-12/oil-price-pullback-reflects-demand-destruction-iea-says Historiskt toppar ofta energibolag innan själva oljepriset gör det, eftersom aktiemarknaden försöker att prissätta framtiden. ⸻ Mina preliminära exit-signaler Detta är inte ett facit, men en enkel ram jag själv överväger att använda: • Brent 85–95 dollar Strukturtesen verkar fortfarande intakt. Jag överväger i princip att behålla. • Brent bryter 100 dollar och håller sig där Jag kan överväga att börja gradvis reducering, till exempel runt 25–30 procent av positionen. • Brent 110+ med mycket euforisk marknadsstämning Om analytiker och medier börjar tävla om allt högre oljeprisestimat, kommer jag sannolikt att överväga att vara betydligt reducerad i positionen. ⸻ Fondspecifik bedömning BGF World Energy har en årlig förvaltningsavgift på runt 1,75 procent. För en aktiv fond med relativt hög kostnad kan timing av exit ha större betydelse än för en billig index-ETF. ⸻ Huvudregeln Jag försöker inte att sälja för att priset är högt. Jag överväger snarare att sälja när högt pris kan betyda att nedsiderisken börjar överstiga uppsidan, och när de viktigaste drivkrafterna bakom investeringscaset kan vara på väg att bli prissatt in. Toppen identifieras alltid i efterhand. Lite för tidigt kan i vissa fall vara bättre än att sitta igenom ett stort fall. ⸻ Vad är er strategi för energifonder i denna cykel? ⸻ Detta är egna reflektioner och inte investeringsråd. Gör alltid egna bedömningar före investeringar.- ·för 12 min sen · ÄndradNär oljepriset blir för högt – och energibolagsaktierna faller ändå De flesta tänker att krig i Mellanöstern = högt oljepris = köp Equinor och Chevron. Det är den enkla historien. Men det finns en annan historia, och den är obehaglig för oss som sitter i energibolagsaktier. Oljepriset har blivit sin egen fiende. Vi är nu där Brent har passerat 90 dollar, Hormuz är delvis stängt, och Qatar har förklarat force majeure på LNG. Marknaden jublar för energibolagsaktier. Men just här, i denna euforiperiod, är det värt att fråga: vad händer egentligen efter detta? Historien är tydlig. Tillräckligt höga energipriser dödar tillväxten. Fabriker bromsar in. Frakt blir dyrare. Konsumenter minskar sin konsumtion. Centralbanker sitter fastlåsta mellan inflation och recession och kan inte sänka räntorna för att stimulera. Det är stagflationsfällan – och det är precis dit vi är på väg om kriget fortsätter. Vad händer då med energibolagsaktierna? De faller. Inte för att bolagen gör något fel, utan för att marknaden börjar prisa in framtida efterfrågesvikt snarare än dagens höga pris. Det såg vi 2008: oljepriset toppade på 147 dollar i juli – och Equinor (då Statoil) och Chevron kraschade ner 50–60% fram till december, även om oljebolagen tekniskt sett tjänade bra under kvartalet. Marknaden ser alltid sex månader framåt i tiden. Equinor vs. Chevron i detta scenario: Båda faller – men inte lika. Chevron har en strukturell fördel: Permian Basin-produktionen är fullständigt isolerad från Mellanöstern-kaoset, och den integrerade strukturen med raffinering och LNG dämpar volatiliteten något. Equinor är mer renodlat upstream och särskilt exponerat mot europeiska gaspriser – bra nu, men sårbart när europeisk industri bromsar in kraftigt. Chevron är dock inte immun. Bolaget stoppade redan produktionen vid Leviathan-gasfältet i Israel efter direkta krigshandlingar – en tidig varning om att även "trygg" geografi har blinda fläckar. Och efter en uppgång på över 23% hittills i år är mycket goda nyheter redan inprisade. Den verkliga frågan är inte om, utan när. Recessionsrisken är inte längre ett skräckscenario – den är ett sannolikhetsscenario. Chefsekonom Harald Magnus Andreassen på Sparebank1 Markets sa det rakt ut förra veckan: om priserna blir tillräckligt höga, kommer vi troligen att få en global recession. Marknaden prisar nu in betydligt färre räntesänkningar från Fed än för en vecka sedan. ECB:s chefsekonom varnar för ett kraftigt inflationshopp. Stagflation är inte längre ett ord från läroboken. För de som sitter tungt i energibolagsaktier: vinsten från de senaste veckorna kan snabbt bli tillfällig. Den smarta positioneringen är kanske inte att rida uppgången längst möjligt, utan att tänka på vad som är nästa kapitel när världen inser att den inte har råd med olja till 100 dollar. Inte finansiell rådgivning. Egna bedömningar baserade på tillgänglig information. Diskutera gärna i kommentarsfältet. Källor: ∙ NRK – Helgemorgen om kriget i Mellanöstern och recessionsrisk (Harald Magnus Andreassen, Sparebank1 Markets): https://www.nrk.no/nordland/helgemorgen-gir-deg-svar-pa-alt-du-lurer-pa-om-krigen-mellom-iran_-usa-og-israel-1.17795747 ∙ E24 – Equinor-aktien stiger, gaspriser och marknadsreaktioner: https://e24.no/boers-og-finans/i/Pd4qK5/venter-uppgang-oljeaksjer-skal-upp ∙ E24 – Energiminister Aasland och norska olje-/gasintäkter: https://e24.no/energi-og-klima/i/QJ731A/uro-rundt-olje-og-gassprisene-noe-vi-overhodet-ikke-oensker ∙ Investornytt – Hormuz-stängning och geoekonomisk chock: https://www.investornytt.no/kommentar/iran-stenger-hormuz-slik-rammer-det-markedene/522490 ∙ Investornytt – Krigschock och stagflationsrädsla på globala marknader: https://www.investornytt.no/nyheter/krigssjokk-sender-globale-markeder-rett-ned/522725 ∙ Financial Content – Chevron och Permian-fördelen (“Permian Fortress”): https://markets.financialcontent.com/stocks/article/marketminute-2026-3-6-the-permian-fortress-chevron-surges-23-as-us-onshore-assets-shield-investors-from-middle-east-conflict ∙ Defense World – Chevron Leviathan-stopp och JPMorgan/Citigroup kursmål: https://www.defenseworld.net/2026/03/04/chevron-nysecvx-stock-price-expected-to-rise-citigroup-analyst-says.html ∙ Tickeron – Chevron och recessionsrisk vid Iran-konflikt: https://tickeron.com/blogs/chevron-and-the-iran-conflict-can-cvx-climb-higher-on-rising-oil-11791/ ∙ JPMorgan rekommenderar europeiska oljeaktier (inte Equinor), via Finansavisen: https://www.finansavisen.no/energi/2026/03/02/8332807/jpmorgan-kjop-europeisk-olje-men-ikke-equinor
