2026 Q1-rapport
Endast PDF
60 dagar sedan
4,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
1,06%Direktavk.
Orderdjup
Ingen data hittades
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q2-rapport 27 aug. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q1-rapport 20 maj | ||
2025 Q4-rapport 25 feb. | ||
2025 Q3-rapport 20 nov. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 28 aug. 2025 | ||
2025 Q1-rapport 13 maj 2025 |
Kunder har även besökt
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
·10 juli2026 har hittills varit ett lugnt år jämfört med den konsolidering som har varit en naturlig del av den danska bankmarknaden sedan finanskrisen för 18 år sedan. Antalet banker – börsnoterade och onoterade – har stadigt minskat. Och det råder konsensus om att utvecklingen kommer att fortsätta – även bland direktörerna. Det är bara ingen som ser sig som ledare för den bank som övertas. Uppenbart är sannolikheten för ytterligare konsolideringar störst i kristider, då en fusion kan bli en tvingande nödvändighet. Trots geopolitisk oro befinner sig de danska bankerna i lugna vatten, även om jag personligen kan vara nervös för de minsta bankernas bristande förmåga att skapa bättre resultat i den nuvarande ekonomiska miljön, där inga betydande förluster realiseras. Jag skulle därför bli förvånad (läs: besviken) om det inte runt om i lednings- och styrelserummen görs några överväganden om vad som ska hända om en större bank kommer på besök. Vi vet att några av de små bankerna historiskt har försvarat självständigheten via rösträttsbegränsningar, dvs. en defensiv taktik, där avsikten indirekt är att göra banken så lite attraktiv för frierier som möjligt. Nackdelen med denna taktik tydliggjordes i samband med sagan om Nordfyns Bank, där det fastställdes att rösträttsbegränsningarna inte var gällande i upphörandesituationer. Vi känner till rösträttsbegränsningarna från t.ex. Lollands Bank och Møns Bank. Och det har fungerat – hittills. Det är dock min bedömning att en mer positiv och offensiv strategi vore mer uppenbar för att hålla frierierna borta: Varför inte istället fokusera på att öka priset på ett övertagande så mycket att ingen verkligen vill göra närmanden? Det är välkänt – speciellt i icke-kristider – att en premie måste betalas för att övertyga nuvarande aktieägare om en fusion. Om jag vore direktör för en av de mindre bankerna, där min mest förnäma uppgift var att säkerställa bankens fortsatta självständighet, så skulle jag tänka att den nuvarande aktiekursen skulle behöva gå så högt upp att premien (merpriset) skulle bli för hög för övertagande banker att betala. Dvs. en diametralt motsatt riktning än rösträttsbegränsningarna, som allt annat lika medför en lägre kurs på aktien. Så, utöver det helt uppenbara att se till att driva banken ekonomiskt förnuftigt, så skulle jag se till att titta i verktygslådan för att leta efter aktieägarvänliga åtgärder. Det finns faktiskt ett par stycken som är så uppenbara att det närmast skriker till himlen. Till och med så uppenbara att även banker som överhuvudtaget inte är ”i fara” för övertagande bör använda sig av dem, om de bryr sig om sina aktieägares intressen. Först den minst effektiva: Det är uppenbart att se till att det finns högsta möjliga likviditet i aktien, så att både små och stora aktieägare kan komma in och ut. Jag är själv aktieägare i Berkshire Hathaway (främst bara för att hedra en stor idol) och ja, det kan absolut finnas en snobbeffekt i en hög aktiekurs. Men jag tror inte att det är ett element för en aktieägare i Kreditbanken. Så varför ser man inte till att göra en aktieplit när kursen i skrivande stund är 8 800 kr.? Kreditbanken är i min optik på alla sätt en väldigt, väldigt förnuftigt driven bank – men varför inte plocka de lågt hängande frukterna på aktieägarnas vägnar? Jag har aktier i banken för ca 2,5 miljoner kr. Men lika länge som det har tagit att komma in, lika länge kommer det att ta att komma ut, om man inte vill skaka kursen. Detta leder mig över till det verktyg som fler och fler har valt att använda sig av under de senaste åren: Aktieåterköp. Jag medger det kontraintuitiva i att en minskning av antalet aktier skulle göra det svårare för en konkurrerande bank med goda eller onda avsikter att ta över makten, men det avgörande momentet för den övertagande banken är inte antalet aktier eller kurs – det är produkten av dessa, dvs. bankens totala värde. Så om återköp medför ett samlat högre värde av banken via en högre aktiekurs, så kommer det inte bara att vara aktieägarvänligt, utan också lämna den övertagande banken mindre utrymme att ge en förnuftig ”överpris”. Jag har en stor del av mina investeringar i banker som för närvarande använder sig av aktieåterköp. Jag kan i mina data se hur stor betydelse det har för aktiekursen. Därför är igångsättandet av ett stort aktieåterköpsprogram den allra bästa köpsignalen. Därför: @ Kreditbanken: Ni kommer att kunna leverera en aktieplit och ett återköpsprogram när årsredovisningen för 2026 lämnas in (Ni är faktiskt de enda på Bankdata som inte för närvarande är igång) @ Jyske Bank: En aktieplit närmar sig också för er. Jag tänker däremot att ni bättre än de flesta har förstått värdet av aktieåterköp – tack för det. @ SJF Bank: Kul att se er komma igång med aktieåterköpet. Frågan är om det inte nästa år finns plats för ett större program? @ Møns Bank och Lollands Bank: Rösträttsbegränsning är i sig inte tillräckligt den dag då konjunkturen har vänt @ Mina medinvesterare: Njut av sommaren
Tror du inte, trots de goda tiderna, att SJF kommer att försöka sig i just Lolland och Møn. Dels äger de strategiska positioner på båda ställena, och dels skulle det vara en enkel sak att "smörja" ledning och styrelseordförande med goda avtal. Det skulle enligt min mening på alla sätt vara meningsfullt att SJF köpte de två.
