2026 Q1-rapport
Endast PDF
59 dagar sedan
250,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
2,91%Direktavk.
Orderdjup
Ingen data hittades
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q2-rapport 19 aug. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q1-rapport 13 maj | ||
2025 Q4-rapport 18 feb. | ||
2025 Q3-rapport 22 okt. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 13 aug. 2025 | ||
2025 Q1-rapport 23 apr. 2025 |
Kunder har även besökt
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
·för 23 tim sedan2026 har hittills varit ett lugnt år jämfört med den konsolidering som har varit en naturlig del av den danska bankmarknaden sedan finanskrisen för 18 år sedan. Antalet banker – börsnoterade och onoterade – har stadigt minskat. Och det råder konsensus om att utvecklingen kommer att fortsätta – även bland direktörerna. Det är bara ingen som ser sig som ledare för den bank som övertas. Uppenbart är sannolikheten för ytterligare konsolideringar störst i kristider, då en fusion kan bli en tvingande nödvändighet. Trots geopolitisk oro befinner sig de danska bankerna i lugna vatten, även om jag personligen kan vara nervös för de minsta bankernas bristande förmåga att skapa bättre resultat i den nuvarande ekonomiska miljön, där inga betydande förluster realiseras. Jag skulle därför bli förvånad (läs: besviken) om det inte runt om i lednings- och styrelserummen görs några överväganden om vad som ska hända om en större bank kommer på besök. Vi vet att några av de små bankerna historiskt har försvarat självständigheten via rösträttsbegränsningar, dvs. en defensiv taktik, där avsikten indirekt är att göra banken så lite attraktiv för frierier som möjligt. Nackdelen med denna taktik tydliggjordes i samband med sagan om Nordfyns Bank, där det fastställdes att rösträttsbegränsningarna inte var gällande i upphörandesituationer. Vi känner till rösträttsbegränsningarna från t.ex. Lollands Bank och Møns Bank. Och det har fungerat – hittills. Det är dock min bedömning att en mer positiv och offensiv strategi vore mer uppenbar för att hålla frierierna borta: Varför inte istället fokusera på att öka priset på ett övertagande så mycket att ingen verkligen vill göra närmanden? Det är välkänt – speciellt i icke-kristider – att en premie måste betalas för att övertyga nuvarande aktieägare om en fusion. Om jag vore direktör för en av de mindre bankerna, där min mest förnäma uppgift var att säkerställa bankens fortsatta självständighet, så skulle jag tänka att den nuvarande aktiekursen skulle behöva gå så högt upp att premien (merpriset) skulle bli för hög för övertagande banker att betala. Dvs. en diametralt motsatt riktning än rösträttsbegränsningarna, som allt annat lika medför en lägre kurs på aktien. Så, utöver det helt uppenbara att se till att driva banken ekonomiskt förnuftigt, så skulle jag se till att titta i verktygslådan för att leta efter aktieägarvänliga åtgärder. Det finns faktiskt ett par stycken som är så uppenbara att det närmast skriker till himlen. Till och med så uppenbara att även banker som överhuvudtaget inte är ”i fara” för övertagande bör använda sig av dem, om de bryr sig om sina aktieägares intressen. Först den minst effektiva: Det är uppenbart att se till att det finns högsta möjliga likviditet i aktien, så att både små och stora aktieägare kan komma in och ut. Jag är själv aktieägare i Berkshire Hathaway (främst bara för att hedra en stor idol) och ja, det kan absolut finnas en snobbeffekt i en hög aktiekurs. Men jag tror inte att det är ett element för en aktieägare i Kreditbanken. Så varför ser man inte till att göra en aktieplit när kursen i skrivande stund är 8 800 kr.? Kreditbanken är i min optik på alla sätt en väldigt, väldigt förnuftigt driven bank – men varför inte plocka de lågt hängande frukterna på aktieägarnas vägnar? Jag har aktier i banken för ca 2,5 miljoner kr. Men lika länge som det har tagit att komma in, lika länge kommer det att ta att komma ut, om man inte vill skaka kursen. Detta leder mig över till det verktyg som fler och fler har valt att använda sig av under de senaste åren: Aktieåterköp. Jag medger det kontraintuitiva i att en minskning av antalet aktier skulle göra det svårare för en konkurrerande bank med goda eller onda avsikter att ta över makten, men det avgörande momentet för den övertagande banken är inte antalet aktier eller kurs – det är produkten av dessa, dvs. bankens totala värde. Så om återköp medför ett samlat högre värde av banken via en högre aktiekurs, så kommer det inte bara att vara aktieägarvänligt, utan också lämna den övertagande banken mindre utrymme att ge en förnuftig ”överpris”. Jag har en stor del av mina investeringar i banker som för närvarande använder sig av aktieåterköp. Jag kan i mina data se hur stor betydelse det har för aktiekursen. Därför är igångsättandet av ett stort aktieåterköpsprogram den allra bästa köpsignalen. Därför: @ Kreditbanken: Ni kommer att kunna leverera en aktieplit och ett återköpsprogram när årsredovisningen för 2026 lämnas in (Ni är faktiskt de enda på Bankdata som inte för närvarande är igång) @ Jyske Bank: En aktieplit närmar sig också för er. Jag tänker däremot att ni bättre än de flesta har förstått värdet av aktieåterköp – tack för det. @ SJF Bank: Kul att se er komma igång med aktieåterköpet. Frågan är om det inte nästa år finns plats för ett större program? @ Møns Bank och Lollands Bank: Rösträttsbegränsning är i sig inte tillräckligt den dag då konjunkturen har vänt @ Mina medinvesterare: Njut av sommaren- ·3 juliIntressant uppjustering från Kreditbanken igår. Motiveringen är: "Högre räntenivå än väntat, högre avgiftsintäkter och kursregleringar något över det förväntade". Med en meddelad uppskattning på 95 mio. kr. för halvåret, krävs det inte mycket research för att komma fram till att 2:a kvartalet kommer att ge ett resultat före skatt på 53 mio. kr. mot 42 mio. kr. under första kvartalet. Så det handlar om en betydande framgång. Är uppjusteringen vägledande för hela sektorn? Jag tror det. Uppjusteringen motiveras av förhållanden som borde gälla för hela sektorn. Därför kan jag också väl föreställa mig att fler uppjusteringar är på väg – kanske först vid offentliggörandet av halvårsrapporterna. Om jag ska gissa, så tror jag personligen att det mest sannolikt kommer från SJF Bank, Skjern Bank och Djurslands Bank. Utan att komma med långa förklaringar, så rubbar uppjusteringen inte min Topp 3 över danska banker vid nuvarande kurser: 1. SJF Bank (ja, trots de uppgångar som har skett under de senaste veckorna, är den alldeles, alldeles för billig) 2. Kreditbanken 3. Jyske Bank Och så det nördigaste: Det är bara något i grunden vackert med att meddela en uppskattning av halvårsresultatet lite över ett dygn efter att böckerna stängdes. Det vittnar om en bank och ledning som har koll på verksamheten.