- ·för 11 tim sedan🛢️ Hormuzsundet: Irans “öppning” är politisk teater — inte en verklig lösning Iran meddelade på fredagen att Hormuzsundet trots allt inte är stängt. Många tolkar detta som en deeskalering. Det är det inte. Bakgrund: Revolutionsgardet förklarade måndagen den 2 mars att sundet var stängt och att alla fartyg som försökte passera skulle attackeras. Trafiken genom Hormuzsundet är i praktiken lamslagen, och minst åtta kommersiella fartyg har attackerats i vattnen runt sundet sedan dess.  Attackerna — ingen är säker: Redan den 1 mars rapporterade UKMTO om upp till fem fartyg som träffades: tankfartyget Skylight attackerades 5 nautiska mil från Musandamhalvön i Oman, fyra besättningsmedlemmar skadades och 20 evakuerades av den omanska marinen. Råoljetankern MKD Vyom träffades 50 nautiska mil norr om Muscat — en besättningsmedlem omkom i maskinrummet. Produkttankern Hercules Star drabbades utanför Mina Saqr.  Ytterligare två fartyg attackerades samma dag — ett träffades av en projektil 17 nautiska mil nordväst om Mina Saqr i UAE, ett annat fattade eld efter att ha träffats ovanför vattenlinjen 50 nautiska mil norr om Muscat.  Det avgörande: Skylight är ett märkligt mål för Iran att välja — fartyget har tidigare sanktionerats för att ha hjälpt mörka flottans tankfartyg. Detta tyder på att Iran inte opererar med någon diskriminerande lista över vem som är “säker”.  Fredagens “omsvängning”: En iransk militär talesperson säger nu att sundet är öppet — men att fartyg med koppling till USA eller Israel nekas passage. (Källa: Reuters via Dagbladet, 06.03.2026) Varför detta är meningslöst i praktiken: Argus Media bekräftar att UKMTO har fastställt att iranska sändningar om stängning inte är juridiskt bindande — sundet är internationellt vatten som inte ensidigt kan spärras av en kuststatsakt.  Iran har ändå lyckats genom ren terrorisering av försäkringsmarknaden. Som Jakob P. Larsen, chef för maritim säkerhet på BIMCO, sade till Fox News: «Persiska viken, Hormuzsundet och angränsande vatten är just nu den farligaste platsen för kommersiell sjöfart.»  Som tidigare generallöjtnant Arne Bård Dalhaug sade till Dagbladet på tisdagen: «Iran behöver i praktiken bara hota med attacker för att stoppa fartygen. Försäkringspremierna kommer att skjuta i höjden.» Marknadsimplikation: IEA uppskattar att i genomsnitt 20 miljoner fat olja dagligen passerade Hormuzsundet under 2025 — cirka 25 procent av världens sjöburna oljehandel.  Oljepriset passerade 90 dollar fatet på fredagen, högsta nivån sedan 2023. (Källa: NTB/Reuters, 06.03.2026) Den underliggande riskpremien försvinner inte med ett pressmeddelande från Teheran. Källor: ∙ Dagbladet, 06.03.2026: https://www.dagbladet.no/nyheter/snur-etter-trussel-om-hormuzstredet/84334638 ∙ Dagbladet, 04.03.2026: https://www.dagbladet.no/nyheter/helt-naturlig-trekk-fra-iran/84313057 ∙ Maritime Executive, 01.03.2026: https://maritime-executive.com/article/iran-tries-to-intimidate-shipping-with-attacks-in-the-strait-of-hormuz ∙ Ship & Bunker / UKMTO, 01.03.2026: https://shipandbunker.com/news/world/302992-two-more-ships-attacked-in-strait-of-hormuz-ukmto ∙ Argus Media / UKMTO, 05.03.2026: https://www.argusmedia.com/en/news-and-insights/latest-market-news/2794517-mideast-gulf-ships-receive-hormuz-ban-message-ukmto ∙ Windward Maritime AI Intelligence Daily, 02.03.2026: https://windward.ai/blog/march-2-iran-war-maritime-intelligence-daily/ ∙ Seatrade Maritime, 04.03.2026: https://www.seatrade-maritime.com/containers/container-ship-hit-in-strait-of-hormuz-nearly-150-vessels-trapped·för 11 tim sedan🛢️ Hormuz: Är USA:s försäkringsplan egentligen stor nog? USA försöker nu stabilisera sjöfartstrafiken genom Hormuzsundet med en statlig försäkringsram på 20 miljarder dollar genom US Development Finance Corporation (DFC), kombinerat med möjlig marin eskort för tankfartyg. Men siffrorna väcker en intressant fråga. Analytiker på JPMorgan Chase har uppskattat att full försäkringstäckning för fartygen i området kan kräva upp till 352 miljarder dollar när man inkluderar skrovskador, oljeförorening, bärgning och tredjepartsansvar. Jämfört med detta täcker DFC-ordningen bara en liten del av den potentiella risken. Samtidigt finns det en praktisk utmaning: Hormuzsundet passeras normalt av mer än 20 stora tankfartyg dagligen. Att eskortera en betydande del av denna trafik genom ett konfliktområde skulle vara en krävande uppgift även för den amerikanska marinen. Den amerikanska administrationen har därför signalerat att den amerikanska marinen kan eskortera tankfartyg genom Hormuz om det blir nödvändigt, som en del av planen för att hålla energitransporten igång. En analys som Morningstar har nämnt pekar också på en möjlig bieffekt: statliga garantier kan leda till att privata sjöförsäkringsbolag drar sig ytterligare ur marknaden. Marknaden prissätter därför fortfarande betydande geopolitisk risk. Oljepriset har redan rört sig över 90 dollar fatet, och VLCC-fraktpriserna har stigit kraftigt den senaste veckan. Frågan är därför: Är detta tillräckligt för att få sjöfartstrafiken tillbaka till det normala, eller kommer riskpremien på energi- och shippingmarknaden att förbli hög? ⸻ Källor https://www.finansavisen.no/shipping/2026/03/06/8334591/usa-foreslar-forsikringsplan-lover-20-mrdhttps://www.reuters.com/business/energy/us-considering-oil-tanker-insurance-support-ease-middle-east-crude-shipments-2026-03-03/https://news.usni.org/2026/03/03/trump-u-s-navy-may-escort-tankers-through-strait-of-hormuz-more-european-warships-en-route-to-medhttps://maritime-executive.com/article/trump-u-s-will-provide-risk-insurance-for-all-shipping-in-the-gulfhttps://www.reinsurancene.ws/us-insurance-proposal-may-not-be-enough-to-restart-shipping-through-the-strait-of-hormuz/https://www.argusmedia.com/en/news-and-insights/latest-market-news/2794517-mideast-gulf-ships-receive-hormuz-ban-message-ukmto
·för 11 tim sedan
·för 2 tim sedan · ÄndradÄr inte det samma mannen som spådde oljan till 40 här i slutet av förra året? Jag tror vi ska vara försiktiga med att spå något alls. Trump är färdig som politiker i USA om han inte avslutar detta relativt snabbt. Det är valår i år, och om demokraterna vinner är mannen en sitting duck utan politisk makt. Så varför spå något som helst, en tweet och oljan är ner 20 dollar på minuter. Men… personligen tror jag vi kommer att se oljan under lång tid hålla sig i området 75-85 och inte falla något särskilt mer än det, det är där den borde ha legat rent fundamentalt. Ingen tjänar på olja över 100, absolut ingen. Global recession inom 3 månader om det händer. Marknaden ner 50%. Tror vi Trump klarar att stå i det? Jag sitter och tittar på obligationsmarknaden, och kan inte se någon panik där, dessa traders brukar vara ganska bra på att räkna in risker gällande inflation och det är ingen panik där som antyder olja över 100… så visst kan de ha fel, men för nu väljer jag att se vad smart money faktiskt prisar in. Inte vad en häftig short covering i olja gör och vad denna person och andra spåkvinnor tänker. Fredag: oljan stiger 15%, medan de långa obligationsräntorna faller. Någon har fel här. De två går inte ihop.