Riksbanken avvaktar – så påverkas plånboken om omvärldsläget förvärras

Med tanke på det osäkra omvärldsläget var beslutet från Riksbanken att lämna räntan oförändrad väntat. Men bakom siffrorna döljer sig en dramatisk scenförändring. Så sent som i januari stod dörren för en sänkning på glänt, men den senaste tidens oro i Mellanöstern har effektivt slagit igen den.

Geopolitiken ritar om kartan

Spelplanen har snabbt ritats om och Riksbankens nuvarande ”vänta-och-se”-hållning får ses som rimlig. Trots att den inhemska konsumtionen och arbetsmarknaden är i behov av stöttning, bakbinds Riksbanken av risken för ny, stigande inflation.

Med erfarenheterna från 2022 i färskt minne är man nog från Riksbankens håll väldigt vaksamma på hur snabbt dyrare olja och gas kan påverka företagens prissättningsbeteende och i slutändan sippra ner till hushållen.

Kronan – en försvårande omständighet

Att den svenska kronan dessutom försvagats med 7 % mot dollarn sedan slutet av januari gör inte saken lättare. Denna försvagning innebär en förhöjd inflationsrisk då allt vi importerar – inte minst olja som prissätts i dollar – blir dyrare.

Risken för stagflation och hushållens oro

Det vi alla borde vara mest rädda för här är risken för stagflation – en miljö med svag tillväxt och envist hög inflation. Det är inte huvudscenariot men ju längre rådande läge består, desto mer ökar sannolikheten.

Och stiger hushållens inflationsförväntningar, ja då lär de hålla ännu hårdare i plånboken framåt. Med 2022 års prischock färskt i minnet sitter rädslan i väggarna, och om hushållen drar i nödbromsen nu kan det allvarligt störa den nödvändiga återhämtningen i svensk ekonomi.

Samtidigt ska vi komma ihåg att nuvarande räntenivåer på 1,75 % inte är speciellt åtstramande i ett historiskt perspektiv och sjösatta politiska initiativ ger välbehövligt stöd till tillväxten.

Vad kan det här betyda för din plånbok?

På den positiva sidan: Vi ser nu äntligen skattesänkningar på arbete, sänkt matmoms, sänkt skatt på ISK-sparande och reallöneökningar som faktiskt ger mer kvar i plånboken efter inflationen. Det är den “krockkudde” som många hushåll behöver efter några tuffa år.

Men orosmolnen hopar sig: Om energipriserna biter sig fast på höga nivåer på grund av konflikten i Mellanöstern, riskerar vi en “dubbelstöt” mot hushållskassan:

1. Dyrare vardag: Priserna vid pumpen har redan börjat krypa uppåt, och om olje- och gaspriserna förblir höga kommer det ofrånkomligen att pressa upp priserna på allt från livsmedel till transporter. Importinflationen via den svaga kronan gör dessutom att utlandssemestern och importerade varor blir fortsatt dyra.
2. Räntan dröjer kvar: Den som hoppats på fortsatt lägre räntor får nog lov att tänka om som läget fortskrider just nu. Riksbankens nästa steg är förmodligen att höja och inte sänka räntan. Svenska marknadsräntor har också kommit upp. Med andra ord, räkna inte med att bolåneräntor ska komma ned i närtid.

Slutsatsen? Vi går mot en period av ökad osäkerhet. Även om politiska reformer och löneökningar ger oss mer pengar att röra oss med, riskerar de externa prischockerna att äta upp det utrymmet. Det här skapar en försiktighet bland hushållen, en sund sådan kan man argumentera för, men det ökar samtidigt sannolikheten för att en negativ spiral drar igång i ekonomin.

Detta är Riksbankens största huvudvärk just nu, att försöka stötta ekonomin samtidigt som de potentiellt måste handskas med en stigande inflation igen. To be continued…

Tack för din tid!

/Calle