·13 feb.Galet nog att den får så mycket stryk när den inte har stigit nästan lika mycket som många av de andra småbankerna.- ·30 nov. 2025I och med Vestjysk Banks avlämnande av sin finansiella rapport i tisdags stängdes kapitlet efter ett tredje kvartal där överraskningarna på rapportfronten var få. Men man behöver inte ta fram förstoringsglaset för att se indikationer på att framtidens danska börsnoterade banker riskerar att delas upp i ett A- och ett B-lag. Det råder enighet bland bankdirektörerna om att konsolideringarna fortsatt kommer att svepa över branschen; men ingen ser sig som andrafiol i en fusion. Denna diskrepans kan ge anledning till leenden på kort sikt, men vid någon tidpunkt kommer det att bli allvarligt för den del av bankerna som, både i relativ och absolut mening, inte har kontroll över kostnaderna. Medan den (nästan) samlade danska affärsjournalistkåren begränsar sin framställning av kvartalsrapporterna till en jämförelse med motsvarande kvartal förra året – och därför omkring 20 gånger enligt samma mall har tvingats konstatera att nettoränteintäkterna har varit fallande – så missar denna mallbaserade strategi ett helt centralt element i avgörandet av framtidens vinnare och förlorare: Kostnadshantering. Med många år som ekonomisk rådgivare i bagaget har jag erfarit att det är i goda tider som kaptenen ska styra ekonomin stramt, medan det i kristider ska ha skapats utrymme för att kunna föra skeppet tryggt i hamn – och kanske till och med göra några offensiva och till och med billiga investeringar. Denna grundprincip gäller oavsett om det handlar om en privatekonomi, en företagsekonomi eller en nationalekonomi. Där förvaltarna av nationalekonomin enbart väljs för en period av fyra år, och inte nödvändigtvis är utvalda för sina förmågor eller insikter i ekonomiska förhållanden, så kan vi kräva att ha större förväntningar på förvaltarna av företagen. Jag har stor sympati för bankdirektörernas fokus på att det är andra intressenter än bara aktieägarna vars intressen ska tillvaratas. Alla intressen ska helt naturligt kalibreras. Det finns bara inget naturligt motsatsförhållande mellan en stram kostnadshantering och övriga intressenters intressen. Ja, medarbetarna vill gärna ha mer i lön – men även medarbetarna har intresse av en livskraftig konstruktion. Och om jag skulle peka på ett moment som i min optik är vägledande för de kommande årens resultat i bankerna, så är det beredskapen att ha den fasta handen på rodret på kostnadssidan. Det första synliga beviset för denna medvetenhetsnivå är ett strategiskt mål om en given kostnadsprocent. Om ni läser bankernas rapporter, och det inte nämns ett mål för kostnadsprocenten, så menar jag att vi har en första varningssignal. Försök själva att bilda er en uppfattning utifrån följande fyra exempel: 1. Från Nordfyns Banks årsredovisning 2024: ”Koncernens affärsmodell och tillväxtstrategi innebär att kostnadsprocenten fortsatt kommer att vara relativt hög. Det är ledningens målsättning att tillväxt och effektivisering löpande ska sänka kostnadsprocenten.” (jag påstår väl inte för mycket om jag menar att detta är en förhållandevis vag formulering av en målsättning). 2. Från SJF 3. kvartalsrapport 2025: ”Vår kostnadsprocent ska sänkas och senast från och med räkenskapsåret 2026 vara under 50 %” 3. Danske Bank har i sin ”Forward 28”-strategi fastställt ett konkret mål om en kostnadsprocent på maximalt 45. 4. Det ultimata beviset för att stram kostnadshantering inte är en barriär mot fortsatt tillväxt och framgång är Ringkjøbing Landbobank, som är kända för sitt notoriska fokus på kostnadsprocenten. Detta har också inneburit att banken nu är värderad efter helt andra multiplar än sina konkurrenter. För att identifiera skillnaderna mellan bankerna har jag gjort en helt enkel analys av nettorente- och gebyrintäkter kontra kostnader för personal och administration i de danska börsnoterade bankerna från 1. kvartal 2023 till 3. kvartal 2025. Det kan finnas många invändningar mot förutsättningarna i en sådan analys: Varför 1. kvartal 2023? Varför jämföra topplinjen med ett enskilt element på kostnadssidan? Mitt svar på detta är att ibland kan även de allra enklaste analyserna hjälpa oss att identifiera en utvecklingsriktning. Visserligen har räntan fallit under perioden (men det är detsamma för alla banker), men annars får det trots geopolitiska spänningar och inflationsutmaningar sägas vara en ganska stabil period. Det jag försöker identifiera är inte den faktiska nivån (det har vi andra nyckeltal för), utan enbart utvecklingen för de enskilda bankerna under denna period bestående av 11 kvartal. Jag har endast 17 börsnoterade banker med i analysen, då Ringkjøbing Landbobank på grund av sin historik värderas på ett annat sätt av analytiker och investerare. Samtidigt håller jag Nordea utanför, då dess primära notering inte är i Danmark. (fortsättning)