- ·för 11 tim sedan · ÄndradRas Laffan: Två drönare. En femtedel av världens LNG. Och nu lättar USA på Ryssland-sanktionerna. Den 2 mars sköt Iran två drönare mot Qatar. Ingen dog. Men efterverkningarna skakar hela den globala energimarknaden. Vad hände: QatarEnergys anläggning i Ras Laffan – världens största LNG-exportterminal – träffades och stängde omedelbart ner all produktion. Företaget förklarade force majeure på samtliga leveransförpliktelser. Resultatet: Europeiska gaspriser steg med upp till 54% på en dag – den största endagsstigningen sedan energikrisen 2022. Varför detta är historiskt: Ras Laffan ensamt täcker ungefär en femtedel av världens totala LNG-försörjning. Goldman Sachs uppskattar att en månads stängning av Hormuzsundet kan mer än fördubbla europeiska gaspriser från dagens nivå. Vi är nu inne på dag 7 av konflikten, och Trump har offentligt avvisat varje förhandling med Iran utan ovillkorlig kapitulation. Oljepriset: Fredag kväll passerade oljepriset $94/fat – över 10% uppgång på en dag, det högsta sedan september 2023. SEB-analytiker Ole Hvalbye beskriver situationen som "krisnivåer" utan historiskt prejudikat: "Detta är verkligen enormt. Vi har aldrig upplevt detta tidigare, så vi kan inte hänvisa till någon historik." Han säger öppet att $100+ är "mycket sannolikt snart." Den strategiska logiken: Iran valde Qatar som mål även om Qatar inte är en krigsdeltagare. Två drönare lamslog en femtedel av världens LNG-försörjning utan ett enda liv förlorat. Analytiker vid King’s College London påpekar att Iran "vet exakt vad det gör" – trycket är riktat mot Gulfstaterna för att tvinga fram en vapenvila. Dagens mest underkommunicerade nyhet – Ryssland-undantaget: USA lättade på torsdagen tillfälligt på Ryssland-sanktionerna för att tillåta att rysk olja strandad till sjöss kan levereras och säljas till Indien – giltigt fram till den 3 april 2026. Analytiker uppskattar att detta gäller runt 125 miljoner fat råolja. Rysk olja är nu väl över de $59/fat som låg till grund för den ryska statsbudgeten för 2026. Ironin är komplett: Trump tvingade Indien att minska rysk olja med 25% strafftullar för några veckor sedan. Nu upphäver han sina egna sanktioner eftersom alternativet är en energikollaps i världens tredje största ekonomi. Indien har uppskattade reserver för endast 25 dagar. En längre konflikt med varaktig skada på infrastruktur i Saudiarabien, Irak, Förenade Arabemiraten och Kuwait kan ge Ryssland en varaktig vinst – precis när ryska statsintäkter från olja och gas hade fallit till en fyraårslägsta i januari. Kort sammanfattat: Kriget omfördelar global energihandel i realtid. Hormuzsundet är lamslaget. Ras Laffan är nere. Kuwait minskar produktionen. Indien är 25 dagar från kris. Och USA upphäver Ryssland-sanktioner för att hålla hjulen igång. Försvarssektorn och energisäkerhet är inte längre en långsiktig tes – det är nutid. Positionerad därefter. Källor: ∙ DN / SEB-analytiker Ole Hvalbye (6 mars 2026): https://www.dn.no/olje/advarer-om-krisenivaer-i-oljeprisen-tror-vi-har-undervurdert-vapenkraften-til-iran/2-1-1955850 ∙ Bloomberg – Qatar LNG shutdown (2 mars 2026): https://www.bloomberg.com/news/articles/2026-03-02/qatar-stops-lng-production-at-world-s-top-plant-after-attack ∙ Al Jazeera – QatarEnergy halts LNG (2 mars 2026): https://www.aljazeera.com/news/2026/3/2/qatarenergy-worlds-largest-lng-firm-halts-production-after-iran-attacks ∙ Bloomberg / AP – Ryssland-undantaget (6 mars 2026): https://www.bloomberg.com/news/articles/2026-03-06/us-issues-license-to-allow-some-russian-oil-sales-to-india-mme5qix4 ∙ The Moscow Times – US Treasury waiver (6 mars 2026): https://www.themoscowtimes.com/2026/03/06/us-grants-temporary-waiver-to-allow-india-to-buy-russian-oil-as-iran-war-jolts-energy-markets-a92136 ∙ Euronews – 30-dagars undantag (6 mars 2026): https://www.euronews.com/business/2026/03/06/us-offers-india-30-day-waiver-to-buy-stranded-russian-oil-amid-iran-war-shocks ∙ gCaptain – Goldman Sachs prisuppskattning (2 mars 2026): https://gcaptain.com/qatar-lng-shutdown-iran-drone-attack-ras-laffan/
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
2025 Q4-rapport
31 dagar sedan
‧1t 33min
0,39 USD/aktie
X-dag 13 maj
4,83%Direktavk.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- ·för 38 min sen · Ändrad🛢️ När är det klokt att sälja energifonder? Mina exit-kriterier för BGF World Energy När bör man egentligen sälja energifonder? Många investerare gör det för sent i oljecykeln. Här är mina egna exit-kriterier. Bakgrund Jag äger BGF World Energy Fund från BlackRock som del av en geopolitisk investeringstes: en mer fragmenterad världsordning, ökat fokus på europeisk energisäkerhet och flera år med underinvestering i fossil produktion kan ge strukturell medvind för energisektorn. 🔗 Fondsfakta https://www.blackrock.com/uk/individual/products/229319/blackrock-world-energy-a2-eur-fund Samtidigt snurrar alla råvarucykler förr eller senare. Brent över 100 dollar är därför inte nödvändigtvis en signal om att hålla vidare. Det kan också vara ett tidigt varningssignal om att risken börjar öka. ⸻ Varför mycket högt oljepris kan bli ett problem BGF World Energy är tungt exponerad mot de stora integrerade oljebolagen som ExxonMobil, Shell, TotalEnergies och Chevron. Dessa bolag är mycket lönsamma även med Brent runt 50 dollar. När oljepriset passerar runt 100 dollar börjar likväl flera mekanismer att arbeta mot marknaden: 1. Efterfrågedestruktion Högre energipriser gör att industri och konsumenter minskar förbrukningen. 2. Ökat utbud från producenter Höga priser kan ge incitament till ökad produktion från producenter och från OPEC-länder. 3. Makroekonomisk åtstramning Hög energiinflation kan bidra till räntehöjningar och svagare ekonomisk tillväxt. Oljeanalytiker Daan Struyven på Goldman Sachs har pekat på att efterfrågedestruktion sker på alla prisnivåer, men att den ofta accelererar när oljepriset passerar runt 100 dollar per fat. 🔗 https://finance.yahoo.com/video/oil-prices-could-reach-100-164500067.html International Energy Agency beskrev ett liknande mönster 2023 då olja närmade sig 100 dollar: fruktan för utbudschock blev efterhand avlöst av svagare makrodata och tecken till fallande efterfrågan. 🔗 https://www.bloomberg.com/news/articles/2023-10-12/oil-price-pullback-reflects-demand-destruction-iea-says Historiskt toppar ofta energibolag innan själva oljepriset gör det, eftersom aktiemarknaden försöker att prissätta framtiden. ⸻ Mina preliminära exit-signaler Detta är inte ett facit, men en enkel ram jag själv överväger att använda: • Brent 85–95 dollar Strukturtesen verkar fortfarande intakt. Jag överväger i princip att behålla. • Brent bryter 100 dollar och håller sig där Jag kan överväga att börja gradvis reducering, till exempel runt 25–30 procent av positionen. • Brent 110+ med mycket euforisk marknadsstämning Om analytiker och medier börjar tävla om allt högre oljeprisestimat, kommer jag sannolikt att överväga att vara betydligt reducerad i positionen. ⸻ Fondspecifik bedömning BGF World Energy har en årlig förvaltningsavgift på runt 1,75 procent. För en aktiv fond med relativt hög kostnad kan timing av exit ha större betydelse än för en billig index-ETF. ⸻ Huvudregeln Jag försöker inte att sälja för att priset är högt. Jag överväger snarare att sälja när högt pris kan betyda att nedsiderisken börjar överstiga uppsidan, och när de viktigaste drivkrafterna bakom investeringscaset kan vara på väg att bli prissatt in. Toppen identifieras alltid i efterhand. Lite för tidigt kan i vissa fall vara bättre än att sitta igenom ett stort fall. ⸻ Vad är er strategi för energifonder i denna cykel? ⸻ Detta är egna reflektioner och inte investeringsråd. Gör alltid egna bedömningar före investeringar.
