2025 Q4-rapport
29 dagar sedan
‧1t 33min
0,39 USD/aktie
X-dag 13 maj
4,95%Direktavk.
Orderdjup
Oslo Børs
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 141 | - | - | ||
| 383 | - | - | ||
| 33 | - | - | ||
| 50 | - | - | ||
| 1 | - | - |
Högst
307,6VWAP
Lägst
295,7OmsättningAntal
1 172,3 3 892 016
VWAP
Högst
307,6Lägst
295,7OmsättningAntal
1 172,3 3 892 016
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q1-rapport 6 maj |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2025 Q4-rapport 4 feb. | ||
2025 Q3-rapport 29 okt. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 23 juli 2025 | ||
2025 Q1-rapport 30 apr. 2025 | ||
2024 Q4-rapport 5 feb. 2025 |
Kunder har även besökt
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
·för 41 min senNATO-chef Rutte stöder USA: "Iran var nära att bli ett hot mot Europa" NATO-chef Mark Rutte kom på torsdagen med ett tydligt uttalande i kölvattnet av missilincidenten över Turkiet på onsdagen, där Natos luftförsvar stoppade en ballistisk missil på väg från Iran in i turkiskt luftrum. "Iran var också nära att bli ett hot mot Europa. Vi stöder Trump i att ha slagit ut Irans atom- och missilkapaciteter", sade Rutte – och tillade att hans intryck är att USA vet vad de gör. Händelsen är geopolitiskt betydelsefull av flera skäl. För det första bekräftar den att Iran faktiskt sköt en ballistisk missil mot ett NATO-land, även om Iran förnekar detta. För det andra visar det att Rutte nu explicit ställer NATO bakom den amerikanska operationen mot Irans militära infrastruktur – något som ger USA starkare diplomatisk ryggtäckning. Det är värt att påminna om att Norge självt har varit i en liknande situation. År 2011 deltog norska F16-flygplan i NATO-operationen i Libyen, där vi släppte 588 bomber – hela 10 procent av alla luftangrepp i operationen. FN-mandatet genom resolution 1973 gav tillstånd att skydda civila, men inte explicit till regimförändring. FN-veteranen Ian Martin, som ledde FN:s planering från april 2011, har sedan dess uttalat att det är svårt att säga exakt när linjen mellan skydd av civila och regimförändring korsades – men att den klart överskreds. Libyen-utskottet drog slutsatsen 2018 att Norge inte bröt mot folkrätten, men folkrättsprofessor Geir Ulfstein vid UiO är oenig och menar att den kungliga resolutionen från 17. juni 2011 visar att FN-mandatet bröts. Frågan om folkrätt är alltså inte svartvit. Den amerikanska operationen mot Iran saknar ett FN-mandat, men NATO-chefen stöder den ändå – precis som Norge 2011 gick längre än många ansåg att FN-mandatet tillät. Dubbelmoralen är inte ny, men den är värd att ha i åtanke. För den som följer försvars- och säkerhetssektorn som investeringstema, är detta en påminnelse om att det geopolitiska trycket som driver efterfrågan på luftvärn, missilförsvar och försvarsinvesteringar generellt, inte är förbigående. Situationen fortsätter att utvecklas snabbt. Källor: ∙ Dagbladet – https://www.dagbladet.no/studio/80616-angrepet-mot-iran/11201194 ∙ Store norske leksikon – https://snl.no/Krigen_i_Libya_2011 ∙ Panorama Nyheter (Ian Martin/FN) – https://www.panoramanyheter.no/diplomati-fn-krig-og-konflikt/helt-klart-at-mandatet-ble-overskredet/331571 ∙ Aftenposten/Geir Ulfstein – https://www.aftenposten.no/meninger/debatt/i/VR8ep1/norge-broet-folkeretten-i-libya-geir-ulfstein ∙ NRK – https://www.nrk.no/urix/utvalg-om-libya-bombing_-politikerne-hadde-svaert-begrenset-kunnskap-1.14205087- ·för 1 tim sedanVem står bakom Iran – och vad betyder det för marknaderna? Operation Epic Fury den 28 februari 2026 förändrade Mellanöstern på timmar. USA och Israel dödade ayatolla Khamenei och slog ut stora delar av Irans militära infrastruktur. Men en stat som Iran försvinner inte när ledaren faller. Frågan marknaderna nu ställer sig är inte om kriget är över – det är vem som kommer att hålla det igång, och hur länge. Motståndsaxeln – försvagad, men inte borta Iran har i flera decennier byggt ett regionalt nätverk av icke-statliga aktörer: Hizbollah i Libanon, Houthi-rörelsen i Jemen och shiamiliser i Irak. Norsk underrättelsetjänst beskriver detta som "motståndsaxeln". Hizbollah avfyrade raketer mot Israel omedelbart efter Khameneis död – alla sköts ner. Houthi-rörelsen har aviserat återupptagande av attacker mot israeliskt-kopplad sjöfart. De irakiska shiamiliserna, som är de mest kapabla kvarvarande proxy-styrkorna och geografiskt närmast amerikanska baser, är det stora okända framöver. Det är ändå värt att notera att detta nätverk är påtagligt försvagat efter två år med israelisk offensiv. Hassan Nasrallah dödades hösten 2024. Hamas är kraftigt reducerat. Hizbollah är en skugga av sitt forna jag jämfört med 2023. Iran använde mer än ett decennium på att bygga dessa kapaciteter – Israel och USA har använt två år på att riva ner dem. Shia och sunni – skiljelinjerna som aldrig helt försvinner Iran är en shiamakt och stöder primärt shia-befolkningar och miliser. De sunnidominerade Gulfstaterna har i åratal sett Iran som sin främsta säkerhetsutmaning. Saudiarabien uttryckte "stark fördömelse" av Irans missilattacker mot Gulf-länderna denna vecka – men sade ingenting till stöd för USA/Israels attack mot Iran. Det är en talande signal: Riyadh är inte på Teherans sida, men inte heller på Washingtons. Ändå finns det ett paradox. Hamas – en sunnirörelse – sörjde Khamenei och hyllade honom som en stödjare av palestiniernas sak. Nordkorea kallade USA för "gangsters". Syrien fördömde attackerna. Den arabiska gatan i Kairo, Bagdad och Karachi upplever detta i stor utsträckning som västerländsk imperialism mot ett muslimskt land, oavsett sekteristisk tillhörighet. Detta är något annat än tidigare krig som förts genom proxyer – denna gång har Iran attackerats på eget territorium med sin högste ledare dödad, vilket ger en starkare emotionell mobiliseringskraft. Ryssland och Kina – de tysta stödjarna Två länder kommer inte att avfyra en enda missil för Iran, men kommer ändå att forma utfallet. Iran har levererat Shahed-drönare i massor till Ryssland för användning i Ukraina, och de två länderna har byggt ett verkligt försvarssamarbete. Kina är beroende av iransk olja och har täta handelsförbindelser med Teheran. Inget av dem kommer att eskalera militärt – men båda kommer att blockera FN-resolutioner, ge diplomatisk täckning och indirekt stärka Irans förhandlingsposition. Detta gör varje föreställning om en snabb politisk uppgörelse illusorisk. Vad betyder detta för portföljerna? Kärnan i riskbilden är Hormuzsundet. Omkring 20 procent av världens oljetransporter passerar genom detta sund, och Iran har kapacitet att hota sjöfarten där även med försvagad militärmakt. En varaktig störning kommer att skicka energipriserna till nivåer vi inte har sett sedan 2022. För försvarssektorn är bilden den motsatta: en konflikt som direkt engagerar USA och kräver kontinuerlig påfyllning av missillager och avancerade precisionsvapen, är precis det scenario som driver efterfrågan inom försvarsindustrin. För silver och kärnenergi beror mycket på om konflikten förstärker trycket för västerländsk energioberoende från instabila regioner – tills vidare pekar alla signaler i den riktningen. Detta är inte över. Det är början på en fas som kan vara i åratal. --- Källor: NRK – Därför attackerar Israel och USA Iran (uppdaterad 03.03.2026): https://www.nrk.no/urix/derfor-angriper-israel-og-usa-iran-1.17788905 NRK – Kriget i Iran: Regimskifte är önsketänkande (03.03.2026): https://www.nrk.no/urix/krigen-i-iran_-_-regimeendring-er-onsketenking-1.17790295 VG – Kriget i Mellanöstern: Frågor och svar (03.03.2026): https://www.vg.no/nyheter/i/ArP98E/krigen-i-midtoesten-spoersmaal-og-svar VG – Så reagerar världen på Iran-attacken och ayatolla-mordet (03.03.2026): https://www.vg.no/nyheter/i/rrlGxK/statsledere-verden-over-reagerer-paa-iran-konflikten FN-sambandet – Kriget mellan Iran, USA och Israel: Detta säger FN (02.03.2026): https://fn.no/nyheter/krigen-mellom-iran-usa-og-israel-dette-sier-fn Etterretningstjenesten – Fokus 2026, Mellanöstern-kapitlet: https://www.etterretningstjenesten.no/publikasjoner/fokus/fokus2026_innhold/Fokus26_Kap7 SNL – Irans försvar: https://snl.no/Irans_forsvar