Jag är kund i Lollands bank. De håller på att strama åt men istället för att sälja möjligheter till starka kunder drar de exempelvis tillbaka icke aktiverad kredit från den ena dagen till den andra utan föregående samtal. Det får mig att leta efter ett bättre och mer professionellt alternativ efter 25 år som kund och det är dessutom med positivt innestående miljonbelopp. Det bankerna inte har förstått är att man ska arbeta för att tjäna pengar och en investering i att behandla sina solida kunder väl är den bästa reklam de kan få för det skapar fler kunder, bättre och starkare nätverk och härunder ett utbud av möjligheter. Sydbank är enligt min mening några bedragare - de gjorde fel i en låneomläggning och skickade med felet en räkning på 500.000 vidare till ett av mina företag trots att de inledningsvis sa att det inte skulle belasta företaget. Klagomål till Sydbanks huvudkontor hjälpte inte och jag måste bara konstatera att det i alla fall inte är dit jag ska flytta igen för en sak är viktigare än bankens pris för deras rådgivning och tjänster och det är hur lite som krävs för att deras etiska och moraliska kompass påverkas negativt 🤷🏻♂️ 
·11 aug. 2025Krigsförklaring mot SJF Bank: Møns Bank öppnar en filial i Køge i september. Køge ligger 27 km öster om SJF Banks huvudkontor i Ringsted. SJF Bank försöker tränga in Møns Bank. Det gick så fruktansvärt fel för den stora VVS-grossisten Sanistål när de trängde in AO på 00-talet. AO överlevde; det gjorde inte Sanistål! Denna trängning går inte så drastiskt, men jag lyfter på hatten för Møns Bank.
SJF har sitt huvudkontor i Holbæk. Men jag tänkte samma sak när jag såg skylten i köket idag. Att de skyddar sig mot ett uppköp genom att öppna i städer där SJF har filialer och därmed bli mindre attraktiva. Man kan dock motargumentera att SJF skulle kunna skapa omedelbara besparingar genom att stänga filialer vid ett uppköp.- ·31 juli 2025Vid en fusion är utbytesförhållandet mellan aktierna naturligtvis ett ämne som omges av ett milt uttryckt livligt intresse. :) Summan av Møns Banks aktieägares årsresultat under de senaste fem åren är 283 miljoner DKK, medan det är 402 miljoner DKK för Lollands Bank. Om detta används skulle Møns Banks aktieägare kunna få 283/(283+402) = ca 41 % av aktierna i den sammanslagna banken. Två saker skulle kunna tala för att det är lite mer, t.ex. 45 %. Det ena är att den minsta fusionspartnern vanligtvis får lite extra. Det andra är att Møns Bank växer snabbare än Lollands Bank. Huruvida det blir det ena eller det andra borde dock inte vara avgörande. Det viktiga är att sätta stopp för SJF Banks köp av aktier till försäljningspris. Bara genom att slå samman Møns Bank och Lollands Bank kommer försäljningen att stoppas!
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
2026 Q1-rapport
Endast PDF
60 dagar sedan
4,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
1,06%Direktavk.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
- ·10 juli2026 har hittills varit ett lugnt år jämfört med den konsolidering som har varit en naturlig del av den danska bankmarknaden sedan finanskrisen för 18 år sedan. Antalet banker – börsnoterade och onoterade – har stadigt minskat. Och det råder konsensus om att utvecklingen kommer att fortsätta – även bland direktörerna. Det är bara ingen som ser sig som ledare för den bank som övertas. Uppenbart är sannolikheten för ytterligare konsolideringar störst i kristider, då en fusion kan bli en tvingande nödvändighet. Trots geopolitisk oro befinner sig de danska bankerna i lugna vatten, även om jag personligen kan vara nervös för de minsta bankernas bristande förmåga att skapa bättre resultat i den nuvarande ekonomiska miljön, där inga betydande förluster realiseras. Jag skulle därför bli förvånad (läs: besviken) om det inte runt om i lednings- och styrelserummen görs några överväganden om vad som ska hända om en större bank kommer på besök. Vi vet att några av de små bankerna historiskt har försvarat