- ·för 12 min sen · ÄndradNär oljepriset blir för högt – och energibolagsaktierna faller ändå De flesta tänker att krig i Mellanöstern = högt oljepris = köp Equinor och Chevron. Det är den enkla historien. Men det finns en annan historia, och den är obehaglig för oss som sitter i energibolagsaktier. Oljepriset har blivit sin egen fiende. Vi är nu där Brent har passerat 90 dollar, Hormuz är delvis stängt, och Qatar har förklarat force majeure på LNG. Marknaden jublar för energibolagsaktier. Men just här, i denna euforiperiod, är det värt att fråga: vad händer egentligen efter detta? Historien är tydlig. Tillräckligt höga energipriser dödar tillväxten. Fabriker bromsar in. Frakt blir dyrare. Konsumenter minskar sin konsumtion. Centralbanker sitter fastlåsta mellan inflation och recession och kan inte sänka räntorna för att stimulera. Det är stagflationsfällan – och det är precis dit vi är på väg om kriget fortsätter. Vad händer då med energibolagsaktierna? De faller. Inte för att bolagen gör något fel, utan för att marknaden börjar prisa in framtida efterfrågesvikt snarare än dagens höga pris. Det såg vi 2008: oljepriset toppade på 147 dollar i juli – och Equinor (då Statoil) och Chevron kraschade ner 50–60% fram till december, även om oljebolagen tekniskt sett tjänade bra under kvartalet. Marknaden ser alltid sex månader framåt i tiden. Equinor vs. Chevron i detta scenario: Båda faller – men inte lika. Chevron har en strukturell fördel: Permian Basin-produktionen är fullständigt isolerad från Mellanöstern-kaoset, och den integrerade strukturen med raffinering och LNG dämpar volatiliteten något. Equinor är mer renodlat upstream och särskilt exponerat mot europeiska gaspriser – bra nu, men sårbart när europeisk industri bromsar in kraftigt. Chevron är dock inte immun. Bolaget stoppade redan produktionen vid Leviathan-gasfältet i Israel efter direkta krigshandlingar – en tidig varning om att även "trygg" geografi har blinda fläckar. Och efter en uppgång på över 23% hittills i år är mycket goda nyheter redan inprisade. Den verkliga frågan är inte om, utan när. Recessionsrisken är inte längre ett skräckscenario – den är ett sannolikhetsscenario. Chefsekonom Harald Magnus Andreassen på Sparebank1 Markets sa det rakt ut förra veckan: om priserna blir tillräckligt höga, kommer vi troligen att få en global recession. Marknaden prisar nu in betydligt färre räntesänkningar från Fed än för en vecka sedan. ECB:s chefsekonom varnar för ett kraftigt inflationshopp. Stagflation är inte längre ett ord från läroboken. För de som sitter tungt i energibolagsaktier: vinsten från de senaste veckorna kan snabbt bli tillfällig. Den smarta positioneringen är kanske inte att rida uppgången längst möjligt, utan att tänka på vad som är nästa kapitel när världen inser att den inte har råd med olja till 100 dollar. Inte finansiell rådgivning. Egna bedömningar baserade på tillgänglig information. Diskutera gärna i kommentarsfältet. Källor: ∙ NRK – Helgemorgen om kriget i Mellanöstern och recessionsrisk (Harald Magnus Andreassen, Sparebank1 Markets): https://www.nrk.no/nordland/helgemorgen-gir-deg-svar-pa-alt-du-lurer-pa-om-krigen-mellom-iran_-usa-og-israel-1.17795747 ∙ E24 – Equinor-aktien stiger, gaspriser och marknadsreaktioner: https://e24.no/boers-og-finans/i/Pd4qK5/venter-uppgang-oljeaksjer-skal-upp ∙ E24 – Energiminister Aasland och norska olje-/gasintäkter: https://e24.no/energi-og-klima/i/QJ731A/uro-rundt-olje-og-gassprisene-noe-vi-overhodet-ikke-oensker ∙ Investornytt – Hormuz-stängning och geoekonomisk chock: https://www.investornytt.no/kommentar/iran-stenger-hormuz-slik-rammer-det-markedene/522490 ∙ Investornytt – Krigschock och stagflationsrädsla på globala marknader: https://www.investornytt.no/nyheter/krigssjokk-sender-globale-markeder-rett-ned/522725 ∙ Financial Content – Chevron och Permian-fördelen (“Permian Fortress”): https://markets.financialcontent.com/stocks/article/marketminute-2026-3-6-the-permian-fortress-chevron-surges-23-as-us-onshore-assets-shield-investors-from-middle-east-conflict ∙ Defense World – Chevron Leviathan-stopp och JPMorgan/Citigroup kursmål: https://www.defenseworld.net/2026/03/04/chevron-nysecvx-stock-price-expected-to-rise-citigroup-analyst-says.html ∙ Tickeron – Chevron och recessionsrisk vid Iran-konflikt: https://tickeron.com/blogs/chevron-and-the-iran-conflict-can-cvx-climb-higher-on-rising-oil-11791/ ∙ JPMorgan rekommenderar europeiska oljeaktier (inte Equinor), via Finansavisen: https://www.finansavisen.no/energi/2026/03/02/8332807/jpmorgan-kjop-europeisk-olje-men-ikke-equinor
- ·för 11 tim sedan🛢️ Hormuzsundet: Irans “öppning” är politisk teater — inte en verklig lösning Iran meddelade på fredagen att Hormuzsundet trots allt inte är stängt. Många tolkar detta som en deeskalering. Det är det inte. Bakgrund: Revolutionsgardet förklarade måndagen den 2 mars att sundet var stängt och att alla fartyg som försökte passera skulle attackeras. Trafiken genom Hormuzsundet är i praktiken lamslagen, och minst åtta kommersiella fartyg har attackerats i vattnen runt sundet sedan dess.  Attackerna — ingen är säker: Redan den 1 mars rapporterade UKMTO om upp till fem fartyg som träffades: tankfartyget Skylight attackerades 5 nautiska mil från Musandamhalvön i Oman, fyra besättningsmedlemmar skadades och 20 evakuerades av den omanska marinen. Råoljetankern MKD Vyom träffades 50 nautiska mil norr om Muscat — en besättningsmedlem omkom i maskinrummet. Produkttankern Hercules Star drabbades utanför Mina Saqr.  Ytterligare två fartyg attackerades samma dag — ett träffades av en projektil 17 nautiska mil nordväst om Mina Saqr i UAE, ett annat fattade eld efter att ha träffats ovanför vattenlinjen 50 nautiska mil norr om Muscat.  Det avgörande: Skylight är ett märkligt mål för Iran att välja — fartyget har tidigare sanktionerats för att ha hjälpt mörka flottans tankfartyg. Detta tyder på att Iran inte opererar med någon diskriminerande lista över vem som är “säker”.  Fredagens “omsvängning”: En iransk militär talesperson säger nu att sundet är öppet — men att fartyg med koppling till USA eller Israel nekas passage. (Källa: Reuters via Dagbladet, 06.03.2026) Varför detta är meningslöst i praktiken: Argus Media bekräftar att UKMTO har fastställt att iranska sändningar om stängning inte är juridiskt bindande — sundet är internationellt vatten som inte ensidigt kan spärras av en kuststatsakt.  Iran har ändå lyckats genom ren terrorisering av försäkringsmarknaden. Som Jakob P. Larsen, chef för maritim säkerhet på BIMCO, sade till Fox News: «Persiska viken, Hormuzsundet och angränsande vatten är just nu den farligaste platsen för kommersiell sjöfart.»  Som tidigare generallöjtnant Arne Bård Dalhaug sade till Dagbladet på tisdagen: «Iran behöver i praktiken bara hota med attacker för att stoppa fartygen. Försäkringspremierna kommer att skjuta i höjden.» Marknadsimplikation: IEA uppskattar att i genomsnitt 20 miljoner fat olja dagligen passerade Hormuzsundet under 2025 — cirka 25 procent av världens sjöburna oljehandel.  Oljepriset passerade 90 dollar fatet på fredagen, högsta nivån sedan 2023. (Källa: NTB/Reuters, 06.03.2026) Den underliggande riskpremien försvinner inte med ett pressmeddelande från Teheran. Källor: ∙ Dagbladet, 06.03.2026: https://www.dagbladet.no/nyheter/snur-etter-trussel-om-hormuzstredet/84334638 ∙ Dagbladet, 04.03.2026: https://www.dagbladet.no/nyheter/helt-naturlig-trekk-fra-iran/84313057 ∙ Maritime Executive, 01.03.2026: https://maritime-executive.com/article/iran-tries-to-intimidate-shipping-with-attacks-in-the-strait-of-hormuz ∙ Ship & Bunker / UKMTO, 01.03.2026: https://shipandbunker.com/news/world/302992-two-more-ships-attacked-in-strait-of-hormuz-ukmto ∙ Argus Media / UKMTO, 05.03.2026: https://www.argusmedia.com/en/news-and-insights/latest-market-news/2794517-mideast-gulf-ships-receive-hormuz-ban-message-ukmto ∙ Windward Maritime AI Intelligence Daily, 02.03.2026: https://windward.ai/blog/march-2-iran-war-maritime-intelligence-daily/ ∙ Seatrade Maritime, 04.03.2026: https://www.seatrade-maritime.com/containers/container-ship-hit-in-strait-of-hormuz-nearly-150-vessels-trapped·för 11 tim sedan🛢️ Hormuz: Är USA:s försäkringsplan egentligen stor nog? USA försöker nu stabilisera sjöfartstrafiken genom Hormuzsundet med en statlig försäkringsram på 20 miljarder dollar genom US Development Finance Corporation (DFC), kombinerat med möjlig marin eskort för