·29 juniDirektör Lars Frank Jensen fyller 66 om ungefär en vecka. En gissning är att han max. fortsätter 1-3 år, och att antingen en ersättare måste hittas, eller att man – som setts i ett antal andra banker – utnyttjar tillfället för en fusion. Skulle AL Sydbank, Ringkjøbing Landbobank eller eventuellt Sparekassen Danmark kunna vara de mest intresserade köparna i det sammanhanget?Jag har den i aktiesparkonto, aktiekonto (primärt) och ratepension. Jag räknar med att hålla den fram till hans pension som minimum - generellt är det en mycket välskött bank, som handlar till låga multiplar. Fusionsmöjligheten är bara ett plus- ·24 apr.Jag hade egentligen lovat mig själv att ni skulle slippa ytterligare input från mig – åtminstone tills vi når slutet av maj, då kvartalsrapporten för Q1 är överstökad. Men två större spännande förhållanden har drabbat den danska bankvärlden denna vecka: Nykredits köp av BEC och Nordeas redovisning (eller närmare bestämt ett speciellt element i kvartalsrapporten). Jag har egentligen ingen kvalificerad åsikt om att medlemsbankerna under BEC säljer sina minoritetsintressen till Nykredit. Jag känner inte till detaljerna i det överenskomna tillräckligt väl för det. Men min första impuls var dock en förvåning över att de nu lägger alla ägg i en korg – både som leverantörer av Totalkreditprodukter – men nu också genom att låta Nykredit ansvara för och äga hela dataplattformen. Intäkterna, som idag har lett till uppjusteringar hos BEC, är av naturen av engångskaraktär, och dessa intäkter värmer ofta mest på kort sikt… Detaljen i Nordeas redovisning är i min mening egentligen mer intressant, då den sätter fokus på ett av de två områden som jag skulle lägga märke till under denna rapportsäsong. Nordea valde nämligen att återföra den ledningsmässiga uppskattningen för förluster, som per 31.12.2025 var på 160 miljoner euro, så att den per 31.03.2026 uppgår till 0 euro. Återföringen utgjorde egentligen bara 0,3% av Nordeas börsvärde, så varför är det intressant? Två orsaker: (1) Egentligen är det ett uttryck för att Nordea står fast vid sin vanliga värdering av utlåning, dvs. det finns inget behov av ytterligare när deras ordinarie processer följs. Skulle andra banker kunna tänkas följa denna logik? (2) För de övriga bankerna utgör avsättningen för förluster baserad på ledningsmässig uppskattning inte bara 0,3% av marknadsvärdet. Jag har gått igenom samtliga årsredovisningar för att bedöma den ledningsmässiga uppskattningen per 31.12.2025 i förhållande till både uttalat förväntat resultat för 2026 och till det aktuella marknadsvärdet. Med andra ord, om andra banker helt eller delvis följer Nordeas exempel, kommer det då också bara att vara en detalj för nördar? Svaret är ett rungande nej. Där Nordeas ledningsmässiga uppskattning per 31.12.2025 utgjorde 0,3% av marknadsvärdet, så ser det ut så här för några utvalda övriga banker (i förhållande till aktuellt marknadsvärde vid stängning 26.04.2026): - Kreditbanken 9,8% - Føroya Banki 5,2% - Hvidbjerg Bank 4,1% - Djurslands Bank 3,8% - Skjern Bank 3,5% - Jyske Bank 3,1% Om man ser avsättningen i förhållande till medianen av de uttalade förväntningarna på årets resultat efter skatt: - Kreditbanken 115,3% - Hvidbjerg Bank 56,4% - Føroya Banki 54,8% I jämförelse var Nordeas nu återförda avsättning på 3,3% i förhållande till deras realiserade resultat för 2025. Jag är medveten om att olika banker har olika förutsättningar och verkar på olika marknader – men det blir spännande att se om det finns några av de övriga bankerna som kommer att följa Nordeas exempel – kanske senare under året. I så fall blir de uppjusteringar hos flera danska banker, som idag har annonserats till följd av försäljningen av ägarandelar i BEC, inte årets sista…Jag hoppas du har rätt, men jag tror att många av dessa odefinierade avsättningar beror på rekommendationer från tillsynsmyndigheten och att en återföring som minst kan ge en riskanmärkning och kanske till och med ett föreläggande. Nordea är ju under finsk tillsyn och de kan ha en annan och mer gängse europeisk inställning än den danska, som är känd för en mycket aktivistisk inställning.