självständigheten via rösträttsbegränsningar, dvs. en defensiv taktik, där avsikten indirekt är att göra banken så lite attraktiv för frierier som möjligt. Nackdelen med denna taktik tydliggjordes i samband med sagan om Nordfyns Bank, där det fastställdes att rösträttsbegränsningarna inte var gällande i upphörandesituationer. Vi känner till rösträttsbegränsningarna från t.ex. Lollands Bank och Møns Bank. Och det har fungerat – hittills. Det är dock min bedömning att en mer positiv och offensiv strategi vore mer uppenbar för att hålla frierierna borta: Varför inte istället fokusera på att öka priset på ett övertagande så mycket att ingen verkligen vill göra närmanden? Det är välkänt – speciellt i icke-kristider – att en premie måste betalas för att övertyga nuvarande aktieägare om en fusion. Om jag vore direktör för en av de mindre bankerna, där min mest förnäma uppgift var att säkerställa bankens fortsatta självständighet, så skulle jag tänka att den nuvarande aktiekursen skulle behöva gå så högt upp att premien (merpriset) skulle bli för hög för övertagande banker att betala. Dvs. en diametralt motsatt riktning än rösträttsbegränsningarna, som allt annat lika medför en lägre kurs på aktien. Så, utöver det helt uppenbara att se till att driva banken ekonomiskt förnuftigt, så skulle jag se till att titta i verktygslådan för att leta efter aktieägarvänliga åtgärder. Det finns faktiskt ett par stycken som är så uppenbara att det närmast skriker till himlen. Till och med så uppenbara att även banker som överhuvudtaget inte är ”i fara” för övertagande bör använda sig av dem, om de bryr sig om sina aktieägares intressen. Först den minst effektiva: Det är uppenbart att se till att det finns högsta möjliga likviditet i aktien, så att både små och stora aktieägare kan komma in och ut. Jag är själv aktieägare i Berkshire Hathaway (främst bara för att hedra en stor idol) och ja, det kan absolut finnas en snobbeffekt i en hög aktiekurs. Men jag tror inte att det är ett element för en aktieägare i Kreditbanken. Så varför ser man inte till att göra en aktieplit när kursen i skrivande stund är 8 800 kr.? Kreditbanken är i min optik på alla sätt en väldigt, väldigt förnuftigt driven bank – men varför inte plocka de lågt hängande frukterna på aktieägarnas vägnar? Jag har aktier i banken för ca 2,5 miljoner kr. Men lika länge som det har tagit att komma in, lika länge kommer det att ta att komma ut, om man inte vill skaka kursen. Detta leder mig över till det verktyg som fler och fler har valt att använda sig av under de senaste åren: Aktieåterköp. Jag medger det kontraintuitiva i att en minskning av antalet aktier skulle göra det svårare för en konkurrerande bank med goda eller onda avsikter att ta över makten, men det avgörande momentet för den övertagande banken är inte antalet aktier eller kurs – det är produkten av dessa, dvs. bankens totala värde. Så om återköp medför ett samlat högre värde av banken via en högre aktiekurs, så kommer det inte bara att vara aktieägarvänligt, utan också lämna den övertagande banken mindre utrymme att ge en förnuftig ”överpris”. Jag har en stor del av mina investeringar i banker som för närvarande använder sig av aktieåterköp. Jag kan i mina data se hur stor betydelse det har för aktiekursen. Därför är igångsättandet av ett stort aktieåterköpsprogram den allra bästa köpsignalen. Därför: @ Kreditbanken: Ni kommer att kunna leverera en aktieplit och ett återköpsprogram när årsredovisningen för 2026 lämnas in (Ni är faktiskt de enda på Bankdata som inte för närvarande är igång) @ Jyske Bank: En aktieplit närmar sig också för er. Jag tänker däremot att ni bättre än de flesta har förstått värdet av aktieåterköp – tack för det. @ SJF Bank: Kul att se er komma igång med aktieåterköpet. Frågan är om det inte nästa år finns plats för ett större program? @ Møns Bank och Lollands Bank: Rösträttsbegränsning är i sig inte tillräckligt den dag då konjunkturen har vänt @ Mina medinvesterare: Njut av sommarenTror du inte, trots de goda tiderna, att SJF kommer att försöka sig i just Lolland och Møn. Dels äger de strategiska positioner på båda ställena, och dels skulle det vara en enkel sak att "smörja" ledning och styrelseordförande med goda avtal. Det skulle enligt min mening på alla sätt vara meningsfullt att SJF köpte de två.
- ·13 feb.Galet nog att den får så mycket stryk när den inte har stigit nästan lika mycket som många av de andra småbankerna.