·för 1 tim sedanMycket bra inlägg! Tack för informationen 
·för 1 tim sedanAtt det föreligger några lätta lösningar här är inte sannolikt och förhandlingar med Iran nu är bara fake news, aktien hålls nere pga detta, men förr eller senare så exploderar efterfrågan, opec kommer att sluta producera mer olja när lagren är fulla, de kommer inte att öka produktionen i närmaste framtid heller. De kommer att pressa upp priset för att kompensera för förlusterna de nu får med tanke på Hormuzsundet.- ·för 2 tim sedan · ÄndradIrans tre fiender: Den store, den mellanstora och den lilla Satan I den islamiska revolutionens vokabulär har begreppet "Satan" länge använts som en politiskt och religiöst laddad beteckning på Irans förklarade motståndare. Ayatollah Khomeini etablerade "den store Satan" (Shaytan-e Bozorg) som beteckning på USA redan under revolutionen 1979 — ett begrepp som sedan dess har varit ett fast inslag i iransk statlig retorik. USA är den store Satan: imperialismens källa, den som destabiliserar regioner, påtvingar sanktioner och styr världens ordning till egen fördel. Det är Washington som sätter premisserna, och det är Washington Iran håller ansvarigt för årtionden av inblandning i regionen. Europa är den mellanstora Satan — inte oskyldigt, men inte heller ledande. Europeiska makter kritiseras för att okritiskt följa USA, för att ge Israel diplomatisk täckning i internationella forum, och för att ha svikit kärnenergiavtalet (JCPOA) när mod krävdes för att stå emot amerikanska sanktioner. Europa beskrivs som ett redskap, inte en självständig aktör. Israel är den lilla Satan: en stat Iran inte erkänner, och som beskrivs som en illegal regim planterad i hjärtat av den islamiska världen med västerländskt stöd. Efter attackerna 2024 och 2025 har den retoriska temperaturen stigit ytterligare. Detta är en återgivning av iransk statlig retorik för analytiska syften. Så här ser västvärlden ut med Irans ögon. Och detta hat har varat i flera årtionden.. vi ser resultatet av det nu.
- ·för 2 tim sedanEn snabb lösning prisas in https://www.finansavisen.no/energi/2026/03/04/8333850/kan-enda-hoyere-oljepris-oljelagrene-er-snart-fulle
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
2025 Q4-rapport
29 dagar sedan
‧1t 33min
0,39 USD/aktie
X-dag 13 maj
4,95%Direktavk.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- ·för 41 min senNATO-chef Rutte stöder USA: "Iran var nära att bli ett hot mot Europa" NATO-chef Mark Rutte kom på torsdagen med ett tydligt uttalande i kölvattnet av missilincidenten över Turkiet på onsdagen, där Natos luftförsvar stoppade en ballistisk missil på väg från Iran in i turkiskt luftrum. "Iran var också nära att bli ett hot mot Europa. Vi stöder Trump i att ha slagit ut Irans atom- och missilkapaciteter", sade Rutte – och tillade att hans intryck är att USA vet vad de gör. Händelsen är geopolitiskt betydelsefull av flera skäl. För det första bekräftar den att Iran faktiskt sköt en ballistisk missil mot ett NATO-land, även om Iran förnekar detta. För det andra visar det att Rutte nu explicit ställer NATO bakom den amerikanska operationen mot Irans militära infrastruktur – något som ger USA starkare diplomatisk ryggtäckning. Det är värt att påminna om att Norge självt har varit i en liknande situation. År 2011 deltog norska F16-flygplan i NATO-operationen i Libyen, där vi släppte 588 bomber – hela 10 procent av alla luftangrepp i operationen. FN-mandatet genom resolution 1973 gav tillstånd att skydda civila, men inte explicit till regimförändring. FN-veteranen Ian Martin, som ledde FN:s planering från april 2011, har sedan dess uttalat att det är svårt att säga exakt när linjen mellan skydd av civila och regimförändring korsades – men att den klart överskreds. Libyen-utskottet drog slutsatsen 2018 att Norge inte