tankfartyg. Men siffrorna väcker en intressant fråga. Analytiker på JPMorgan Chase har uppskattat att full försäkringstäckning för fartygen i området kan kräva upp till 352 miljarder dollar när man inkluderar skrovskador, oljeförorening, bärgning och tredjepartsansvar. Jämfört med detta täcker DFC-ordningen bara en liten del av den potentiella risken. Samtidigt finns det en praktisk utmaning: Hormuzsundet passeras normalt av mer än 20 stora tankfartyg dagligen. Att eskortera en betydande del av denna trafik genom ett konfliktområde skulle vara en krävande uppgift även för den amerikanska marinen. Den amerikanska administrationen har därför signalerat att den amerikanska marinen kan eskortera tankfartyg genom Hormuz om det blir nödvändigt, som en del av planen för att hålla energitransporten igång. En analys som Morningstar har nämnt pekar också på en möjlig bieffekt: statliga garantier kan leda till att privata sjöförsäkringsbolag drar sig ytterligare ur marknaden. Marknaden prissätter därför fortfarande betydande geopolitisk risk. Oljepriset har redan rört sig över 90 dollar fatet, och VLCC-fraktpriserna har stigit kraftigt den senaste veckan. Frågan är därför: Är detta tillräckligt för att få sjöfartstrafiken tillbaka till det normala, eller kommer riskpremien på energi- och shippingmarknaden att förbli hög? ⸻ Källor https://www.finansavisen.no/shipping/2026/03/06/8334591/usa-foreslar-forsikringsplan-lover-20-mrdhttps://www.reuters.com/business/energy/us-considering-oil-tanker-insurance-support-ease-middle-east-crude-shipments-2026-03-03/https://news.usni.org/2026/03/03/trump-u-s-navy-may-escort-tankers-through-strait-of-hormuz-more-european-warships-en-route-to-medhttps://maritime-executive.com/article/trump-u-s-will-provide-risk-insurance-for-all-shipping-in-the-gulfhttps://www.reinsurancene.ws/us-insurance-proposal-may-not-be-enough-to-restart-shipping-through-the-strait-of-hormuz/https://www.argusmedia.com/en/news-and-insights/latest-market-news/2794517-mideast-gulf-ships-receive-hormuz-ban-message-ukmto
- ·för 11 tim sedan·för 2 tim sedan · ÄndradÄr inte det samma mannen som spådde oljan till 40 här i slutet av förra året? Jag tror vi ska vara försiktiga med att spå något alls. Trump är färdig som politiker i USA om han inte avslutar detta relativt snabbt. Det är valår i år, och om demokraterna vinner är mannen en sitting duck utan politisk makt. Så varför spå något som helst, en tweet och oljan är ner 20 dollar på minuter. Men… personligen tror jag vi kommer att se oljan under lång tid hålla sig i området 75-85 och inte falla något särskilt mer än det, det är där den borde ha legat rent fundamentalt. Ingen tjänar på olja över 100, absolut ingen. Global recession inom 3 månader om det händer. Marknaden ner 50%. Tror vi Trump klarar att stå i det? Jag sitter och tittar på obligationsmarknaden, och kan inte se någon panik där, dessa traders brukar vara ganska bra på att räkna in risker gällande inflation och det är ingen panik där som antyder olja över 100… så visst kan de ha fel, men för nu väljer jag att se vad smart money faktiskt prisar in. Inte vad en häftig short covering i olja gör och vad denna person och andra spåkvinnor tänker. Fredag: oljan stiger 15%, medan de långa obligationsräntorna faller. Någon har fel här. De två går inte ihop.
- ·för 11 tim sedan · ÄndradRas Laffan: Två drönare. En femtedel av världens LNG. Och nu lättar USA på Ryssland-sanktionerna. Den 2 mars sköt Iran två drönare mot Qatar. Ingen dog. Men efterverkningarna skakar hela den globala energimarknaden. Vad hände: QatarEnergys anläggning i Ras Laffan – världens största LNG-exportterminal – träffades och stängde omedelbart ner all produktion. Företaget förklarade force majeure på samtliga leveransförpliktelser. Resultatet: Europeiska gaspriser steg med upp till 54% på en dag – den största endagsstigningen sedan energikrisen 2022. Varför detta är historiskt: Ras Laffan ensamt täcker ungefär en femtedel av världens totala LNG-försörjning. Goldman Sachs uppskattar att en månads stängning av Hormuzsundet kan mer än fördubbla europeiska gaspriser från dagens nivå. Vi är nu inne på dag 7 av konflikten, och Trump har offentligt avvisat varje förhandling med Iran utan ovillkorlig kapitulation. Oljepriset: Fredag kväll passerade oljepriset $94/fat – över 10% uppgång på en dag, det högsta sedan september 2023. SEB-analytiker Ole Hvalbye beskriver situationen som "krisnivåer" utan historiskt prejudikat: "Detta är verkligen enormt. Vi har aldrig upplevt detta tidigare, så vi kan inte hänvisa till någon historik." Han säger öppet att $100+ är "mycket sannolikt snart." Den strategiska logiken: Iran valde Qatar som mål även om Qatar inte är en krigsdeltagare. Två drönare lamslog en femtedel av världens LNG-försörjning utan ett enda liv förlorat. Analytiker vid King’s College London påpekar att Iran "vet exakt vad det gör" – trycket är riktat mot Gulfstaterna för att tvinga fram en vapenvila. Dagens mest underkommunicerade nyhet – Ryssland-undantaget: USA lättade på torsdagen tillfälligt på Ryssland-sanktionerna för att tillåta att rysk olja strandad till sjöss kan levereras och säljas till Indien – giltigt fram till den 3 april 2026. Analytiker uppskattar att detta gäller runt 125 miljoner fat råolja. Rysk olja är nu väl över de $59/fat som låg till grund för den ryska statsbudgeten för 2026. Ironin är komplett: Trump tvingade Indien att minska rysk olja med 25% strafftullar för några veckor sedan. Nu upphäver han sina egna sanktioner eftersom alternativet är en energikollaps i världens tredje största ekonomi. Indien har uppskattade reserver för endast 25 dagar. En längre konflikt med varaktig skada på infrastruktur i Saudiarabien, Irak, Förenade Arabemiraten och Kuwait kan ge Ryssland en varaktig vinst – precis när ryska statsintäkter från olja och gas hade fallit till en fyraårslägsta i januari. Kort sammanfattat: Kriget omfördelar global energihandel i realtid. Hormuzsundet är lamslaget. Ras Laffan är nere. Kuwait minskar produktionen. Indien är 25 dagar från kris. Och USA upphäver Ryssland-sanktioner för att hålla hjulen igång. Försvarssektorn och energisäkerhet är inte längre en långsiktig tes – det är nutid. Positionerad därefter. Källor: ∙ DN / SEB-analytiker Ole Hvalbye (6 mars 2026): https://www.dn.no/olje/advarer-om-krisenivaer-i-oljeprisen-tror-vi-har-undervurdert-vapenkraften-til-iran/2-1-1955850 ∙ Bloomberg – Qatar LNG shutdown (2 mars 2026): https://www.bloomberg.com/news/articles/2026-03-02/qatar-stops-lng-production-at-world-s-top-plant-after-attack ∙ Al Jazeera – QatarEnergy halts LNG (2 mars 2026): https://www.aljazeera.com/news/2026/3/2/qatarenergy-worlds-largest-lng-firm-halts-production-after-iran-attacks ∙ Bloomberg / AP – Ryssland-undantaget (6 mars 2026): https://www.bloomberg.com/news/articles/2026-03-06/us-issues-license-to-allow-some-russian-oil-sales-to-india-mme5qix4 ∙ The Moscow Times – US Treasury waiver (6 mars 2026): https://www.themoscowtimes.com/2026/03/06/us-grants-temporary-waiver-to-allow-india-to-buy-russian-oil-as-iran-war-jolts-energy-markets-a92136 ∙ Euronews – 30-dagars undantag (6 mars 2026): https://www.euronews.com/business/2026/03/06/us-offers-india-30-day-waiver-to-buy-stranded-russian-oil-amid-iran-war-shocks ∙ gCaptain – Goldman Sachs prisuppskattning (2 mars 2026): https://gcaptain.com/qatar-lng-shutdown-iran-drone-attack-ras-laffan/
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Oslo Børs
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 240 | - | - | ||
| 10 | - | - | ||
| 100 | - | - | ||
| 2 300 | - | - | ||
| 822 | - | - |
Högst
318,6VWAP
Lägst
306,2OmsättningAntal
2 928 9 399 506
VWAP
Högst
318,6Lägst
306,2OmsättningAntal
2 928 9 399 506
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q1-rapport 6 maj |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2025 Q4-rapport 4 feb. | ||
2025 Q3-rapport 29 okt. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 23 juli 2025 | ||
2025 Q1-rapport 30 apr. 2025 | ||
2024 Q4-rapport 5 feb. 2025 |
2025 Q4-rapport
31 dagar sedan
‧1t 33min
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q1-rapport 6 maj |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2025 Q4-rapport 4 feb. | ||
2025 Q3-rapport 29 okt. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 23 juli 2025 | ||
2025 Q1-rapport 30 apr. 2025 | ||
2024 Q4-rapport 5 feb. 2025 |
0,39 USD/aktie
X-dag 13 maj
4,83%Direktavk.