- ·30 nov. 2025I och med Vestjysk Banks avlämnande av sin finansiella rapport i tisdags stängdes kapitlet efter ett tredje kvartal där överraskningarna på rapportfronten var få. Men man behöver inte ta fram förstoringsglaset för att se indikationer på att framtidens danska börsnoterade banker riskerar att delas upp i ett A- och ett B-lag. Det råder enighet bland bankdirektörerna om att konsolideringarna fortsatt kommer att svepa över branschen; men ingen ser sig som andrafiol i en fusion. Denna diskrepans kan ge anledning till leenden på kort sikt, men vid någon tidpunkt kommer det att bli allvarligt för den del av bankerna som, både i relativ och absolut mening, inte har kontroll över kostnaderna. Medan den (nästan) samlade danska affärsjournalistkåren begränsar sin framställning av kvartalsrapporterna till en jämförelse med motsvarande kvartal förra året – och därför omkring 20 gånger enligt samma mall har tvingats konstatera att nettoränteintäkterna har varit fallande – så missar denna mallbaserade strategi ett helt centralt element i avgörandet av framtidens vinnare och förlorare: Kostnadshantering. Med många år som ekonomisk rådgivare i bagaget har jag erfarit att det är i goda tider som kaptenen ska styra ekonomin stramt, medan det i kristider ska ha skapats utrymme för att kunna föra skeppet tryggt i hamn – och kanske till och med göra några offensiva och till och med billiga investeringar. Denna grundprincip gäller oavsett om det handlar om en privatekonomi, en företagsekonomi eller en nationalekonomi. Där förvaltarna av nationalekonomin enbart väljs för en period av fyra år, och inte nödvändigtvis är utvalda för sina förmågor eller insikter i ekonomiska förhållanden, så kan vi kräva att ha större förväntningar på förvaltarna av företagen. Jag har stor sympati för bankdirektörernas fokus på att det är andra intressenter än bara aktieägarna vars intressen ska tillvaratas. Alla intressen ska helt naturligt kalibreras. Det finns bara inget naturligt motsatsförhållande mellan en stram kostnadshantering och övriga intressenters intressen. Ja, medarbetarna vill gärna ha mer i lön – men även medarbetarna har intresse av en livskraftig konstruktion. Och om jag skulle peka på ett moment som i min optik är vägledande för de kommande årens resultat i bankerna, så är det beredskapen att ha den fasta handen på rodret på kostnadssidan. Det första synliga beviset för denna medvetenhetsnivå är ett strategiskt mål om en given kostnadsprocent. Om ni läser bankernas rapporter, och det inte nämns ett mål för kostnadsprocenten, så menar jag att vi har en första varningssignal. Försök själva att bilda er en uppfattning utifrån följande fyra exempel: 1. Från Nordfyns Banks årsredovisning 2024: ”Koncernens affärsmodell och tillväxtstrategi innebär att kostnadsprocenten fortsatt kommer att vara relativt hög. Det är ledningens målsättning att tillväxt och effektivisering löpande ska sänka kostnadsprocenten.” (jag påstår väl inte för mycket om jag menar att detta är en förhållandevis vag formulering av en målsättning). 2. Från SJF 3. kvartalsrapport 2025: ”Vår kostnadsprocent ska sänkas och senast från och med räkenskapsåret 2026 vara under 50 %” 3. Danske Bank har i sin ”Forward 28”-strategi fastställt ett konkret mål om en kostnadsprocent på maximalt 45. 4. Det ultimata beviset för att stram kostnadshantering inte är en barriär mot fortsatt tillväxt och framgång är Ringkjøbing Landbobank, som är kända för sitt notoriska fokus på kostnadsprocenten. Detta har också inneburit att banken nu är värderad efter helt andra multiplar än sina konkurrenter. För att identifiera skillnaderna mellan bankerna har jag gjort en helt enkel analys av nettorente- och gebyrintäkter kontra kostnader för personal och administration i de danska börsnoterade bankerna från 1. kvartal 2023 till 3. kvartal 2025. Det kan finnas många invändningar mot förutsättningarna i en sådan analys: Varför 1. kvartal 2023? Varför jämföra topplinjen med ett enskilt element på kostnadssidan? Mitt svar på detta är att ibland kan även de allra enklaste analyserna hjälpa oss att identifiera en utvecklingsriktning. Visserligen har räntan fallit under perioden (men det är detsamma för alla banker), men annars får det trots geopolitiska spänningar och inflationsutmaningar sägas vara en ganska stabil period. Det jag försöker identifiera är inte den faktiska nivån (det har vi andra nyckeltal för), utan enbart utvecklingen för de enskilda bankerna under denna period bestående av 11 kvartal. Jag har endast 17 börsnoterade banker med i analysen, då Ringkjøbing Landbobank på grund av sin historik värderas på ett annat sätt av analytiker och investerare. Samtidigt håller jag Nordea utanför, då dess primära notering inte är i Danmark. (fortsättning)Jag är kund i Lollands bank. De håller på att strama åt men istället för att sälja möjligheter till starka kunder drar de exempelvis tillbaka icke aktiverad kredit från den ena dagen till den andra utan föregående samtal. Det får mig att leta efter ett bättre och mer professionellt alternativ efter 25 år som kund och det är dessutom med positivt innestående miljonbelopp. Det bankerna inte har förstått är att man ska arbeta för att tjäna pengar och en investering i att behandla sina solida kunder väl är den bästa reklam de kan få för det skapar fler kunder, bättre och starkare nätverk och härunder ett utbud av möjligheter. Sydbank är enligt min mening några bedragare - de gjorde fel i en låneomläggning och skickade med felet en räkning på 500.000 vidare till ett av mina företag trots att de inledningsvis sa att det inte skulle belasta företaget. Klagomål till Sydbanks huvudkontor hjälpte inte och jag måste bara konstatera att det i alla fall inte är dit jag ska flytta igen för en sak är viktigare än bankens pris för deras rådgivning och tjänster och det är hur lite som krävs för att deras etiska och moraliska kompass påverkas negativt 🤷🏻♂️
- ·11 aug. 2025Krigsförklaring mot SJF Bank: Møns Bank öppnar en filial i Køge i september. Køge ligger 27 km öster om SJF Banks huvudkontor i Ringsted. SJF Bank försöker tränga in Møns Bank. Det gick så fruktansvärt fel för den stora VVS-grossisten Sanistål när de trängde in AO på 00-talet. AO överlevde; det gjorde inte Sanistål! Denna trängning går inte så drastiskt, men jag lyfter på hatten för Møns Bank.SJF har sitt huvudkontor i Holbæk. Men jag tänkte samma sak när jag såg skylten i köket idag. Att de skyddar sig mot ett uppköp genom att öppna i städer där SJF har filialer och därmed bli mindre attraktiva. Man kan dock motargumentera att SJF skulle kunna skapa omedelbara besparingar genom att stänga filialer vid ett uppköp.