bröt mot folkrätten, men folkrättsprofessor Geir Ulfstein vid UiO är oenig och menar att den kungliga resolutionen från 17. juni 2011 visar att FN-mandatet bröts. Frågan om folkrätt är alltså inte svartvit. Den amerikanska operationen mot Iran saknar ett FN-mandat, men NATO-chefen stöder den ändå – precis som Norge 2011 gick längre än många ansåg att FN-mandatet tillät. Dubbelmoralen är inte ny, men den är värd att ha i åtanke. För den som följer försvars- och säkerhetssektorn som investeringstema, är detta en påminnelse om att det geopolitiska trycket som driver efterfrågan på luftvärn, missilförsvar och försvarsinvesteringar generellt, inte är förbigående. Situationen fortsätter att utvecklas snabbt. Källor: ∙ Dagbladet – https://www.dagbladet.no/studio/80616-angrepet-mot-iran/11201194 ∙ Store norske leksikon – https://snl.no/Krigen_i_Libya_2011 ∙ Panorama Nyheter (Ian Martin/FN) – https://www.panoramanyheter.no/diplomati-fn-krig-og-konflikt/helt-klart-at-mandatet-ble-overskredet/331571 ∙ Aftenposten/Geir Ulfstein – https://www.aftenposten.no/meninger/debatt/i/VR8ep1/norge-broet-folkeretten-i-libya-geir-ulfstein ∙ NRK – https://www.nrk.no/urix/utvalg-om-libya-bombing_-politikerne-hadde-svaert-begrenset-kunnskap-1.14205087
- ·för 1 tim sedanVem står bakom Iran – och vad betyder det för marknaderna? Operation Epic Fury den 28 februari 2026 förändrade Mellanöstern på timmar. USA och Israel dödade ayatolla Khamenei och slog ut stora delar av Irans militära infrastruktur. Men en stat som Iran försvinner inte när ledaren faller. Frågan marknaderna nu ställer sig är inte om kriget är över – det är vem som kommer att hålla det igång, och hur länge. Motståndsaxeln – försvagad, men inte borta Iran har i flera decennier byggt ett regionalt nätverk av icke-statliga aktörer: Hizbollah i Libanon, Houthi-rörelsen i Jemen och shiamiliser i Irak. Norsk underrättelsetjänst beskriver detta som "motståndsaxeln". Hizbollah avfyrade raketer mot Israel omedelbart efter Khameneis död – alla sköts ner. Houthi-rörelsen har aviserat återupptagande av attacker mot israeliskt-kopplad sjöfart. De irakiska shiamiliserna, som är de mest kapabla kvarvarande proxy-styrkorna och geografiskt närmast amerikanska baser, är det stora okända framöver. Det är ändå värt att notera att detta nätverk är påtagligt försvagat efter två år med israelisk offensiv. Hassan Nasrallah dödades hösten 2024. Hamas är kraftigt reducerat. Hizbollah är en skugga av sitt forna jag jämfört med 2023. Iran använde mer än ett decennium på att bygga dessa kapaciteter – Israel och USA har använt två år på att riva ner dem. Shia och sunni – skiljelinjerna som aldrig helt försvinner Iran är en shiamakt och stöder primärt shia-befolkningar och miliser. De sunnidominerade Gulfstaterna har i åratal sett Iran som sin främsta säkerhetsutmaning. Saudiarabien uttryckte "stark fördömelse" av Irans missilattacker mot Gulf-länderna denna vecka – men sade ingenting till stöd för USA/Israels attack mot Iran. Det är en talande signal: Riyadh är inte på Teherans sida, men inte heller på Washingtons. Ändå finns det ett paradox. Hamas – en sunnirörelse – sörjde Khamenei och hyllade honom som en stödjare av palestiniernas sak. Nordkorea kallade USA för "gangsters". Syrien fördömde attackerna. Den arabiska gatan i Kairo, Bagdad och Karachi upplever detta i stor utsträckning som västerländsk imperialism mot ett muslimskt land, oavsett sekteristisk tillhörighet. Detta är något annat än tidigare krig som förts genom proxyer – denna gång har Iran attackerats på eget territorium med sin högste ledare dödad, vilket ger en starkare emotionell mobiliseringskraft. Ryssland och Kina – de tysta stödjarna Två länder kommer inte att avfyra en enda missil för Iran, men kommer ändå att forma utfallet. Iran har levererat Shahed-drönare i massor till Ryssland för användning i Ukraina, och de två länderna har byggt ett verkligt försvarssamarbete. Kina är beroende av iransk olja och har täta handelsförbindelser med Teheran. Inget