Frida Bratt
Terminen är i full gång för landets studenter, och många kämpar för att få studentekonomin att gå ihop. Här är bästa hacksen för att båda minska utgifterna och boosta inkomsterna – och vad du absolut inte får glömma.
Gör en (ärlig!) budget!
Ett första steg att verkligen få ihop inkomster och utgifter är att göra en budget.
Inkomsterna för en student som tar fullt studiemedel 2025 är:
Studiebidrag: 4092 kr
Studielån: 9408 kr
Totalt: 13500 kr
Utgifterna varierar givetvis, men som ett exempel skulle det kunna se ut ungefär så här:
Fasta utgifter:
Hyra: 5000 kr
Mat: 3000 kr
Försäkring: 100 kr
Övriga abonnemang: 350 kr
Totalt: 8450 kr
Rörliga utgifter:
Kurslitteratur: 800 kr
Kollektivtrafik: 650 kr
Shopping/nöje/fritid: 2200 kr
Totalt: 3650 kr
De samlade utgifterna i den här budgeten uppgår till 12100 kronor. Det ger 1400 kr över att leva för (eller spara!).
När du nu vet vad du har att röra med så är det lättare att strukturera ekonomin, få koll på den och eventuellt vidta åtgärder för att få ned utgifterna eller utöka inkomsterna.
Hacks för att pressa utgifterna
Ibland gäller det att vara lite kreativ. De flesta vet att det är billigare att ha matlåda än att äta på restaurang, så kanske gör du det redan. Men det går också att göra något roligt av att minska utgifterna. Det kan exempelvis vara att ha ”matlådemaraton” med vänner, där ni tillsammans lagar ett antal rätter som ni sedan har i matlåda. Många rätter, många matlådor – pengar att spara.
När ni handlar är det också klokt att handla grönsaker efter säsong, exempelvis rotfrukter nu på hösten. Vegetariskt är ofta billigare än kött, vilket kan vara bra att tänka på.
Självklart ska du se till att nyttja studentrabatter så gott det bara går. Det kan innebära rabatter på olika butiker, gym, resor och andra nöjen. Kanske hittar du också gratis inträden till exempelvis muséer. Gå in på Mecenat.com så hittar du massor med rabatter och kampanjer.
Självklart gäller det också att ha stenkoll på second hand-marknaden, givetvis för kläder och möbler, men också för exempelvis kurslitteratur. Kolla om det finns någon sida för byte eller försäljning av kurslitteratur på Marketplace kopplad till den högskola/universitet där du studerar.
Framför allt gäller det nog att planera, både måltider och aktiviteter, och tygla impulsköpen. Det är det impulsiva som ofta blir dyrt.
Hacks för att utöka inkomsterna
Kolla om du har rätt till bostadsbidrag. Det gör du på Försäkringskassans hemsida. Du kan ha rätt till bostadsbidrag om du har en inkomst som är under 87000 kronor och du betalar mer än 1800 kronor i månaden för din bostad. Som mest kan du ha rätt till ett bidrag på 1300 kronor i månaden.
Ett annat sätt att få ned kostnaderna är givetvis att dela bostad med någon för att få ned dina kostnader. Många studenter bor redan i studentkorridor och har kanske inte denna möjlighet, men för andra kan det vara värt att tänka till kring.
Att jobba extra är ett självklart sätt att få in extra, men här gäller det dels att se till att studierna inte påverkas negativt – du förväntas ju studera på heltid – dels hålla koll på fribeloppet. Mer om det senare.
Relativt passiva inkomster kan ge ett välkommet tillskott i kassan. Att delta i webbaserade marknadsundersökningar kostar begränsat med tid, och du kan få några tior per undersökning. Många bäckar små! Ibland ger undersökningsföretagen istället presentkort på butiker och restauranger eller biobiljetter.
En annan passiv inkomst är att hyra ut saker du äger. Det kan exempelvis vara ett tält eller en cykel. Det finns flera tjänster där du enkelt kan lägga ut din uthyrning och få in en slant, exempelvis Hygglo.