- ·11 apr.Medan vi väntar… Medan första kvartalet på den danska bankmarknaden isolerat sett har varit ganska odramatiskt, så har samma period på den geopolitiska scenen varit raka motsatsen. Därför har de flesta av oss förmodligen också upplevt större vågskvalp i våra portföljer än vad som har varit roligt. Och osäkerheten är förmodligen en lojal följeslagare en tid framöver. Det innerliga hoppet är att förnuftet segrar – om inte förr, så åtminstone i samband med mellanårsvalet i USA. Det är just under dessa tumultartade perioder som fördelen med att vara långsiktig investerare visar sig. Och jag ser inget som – ännu – påverkar bankernas intjäning. Ränteförväntningarna har flyttats lite – men bara i uppåtgående riktning till följd av den stigande inflationen. Det är först om vi börjar se hela branscher ha problem med leveranserna, vilket längre fram kan avsätta sig i förluster hos bankerna, som jag kommer att börja ompröva min klara övervikt i bankerna. Där är vi – enligt min lekmannabedömning – långt ifrån ännu. Men det blir intressant att se om några av bankerna i kvartalsrapporten för Q1 känner sig frestade att öka den skönsmässiga förlustbufferten ytterligare. Eller om man nöjer sig med att omfördela den befintliga bufferten för 117:e gången – denna gång till ”osäkerhet kring situationen i Iran”. Tro mig, jag förespråkar en viss försiktighet i affärsförvaltningen, men på vissa ställen börjar vi närma oss en nivå där direktörerna har svårt att inte beskriva bakgrunden till uppskattningen utan att le. I min värld kommer det alltid att finnas risker i samband med den vanliga driften – och det borde förlustreserverna på de faktiska utlånen återspegla. I mitt arbete som revisor har jag tvärs över alla möjliga branscher haft diskussioner med diverse CFO:er och VD:ar om förlustreserver på debitorer, vilket för bankerna skulle motsvara förluster på utlån. Det är alltid underhållande att ha dessa diskussioner när båda parter väl vet att det är en av de poster i årsredovisningen som är bäst lämpad för att reglera årets resultat med. Jag misstänker inte de danska bankerna för resultatreglering – jag hoppas bara att den uppskattade avsättningen snart har nått en nivå där det inte finns behov av att göra ytterligare. Jag inleder käckt detta inlägg med att säga att kvartalet har varit odramatiskt. Det är naturligtvis inte så det har upplevts av de medarbetare i de danska bankerna som drabbats av de uppsägningar som offentliggjorts och genomförts under kvartalet. Icke desto mindre är det just detta ögonblick som för mig som investerare är mest avgörande under återstoden av 2026: Kommer vi redan i kvartalsrapporterna 2026 att kunna se effektiviseringen via AI materialisera sig i kostnaderna? Jag är inte så naiv att jag redan under första halvåret kommer att kunna se något märkbart – men vid minsta indikation på att det längre fram skulle kunna finnas en 5-10-15% effektivisering att hämta, så är vi i ett scenario där bankerna i min optik ska omprissättas – också väsentligt. Så när de första bankerna senare i månaden offentliggör resultaten för första kvartalet, så blir det första talet jag tittar på driftskostnaderna i förhållande till tidigare perioder. De stora bankerna kommer helt naturligt att agera först på denna agenda – och min förväntning/förhoppning är att vi, utan lupp, kan spåra lite redan i kvartalsrapporten för tredje kvartalet. Min styrka som investerare är dock tålamod, så om vi ska vänta ett par ytterligare kvartal, så går det nog. Då får jag bara under tiden nöja mig med de 10% förräntning av min investering… God rapportsäsong därute! Här skulle jag egentligen ha stoppat inlägget, men jag får då och då förfrågningar från er, vänner eller kollegor om min nuvarande favoritinvestering, så jag kan kanske förekomma några av dessa förfrågningar genom att vara transparent kring min Topp 5: 1. Jyske Bank 2. SJF Bank (kunde det vara något intressant på gång?) 3. Kreditbanken (hur länge kan den gå under radarn?) 4. Dansk Bank 5. AL SydbankEnig i att beräkningarna av de skönsmässiga avsättningarna är något diffusa. De kan också vara ett problem när en bank köper en annan bank, för får aktieägarna i den förvärvade banken då betalt för detta dolda eget kapital? Tyvärr är det ett krav från Finanstilsynet, men beräkningen borde vara mer objektiv och/eller offentligt känd.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
2026 Q1-rapport
Endast PDF
59 dagar sedan
250,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
2,91%Direktavk.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
- ·för 23 tim sedan2026 har hittills varit ett lugnt år jämfört med den konsolidering som har varit en naturlig del av den danska bankmarknaden sedan finanskrisen för 18 år sedan. Antalet banker – börsnoterade och onoterade – har stadigt minskat. Och det råder konsensus om att utvecklingen kommer att fortsätta – även bland direktörerna. Det är bara ingen som ser sig som ledare för den bank som övertas. Uppenbart är sannolikheten för ytterligare konsolideringar störst i kristider, då en fusion kan bli en tvingande nödvändighet. Trots geopolitisk oro befinner sig de danska bankerna i lugna vatten, även om jag personligen kan vara nervös för de minsta bankernas bristande förmåga att skapa bättre resultat i den nuvarande ekonomiska miljön, där inga betydande förluster realiseras. Jag skulle därför bli förvånad (läs: besviken) om det inte runt om i lednings- och styrelserummen