av dem kommer att eskalera militärt – men båda kommer att blockera FN-resolutioner, ge diplomatisk täckning och indirekt stärka Irans förhandlingsposition. Detta gör varje föreställning om en snabb politisk uppgörelse illusorisk. Vad betyder detta för portföljerna? Kärnan i riskbilden är Hormuzsundet. Omkring 20 procent av världens oljetransporter passerar genom detta sund, och Iran har kapacitet att hota sjöfarten där även med försvagad militärmakt. En varaktig störning kommer att skicka energipriserna till nivåer vi inte har sett sedan 2022. För försvarssektorn är bilden den motsatta: en konflikt som direkt engagerar USA och kräver kontinuerlig påfyllning av missillager och avancerade precisionsvapen, är precis det scenario som driver efterfrågan inom försvarsindustrin. För silver och kärnenergi beror mycket på om konflikten förstärker trycket för västerländsk energioberoende från instabila regioner – tills vidare pekar alla signaler i den riktningen. Detta är inte över. Det är början på en fas som kan vara i åratal. --- Källor: NRK – Därför attackerar Israel och USA Iran (uppdaterad 03.03.2026): https://www.nrk.no/urix/derfor-angriper-israel-og-usa-iran-1.17788905 NRK – Kriget i Iran: Regimskifte är önsketänkande (03.03.2026): https://www.nrk.no/urix/krigen-i-iran_-_-regimeendring-er-onsketenking-1.17790295 VG – Kriget i Mellanöstern: Frågor och svar (03.03.2026): https://www.vg.no/nyheter/i/ArP98E/krigen-i-midtoesten-spoersmaal-og-svar VG – Så reagerar världen på Iran-attacken och ayatolla-mordet (03.03.2026): https://www.vg.no/nyheter/i/rrlGxK/statsledere-verden-over-reagerer-paa-iran-konflikten FN-sambandet – Kriget mellan Iran, USA och Israel: Detta säger FN (02.03.2026): https://fn.no/nyheter/krigen-mellom-iran-usa-og-israel-dette-sier-fn Etterretningstjenesten – Fokus 2026, Mellanöstern-kapitlet: https://www.etterretningstjenesten.no/publikasjoner/fokus/fokus2026_innhold/Fokus26_Kap7 SNL – Irans försvar: https://snl.no/Irans_forsvar·för 1 tim sedanMycket bra inlägg! Tack för informationen
- ·för 1 tim sedanAtt det föreligger några lätta lösningar här är inte sannolikt och förhandlingar med Iran nu är bara fake news, aktien hålls nere pga detta, men förr eller senare så exploderar efterfrågan, opec kommer att sluta producera mer olja när lagren är fulla, de kommer inte att öka produktionen i närmaste framtid heller. De kommer att pressa upp priset för att kompensera för förlusterna de nu får med tanke på Hormuzsundet.
- ·för 2 tim sedan · ÄndradIrans tre fiender: Den store, den mellanstora och den lilla Satan I den islamiska revolutionens vokabulär har begreppet "Satan" länge använts som en politiskt och religiöst laddad beteckning på Irans förklarade motståndare. Ayatollah Khomeini etablerade "den store Satan" (Shaytan-e Bozorg) som beteckning på USA redan under revolutionen 1979 — ett begrepp som sedan dess har varit ett fast inslag i iransk statlig retorik. USA är den store Satan: imperialismens källa, den som destabiliserar regioner, påtvingar sanktioner och styr världens ordning till egen fördel. Det är Washington som sätter premisserna, och det är Washington Iran håller ansvarigt för årtionden av inblandning i regionen. Europa är den mellanstora Satan — inte oskyldigt, men inte heller ledande. Europeiska makter kritiseras för att okritiskt följa USA, för att ge Israel diplomatisk täckning i internationella forum, och för att ha svikit kärnenergiavtalet (JCPOA) när mod krävdes för att stå emot amerikanska sanktioner. Europa beskrivs som ett redskap, inte en självständig aktör. Israel är den lilla Satan: en stat Iran inte erkänner, och som beskrivs som en illegal regim planterad i hjärtat av den islamiska världen med västerländskt stöd. Efter attackerna 2024 och 2025 har den retoriska temperaturen stigit ytterligare. Detta är en återgivning av iransk statlig retorik för analytiska syften. Så här ser västvärlden ut med Irans ögon. Och detta hat har varat i flera årtionden.. vi ser resultatet av det nu.