Så fungerar stipendium
Ett sätt att få ett lite mer rejält ekonomiskt tillskott är att ansöka om stipendium, alltså ett ekonomiskt bidrag som kan komma från en stiftelse, en förening eller ett företag exempelvis. Det finns mängder av stipendier att söka, så utmaningen är snarare att hitta rätt. Det finns flera stipendiedatabaser att använda, som alla endast är en googling bort. Kolla gärna om du kan hitta ett stipendium med anknytning till den högskola där du studerar, eller din födelseort, idrottsförening, fackförbund eller annat. Var beredd på att lägga lite tid på att utforma ansökan så att dina chanser ökar. Kolla noga vilka krav som gäller.
Jobba extra som student
Om du vill jobba extra medan du studerar för att utöka kassan finns några saker att ha koll på. Dels är det bra att veta att det finns ett fribelopp – du betalar ingen skatt på inkomster upp till 24873 kronor.
Men det finns även andra beloppsgränser du behöver hålla koll på. Arbetar du för mycket kan nämligen ditt studiemedel påverkas. Hur mycket du får tjäna innan studiemedlet minskas beror på i vilken takt du studerar och under hur många veckor per termin.
Om du exempelvis studerar på heltid i 20 veckor per termin, och får studiemedel därefter, så får du tjäna 113901 kronor under det kalenderhalvåret innan studiemedlet påverkas.
En person som studerar på halvfart (50 %) under 15 veckor får tjäna 185084 kronor per kalenderhalvår innan studiemedlet påverkas.
Du kan enkelt räkna efter själv på CSN:s hemsida vad som gäller för dig.
Om du tjänar mer än du får
Om du får in lön som ligger över beloppsgränserna kommer ditt studiemedel att minskas.
Om du exempelvis har en beloppsgräns på 113901 kronor, men får in 150000 kronor så kommer mellanskillnaden att multipliceras med 0,61. Det innebär att studiemedlet minskas med 22020 kronor den terminen.
Spara som student
Att sätta av lite, det kan handla om en hundralapp, till en buffert är första prioritet. Att ha en liten buffert skapar trygghet och kan komma väl till pass om du exempelvis ska till tandläkaren, om du plötsligt behöver resa någonstans eller om något går sönder.
Om du redan har en buffert, och du har möjlighet, så är det väl värt att försöka sätta av någon hundralapp eller två i ett mer långsiktigt sparande. Det kan handla om att bygga upp ett sparande som kan bli till en insats till en lägenhet, eller som möjliggör annat i livet.
Ett långsiktigt sparande bör placeras i aktiefonder, för att få möjlighet att växa under spartiden.
Om man tänker sig att avkastningen är 8 procent per år i snitt, vilket är så som det ungefär har sett ut historiskt så gör ränta på ränta-effekten att sparandet växer så här:
200 kr/mån i 10 år = 36257 kr
300 kr/mån i 10 år = 54385 kr
500 kr/mån i 10 år = 90 642 kr
Det är ingen dålig summa att ha med sig.
Ska jag betala av extra på CSN-lånet?
Jag får ofta frågan om det är en bra idé att betala av extra för att ”bli av” med CSN-lånet. Och självklart är det en magisk känsla när studielånet är avbetalat. Men faktum är att CSN-lånet är ett fördelaktigt lån. Räntan ligger på 1,981 procent för 2025, vilket är lägre än bolåneräntan och definitivt lägre än räntor på andra lån, så som konsumtionslån. En anledning till det är att du inte har någon avdragsrätt på CSN-lån, istället betalar du en lägre ränta direkt.
Om du ska betala av på lån är prioriteringsordningen därför absolut att betala av på konsumtionslån och blancolån först. Här får du bara dra av för hälften av räntekostnaderna, och efter årsskiftet tas avdragsrätten bort helt för lån utan säkerhet.
Därefter bör du prioritera att amortera på bolånet, som har en högre ränta än CSN-lånet. Och därefter bör prioriteringen av amortering på CSN-lånet komma.
/Frida
