2025 Q3-rapport
79 dagar sedan1t 14min
0,55 DKK/aktie
Senaste utdelning
0,31%Direktavk.
Orderdjup
Nasdaq Copenhagen
Antal
Köp
1 224 987
Sälj
Antal
1 267 159
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 50 | - | - | ||
| 835 | - | - | ||
| 11 679 | - | - | ||
| 862 | - | - | ||
| 150 | - | - |
Högst
183,35VWAP
Lägst
177,95OmsättningAntal
405,3 2 251 018
VWAP
Högst
183,35Lägst
177,95OmsättningAntal
405,3 2 251 018
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
| 2025 Q4-rapport | 5 feb. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
| 2025 Q3-rapport | 5 nov. 2025 | |
| 2025 Q2-rapport | 13 aug. 2025 | |
| 2025 Q1-rapport | 6 maj 2025 | |
| Årsstämma 2025 | 8 apr. 2025 | |
| 2024 Q4-rapport | 5 feb. 2025 |
Kunder har även besökt
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
·för 17 tim sedanUSA, kärnkraft och Grönland: Debatten ingen vågar ta I december 2025 hände två saker i USA som alldeles för få kopplar samman: Donald Trump fick ett direkt ekonomiskt intresse i framtidens kärnkraft genom ett 50/50-avtal mellan Trump Media & Technology Group och TAE Technologies — och några dagar senare pausade USA alla stora havsbaserade vindkraftsprojekt. Det var ingen slump. Det var en politisk signal. När en sittande president får ekonomiska intressen i ett energibolag, ändrar energipolitiken karaktär. Och när samma president i Davos går i frontalangrepp på vindkraftverk, medan hans regering stoppar havsbaserad vindkraft i hela landet, då är det inte bara retorik. Det är strategi. USA står i en global kamp om framtidens energiförsörjning. Kärnkraft — både fission och fusion — är tillbaka som en geopolitisk maktfaktor. Men USA saknar något helt avgörande: uran. Landet vill bort från beroendet av Ryssland och Kazakstan, som idag sitter tungt på både uranproduktion och anrikning. Därför letar USA efter nya, stabila, västerländska råvarukällor. Och här dyker Grönland upp. Inte som ett exotiskt territorium, utan som ett råvarucentrum med några av världens största outnyttjade fyndigheter av uran, torium och sällsynta jordartsmetaller. Det är precis de material som avgör vem som kontrollerar framtidens energiteknik — och därmed framtidens globala maktbalans. Grönland ligger nära USA, är en del av riksgemenskapen och därmed NATO, och är redan integrerat i amerikansk säkerhetsstruktur via Thulebasen. För USA är Grönland inte bara intressant. Det är idealiskt. Men det finns ett stort hinder: Grönland har förbjudit uranbrytning. Danmark stöder detta. Och så länge det är i kraft kan USA inte få tillgång till de råvaror som kan säkra landets energioberoende under de närmaste 50–100 åren. Därför är Grönland idag inte en lösning för USA — utan en lockande möjlighet. En möjlighet som bara blir mer attraktiv ju mer pressad USA:s energisektor blir. Och ju mer kärnkraft fyller i amerikansk politik, desto mer kommer Grönland att fylla i amerikansk strategi. Det är denna kombination av enorma råvaror och politiska barriärer som förklarar varför USA historiskt har visat intresse för att få större kontroll över Grönland. Inte nödvändigtvis genom köp eller annektering — utan genom inflytande, påtryckningar, investeringar och säkerhetspolitik. För om USA ägde Grönland, skulle de inte vara begränsade av danska eller grönländska beslut om uranbrytning. De skulle ha fri tillgång till de råvaror som kan avgöra vem som vinner kapplöpningen om framtidens energi. Därför är det naivt att tro att vi har hört det sista i denna saga. Och det är ännu mer naivt att tro att "stop work"-ordern mot havsbaserad vindkraft var ett enskilt fall. När kärnkraftens framtid står på spel, och när råvarorna ligger i Arktis, då kommer USA att agera därefter.