- ·för 2 tim sedanEn snabb lösning prisas in https://www.finansavisen.no/energi/2026/03/04/8333850/kan-enda-hoyere-oljepris-oljelagrene-er-snart-fulle
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Oslo Børs
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 141 | - | - | ||
| 383 | - | - | ||
| 33 | - | - | ||
| 50 | - | - | ||
| 1 | - | - |
Högst
307,6VWAP
Lägst
295,7OmsättningAntal
1 172,3 3 892 016
VWAP
Högst
307,6Lägst
295,7OmsättningAntal
1 172,3 3 892 016
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q1-rapport 6 maj |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2025 Q4-rapport 4 feb. | ||
2025 Q3-rapport 29 okt. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 23 juli 2025 | ||
2025 Q1-rapport 30 apr. 2025 | ||
2024 Q4-rapport 5 feb. 2025 |
2025 Q4-rapport
29 dagar sedan
‧1t 33min
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q1-rapport 6 maj |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2025 Q4-rapport 4 feb. | ||
2025 Q3-rapport 29 okt. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 23 juli 2025 | ||
2025 Q1-rapport 30 apr. 2025 | ||
2024 Q4-rapport 5 feb. 2025 |
0,39 USD/aktie
X-dag 13 maj
4,95%Direktavk.
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- ·för 41 min senNATO-chef Rutte stöder USA: "Iran var nära att bli ett hot mot Europa" NATO-chef Mark Rutte kom på torsdagen med ett tydligt uttalande i kölvattnet av missilincidenten över Turkiet på onsdagen, där Natos luftförsvar stoppade en ballistisk missil på väg från Iran in i turkiskt luftrum. "Iran var också nära att bli ett hot mot Europa. Vi stöder Trump i att ha slagit ut Irans atom- och missilkapaciteter", sade Rutte – och tillade att hans intryck är att USA vet vad de gör. Händelsen är geopolitiskt betydelsefull av flera skäl. För det första bekräftar den att Iran faktiskt sköt en ballistisk missil mot ett NATO-land, även om Iran förnekar detta. För det andra visar det att Rutte nu explicit ställer NATO bakom den amerikanska operationen mot Irans militära infrastruktur – något som ger USA starkare diplomatisk ryggtäckning. Det är värt att påminna om att Norge självt har varit i en liknande situation. År 2011 deltog norska F16-flygplan i NATO-operationen i Libyen, där vi släppte 588 bomber – hela 10 procent av alla luftangrepp i operationen. FN-mandatet genom resolution 1973 gav tillstånd att skydda civila, men inte explicit till regimförändring. FN-veteranen Ian Martin, som ledde FN:s planering från april 2011, har sedan dess uttalat att det är svårt att säga exakt när linjen mellan skydd av civila och regimförändring korsades – men att den klart överskreds. Libyen-utskottet drog slutsatsen 2018 att Norge inte bröt mot folkrätten, men folkrättsprofessor Geir Ulfstein vid UiO är oenig och menar att den kungliga resolutionen från 17. juni 2011 visar att FN-mandatet bröts. Frågan om folkrätt är alltså inte svartvit. Den amerikanska operationen mot Iran saknar ett FN-mandat, men NATO-chefen stöder den ändå – precis som Norge 2011 gick längre än många ansåg att FN-mandatet tillät. Dubbelmoralen är inte ny, men den är värd att ha i åtanke. För den som följer försvars- och säkerhetssektorn som investeringstema, är detta en påminnelse om att det geopolitiska trycket som driver efterfrågan på luftvärn, missilförsvar och försvarsinvesteringar generellt, inte är förbigående. Situationen fortsätter att utvecklas snabbt. Källor: ∙ Dagbladet – https://www.dagbladet.no/studio/80616-angrepet-mot-iran/11201194 ∙ Store norske leksikon – https://snl.no/Krigen_i_Libya_2011 ∙ Panorama Nyheter (Ian Martin/FN) – https://www.panoramanyheter.no/diplomati-fn-krig-og-konflikt/helt-klart-at-mandatet-ble-overskredet/331571 ∙ Aftenposten/Geir Ulfstein – https://www.aftenposten.no/meninger/debatt/i/VR8ep1/norge-broet-folkeretten-i-libya-geir-ulfstein ∙ NRK – https://www.nrk.no/urix/utvalg-om-libya-bombing_-politikerne-hadde-svaert-begrenset-kunnskap-1.14205087