- ·31 juli 2025Vid en fusion är utbytesförhållandet mellan aktierna naturligtvis ett ämne som omges av ett milt uttryckt livligt intresse. :) Summan av Møns Banks aktieägares årsresultat under de senaste fem åren är 283 miljoner DKK, medan det är 402 miljoner DKK för Lollands Bank. Om detta används skulle Møns Banks aktieägare kunna få 283/(283+402) = ca 41 % av aktierna i den sammanslagna banken. Två saker skulle kunna tala för att det är lite mer, t.ex. 45 %. Det ena är att den minsta fusionspartnern vanligtvis får lite extra. Det andra är att Møns Bank växer snabbare än Lollands Bank. Huruvida det blir det ena eller det andra borde dock inte vara avgörande. Det viktiga är att sätta stopp för SJF Banks köp av aktier till försäljningspris. Bara genom att slå samman Møns Bank och Lollands Bank kommer försäljningen att stoppas!
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Ingen data hittades
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q2-rapport 27 aug. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q1-rapport 20 maj | ||
2025 Q4-rapport 25 feb. | ||
2025 Q3-rapport 20 nov. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 28 aug. 2025 | ||
2025 Q1-rapport 13 maj 2025 |
2026 Q1-rapport
Endast PDF
60 dagar sedan
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q2-rapport 27 aug. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q1-rapport 20 maj | ||
2025 Q4-rapport 25 feb. | ||
2025 Q3-rapport 20 nov. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 28 aug. 2025 | ||
2025 Q1-rapport 13 maj 2025 |
4,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
1,06%Direktavk.
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
- ·10 juli2026 har hittills varit ett lugnt år jämfört med den konsolidering som har varit en naturlig del av den danska bankmarknaden sedan finanskrisen för 18 år sedan. Antalet banker – börsnoterade och onoterade – har stadigt minskat. Och det råder konsensus om att utvecklingen kommer att fortsätta – även bland direktörerna. Det är bara ingen som ser sig som ledare för den bank som övertas. Uppenbart är sannolikheten för ytterligare konsolideringar störst i kristider, då en fusion kan bli en tvingande nödvändighet. Trots geopolitisk oro befinner sig de danska bankerna i lugna vatten, även om jag personligen kan vara nervös för de minsta bankernas bristande förmåga att skapa bättre resultat i den nuvarande ekonomiska miljön, där inga betydande förluster realiseras. Jag skulle därför bli förvånad (läs: besviken) om det inte runt om i lednings- och styrelserummen görs några överväganden om vad som ska hända om en större bank kommer på besök. Vi vet att några av de små bankerna historiskt har försvarat självständigheten via rösträttsbegränsningar, dvs. en defensiv taktik, där avsikten indirekt är att göra banken så lite attraktiv för frierier som möjligt. Nackdelen med denna taktik tydliggjordes i samband med sagan om Nordfyns Bank, där det fastställdes att rösträttsbegränsningarna inte var gällande i upphörandesituationer. Vi känner till rösträttsbegränsningarna från t.ex. Lollands Bank och Møns Bank. Och det har fungerat – hittills. Det är dock min bedömning att en mer positiv och offensiv strategi vore mer uppenbar för att hålla frierierna borta: Varför inte istället fokusera på att öka priset på ett övertagande så mycket att ingen verkligen vill göra närmanden? Det är välkänt – speciellt i icke-kristider – att en premie måste betalas för att övertyga nuvarande aktieägare om en fusion. Om jag vore direktör för en av de mindre bankerna, där min mest förnäma uppgift var att säkerställa bankens fortsatta självständighet, så skulle jag tänka att den nuvarande aktiekursen skulle behöva gå så högt upp att premien (merpriset) skulle bli för hög för övertagande banker att betala. Dvs. en diametralt motsatt riktning än rösträttsbegränsningarna, som allt annat lika medför en lägre kurs på aktien. Så, utöver det helt uppenbara att se till att driva banken ekonomiskt förnuftigt, så skulle jag se till att titta i verktygslådan för att leta efter aktieägarvänliga åtgärder. Det finns faktiskt ett par stycken som är så uppenbara att det närmast skriker till himlen. Till och med så uppenbara att även banker som överhuvudtaget inte är ”i fara” för övertagande bör använda sig av dem, om de bryr sig om sina aktieägares intressen. Först den minst effektiva: Det är uppenbart att se till att det finns högsta möjliga likviditet i aktien, så att både små och stora aktieägare kan komma in och ut. Jag är själv aktieägare i Berkshire Hathaway (främst bara för att hedra en stor idol) och ja, det kan absolut finnas en snobbeffekt i en hög aktiekurs. Men jag tror inte att det är ett element för en aktieägare i Kreditbanken. Så varför ser man inte till att göra en aktieplit när kursen i skrivande stund är 8 800 kr.? Kreditbanken är i min optik på alla sätt en väldigt, väldigt förnuftigt driven bank – men varför inte plocka