görs några överväganden om vad som ska hända om en större bank kommer på besök. Vi vet att några av de små bankerna historiskt har försvarat självständigheten via rösträttsbegränsningar, dvs. en defensiv taktik, där avsikten indirekt är att göra banken så lite attraktiv för frierier som möjligt. Nackdelen med denna taktik tydliggjordes i samband med sagan om Nordfyns Bank, där det fastställdes att rösträttsbegränsningarna inte var gällande i upphörandesituationer. Vi känner till rösträttsbegränsningarna från t.ex. Lollands Bank och Møns Bank. Och det har fungerat – hittills. Det är dock min bedömning att en mer positiv och offensiv strategi vore mer uppenbar för att hålla frierierna borta: Varför inte istället fokusera på att öka priset på ett övertagande så mycket att ingen verkligen vill göra närmanden? Det är välkänt – speciellt i icke-kristider – att en premie måste betalas för att övertyga nuvarande aktieägare om en fusion. Om jag vore direktör för en av de mindre bankerna, där min mest förnäma uppgift var att säkerställa bankens fortsatta självständighet, så skulle jag tänka att den nuvarande aktiekursen skulle behöva gå så högt upp att premien (merpriset) skulle bli för hög för övertagande banker att betala. Dvs. en diametralt motsatt riktning än rösträttsbegränsningarna, som allt annat lika medför en lägre kurs på aktien. Så, utöver det helt uppenbara att se till att driva banken ekonomiskt förnuftigt, så skulle jag se till att titta i verktygslådan för att leta efter aktieägarvänliga åtgärder. Det finns faktiskt ett par stycken som är så uppenbara att det närmast skriker till himlen. Till och med så uppenbara att även banker som överhuvudtaget inte är ”i fara” för övertagande bör använda sig av dem, om de bryr sig om sina aktieägares intressen. Först den minst effektiva: Det är uppenbart att se till att det finns högsta möjliga likviditet i aktien, så att både små och stora aktieägare kan komma in och ut. Jag är själv aktieägare i Berkshire Hathaway (främst bara för att hedra en stor idol) och ja, det kan absolut finnas en snobbeffekt i en hög aktiekurs. Men jag tror inte att det är ett element för en aktieägare i Kreditbanken. Så varför ser man inte till att göra en aktieplit när kursen i skrivande stund är 8 800 kr.? Kreditbanken är i min optik på alla sätt en väldigt, väldigt förnuftigt driven bank – men varför inte plocka de lågt hängande frukterna på aktieägarnas vägnar? Jag har aktier i banken för ca 2,5 miljoner kr. Men lika länge som det har tagit att komma in, lika länge kommer det att ta att komma ut, om man inte vill skaka kursen. Detta leder mig över till det verktyg som fler och fler har valt att använda sig av under de senaste åren: Aktieåterköp. Jag medger det kontraintuitiva i att en minskning av antalet aktier skulle göra det svårare för en konkurrerande bank med goda eller onda avsikter att ta över makten, men det avgörande momentet för den övertagande banken är inte antalet aktier eller kurs – det är produkten av dessa, dvs. bankens totala värde. Så om återköp medför ett samlat högre värde av banken via en högre aktiekurs, så kommer det inte bara att vara aktieägarvänligt, utan också lämna den övertagande banken mindre utrymme att ge en förnuftig ”överpris”. Jag har en stor del av mina investeringar i banker som för närvarande använder sig av aktieåterköp. Jag kan i mina data se hur stor betydelse det har för aktiekursen. Därför är igångsättandet av ett stort aktieåterköpsprogram den allra bästa köpsignalen. Därför: @ Kreditbanken: Ni kommer att kunna leverera en aktieplit och ett återköpsprogram när årsredovisningen för 2026 lämnas in (Ni är faktiskt de enda på Bankdata som inte för närvarande är igång) @ Jyske Bank: En aktieplit närmar sig också för er. Jag tänker däremot att ni bättre än de flesta har förstått värdet av aktieåterköp – tack för det. @ SJF Bank: Kul att se er komma igång med aktieåterköpet. Frågan är om det inte nästa år finns plats för ett större program? @ Møns Bank och Lollands Bank: Rösträttsbegränsning är i sig inte tillräckligt den dag då konjunkturen har vänt @ Mina medinvesterare: Njut av sommaren
- ·3 juliIntressant uppjustering från Kreditbanken igår. Motiveringen är: "Högre räntenivå än väntat, högre avgiftsintäkter och kursregleringar något över det förväntade". Med en meddelad uppskattning på 95 mio. kr. för halvåret, krävs det inte mycket research för att komma fram till att 2:a kvartalet kommer att ge ett resultat före skatt på 53 mio. kr. mot 42 mio. kr. under första kvartalet. Så det handlar om en betydande framgång. Är uppjusteringen vägledande för hela sektorn? Jag tror det. Uppjusteringen motiveras av förhållanden som borde gälla för hela sektorn. Därför kan jag också väl föreställa mig att fler uppjusteringar är på väg – kanske först vid offentliggörandet av halvårsrapporterna. Om jag ska gissa, så tror jag personligen att det mest sannolikt kommer från SJF Bank, Skjern Bank och Djurslands Bank. Utan att komma med långa förklaringar, så rubbar uppjusteringen inte min Topp 3 över danska banker vid nuvarande kurser: 1. SJF Bank (ja, trots de uppgångar som har skett under de senaste veckorna, är den alldeles, alldeles för billig) 2. Kreditbanken 3. Jyske Bank Och så det nördigaste: Det är bara något i grunden vackert med att meddela en uppskattning av halvårsresultatet lite över ett dygn efter att böckerna stängdes. Det vittnar om en bank och ledning som har koll på verksamheten.