- ·för 1 tim sedanVem står bakom Iran – och vad betyder det för marknaderna? Operation Epic Fury den 28 februari 2026 förändrade Mellanöstern på timmar. USA och Israel dödade ayatolla Khamenei och slog ut stora delar av Irans militära infrastruktur. Men en stat som Iran försvinner inte när ledaren faller. Frågan marknaderna nu ställer sig är inte om kriget är över – det är vem som kommer att hålla det igång, och hur länge. Motståndsaxeln – försvagad, men inte borta Iran har i flera decennier byggt ett regionalt nätverk av icke-statliga aktörer: Hizbollah i Libanon, Houthi-rörelsen i Jemen och shiamiliser i Irak. Norsk underrättelsetjänst beskriver detta som "motståndsaxeln". Hizbollah avfyrade raketer mot Israel omedelbart efter Khameneis död – alla sköts ner. Houthi-rörelsen har aviserat återupptagande av attacker mot israeliskt-kopplad sjöfart. De irakiska shiamiliserna, som är de mest kapabla kvarvarande proxy-styrkorna och geografiskt närmast amerikanska baser, är det stora okända framöver. Det är ändå värt att notera att detta nätverk är påtagligt försvagat efter två år med israelisk offensiv. Hassan Nasrallah dödades hösten 2024. Hamas är kraftigt reducerat. Hizbollah är en skugga av sitt forna jag jämfört med 2023. Iran använde mer än ett decennium på att bygga dessa kapaciteter – Israel och USA har använt två år på att riva ner dem. Shia och sunni – skiljelinjerna som aldrig helt försvinner Iran är en shiamakt och stöder primärt shia-befolkningar och miliser. De sunnidominerade Gulfstaterna har i åratal sett Iran som sin främsta säkerhetsutmaning. Saudiarabien uttryckte "stark fördömelse" av Irans missilattacker mot Gulf-länderna denna vecka – men sade ingenting till stöd för USA/Israels attack mot Iran. Det är en talande signal: Riyadh är inte på Teherans sida, men inte heller på Washingtons. Ändå finns det ett paradox. Hamas – en sunnirörelse – sörjde Khamenei och hyllade honom som en stödjare av palestiniernas sak. Nordkorea kallade USA för "gangsters". Syrien fördömde attackerna. Den arabiska gatan i Kairo, Bagdad och Karachi upplever detta i stor utsträckning som västerländsk imperialism mot ett muslimskt land, oavsett sekteristisk tillhörighet. Detta är något annat än tidigare krig som förts genom proxyer – denna gång har Iran attackerats på eget territorium med sin högste ledare dödad, vilket ger en starkare emotionell mobiliseringskraft. Ryssland och Kina – de tysta stödjarna Två länder kommer inte att avfyra en enda missil för Iran, men kommer ändå att forma utfallet. Iran har levererat Shahed-drönare i massor till Ryssland för användning i Ukraina, och de två länderna har byggt ett verkligt försvarssamarbete. Kina är beroende av iransk olja och har täta handelsförbindelser med Teheran. Inget av dem kommer att eskalera militärt – men båda kommer att blockera FN-resolutioner, ge diplomatisk täckning och indirekt stärka Irans förhandlingsposition. Detta gör varje föreställning om en snabb politisk uppgörelse illusorisk. Vad betyder detta för portföljerna? Kärnan i riskbilden är Hormuzsundet. Omkring 20 procent av världens oljetransporter passerar genom detta sund, och Iran har kapacitet att hota sjöfarten där även med försvagad militärmakt. En varaktig störning kommer att skicka energipriserna till nivåer vi inte har sett sedan 2022. För försvarssektorn är bilden den motsatta: en konflikt som direkt engagerar USA och kräver kontinuerlig påfyllning av missillager och avancerade precisionsvapen, är precis det scenario som driver efterfrågan inom