de lågt hängande frukterna på aktieägarnas vägnar? Jag har aktier i banken för ca 2,5 miljoner kr. Men lika länge som det har tagit att komma in, lika länge kommer det att ta att komma ut, om man inte vill skaka kursen. Detta leder mig över till det verktyg som fler och fler har valt att använda sig av under de senaste åren: Aktieåterköp. Jag medger det kontraintuitiva i att en minskning av antalet aktier skulle göra det svårare för en konkurrerande bank med goda eller onda avsikter att ta över makten, men det avgörande momentet för den övertagande banken är inte antalet aktier eller kurs – det är produkten av dessa, dvs. bankens totala värde. Så om återköp medför ett samlat högre värde av banken via en högre aktiekurs, så kommer det inte bara att vara aktieägarvänligt, utan också lämna den övertagande banken mindre utrymme att ge en förnuftig ”överpris”. Jag har en stor del av mina investeringar i banker som för närvarande använder sig av aktieåterköp. Jag kan i mina data se hur stor betydelse det har för aktiekursen. Därför är igångsättandet av ett stort aktieåterköpsprogram den allra bästa köpsignalen. Därför: @ Kreditbanken: Ni kommer att kunna leverera en aktieplit och ett återköpsprogram när årsredovisningen för 2026 lämnas in (Ni är faktiskt de enda på Bankdata som inte för närvarande är igång) @ Jyske Bank: En aktieplit närmar sig också för er. Jag tänker däremot att ni bättre än de flesta har förstått värdet av aktieåterköp – tack för det. @ SJF Bank: Kul att se er komma igång med aktieåterköpet. Frågan är om det inte nästa år finns plats för ett större program? @ Møns Bank och Lollands Bank: Rösträttsbegränsning är i sig inte tillräckligt den dag då konjunkturen har vänt @ Mina medinvesterare: Njut av sommarenTror du inte, trots de goda tiderna, att SJF kommer att försöka sig i just Lolland och Møn. Dels äger de strategiska positioner på båda ställena, och dels skulle det vara en enkel sak att "smörja" ledning och styrelseordförande med goda avtal. Det skulle enligt min mening på alla sätt vara meningsfullt att SJF köpte de två.
- ·13 feb.Galet nog att den får så mycket stryk när den inte har stigit nästan lika mycket som många av de andra småbankerna.
- ·30 nov. 2025I och med Vestjysk Banks avlämnande av sin finansiella rapport i tisdags stängdes kapitlet efter ett tredje kvartal där överraskningarna på rapportfronten var få. Men man behöver inte ta fram förstoringsglaset för att se indikationer på att framtidens danska börsnoterade banker riskerar att delas upp i ett A- och ett B-lag. Det råder enighet bland bankdirektörerna om att konsolideringarna fortsatt kommer att svepa över branschen; men ingen ser sig som andrafiol i en fusion. Denna diskrepans kan ge anledning till leenden på kort sikt, men vid någon tidpunkt kommer det att bli allvarligt för den del av bankerna som, både i relativ och absolut mening, inte har kontroll över kostnaderna. Medan den (nästan) samlade danska affärsjournalistkåren begränsar sin framställning av kvartalsrapporterna till en jämförelse med motsvarande kvartal förra året – och därför omkring 20 gånger enligt samma mall har tvingats konstatera att nettoränteintäkterna har varit fallande – så missar denna mallbaserade strategi ett helt centralt element i avgörandet av framtidens vinnare och förlorare: Kostnadshantering. Med många år som ekonomisk rådgivare i bagaget har jag erfarit att det är i goda tider som kaptenen ska styra ekonomin stramt, medan det i kristider ska ha skapats utrymme för att kunna föra skeppet tryggt i hamn – och kanske till och med göra några offensiva och till och med billiga investeringar. Denna grundprincip gäller oavsett om det handlar om en privatekonomi, en företagsekonomi eller en nationalekonomi. Där förvaltarna av nationalekonomin enbart väljs för en period av fyra år, och inte nödvändigtvis är utvalda för sina förmågor eller insikter i ekonomiska förhållanden, så kan vi kräva att ha större förväntningar på förvaltarna av företagen. Jag har stor sympati för bankdirektörernas fokus på att det är andra intressenter än bara aktieägarna vars intressen ska tillvaratas. Alla intressen ska helt naturligt kalibreras. Det finns bara inget naturligt motsatsförhållande mellan en stram kostnadshantering och övriga intressenters intressen. Ja, medarbetarna vill gärna ha mer i lön – men även medarbetarna har intresse av en livskraftig konstruktion. Och om jag skulle peka på ett moment som i min optik är vägledande för de kommande årens resultat i bankerna, så är det beredskapen att ha den fasta handen på rodret på kostnadssidan. Det första synliga beviset för denna medvetenhetsnivå är ett strategiskt mål om en given kostnadsprocent. Om ni läser bankernas rapporter, och det inte nämns ett mål för kostnadsprocenten, så menar jag att vi har en första varningssignal. Försök själva att bilda er en uppfattning utifrån följande fyra exempel: 1. Från Nordfyns Banks årsredovisning 2024: ”Koncernens affärsmodell och tillväxtstrategi innebär att kostnadsprocenten fortsatt kommer att vara relativt hög. Det är ledningens målsättning att tillväxt och effektivisering löpande ska sänka kostnadsprocenten.” (jag påstår väl inte för mycket om jag menar att detta är en förhållandevis vag formulering av en målsättning). 