·för 1 dag sedanBra att Henrik meddelade att han inte ville slösa tid på att lyssna på talet - visar vem som fokuserar bäst.... Vestas har en stark produkt i pipelinen - och är på väg in i en skarp omstrukturering.
·för 1 dag sedanTrump attackerar direkt vindkraftverk i sitt tal just nu
·för 1 dag sedanJa, vi är ju dumma människor. Han är ju inte särskilt klok.
·för 1 dag sedan · ÄndradÄven det lilla har sin rätt. Vestas har tagit en order i Sydkorea på 31 megawatt, MW, vilket är vindturbintillverkarens första annonserade order i år. Det handlar om leverans av fem turbiner av typen V162-6,2 MW. Turbinerna planeras levereras i år och förväntas vara i drift 2027. Ordern inkluderar dessutom ett 20-årigt serviceavtal. Beställare är Kolon Global Corporation, som ska använda turbinerna till ett projekt vid namn Uljin Giseong. MarketWire
·för 1 dag sedan · Ändradshorts 3,09% ett fall igen det måste snart komma fokus på nya order och rapporten det brukar starta ca 10 börsdagar innan men trumph spökar
·för 20 tim sedanVestas sämst från start efter de första 15 min.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
2025 Q3-rapport
79 dagar sedan1t 14min
0,55 DKK/aktie
Senaste utdelning
0,31%Direktavk.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- ·för 17 tim sedanUSA, kärnkraft och Grönland: Debatten ingen vågar ta I december 2025 hände två saker i USA som alldeles för få kopplar samman: Donald Trump fick ett direkt ekonomiskt intresse i framtidens kärnkraft genom ett 50/50-avtal mellan Trump Media & Technology Group och TAE Technologies — och några dagar senare pausade USA alla stora havsbaserade vindkraftsprojekt. Det var ingen slump. Det var en politisk signal. När en sittande president får ekonomiska intressen i ett energibolag, ändrar energipolitiken karaktär. Och när samma president i Davos går i frontalangrepp på vindkraftverk, medan hans regering stoppar havsbaserad vindkraft i hela landet, då är det inte bara retorik. Det är strategi. USA står i en global kamp om framtidens energiförsörjning. Kärnkraft — både fission och fusion — är tillbaka som en geopolitisk maktfaktor. Men USA saknar något helt avgörande: uran. Landet vill bort från beroendet av Ryssland och Kazakstan, som idag sitter tungt på både uranproduktion och anrikning. Därför letar USA efter nya, stabila, västerländska råvarukällor. Och här dyker Grönland upp. Inte som ett exotiskt territorium, utan som ett råvarucentrum med några av världens största outnyttjade fyndigheter av uran, torium och sällsynta jordartsmetaller. Det är precis de material som avgör vem som kontrollerar framtidens energiteknik — och därmed framtidens globala maktbalans. Grönland ligger nära USA, är en del av riksgemenskapen och därmed NATO, och är redan integrerat i amerikansk säkerhetsstruktur via Thulebasen. För USA är Grönland inte bara intressant. Det är idealiskt. Men det finns ett stort hinder: Grönland har förbjudit uranbrytning. Danmark stöder detta. Och så länge det är i kraft kan USA inte få tillgång till de råvaror som kan säkra landets energioberoende under de närmaste 50–100 åren. Därför är Grönland idag inte en lösning för USA — utan en lockande möjlighet. En möjlighet som bara blir mer attraktiv ju mer pressad USA:s energisektor blir. Och ju mer kärnkraft fyller i amerikansk politik, desto mer kommer Grönland att fylla i amerikansk strategi. Det är denna kombination av enorma råvaror och politiska barriärer som förklarar varför USA historiskt har visat intresse för att få större kontroll över Grönland. Inte nödvändigtvis genom köp eller annektering — utan genom inflytande, påtryckningar, investeringar och säkerhetspolitik. För om USA ägde Grönland, skulle de inte vara begränsade av danska eller grönländska beslut om uranbrytning. De skulle ha fri tillgång till de råvaror som kan avgöra vem som vinner kapplöpningen om framtidens energi. Därför är det naivt att tro att vi har hört det sista i denna saga. Och det är ännu mer naivt att tro att "stop work"-ordern mot havsbaserad vindkraft var ett enskilt fall. När kärnkraftens framtid står på spel, och när råvarorna ligger i Arktis, då kommer USA att agera därefter.