försvarsindustrin. För silver och kärnenergi beror mycket på om konflikten förstärker trycket för västerländsk energioberoende från instabila regioner – tills vidare pekar alla signaler i den riktningen. Detta är inte över. Det är början på en fas som kan vara i åratal. --- Källor: NRK – Därför attackerar Israel och USA Iran (uppdaterad 03.03.2026): https://www.nrk.no/urix/derfor-angriper-israel-og-usa-iran-1.17788905 NRK – Kriget i Iran: Regimskifte är önsketänkande (03.03.2026): https://www.nrk.no/urix/krigen-i-iran_-_-regimeendring-er-onsketenking-1.17790295 VG – Kriget i Mellanöstern: Frågor och svar (03.03.2026): https://www.vg.no/nyheter/i/ArP98E/krigen-i-midtoesten-spoersmaal-og-svar VG – Så reagerar världen på Iran-attacken och ayatolla-mordet (03.03.2026): https://www.vg.no/nyheter/i/rrlGxK/statsledere-verden-over-reagerer-paa-iran-konflikten FN-sambandet – Kriget mellan Iran, USA och Israel: Detta säger FN (02.03.2026): https://fn.no/nyheter/krigen-mellom-iran-usa-og-israel-dette-sier-fn Etterretningstjenesten – Fokus 2026, Mellanöstern-kapitlet: https://www.etterretningstjenesten.no/publikasjoner/fokus/fokus2026_innhold/Fokus26_Kap7 SNL – Irans försvar: https://snl.no/Irans_forsvar·för 1 tim sedanMycket bra inlägg! Tack för informationen
- ·för 1 tim sedanAtt det föreligger några lätta lösningar här är inte sannolikt och förhandlingar med Iran nu är bara fake news, aktien hålls nere pga detta, men förr eller senare så exploderar efterfrågan, opec kommer att sluta producera mer olja när lagren är fulla, de kommer inte att öka produktionen i närmaste framtid heller. De kommer att pressa upp priset för att kompensera för förlusterna de nu får med tanke på Hormuzsundet.
- ·för 2 tim sedan · ÄndradIrans tre fiender: Den store, den mellanstora och den lilla Satan I den islamiska revolutionens vokabulär har begreppet "Satan" länge använts som en politiskt och religiöst laddad beteckning på Irans förklarade motståndare. Ayatollah Khomeini etablerade "den store Satan" (Shaytan-e Bozorg) som beteckning på USA redan under revolutionen 1979 — ett begrepp som sedan dess har varit ett fast inslag i iransk statlig retorik. USA är den store Satan: imperialismens källa, den som destabiliserar regioner, påtvingar sanktioner och styr världens ordning till egen fördel. Det är Washington som sätter premisserna, och det är Washington Iran håller ansvarigt för årtionden av inblandning i regionen. Europa är den mellanstora Satan — inte oskyldigt, men inte heller ledande. Europeiska makter kritiseras för att okritiskt följa USA, för att ge Israel diplomatisk täckning i internationella forum, och för att ha svikit kärnenergiavtalet (JCPOA) när mod krävdes för att stå emot amerikanska sanktioner. Europa beskrivs som ett redskap, inte en självständig aktör. Israel är den lilla Satan: en stat Iran inte erkänner, och som beskrivs som en illegal regim planterad i hjärtat av den islamiska världen med västerländskt stöd. Efter attackerna 2024 och 2025 har den retoriska temperaturen stigit ytterligare. Detta är en återgivning av iransk statlig retorik för analytiska syften. Så här ser västvärlden ut med Irans ögon. Och detta hat har varat i flera årtionden.. vi ser resultatet av det nu.
- ·för 2 tim sedanEn snabb lösning prisas in https://www.finansavisen.no/energi/2026/03/04/8333850/kan-enda-hoyere-oljepris-oljelagrene-er-snart-fulle
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Oslo Børs
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 141 | - | - | ||
| 383 | - | - | ||
| 33 | - | - | ||
| 50 | - | - | ||
| 1 | - | - |
Högst
307,6VWAP
Lägst
295,7OmsättningAntal
1 172,3 3 892 016
VWAP
Högst
307,6Lägst
295,7OmsättningAntal
1 172,3 3 892 016
Mäklarstatistik
Ingen data hittades