2. Från SJF 3. kvartalsrapport 2025: ”Vår kostnadsprocent ska sänkas och senast från och med räkenskapsåret 2026 vara under 50 %” 3. Danske Bank har i sin ”Forward 28”-strategi fastställt ett konkret mål om en kostnadsprocent på maximalt 45. 4. Det ultimata beviset för att stram kostnadshantering inte är en barriär mot fortsatt tillväxt och framgång är Ringkjøbing Landbobank, som är kända för sitt notoriska fokus på kostnadsprocenten. Detta har också inneburit att banken nu är värderad efter helt andra multiplar än sina konkurrenter. För att identifiera skillnaderna mellan bankerna har jag gjort en helt enkel analys av nettorente- och gebyrintäkter kontra kostnader för personal och administration i de danska börsnoterade bankerna från 1. kvartal 2023 till 3. kvartal 2025. Det kan finnas många invändningar mot förutsättningarna i en sådan analys: Varför 1. kvartal 2023? Varför jämföra topplinjen med ett enskilt element på kostnadssidan? Mitt svar på detta är att ibland kan även de allra enklaste analyserna hjälpa oss att identifiera en utvecklingsriktning. Visserligen har räntan fallit under perioden (men det är detsamma för alla banker), men annars får det trots geopolitiska spänningar och inflationsutmaningar sägas vara en ganska stabil period. Det jag försöker identifiera är inte den faktiska nivån (det har vi andra nyckeltal för), utan enbart utvecklingen för de enskilda bankerna under denna period bestående av 11 kvartal. Jag har endast 17 börsnoterade banker med i analysen, då Ringkjøbing Landbobank på grund av sin historik värderas på ett annat sätt av analytiker och investerare. Samtidigt håller jag Nordea utanför, då dess primära notering inte är i Danmark. (fortsättning)Jag är kund i Lollands bank. De håller på att strama åt men istället för att sälja möjligheter till starka kunder drar de exempelvis tillbaka icke aktiverad kredit från den ena dagen till den andra utan föregående samtal. Det får mig att leta efter ett bättre och mer professionellt alternativ efter 25 år som kund och det är dessutom med positivt innestående miljonbelopp. Det bankerna inte har förstått är att man ska arbeta för att tjäna pengar och en investering i att behandla sina solida kunder väl är den bästa reklam de kan få för det skapar fler kunder, bättre och starkare nätverk och härunder ett utbud av möjligheter. Sydbank är enligt min mening några bedragare - de gjorde fel i en låneomläggning och skickade med felet en räkning på 500.000 vidare till ett av mina företag trots att de inledningsvis sa att det inte skulle belasta företaget. Klagomål till Sydbanks huvudkontor hjälpte inte och jag måste bara konstatera att det i alla fall inte är dit jag ska flytta igen för en sak är viktigare än bankens pris för deras rådgivning och tjänster och det är hur lite som krävs för att deras etiska och moraliska kompass påverkas negativt 🤷🏻♂️
- ·11 aug. 2025Krigsförklaring mot SJF Bank: Møns Bank öppnar en filial i Køge i september. Køge ligger 27 km öster om SJF Banks huvudkontor i Ringsted. SJF Bank försöker tränga in Møns Bank. Det gick så fruktansvärt fel för den stora VVS-grossisten Sanistål när de trängde in AO på 00-talet. AO överlevde; det gjorde inte Sanistål! Denna trängning går inte så drastiskt, men jag lyfter på hatten för Møns Bank.SJF har sitt huvudkontor i Holbæk. Men jag tänkte samma sak när jag såg skylten i köket idag. Att de skyddar sig mot ett uppköp genom att öppna i städer där SJF har filialer och därmed bli mindre attraktiva. Man kan dock motargumentera att SJF skulle kunna skapa omedelbara besparingar genom att stänga filialer vid ett uppköp.
- ·31 juli 2025Vid en fusion är utbytesförhållandet mellan aktierna naturligtvis ett ämne som omges av ett milt uttryckt livligt intresse. :) Summan av Møns Banks aktieägares årsresultat under de senaste fem åren är 283 miljoner DKK, medan det är 402 miljoner DKK för Lollands Bank. Om detta används skulle Møns Banks aktieägare kunna få 283/(283+402) = ca 41 % av aktierna i den sammanslagna banken. Två saker skulle kunna tala för att det är lite mer, t.ex. 45 %. Det ena är att den minsta fusionspartnern vanligtvis får lite extra. Det andra är att Møns Bank växer snabbare än Lollands Bank. Huruvida det blir det ena eller det andra borde dock inte vara avgörande. Det viktiga är att sätta stopp för SJF Banks köp av aktier till försäljningspris. Bara genom att slå samman Møns Bank och Lollands Bank kommer försäljningen att stoppas!
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Ingen data hittades
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Mäklarstatistik
Ingen data hittades