- ·för 1 dag sedanBra att Henrik meddelade att han inte ville slösa tid på att lyssna på talet - visar vem som fokuserar bäst.... Vestas har en stark produkt i pipelinen - och är på väg in i en skarp omstrukturering.
- ·för 1 dag sedanTrump attackerar direkt vindkraftverk i sitt tal just nu·för 1 dag sedanJa, vi är ju dumma människor. Han är ju inte särskilt klok.
- ·för 1 dag sedan · ÄndradÄven det lilla har sin rätt. Vestas har tagit en order i Sydkorea på 31 megawatt, MW, vilket är vindturbintillverkarens första annonserade order i år. Det handlar om leverans av fem turbiner av typen V162-6,2 MW. Turbinerna planeras levereras i år och förväntas vara i drift 2027. Ordern inkluderar dessutom ett 20-årigt serviceavtal. Beställare är Kolon Global Corporation, som ska använda turbinerna till ett projekt vid namn Uljin Giseong. MarketWire
- ·för 1 dag sedan · Ändradshorts 3,09% ett fall igen det måste snart komma fokus på nya order och rapporten det brukar starta ca 10 börsdagar innan men trumph spökar·för 20 tim sedanVestas sämst från start efter de första 15 min.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Nasdaq Copenhagen
Antal
Köp
1 224 987
Sälj
Antal
1 267 159
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 50 | - | - | ||
| 835 | - | - | ||
| 11 679 | - | - | ||
| 862 | - | - | ||
| 150 | - | - |
Högst
183,35VWAP
Lägst
177,95OmsättningAntal
405,3 2 251 018
VWAP
Högst
183,35Lägst
177,95OmsättningAntal
405,3 2 251 018
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
| 2025 Q4-rapport | 5 feb. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
| 2025 Q3-rapport | 5 nov. 2025 | |
| 2025 Q2-rapport | 13 aug. 2025 | |
| 2025 Q1-rapport | 6 maj 2025 | |
| Årsstämma 2025 | 8 apr. 2025 | |
| 2024 Q4-rapport | 5 feb. 2025 |
2025 Q3-rapport
79 dagar sedan1t 14min
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
| 2025 Q4-rapport | 5 feb. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
| 2025 Q3-rapport | 5 nov. 2025 | |
| 2025 Q2-rapport | 13 aug. 2025 | |
| 2025 Q1-rapport | 6 maj 2025 | |
| Årsstämma 2025 | 8 apr. 2025 | |
| 2024 Q4-rapport | 5 feb. 2025 |
0,55 DKK/aktie
Senaste utdelning
0,31%Direktavk.