- ·29 juniDirektör Lars Frank Jensen fyller 66 om ungefär en vecka. En gissning är att han max. fortsätter 1-3 år, och att antingen en ersättare måste hittas, eller att man – som setts i ett antal andra banker – utnyttjar tillfället för en fusion. Skulle AL Sydbank, Ringkjøbing Landbobank eller eventuellt Sparekassen Danmark kunna vara de mest intresserade köparna i det sammanhanget?Jag har den i aktiesparkonto, aktiekonto (primärt) och ratepension. Jag räknar med att hålla den fram till hans pension som minimum - generellt är det en mycket välskött bank, som handlar till låga multiplar. Fusionsmöjligheten är bara ett plus
- ·24 apr.Jag hade egentligen lovat mig själv att ni skulle slippa ytterligare input från mig – åtminstone tills vi når slutet av maj, då kvartalsrapporten för Q1 är överstökad. Men två större spännande förhållanden har drabbat den danska bankvärlden denna vecka: Nykredits köp av BEC och Nordeas redovisning (eller närmare bestämt ett speciellt element i kvartalsrapporten). Jag har egentligen ingen kvalificerad åsikt om att medlemsbankerna under BEC säljer sina minoritetsintressen till Nykredit. Jag känner inte till detaljerna i det överenskomna tillräckligt väl för det. Men min första impuls var dock en förvåning över att de nu lägger alla ägg i en korg – både som leverantörer av Totalkreditprodukter – men nu också genom att låta Nykredit ansvara för och äga hela dataplattformen. Intäkterna, som idag har lett till uppjusteringar hos BEC, är av naturen av engångskaraktär, och dessa intäkter värmer ofta mest på kort sikt… Detaljen i Nordeas redovisning är i min mening egentligen mer intressant, då den sätter fokus på ett av de två områden som jag skulle lägga märke till under denna rapportsäsong. Nordea valde nämligen att återföra den ledningsmässiga uppskattningen för förluster, som per 31.12.2025 var på 160 miljoner euro, så att den per 31.03.2026 uppgår till 0 euro. Återföringen utgjorde egentligen bara 0,3% av Nordeas börsvärde, så varför är det intressant? Två orsaker: (1) Egentligen är det ett uttryck för att Nordea står fast vid sin vanliga värdering av utlåning, dvs. det finns inget behov av ytterligare när deras ordinarie processer följs. Skulle andra banker kunna tänkas följa denna logik? (2) För de övriga bankerna utgör avsättningen för förluster baserad på ledningsmässig uppskattning inte bara 0,3% av marknadsvärdet. Jag har gått igenom samtliga årsredovisningar för att bedöma den ledningsmässiga uppskattningen per 31.12.2025 i förhållande till både uttalat förväntat resultat för 2026 och till det aktuella marknadsvärdet. Med andra ord, om andra banker helt eller delvis följer Nordeas exempel, kommer det då också bara att vara en detalj för nördar? Svaret är ett rungande nej. Där Nordeas ledningsmässiga uppskattning per 31.12.2025 utgjorde 0,3% av marknadsvärdet, så ser det ut så här för några utvalda övriga banker (i förhållande till aktuellt marknadsvärde vid stängning 26.04.2026): - Kreditbanken 9,8% - Føroya Banki 5,2% - Hvidbjerg Bank 4,1% - Djurslands Bank 3,8% - Skjern Bank 3,5% - Jyske Bank 3,1% Om man ser avsättningen i förhållande till medianen av de uttalade förväntningarna på årets resultat efter skatt: - Kreditbanken 115,3% - Hvidbjerg Bank 56,4% - Føroya Banki 54,8% I jämförelse var Nordeas nu återförda avsättning på 3,3% i förhållande till deras realiserade resultat för 2025. Jag är medveten om att olika banker har olika förutsättningar och verkar på olika marknader – men det blir spännande att se om det finns några av de övriga bankerna som kommer att följa Nordeas exempel – kanske senare under året. I så fall blir de uppjusteringar hos flera danska banker, som idag har annonserats till följd av försäljningen av ägarandelar i BEC, inte årets sista…Jag hoppas du har rätt, men jag tror att många av dessa odefinierade avsättningar beror på rekommendationer från tillsynsmyndigheten och att en återföring som minst kan ge en riskanmärkning och kanske till och med ett föreläggande. Nordea är ju under finsk tillsyn och de kan ha en annan och mer gängse europeisk inställning än den danska, som är känd för en mycket aktivistisk inställning.
- ·11 apr.Medan vi väntar… Medan första kvartalet på den danska bankmarknaden isolerat sett har varit ganska odramatiskt, så har samma period på den geopolitiska scenen varit raka motsatsen. Därför har de flesta av oss förmodligen också upplevt större vågskvalp i våra portföljer än vad som har varit roligt. Och osäkerheten är förmodligen en lojal följeslagare en tid framöver. Det innerliga hoppet är att förnuftet segrar – om inte förr, så åtminstone i samband med mellanårsvalet i USA. Det är just under dessa tumultartade perioder som fördelen med att vara långsiktig investerare visar sig. Och jag ser inget som – ännu – påverkar bankernas intjäning. Ränteförväntningarna har flyttats lite – men bara i uppåtgående riktning till följd av den stigande inflationen. Det är först om vi börjar se hela branscher ha problem med leveranserna, vilket längre fram kan avsätta sig i förluster hos bankerna, som jag kommer att börja ompröva min klara övervikt i bankerna. Där är vi – enligt min lekmannabedömning – långt ifrån ännu. Men det blir intressant att se om några av bankerna i kvartalsrapporten för Q1 känner sig frestade att öka den skönsmässiga förlustbufferten ytterligare. Eller om man nöjer sig med att omfördela den befintliga bufferten för 117:e gången – denna gång till ”osäkerhet kring situationen i Iran”. Tro mig, jag förespråkar en viss försiktighet i affärsförvaltningen, men på vissa ställen börjar vi närma oss en nivå där direktörerna har svårt att inte beskriva bakgrunden till uppskattningen utan att le. I min värld kommer det alltid att finnas risker i samband med den vanliga driften – och det borde förlustreserverna på de faktiska utlånen återspegla. I mitt arbete som revisor har jag tvärs över alla möjliga branscher haft diskussioner med diverse CFO:er och VD:ar om förlustreserver på debitorer, vilket för bankerna skulle motsvara förluster på utlån. Det är alltid underhållande att ha dessa diskussioner när båda parter väl vet att det är en av de poster i årsredovisningen som är bäst lämpad för att reglera årets resultat med. Jag misstänker inte de danska bankerna för resultatreglering – jag hoppas bara att den uppskattade avsättningen snart har nått en nivå där det inte finns behov av att göra ytterligare. Jag inleder käckt detta inlägg med att säga att kvartalet har varit odramatiskt. Det är naturligtvis inte så det har upplevts av de medarbetare i de danska bankerna som drabbats av de uppsägningar som offentliggjorts