Data visar: Volatiliteten lägre på 2000-talet med Trump än utan Trump

Det är lätt att få intrycket att börsen har blivit mer ryckig under Donald Trumps tid vid makten. Intrycket har inte minst förstärkts i samband med USA:s tullsmocka mot omvärlden våren 2025

Men speglar dessa kraftiga rörelser i enskilda tillgångar också en mer volatil börs som helhet?

Finwire har undersökt hur mycket volatiliteten, alltså svängningarna i procent, skiljer sig åt under 2000-talet mellan perioder med Trump som president och perioder utan honom. Analysen omfattar både den amerikanska aktiemarknaden, mätt med S&P 500-indexet, och Stockholmsbörsen via OMXS30.

För USA har analysen även breddats till att omfatta VIX-indexet, det så kallade skräckindexet, som speglar optionsmarknadens prissättning av förväntade svängningar i S&P 500 den kommande månaden.

Två år med exceptionella ekonomiska chocker har uteslutits ur jämförelsen: finanskrisåret 2008 och pandemiåret 2020.

Slutsatsen är något överraskande. Oavsett om volatiliteten mäts i faktiska börsrörelser eller i marknadens förväntningar, och oavsett om jämförelsen görs på års-, månads- eller veckonivå, har volatiliteten varit lägre under Trump-perioderna än under övriga delar av 2000-talet. Det gäller både i USA och i exportberoende Sverige.

Att Trumps presidentskap sammanfaller med en period av lägre volatilitet betyder dock inte nödvändigtvis att politiken i sig har minskat osäkerheten. Marknaden i stort kan ha uppfattat risken som mer hanterbar, trots återkommande utspel och snabba rörelser i enskilda tillgångar.

Vi kan konstatera att osäkerheten ofta har varit koncentrerad till specifika aktier, sektorer eller råvaror, snarare än till hela marknaden, vilket har dämpat genomslaget på indexnivå.

Samtidigt kan investerare gradvis ha lärt sig att tolka presidentens ofta förhandlingsdrivna retorik. Med tiden har utspelen diskonterats snabbare, vilket bidragit till att begränsa effekterna på den breda marknaden.

Under Trumps styre har heller inga större börsras inträffat. De kraftigaste nedgångarna har stannat vid korrigeringar snarare än utvecklats till breda kriser.

När Trumpadministrationen presenterade sina tullplaner våren 2025 föll S&P 500 som mest 4,8 procent under en enskild handelsdag, den största dagliga nedgången sedan pandemin.

Indexet har även vid tillfällen fallit mer än 10 procent från tidigare toppnivåer, vilket räknas som en teknisk korrigering, men utan att övergå i en längre marknadskris.

Tidiga faser av Trumps perioder har dessutom präglats av relativt svaga börsstarter. Under de första 50 handelsdagarna av hans andra mandatperiod var S&P 500 omkring 6,4 procent lägre.

Sammantaget handlar det därmed om kortvariga nedgångar snarare än strukturella kriser, vilket bidrar till att hålla den samlade volatiliteten nere.

Det utesluter dock inte kraftiga rörelser i enskilda tillgångar. Aktier, råvaror (till exempel koppar) och hela sektorer, (till exempel försvarsaktier, energibolag och industriföretag med stor handelsexponering) har vid upprepade tillfällen reagerat kraftigt på politiska utspel.

För ett exportberoende land som Sverige har påverkan varit särskilt tydlig inom tillverkningsindustrin, där stål-, elektronik- och fordonskomponenter hör till de mest utsatta områdena, men även handeln i stort har påverkats.

Källa och metod: Realiserad volatilitet beräknad från dagliga stängningskurser för S&P 500. Förväntad volatilitet baseras på VIX-index (Cboe), via Federal Reserve Bank of St. Louis (FRED). Medianvärden har använts vid aggregering. Period 2000-2025, exklusive 2008 och 2020. Trump-perioder avser 2017-2019 samt 2025.

Även för svensk del har volatiliteten alltså varit lägre under Trump-perioderna än under övriga delar av 2000-talet, med tillägget att här är skillnaderna ännu större.

Källa och metod: Realiserad volatilitet beräknad från dagliga stängningskurser för OMXS30 (Investing.com). Period 2000-2025, exklusive 2008 och 2020. Trump-perioder avser 2017-2019 samt 2025.