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- ·för 17 tim sedanUSA, kärnkraft och Grönland: Debatten ingen vågar ta I december 2025 hände två saker i USA som alldeles för få kopplar samman: Donald Trump fick ett direkt ekonomiskt intresse i framtidens kärnkraft genom ett 50/50-avtal mellan Trump Media & Technology Group och TAE Technologies — och några dagar senare pausade USA alla stora havsbaserade vindkraftsprojekt. Det var ingen slump. Det var en politisk signal. När en sittande president får ekonomiska intressen i ett energibolag, ändrar energipolitiken karaktär. Och när samma president i Davos går i frontalangrepp på vindkraftverk, medan hans regering stoppar havsbaserad vindkraft i hela landet, då är det inte bara retorik. Det är strategi. USA står i en global kamp om framtidens energiförsörjning. Kärnkraft — både fission och fusion — är tillbaka som en geopolitisk maktfaktor. Men USA saknar något helt avgörande: uran. Landet vill bort från beroendet av Ryssland och Kazakstan, som idag sitter tungt på både uranproduktion och anrikning. Därför letar USA efter nya, stabila, västerländska råvarukällor. Och här dyker Grönland upp. Inte som ett exotiskt territorium, utan som ett råvarucentrum med några av världens största outnyttjade fyndigheter av uran, torium och sällsynta jordartsmetaller. Det är precis de material som avgör vem som kontrollerar framtidens energiteknik — och därmed framtidens globala maktbalans. Grönland ligger nära USA, är en del av riksgemenskapen och därmed NATO, och är redan integrerat i amerikansk säkerhetsstruktur via Thulebasen. För USA är Grönland inte bara intressant. Det är idealiskt. Men det finns ett stort hinder: Grönland har förbjudit uranbrytning. Danmark stöder detta. Och så länge det är i kraft kan USA inte få tillgång till de råvaror som kan säkra landets energioberoende under de närmaste 50–100 åren. Därför är Grönland idag inte en lösning för USA — utan en lockande möjlighet. En möjlighet som bara blir mer attraktiv ju mer pressad USA:s energisektor blir. Och ju mer kärnkraft fyller i amerikansk politik, desto mer kommer Grönland att fylla i amerikansk strategi. Det är denna kombination av enorma råvaror och politiska barriärer som förklarar varför USA historiskt har visat intresse för att få större kontroll över Grönland. Inte nödvändigtvis genom köp eller annektering — utan genom inflytande, påtryckningar, investeringar och säkerhetspolitik. För om USA ägde Grönland, skulle de inte vara begränsade av danska eller grönländska beslut om uranbrytning. De skulle ha fri tillgång till de råvaror som kan avgöra vem som vinner kapplöpningen om framtidens energi. Därför är det naivt att tro att vi har hört det sista i denna saga. Och det är ännu mer naivt att tro att "stop work"-ordern mot havsbaserad vindkraft var ett enskilt fall. När kärnkraftens framtid står på spel, och när råvarorna ligger i Arktis, då kommer USA att agera därefter.
- ·för 1 dag sedanBra att Henrik meddelade att han inte ville slösa tid på att lyssna på talet - visar vem som fokuserar bäst.... Vestas har en stark produkt i pipelinen - och är på väg in i en skarp omstrukturering.
- ·för 1 dag sedanTrump attackerar direkt vindkraftverk i sitt tal just nu·för 1 dag sedanJa, vi är ju dumma människor. Han är ju inte särskilt klok.
- ·för 1 dag sedan · ÄndradÄven det lilla har sin rätt. Vestas har tagit en order i Sydkorea på 31 megawatt, MW, vilket är vindturbintillverkarens första annonserade order i år. Det handlar om leverans av fem turbiner av typen V162-6,2 MW. Turbinerna planeras levereras i år och förväntas vara i drift 2027. Ordern inkluderar dessutom ett 20-årigt serviceavtal. Beställare är Kolon Global Corporation, som ska använda turbinerna till ett projekt vid namn Uljin Giseong. MarketWire
- ·för 1 dag sedan · Ändradshorts 3,09% ett fall igen det måste snart komma fokus på nya order och rapporten det brukar starta ca 10 börsdagar innan men trumph spökar·för 20 tim sedanVestas sämst från start efter de första 15 min.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Nasdaq Copenhagen
Antal
Köp
1 224 987
Sälj
Antal
1 267 159
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 50 | - | - | ||
| 835 | - | - | ||
| 11 679 | - | - | ||
| 862 | - | - | ||
| 150 | - | - |
Högst
183,35VWAP
Lägst
177,95OmsättningAntal
405,3 2 251 018
VWAP
Högst
183,35Lägst
177,95OmsättningAntal
405,3 2 251 018
Mäklarstatistik
Ingen data hittades