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- ·för 38 min sen · Ändrad🛢️ När är det klokt att sälja energifonder? Mina exit-kriterier för BGF World Energy När bör man egentligen sälja energifonder? Många investerare gör det för sent i oljecykeln. Här är mina egna exit-kriterier. Bakgrund Jag äger BGF World Energy Fund från BlackRock som del av en geopolitisk investeringstes: en mer fragmenterad världsordning, ökat fokus på europeisk energisäkerhet och flera år med underinvestering i fossil produktion kan ge strukturell medvind för energisektorn. 🔗 Fondsfakta https://www.blackrock.com/uk/individual/products/229319/blackrock-world-energy-a2-eur-fund Samtidigt snurrar alla råvarucykler förr eller senare. Brent över 100 dollar är därför inte nödvändigtvis en signal om att hålla vidare. Det kan också vara ett tidigt varningssignal om att risken börjar öka. ⸻ Varför mycket högt oljepris kan bli ett problem BGF World Energy är tungt exponerad mot de stora integrerade oljebolagen som ExxonMobil, Shell, TotalEnergies och Chevron. Dessa bolag är mycket lönsamma även med Brent runt 50 dollar. När oljepriset passerar runt 100 dollar börjar likväl flera mekanismer att arbeta mot marknaden: 1. Efterfrågedestruktion Högre energipriser gör att industri och konsumenter minskar förbrukningen. 2. Ökat utbud från producenter Höga priser kan ge incitament till ökad produktion från producenter och från OPEC-länder. 3. Makroekonomisk åtstramning Hög energiinflation kan bidra till räntehöjningar och svagare ekonomisk tillväxt. Oljeanalytiker Daan Struyven på Goldman Sachs har pekat på att efterfrågedestruktion sker på alla prisnivåer, men att den ofta accelererar när oljepriset passerar runt 100 dollar per fat. 🔗 https://finance.yahoo.com/video/oil-prices-could-reach-100-164500067.html International Energy Agency beskrev ett liknande mönster 2023 då olja närmade sig 100 dollar: fruktan för utbudschock blev efterhand avlöst av svagare makrodata och tecken till fallande efterfrågan. 🔗 https://www.bloomberg.com/news/articles/2023-10-12/oil-price-pullback-reflects-demand-destruction-iea-says Historiskt toppar ofta energibolag innan själva oljepriset gör det, eftersom aktiemarknaden försöker att prissätta framtiden. ⸻ Mina preliminära exit-signaler Detta är inte ett facit, men en enkel ram jag själv överväger att använda: • Brent 85–95 dollar Strukturtesen verkar fortfarande intakt. Jag överväger i princip att behålla. • Brent bryter 100 dollar och håller sig där Jag kan överväga att börja gradvis reducering, till exempel runt 25–30 procent av positionen. • Brent 110+ med mycket euforisk marknadsstämning Om analytiker och medier börjar tävla om allt högre oljeprisestimat, kommer jag sannolikt att överväga att vara betydligt reducerad i positionen. ⸻ Fondspecifik bedömning BGF World Energy har en årlig förvaltningsavgift på runt 1,75 procent. För en aktiv fond med relativt hög kostnad kan timing av exit ha större betydelse än för en billig index-ETF. ⸻ Huvudregeln Jag försöker inte att sälja för att priset är högt. Jag överväger snarare att sälja när högt pris kan betyda att nedsiderisken börjar överstiga uppsidan, och när de viktigaste drivkrafterna bakom investeringscaset kan vara på väg att bli prissatt in. Toppen identifieras alltid i efterhand. Lite för tidigt kan i vissa fall vara bättre än att sitta igenom ett stort fall. ⸻ Vad är er strategi för energifonder i denna cykel? ⸻ Detta är egna reflektioner och inte investeringsråd. Gör alltid egna bedömningar före investeringar.