och genomförts under kvartalet. Icke desto mindre är det just detta ögonblick som för mig som investerare är mest avgörande under återstoden av 2026: Kommer vi redan i kvartalsrapporterna 2026 att kunna se effektiviseringen via AI materialisera sig i kostnaderna? Jag är inte så naiv att jag redan under första halvåret kommer att kunna se något märkbart – men vid minsta indikation på att det längre fram skulle kunna finnas en 5-10-15% effektivisering att hämta, så är vi i ett scenario där bankerna i min optik ska omprissättas – också väsentligt. Så när de första bankerna senare i månaden offentliggör resultaten för första kvartalet, så blir det första talet jag tittar på driftskostnaderna i förhållande till tidigare perioder. De stora bankerna kommer helt naturligt att agera först på denna agenda – och min förväntning/förhoppning är att vi, utan lupp, kan spåra lite redan i kvartalsrapporten för tredje kvartalet. Min styrka som investerare är dock tålamod, så om vi ska vänta ett par ytterligare kvartal, så går det nog. Då får jag bara under tiden nöja mig med de 10% förräntning av min investering… God rapportsäsong därute! Här skulle jag egentligen ha stoppat inlägget, men jag får då och då förfrågningar från er, vänner eller kollegor om min nuvarande favoritinvestering, så jag kan kanske förekomma några av dessa förfrågningar genom att vara transparent kring min Topp 5: 1. Jyske Bank 2. SJF Bank (kunde det vara något intressant på gång?) 3. Kreditbanken (hur länge kan den gå under radarn?) 4. Dansk Bank 5. AL SydbankEnig i att beräkningarna av de skönsmässiga avsättningarna är något diffusa. De kan också vara ett problem när en bank köper en annan bank, för får aktieägarna i den förvärvade banken då betalt för detta dolda eget kapital? Tyvärr är det ett krav från Finanstilsynet, men beräkningen borde vara mer objektiv och/eller offentligt känd.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Ingen data hittades
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q2-rapport 19 aug. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q1-rapport 13 maj | ||
2025 Q4-rapport 18 feb. | ||
2025 Q3-rapport 22 okt. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 13 aug. 2025 | ||
2025 Q1-rapport 23 apr. 2025 |
2026 Q1-rapport
Endast PDF
59 dagar sedan
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
Data hämtas från FactSet, Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q2-rapport 19 aug. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q1-rapport 13 maj | ||
2025 Q4-rapport 18 feb. | ||
2025 Q3-rapport 22 okt. 2025 | ||
2025 Q2-rapport 13 aug. 2025 | ||
2025 Q1-rapport 23 apr. 2025 |
250,00 DKK/aktie
Senaste utdelning
2,91%Direktavk.
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
- ·för 23 tim sedan2026 har hittills varit ett lugnt år jämfört med den konsolidering som har varit en naturlig del av den danska bankmarknaden sedan finanskrisen för 18 år sedan. Antalet banker – börsnoterade och onoterade – har stadigt minskat. Och det råder konsensus om att utvecklingen kommer att fortsätta – även bland direktörerna. Det är bara ingen som ser sig som ledare för den bank som övertas. Uppenbart är sannolikheten för ytterligare konsolideringar störst i kristider, då en fusion kan bli en tvingande nödvändighet. Trots geopolitisk oro befinner sig de danska bankerna i lugna vatten, även om jag personligen kan vara nervös för de minsta bankernas bristande förmåga att skapa bättre resultat i den nuvarande ekonomiska miljön, där inga betydande förluster realiseras. Jag skulle därför bli förvånad (läs: besviken) om det inte runt om i lednings- och styrelserummen görs några överväganden om vad som ska hända om en större bank kommer på besök. Vi vet att några av de små bankerna historiskt har försvarat självständigheten via rösträttsbegränsningar, dvs. en defensiv taktik, där avsikten indirekt är att göra banken så lite attraktiv för frierier som möjligt. Nackdelen med denna taktik tydliggjordes i samband med sagan om Nordfyns Bank, där det fastställdes att rösträttsbegränsningarna inte var gällande i upphörandesituationer. Vi känner till rösträttsbegränsningarna från t.ex. Lollands Bank och Møns Bank. Och det har fungerat – hittills. Det är dock min bedömning att en mer positiv och offensiv strategi vore mer uppenbar för att hålla frierierna borta: Varför inte istället fokusera på att öka priset på ett övertagande så mycket att ingen verkligen vill göra närmanden? Det är välkänt – speciellt i icke-kristider – att en premie måste betalas för att övertyga nuvarande aktieägare om en fusion. Om jag vore direktör för en av de mindre bankerna, där min mest förnäma uppgift var att säkerställa bankens fortsatta självständighet, så skulle jag tänka att den nuvarande aktiekursen skulle behöva gå så högt upp att premien (merpriset) skulle bli för hög för övertagande banker att betala. Dvs. en diametralt motsatt riktning än rösträttsbegränsningarna, som allt annat lika medför en lägre kurs på aktien. Så, utöver det helt uppenbara att se till att driva banken ekonomiskt förnuftigt, så skulle jag se till att titta i verktygslådan för att leta efter aktieägarvänliga åtgärder. Det finns faktiskt ett par stycken som är så uppenbara att det närmast skriker till himlen. Till och med så uppenbara att även banker som överhuvudtaget inte är ”i fara” för övertagande bör använda sig av dem, om de bryr sig om sina aktieägares intressen. Först den minst effektiva: Det är uppenbart att se till att det finns högsta möjliga likviditet i aktien, så att både små och stora aktieägare kan komma in och ut. Jag är själv aktieägare i Berkshire Hathaway (främst bara för att hedra en stor idol) och ja, det kan absolut finnas en snobbeffekt i en hög aktiekurs. Men jag tror inte att det är ett element för en aktieägare i Kreditbanken. Så varför ser man inte till att göra en aktieplit när kursen i skrivande stund är 8 800 kr.? Kreditbanken är i min optik på alla sätt en väldigt, väldigt förnuftigt driven bank – men varför inte plocka de lågt hängande frukterna på aktieägarnas vägnar? Jag har aktier i banken för ca 2,5 miljoner kr. Men lika länge som det har tagit att komma in, lika länge kommer det att ta att komma ut, om man inte vill skaka kursen. Detta leder mig över till det verktyg som fler och fler har valt att använda sig av under de senaste åren: Aktieåterköp. Jag medger det kontraintuitiva i att en minskning av antalet aktier skulle göra det svårare för en konkurrerande bank med goda eller onda avsikter att ta över makten, men det avgörande momentet för den övertagande banken är inte antalet aktier eller kurs – det