På fredag 8 mars är det internationella kvinnodagen och Finwire har gjort en sammanställning av jämställdheten på Stockholmsbörsen och bolagsstyrelser runtom i Europa. På flera fronter går utvecklingen framåt, samtidigt som rapporter visar att det finns mycket kvar att göra.
Efter fyra år på posten valde Helena Helmersson att avgå som vd för H&M. Detta gör att det endast finns en kvinnlig vd kvar på Stockholmsbörsens OMXS30-index, nämligen Sinchs vd Laurinda Pang.
Just jämställdhet och mångfald bland bolagens ledningar har diskuterats i flera år och enligt stiftelsen Allbright som arbetar med just dessa frågor svängde pendeln under 2023 vad gäller mängden kvinnor på börsens chefsposter.
Allbright har i en rapport sammanställt tre olika listor – en grön lista, en gul lista och en röd lista. De gröna bolagen avser de bolag som uppnår en jämn könsfördelning i ledningen (40/60) medan de röda bolagen helt saknar kvinnor i ledningen.
Enligt rapporten som Allbright gav ut under 2023 så ökade för första gången på fyra år andelen bolag på den gröna listan med 6 procentenheter. Den utgör nu en fjärdedel av börsens bolag samtidigt som andelen bolag minskade på den röda listan. Störst antal bolag finner man dock på den gula listan som utgör bolag som inte når upp till en jämn könsfördelning.
Kvinnor i bolagsstyrelser
Ser man istället till andelen kvinnor i de största svenska bolagsstyrelserna har siffran dubblerats sedan millennieskiftet och uppgår idag till 36,6 procent. Antalet kvinnliga styrelseordförande i Sverige är 32.
Enligt Ekonomifakta ser man även en ökning bland kvinnor i bolagsstyrelser i Europa. Inom EU uppgick andelen kvinnor år 2023 till nära 34 procent i större noterade börsbolag.
Mellan länderna ser man dock en stor skillnad. Det mest jämställda landet sett till andelen kvinnor i bolagsstyrelser är Frankrike på cirka 46 procent. Norge ligger på en andraplats med drygt 43 procent. Vad som anses ha bidragit till Norges höga siffra är att landet införde en kvoteringslag under 2006.
Hur effektiv metoden är har dock varit omdebatterad. Studier visar att antalet kvinnor nödvändigtvis inte blir fler med hjälp av kvotering då det istället för att dra nya kvinnor in i ledning snarare genererar fler uppdrag för redan etablerade kvinnor.
Sverige hamnar strax över snittet bland EU-länderna som ligger på 33,8 procent. Allra sämst bland de europeiska länderna är Cypern där endast 8,2 procent består av kvinnliga styrelsemedlemmar.
Källor:
https://sverigesradio.se/artikel/bara-ett-av-borsens-toppbolag-har-kvinnlig-vd-skandal
https://omni.se/en-kvinnlig-vd-pa-omxs30-efter-helmerssons-sorti/a/eJ98g9
https://www.allbright.se/https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/jamstalldhet/kvinnor-i-chefsposition/
https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/jamstalldhet/kvinnor-i-styrelser/
Historiskt är det en dålig idé att använda kvinnor på ekonomiska viktiga platser. Rent politiskt är det en katastrof bara iden att stänga ned energi försörjningen kostar miljarder . I el pris höjning inflation och arbetslöshet. Dett för tre tokiga fruntimmer som saknar ekonomisk skolning maggan stenrik anni löv. S kallade politiker mn det räcker ju inte där det krig som pågår i förorterna är ju en konsekvens av kvinnors vård behov . Kvinnors ultimata uppträdande är ju att på ett styrelsemöte amma barn och kasta en full skiten blöja in på styrelse bordet. De är knappast lämpligt att kvinnor… Läs mer »
Kanske borde lära dig att skriva, innan du på detta subtila sätt kommenterar kompetens och annat i den riktningen?
Ni skriver att en anledning till Norges andel kvinnor är kvoteringslagen. Ni skriver dock inget om varför procenten är så hög i Frankrike? Förmodar då att ingen kvoteras och då borde det ju vara extra intressant att ta reda på varför.