- ·för 12 min sen · ÄndradNär oljepriset blir för högt – och energibolagsaktierna faller ändå De flesta tänker att krig i Mellanöstern = högt oljepris = köp Equinor och Chevron. Det är den enkla historien. Men det finns en annan historia, och den är obehaglig för oss som sitter i energibolagsaktier. Oljepriset har blivit sin egen fiende. Vi är nu där Brent har passerat 90 dollar, Hormuz är delvis stängt, och Qatar har förklarat force majeure på LNG. Marknaden jublar för energibolagsaktier. Men just här, i denna euforiperiod, är det värt att fråga: vad händer egentligen efter detta? Historien är tydlig. Tillräckligt höga energipriser dödar tillväxten. Fabriker bromsar in. Frakt blir dyrare. Konsumenter minskar sin konsumtion. Centralbanker sitter fastlåsta mellan inflation och recession och kan inte sänka räntorna för att stimulera. Det är stagflationsfällan – och det är precis dit vi är på väg om kriget fortsätter. Vad händer då med energibolagsaktierna? De faller. Inte för att bolagen gör något fel, utan för att marknaden börjar prisa in framtida efterfrågesvikt snarare än dagens höga pris. Det såg vi 2008: oljepriset toppade på 147 dollar i juli – och Equinor (då Statoil) och Chevron kraschade ner 50–60% fram till december, även om oljebolagen tekniskt sett tjänade bra under kvartalet. Marknaden ser alltid sex månader framåt i tiden. Equinor vs. Chevron i detta scenario: Båda faller – men inte lika. Chevron har en strukturell fördel: Permian Basin-produktionen är fullständigt isolerad från Mellanöstern-kaoset, och den integrerade strukturen med raffinering och LNG dämpar volatiliteten något. Equinor är mer renodlat upstream och särskilt exponerat mot europeiska gaspriser – bra nu, men sårbart när europeisk industri bromsar in kraftigt. Chevron är dock inte immun. Bolaget stoppade redan produktionen vid Leviathan-gasfältet i Israel efter direkta krigshandlingar – en tidig varning om att även "trygg" geografi har blinda fläckar. Och efter en uppgång på över 23% hittills i år är mycket goda nyheter redan inprisade. Den verkliga frågan är inte om, utan när. Recessionsrisken är inte längre ett skräckscenario – den är ett sannolikhetsscenario. Chefsekonom Harald Magnus Andreassen på Sparebank1 Markets sa det rakt ut förra veckan: om priserna blir tillräckligt höga, kommer vi troligen att få en global recession. Marknaden prisar nu in betydligt färre räntesänkningar från Fed än för en vecka sedan. ECB:s chefsekonom varnar för ett kraftigt inflationshopp. Stagflation är inte längre ett ord från läroboken. För de som sitter tungt i energibolagsaktier: vinsten från de senaste veckorna kan snabbt bli tillfällig. Den smarta positioneringen är kanske inte att rida uppgången längst möjligt, utan att tänka på vad som är nästa kapitel när världen inser att den inte har råd med olja till 100 dollar. Inte finansiell rådgivning. Egna bedömningar baserade på tillgänglig information. Diskutera gärna i kommentarsfältet. Källor: ∙ NRK – Helgemorgen om kriget i Mellanöstern och recessionsrisk (Harald Magnus Andreassen, Sparebank1 Markets): https://www.nrk.no/nordland/helgemorgen-gir-deg-svar-pa-alt-du-lurer-pa-om-krigen-mellom-iran_-usa-og-israel-1.17795747 ∙ E24 – Equinor-aktien stiger, gaspriser och marknadsreaktioner: https://e24.no/boers-og-finans/i/Pd4qK5/venter-uppgang-oljeaksjer-skal-upp ∙ E24 – Energiminister Aasland och norska olje-/gasintäkter: https://e24.no/energi-og-klima/i/QJ731A/uro-rundt-olje-og-gassprisene-noe-vi-overhodet-ikke-oensker ∙ Investornytt – Hormuz-stängning och geoekonomisk chock: https://www.investornytt.no/kommentar/iran-stenger-hormuz-slik-rammer-det-markedene/522490 ∙ Investornytt – Krigschock och stagflationsrädsla på globala marknader: https://www.investornytt.no/nyheter/krigssjokk-sender-globale-markeder-rett-ned/522725 ∙ Financial Content – Chevron och Permian-fördelen (“Permian Fortress”): https://markets.financialcontent.com/stocks/article/marketminute-2026-3-6-the-permian-fortress-chevron-surges-23-as-us-onshore-assets-shield-investors-from-middle-east-conflict ∙ Defense World – Chevron Leviathan-stopp och JPMorgan/Citigroup kursmål: https://www.defenseworld.net/2026/03/04/chevron-nysecvx-stock-price-expected-to-rise-citigroup-analyst-says.html ∙ Tickeron – Chevron och recessionsrisk vid Iran-konflikt: https://tickeron.com/blogs/chevron-and-the-iran-conflict-can-cvx-climb-higher-on-rising-oil-11791/ ∙ JPMorgan rekommenderar europeiska oljeaktier (inte Equinor), via Finansavisen: https://www.finansavisen.no/energi/2026/03/02/8332807/jpmorgan-kjop-europeisk-olje-men-ikke-equinor
- ·för 11 tim sedan🛢️ Hormuzsundet: Irans “öppning” är politisk teater — inte en verklig lösning Iran meddelade på fredagen att Hormuzsundet trots allt inte är stängt. Många tolkar detta som en deeskalering. Det är det inte. Bakgrund: Revolutionsgardet förklarade måndagen den 2 mars att sundet var stängt och att alla fartyg som försökte passera skulle attackeras. Trafiken genom Hormuzsundet är i praktiken lamslagen, och minst åtta kommersiella fartyg har attackerats i vattnen runt sundet sedan dess.  Attackerna — ingen är säker: Redan den 1 mars rapporterade UKMTO om upp till fem fartyg som träffades: tankfartyget Skylight attackerades 5 nautiska mil från Musandamhalvön i Oman, fyra besättningsmedlemmar skadades och 20 evakuerades av den omanska marinen. Råoljetankern MKD Vyom träffades 50 nautiska mil norr om Muscat — en besättningsmedlem omkom i maskinrummet. Produkttankern Hercules Star drabbades utanför Mina Saqr.  Ytterligare två fartyg attackerades samma dag — ett träffades av en projektil 17 nautiska mil nordväst om Mina Saqr i UAE, ett annat fattade eld efter att ha träffats ovanför vattenlinjen 50 nautiska mil norr om Muscat.  Det avgörande: Skylight är ett märkligt mål för Iran att välja — fartyget har tidigare sanktionerats för att ha hjälpt mörka flottans tankfartyg. Detta tyder på att Iran inte opererar med någon diskriminerande lista över vem som är “säker”.  Fredagens “omsvängning”: En iransk militär talesperson säger nu att sundet är öppet — men att fartyg med koppling till USA eller Israel nekas passage. (Källa: Reuters via Dagbladet, 06.03.2026) Varför detta är meningslöst i praktiken: Argus Media bekräftar att UKMTO har fastställt att iranska sändningar om stängning inte är juridiskt bindande — sundet är internationellt vatten som inte ensidigt kan spärras av en kuststatsakt.  Iran har ändå lyckats genom ren terrorisering av försäkringsmarknaden. Som Jakob P. Larsen, chef för maritim säkerhet på BIMCO, sade till Fox News: «Persiska viken, Hormuzsundet och angränsande vatten är just nu den farligaste platsen för kommersiell sjöfart.»  Som tidigare generallöjtnant Arne Bård Dalhaug sade till Dagbladet på tisdagen: «Iran behöver i praktiken bara hota med attacker för att stoppa fartygen. Försäkringspremierna kommer att skjuta i höjden.» Marknadsimplikation: IEA uppskattar att i genomsnitt 20 miljoner fat olja dagligen passerade Hormuzsundet under 2025 — cirka 25 procent av världens sjöburna oljehandel.  