är produkten av dessa, dvs. bankens totala värde. Så om återköp medför ett samlat högre värde av banken via en högre aktiekurs, så kommer det inte bara att vara aktieägarvänligt, utan också lämna den övertagande banken mindre utrymme att ge en förnuftig ”överpris”. Jag har en stor del av mina investeringar i banker som för närvarande använder sig av aktieåterköp. Jag kan i mina data se hur stor betydelse det har för aktiekursen. Därför är igångsättandet av ett stort aktieåterköpsprogram den allra bästa köpsignalen. Därför: @ Kreditbanken: Ni kommer att kunna leverera en aktieplit och ett återköpsprogram när årsredovisningen för 2026 lämnas in (Ni är faktiskt de enda på Bankdata som inte för närvarande är igång) @ Jyske Bank: En aktieplit närmar sig också för er. Jag tänker däremot att ni bättre än de flesta har förstått värdet av aktieåterköp – tack för det. @ SJF Bank: Kul att se er komma igång med aktieåterköpet. Frågan är om det inte nästa år finns plats för ett större program? @ Møns Bank och Lollands Bank: Rösträttsbegränsning är i sig inte tillräckligt den dag då konjunkturen har vänt @ Mina medinvesterare: Njut av sommaren
- ·3 juliIntressant uppjustering från Kreditbanken igår. Motiveringen är: "Högre räntenivå än väntat, högre avgiftsintäkter och kursregleringar något över det förväntade". Med en meddelad uppskattning på 95 mio. kr. för halvåret, krävs det inte mycket research för att komma fram till att 2:a kvartalet kommer att ge ett resultat före skatt på 53 mio. kr. mot 42 mio. kr. under första kvartalet. Så det handlar om en betydande framgång. Är uppjusteringen vägledande för hela sektorn? Jag tror det. Uppjusteringen motiveras av förhållanden som borde gälla för hela sektorn. Därför kan jag också väl föreställa mig att fler uppjusteringar är på väg – kanske först vid offentliggörandet av halvårsrapporterna. Om jag ska gissa, så tror jag personligen att det mest sannolikt kommer från SJF Bank, Skjern Bank och Djurslands Bank. Utan att komma med långa förklaringar, så rubbar uppjusteringen inte min Topp 3 över danska banker vid nuvarande kurser: 1. SJF Bank (ja, trots de uppgångar som har skett under de senaste veckorna, är den alldeles, alldeles för billig) 2. Kreditbanken 3. Jyske Bank Och så det nördigaste: Det är bara något i grunden vackert med att meddela en uppskattning av halvårsresultatet lite över ett dygn efter att böckerna stängdes. Det vittnar om en bank och ledning som har koll på verksamheten.
- ·29 juniDirektör Lars Frank Jensen fyller 66 om ungefär en vecka. En gissning är att han max. fortsätter 1-3 år, och att antingen en ersättare måste hittas, eller att man – som setts i ett antal andra banker – utnyttjar tillfället för en fusion. Skulle AL Sydbank, Ringkjøbing Landbobank eller eventuellt Sparekassen Danmark kunna vara de mest intresserade köparna i det sammanhanget?Jag har den i aktiesparkonto, aktiekonto (primärt) och ratepension. Jag räknar med att hålla den fram till hans pension som minimum - generellt är det en mycket välskött bank, som handlar till låga multiplar. Fusionsmöjligheten är bara ett plus
- ·24 apr.Jag hade egentligen lovat mig själv att ni skulle slippa ytterligare input från mig – åtminstone tills vi når slutet av maj, då kvartalsrapporten för Q1 är överstökad. Men två större spännande förhållanden har drabbat den danska bankvärlden denna vecka: Nykredits köp av BEC och Nordeas redovisning (eller närmare bestämt ett speciellt element i kvartalsrapporten). Jag har egentligen ingen kvalificerad åsikt om att medlemsbankerna under BEC säljer sina minoritetsintressen till Nykredit. Jag känner inte till detaljerna i det överenskomna tillräckligt väl för det. Men min första impuls var dock en förvåning över att de nu lägger alla ägg i en korg – både som leverantörer av Totalkreditprodukter – men nu också genom att låta Nykredit ansvara för och äga hela dataplattformen. Intäkterna, som idag har lett till uppjusteringar hos BEC, är av naturen av engångskaraktär, och dessa intäkter värmer ofta mest på kort sikt… Detaljen i Nordeas redovisning är i min mening egentligen mer intressant, då den sätter fokus på ett av de två områden som jag skulle lägga märke till under denna rapportsäsong. Nordea valde nämligen att återföra den ledningsmässiga uppskattningen för förluster, som per 31.12.2025 var på 160 miljoner euro, så att den per 31.03.2026 uppgår till 0 euro. Återföringen utgjorde egentligen bara 0,3% av Nordeas börsvärde, så varför är det intressant? Två orsaker: (1) Egentligen är det ett uttryck för att Nordea står fast vid sin vanliga värdering av utlåning, dvs. det finns inget behov av ytterligare när deras ordinarie processer följs. Skulle andra banker kunna tänkas följa denna logik? (2) För de övriga bankerna utgör avsättningen för förluster baserad på ledningsmässig uppskattning inte bara 0,3% av marknadsvärdet. Jag har gått igenom samtliga årsredovisningar för att bedöma den ledningsmässiga uppskattningen per 31.12.2025 i förhållande till både uttalat förväntat resultat för 2026 och till det aktuella marknadsvärdet. Med andra ord, om andra banker helt eller delvis följer Nordeas exempel, kommer det då också bara att vara en detalj för nördar? Svaret är ett rungande nej. Där Nordeas ledningsmässiga uppskattning per 31.12.2025 utgjorde 0,3% av marknadsvärdet, så ser det ut så här för några utvalda övriga banker (i förhållande till aktuellt marknadsvärde vid stängning 26.04.2026): - Kreditbanken 9,8% - Føroya Banki 5,2% - Hvidbjerg Bank 4,1% - Djurslands Bank 3,8% - Skjern Bank 3,5% - Jyske Bank 3,1% Om man ser avsättningen i förhållande till medianen av de uttalade förväntningarna på årets resultat efter skatt: - Kreditbanken 115,3% - Hvidbjerg Bank 56,4% - Føroya Banki 54,8% I jämförelse var Nordeas nu återförda avsättning på 3,3% i förhållande till deras realiserade resultat för 2025. Jag är medveten om att olika banker har olika förutsättningar och verkar på olika marknader – men det blir spännande att se om det finns några av de övriga bankerna som kommer att följa Nordeas exempel – kanske senare under året. I så fall blir de uppjusteringar hos flera danska banker, som idag har annonserats till följd av försäljningen av ägarandelar i BEC, inte årets sista…Jag hoppas du har rätt, men jag tror att många av dessa odefinierade avsättningar beror på rekommendationer från tillsynsmyndigheten och att en återföring som minst kan ge en riskanmärkning och kanske till och med ett föreläggande. Nordea är ju under finsk tillsyn och de kan ha en annan och mer gängse europeisk inställning än den danska, som är känd för en mycket aktivistisk inställning.