Oljepriset passerade 90 dollar fatet på fredagen, högsta nivån sedan 2023. (Källa: NTB/Reuters, 06.03.2026) Den underliggande riskpremien försvinner inte med ett pressmeddelande från Teheran. Källor: ∙ Dagbladet, 06.03.2026: https://www.dagbladet.no/nyheter/snur-etter-trussel-om-hormuzstredet/84334638 ∙ Dagbladet, 04.03.2026: https://www.dagbladet.no/nyheter/helt-naturlig-trekk-fra-iran/84313057 ∙ Maritime Executive, 01.03.2026: https://maritime-executive.com/article/iran-tries-to-intimidate-shipping-with-attacks-in-the-strait-of-hormuz ∙ Ship & Bunker / UKMTO, 01.03.2026: https://shipandbunker.com/news/world/302992-two-more-ships-attacked-in-strait-of-hormuz-ukmto ∙ Argus Media / UKMTO, 05.03.2026: https://www.argusmedia.com/en/news-and-insights/latest-market-news/2794517-mideast-gulf-ships-receive-hormuz-ban-message-ukmto ∙ Windward Maritime AI Intelligence Daily, 02.03.2026: https://windward.ai/blog/march-2-iran-war-maritime-intelligence-daily/ ∙ Seatrade Maritime, 04.03.2026: https://www.seatrade-maritime.com/containers/container-ship-hit-in-strait-of-hormuz-nearly-150-vessels-trapped·för 11 tim sedan🛢️ Hormuz: Är USA:s försäkringsplan egentligen stor nog? USA försöker nu stabilisera sjöfartstrafiken genom Hormuzsundet med en statlig försäkringsram på 20 miljarder dollar genom US Development Finance Corporation (DFC), kombinerat med möjlig marin eskort för tankfartyg. Men siffrorna väcker en intressant fråga. Analytiker på JPMorgan Chase har uppskattat att full försäkringstäckning för fartygen i området kan kräva upp till 352 miljarder dollar när man inkluderar skrovskador, oljeförorening, bärgning och tredjepartsansvar. Jämfört med detta täcker DFC-ordningen bara en liten del av den potentiella risken. Samtidigt finns det en praktisk utmaning: Hormuzsundet passeras normalt av mer än 20 stora tankfartyg dagligen. Att eskortera en betydande del av denna trafik genom ett konfliktområde skulle vara en krävande uppgift även för den amerikanska marinen. Den amerikanska administrationen har därför signalerat att den amerikanska marinen kan eskortera tankfartyg genom Hormuz om det blir nödvändigt, som en del av planen för att hålla energitransporten igång. En analys som Morningstar har nämnt pekar också på en möjlig bieffekt: statliga garantier kan leda till att privata sjöförsäkringsbolag drar sig ytterligare ur marknaden. Marknaden prissätter därför fortfarande betydande geopolitisk risk. Oljepriset har redan rört sig över 90 dollar fatet, och VLCC-fraktpriserna har stigit kraftigt den senaste veckan. Frågan är därför: Är detta tillräckligt för att få sjöfartstrafiken tillbaka till det normala, eller kommer riskpremien på energi- och shippingmarknaden att förbli hög? ⸻ Källor https://www.finansavisen.no/shipping/2026/03/06/8334591/usa-foreslar-forsikringsplan-lover-20-mrdhttps://www.reuters.com/business/energy/us-considering-oil-tanker-insurance-support-ease-middle-east-crude-shipments-2026-03-03/https://news.usni.org/2026/03/03/trump-u-s-navy-may-escort-tankers-through-strait-of-hormuz-more-european-warships-en-route-to-medhttps://maritime-executive.com/article/trump-u-s-will-provide-risk-insurance-for-all-shipping-in-the-gulfhttps://www.reinsurancene.ws/us-insurance-proposal-may-not-be-enough-to-restart-shipping-through-the-strait-of-hormuz/https://www.argusmedia.com/en/news-and-insights/latest-market-news/2794517-mideast-gulf-ships-receive-hormuz-ban-message-ukmto
- ·för 11 tim sedan·för 2 tim sedan · ÄndradÄr inte det samma mannen som spådde oljan till 40 här i slutet av förra året? Jag tror vi ska vara försiktiga med att spå något alls. Trump är färdig som politiker i USA om han inte avslutar detta relativt snabbt. Det är valår i år, och om demokraterna vinner är mannen en sitting duck utan politisk makt. Så varför spå något som helst, en tweet och oljan är ner 20 dollar på minuter. Men… personligen tror jag vi kommer att se oljan under lång tid hålla sig i området 75-85 och inte falla något särskilt mer än det, det är där den borde ha legat rent fundamentalt. Ingen tjänar på olja över 100, absolut ingen. Global recession inom 3 månader om det händer. Marknaden ner 50%. Tror vi Trump klarar att stå i det? Jag sitter och tittar på obligationsmarknaden, och kan inte se någon panik där, dessa traders brukar vara ganska bra på att räkna in risker gällande inflation och det är ingen panik där som antyder olja över 100… så visst kan de ha fel, men för nu väljer jag att se vad smart money faktiskt prisar in. Inte vad en häftig short covering i olja gör och vad denna person och andra spåkvinnor tänker. Fredag: oljan stiger 15%, medan de långa obligationsräntorna faller. Någon har fel här. De två går inte ihop.
- ·för 11 tim sedan · ÄndradRas Laffan: Två drönare. En femtedel av världens LNG. Och nu lättar USA på Ryssland-sanktionerna. Den 2 mars sköt Iran två drönare mot Qatar. Ingen dog. Men efterverkningarna skakar hela den globala energimarknaden. Vad hände: QatarEnergys anläggning i Ras Laffan – världens största LNG-exportterminal – träffades och stängde omedelbart ner all produktion. Företaget förklarade force majeure på samtliga leveransförpliktelser. Resultatet: Europeiska gaspriser steg med upp till 54% på en dag – den största endagsstigningen sedan energikrisen 2022. Varför detta är historiskt: Ras Laffan ensamt täcker ungefär en femtedel av världens totala LNG-försörjning. Goldman Sachs uppskattar att en månads stängning av Hormuzsundet kan mer än fördubbla europeiska gaspriser från dagens nivå. Vi är nu inne på dag 7 av konflikten, och Trump har offentligt avvisat varje förhandling med Iran utan ovillkorlig kapitulation. Oljepriset: Fredag kväll passerade oljepriset $94/fat – över 10% uppgång på en dag, det högsta sedan september 2023. SEB-analytiker Ole Hvalbye beskriver situationen som "krisnivåer" utan historiskt prejudikat: "Detta är verkligen enormt. Vi har aldrig upplevt detta tidigare, så vi kan inte hänvisa till någon historik." Han säger öppet att $100+ är "mycket sannolikt snart." Den strategiska logiken: Iran valde Qatar som mål även om Qatar inte är en krigsdeltagare. Två drönare lamslog en femtedel av världens LNG-försörjning utan ett enda liv förlorat. Analytiker vid King’s College London påpekar att Iran "vet exakt vad det gör" – trycket är riktat mot Gulfstaterna för att tvinga fram en vapenvila. Dagens mest underkommunicerade nyhet – Ryssland-undantaget: USA lättade på torsdagen tillfälligt på Ryssland-sanktionerna för att tillåta att rysk olja strandad till sjöss kan levereras och säljas till Indien – giltigt fram till den 3 april 2026. Analytiker uppskattar att detta gäller runt 125 miljoner fat råolja. Rysk olja är nu väl över de $59/fat som låg till grund för den ryska statsbudgeten för 2026. Ironin är komplett: Trump tvingade Indien att minska rysk olja med 25% strafftullar för några veckor sedan. Nu upphäver han sina egna sanktioner eftersom alternativet är en energikollaps i världens tredje största ekonomi. Indien har uppskattade reserver för endast 25 dagar. En längre konflikt med varaktig skada på infrastruktur i Saudiarabien, Irak, Förenade Arabemiraten och Kuwait kan ge Ryssland en varaktig vinst – precis när ryska statsintäkter från olja och gas hade fallit till en fyraårslägsta i januari. Kort sammanfattat: Kriget omfördelar global energihandel i realtid. Hormuzsundet är lamslaget. Ras Laffan är nere. Kuwait minskar produktionen. Indien är 25 dagar från kris. Och USA upphäver Ryssland-sanktioner för att hålla hjulen igång. Försvarssektorn och energisäkerhet är inte längre en långsiktig tes – det är nutid. Positionerad därefter. Källor: ∙ DN / SEB-analytiker Ole Hvalbye (6 mars 2026): https://www.dn.no/olje/advarer-om-krisenivaer-i-oljeprisen-tror-vi-har-undervurdert-vapenkraften-til-iran/2-1-1955850 ∙ Bloomberg – Qatar LNG shutdown (2 mars 2026): https://www.bloomberg.com/news/articles/2026-03-02/qatar-stops-lng-production-at-world-s-top-plant-after-attack ∙ Al Jazeera – QatarEnergy halts LNG (2 mars 2026): https://www.aljazeera.com/news/2026/3/2/qatarenergy-worlds-largest-lng-firm-halts-production-after-iran-attacks ∙ Bloomberg / AP – Ryssland-undantaget (6 mars 2026): https://www.bloomberg.com/news/articles/2026-03-06/us-issues-license-to-allow-some-russian-oil-sales-to-india-mme5qix4 ∙ The Moscow Times – US Treasury waiver (6 mars 2026): https://www.themoscowtimes.com/2026/03/06/us-grants-temporary-waiver-to-allow-india-to-buy-russian-oil-as-iran-war-jolts-energy-markets-a92136 ∙ Euronews – 30-dagars undantag (6 mars 2026): https://www.euronews.com/business/2026/03/06/us-offers-india-30-day-waiver-to-buy-stranded-russian-oil-amid-iran-war-shocks ∙ gCaptain – Goldman Sachs prisuppskattning (2 mars 2026): https://gcaptain.com/qatar-lng-shutdown-iran-drone-attack-ras-laffan/
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Oslo Børs
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 240 | - | - | ||
| 10 | - | - | ||
| 100 | - | - | ||
| 2 300 | - | - | ||
| 822 | - | - |
Högst
318,6VWAP
Lägst
306,2OmsättningAntal
2 928 9 399 506
VWAP
Högst
318,6Lägst
306,2OmsättningAntal
2 928 9 399 506
Mäklarstatistik
Ingen data hittades