- ·11 apr.Medan vi väntar… Medan första kvartalet på den danska bankmarknaden isolerat sett har varit ganska odramatiskt, så har samma period på den geopolitiska scenen varit raka motsatsen. Därför har de flesta av oss förmodligen också upplevt större vågskvalp i våra portföljer än vad som har varit roligt. Och osäkerheten är förmodligen en lojal följeslagare en tid framöver. Det innerliga hoppet är att förnuftet segrar – om inte förr, så åtminstone i samband med mellanårsvalet i USA. Det är just under dessa tumultartade perioder som fördelen med att vara långsiktig investerare visar sig. Och jag ser inget som – ännu – påverkar bankernas intjäning. Ränteförväntningarna har flyttats lite – men bara i uppåtgående riktning till följd av den stigande inflationen. Det är först om vi börjar se hela branscher ha problem med leveranserna, vilket längre fram kan avsätta sig i förluster hos bankerna, som jag kommer att börja ompröva min klara övervikt i bankerna. Där är vi – enligt min lekmannabedömning – långt ifrån ännu. Men det blir intressant att se om några av bankerna i kvartalsrapporten för Q1 känner sig frestade att öka den skönsmässiga förlustbufferten ytterligare. Eller om man nöjer sig med att omfördela den befintliga bufferten för 117:e gången – denna gång till ”osäkerhet kring situationen i Iran”. Tro mig, jag förespråkar en viss försiktighet i affärsförvaltningen, men på vissa ställen börjar vi närma oss en nivå där direktörerna har svårt att inte beskriva bakgrunden till uppskattningen utan att le. I min värld kommer det alltid att finnas risker i samband med den vanliga driften – och det borde förlustreserverna på de faktiska utlånen återspegla. I mitt arbete som revisor har jag tvärs över alla möjliga branscher haft diskussioner med diverse CFO:er och VD:ar om förlustreserver på debitorer, vilket för bankerna skulle motsvara förluster på utlån. Det är alltid underhållande att ha dessa diskussioner när båda parter väl vet att det är en av de poster i årsredovisningen som är bäst lämpad för att reglera årets resultat med. Jag misstänker inte de danska bankerna för resultatreglering – jag hoppas bara att den uppskattade avsättningen snart har nått en nivå där det inte finns behov av att göra ytterligare. Jag inleder käckt detta inlägg med att säga att kvartalet har varit odramatiskt. Det är naturligtvis inte så det har upplevts av de medarbetare i de danska bankerna som drabbats av de uppsägningar som offentliggjorts och genomförts under kvartalet. Icke desto mindre är det just detta ögonblick som för mig som investerare är mest avgörande under återstoden av 2026: Kommer vi redan i kvartalsrapporterna 2026 att kunna se effektiviseringen via AI materialisera sig i kostnaderna? Jag är inte så naiv att jag redan under första halvåret kommer att kunna se något märkbart – men vid minsta indikation på att det längre fram skulle kunna finnas en 5-10-15% effektivisering att hämta, så är vi i ett scenario där bankerna i min optik ska omprissättas – också väsentligt. Så när de första bankerna senare i månaden offentliggör resultaten för första kvartalet, så blir det första talet jag tittar på driftskostnaderna i förhållande till tidigare perioder. De stora bankerna kommer helt naturligt att agera först på denna agenda – och min förväntning/förhoppning är att vi, utan lupp, kan spåra lite redan i kvartalsrapporten för tredje kvartalet. Min styrka som investerare är dock tålamod, så om vi ska vänta ett par ytterligare kvartal, så går det nog. Då får jag bara under tiden nöja mig med de 10% förräntning av min investering… God rapportsäsong därute! Här skulle jag egentligen ha stoppat inlägget, men jag får då och då förfrågningar från er, vänner eller kollegor om min nuvarande favoritinvestering, så jag kan kanske förekomma några av dessa förfrågningar genom att vara transparent kring min Topp 5: 1. Jyske Bank 2. SJF Bank (kunde det vara något intressant på gång?) 3. Kreditbanken (hur länge kan den gå under radarn?) 4. Dansk Bank 5. AL SydbankEnig i att beräkningarna av de skönsmässiga avsättningarna är något diffusa. De kan också vara ett problem när en bank köper en annan bank, för får aktieägarna i den förvärvade banken då betalt för detta dolda eget kapital? Tyvärr är det ett krav från Finanstilsynet, men beräkningen borde vara mer objektiv och/eller offentligt känd.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Ingen data hittades
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Mäklarstatistik
Ingen data hittades