2026 Q2-rapport
Endast PDF
15 dagar sedan
Orderdjup
Spotlight Stock Market SE
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 327 | AVA | NON | ||
| 1 001 | AVA | AVA | ||
| 10 000 | AVA | NON | ||
| 10 000 | NON | SSWM | ||
| 308 | AVA | AVA |
Mäklarstatistik
Mest köpt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Swedbank AB | 120 000 | 12 000 | +108 000 | 6 000 |
| Avanza Bank AB | 133 240 | 83 288 | +49 952 | 23 644 |
| Skandinaviska Enskilda Banken AB | 12 071 | 3 597 | +8 474 | 0 |
| Nordea Bank Abp | 1 500 | 0 | +1 500 | 0 |
| SSW Market Making GmbH | 48 147 | 51 483 | −3 336 | 0 |
| Svenska Handelsbanken AB | 9 617 | 16 926 | −7 309 | 0 |
Mest sålt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Nordnet Bank AB | 96 000 | 253 281 | −157 281 | 49 000 |
| Svenska Handelsbanken AB | 9 617 | 16 926 | −7 309 | 0 |
| SSW Market Making GmbH | 48 147 | 51 483 | −3 336 | 0 |
| Nordea Bank Abp | 1 500 | 0 | +1 500 | 0 |
| Skandinaviska Enskilda Banken AB | 12 071 | 3 597 | +8 474 | 0 |
| Avanza Bank AB | 133 240 | 83 288 | +49 952 | 23 644 |
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q3-rapport 17 juli |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q2-rapport 8 apr. | ||
2026 Q1-rapport 16 jan. | ||
2025 Q4-rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3-rapport 18 juli 2025 | ||
2025 Q2-rapport 15 apr. 2025 |
Kunder har även besökt
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
för 1 dag sedan · Ändradför 1 dag sedan · ÄndradENERGI SOM TOTALFÖRSVAR: Varför Ebba Buschs larm ritar om spelplanen för inhemska resurser När Ebba Busch talar om den värsta energikrisen någonsin är det lätt att fastna i den akuta nyheten. Men för den som följer Igrene är det viktigare att förstå vad detta betyder på systemnivå. Det som nu blir tydligt är att energi inte längre behandlas som en vanlig marknadsfråga. Den har flyttats in i samma kategori som: • totalförsvar • försörjningsberedskap • robust infrastruktur • nationell motståndskraft Det är exakt därför frågan om inhemska resurser blir allt mer central. Europa och Sverige är fortfarande sårbara när globala energiflöden störs. När regeringen samtidigt talar om beredskap, robusthet och behovet av att säkra landet i ett oroligt omvärldsläge, förändras också logiken kring vilka resurser som blir strategiskt viktiga. Det är här kopplingen till Igrene och Siljansgasen blir tydlig. IGRENE AB handlar inte längre bara om ett litet prospekteringsbolag i Dalarna. Det handlar om en möjlig inhemsk råvarubas i ett läge där: • staten söker högre försörjningstrygghet • industrin bygger upp vätgasbehovet • och energisystemet pressas från flera håll samtidigt Lägg därtill samarbetet med SEID och ColdSpark, där metan kan användas för att producera vätgas och fast kol i en process som är mindre elberoende än ren vattenelektrolys. Då blir Igrenes position intressant i ett mycket större sammanhang än tidigare. Det betyder inte att allt är avgjort. Men det betyder att det politiska, industriella och säkerhetspolitiska landskapet nu rör sig i en riktning där just den typ av inhemsk resurs som Igrene sitter på kan få en helt annan strategisk relevans än marknaden historiskt har tillskrivit den. Summering: När energi blir en fråga om totalförsvar och nationell beredskap förändras spelplanen. Då blir inte bara produktionen viktig, utan också: • var råvaran finns • hur snabbt den kan nyttiggöras • och om den kan integreras i ett mer robust svenskt energisystem Det är i det perspektivet Igrene ska analyseras framåt. https://www.gp.se/politik/ebba-busch-kd-varsta-energikrisen-nagonsin.87a6a5de-5f5a-4e68-bb57-f61b739d122a
för 9 tim sedanför 9 tim sedanVi som är med i Igrene kan tydligt nu se medvind i den råvaruutvecklingen som Sverige befinner sig i, och allt nu som politiken medför har fått ett företag som Igrene att lysa som en klarlysande stjärna på himmelen ovanför. Det som återstår, är att det om gasfyndigheterna får kommer ut i offentligheten, så intresset intensifieras blir aktien hyperintressant nu när företaget SEID och ColdSpark tillsammans med Igrenes gasfyndighet utvecklas.- för 3 dagar sedanför 3 dagar sedanEU driver fram krav på vätgasbaserade bränslen! Artikeln sätter fingret på en central obalans i den europeiska energiomställningen: tempot i lagstiftningen överstiger tempot i den industriella exekveringen. EU driver nu fram krav på vätgasbaserade bränslen i flyget, samtidigt som investeringarna inte följer i samma takt. Det handlar inte nödvändigtvis om brist på vilja, utan om att systemets begränsningar nu blir synliga. Tre faktorer förklarar glappet: 1. Kapitaldisciplin Storskalig vätgasproduktion är mycket kapitalintensiv. När kalkyler pressas av höga elpriser, osäker efterfrågan och regulatoriska risker blir investerare mer selektiva. Det är därför kapitalet rör sig långsammare än politiken. 2. Elnätet som begränsning Den dominerande modellen – elektrolys – kräver stora mängder stabil och konkurrenskraftig el. I ett redan ansträngt elsystem blir tillgången på effekt en konkret flaskhals, inte bara för vätgas utan för hela industrins elektrifiering. 3. Tidsdimensionen Lagstiftning kan ändras snabbt. Infrastruktur, nätkapacitet och tillståndsprocesser tar betydligt längre tid. Det skapar ett strukturellt glapp mellan ambition och genomförande. Resultatet är ett system där efterfrågan drivs fram politiskt, medan utbudet begränsas av fysik, kapital och tillstånd. Implikation Elektrolys kommer vara central, men sannolikt inte tillräcklig på egen hand. Det ökar relevansen för kompletterande produktionsvägar som kräver mindre el, minskar belastningen på nätet och breddar råvarubasen. I ett svenskt perspektiv innebär det att inhemska resurser och alternativa processtekniker – såsom metanbaserade processer (t.ex. spjälkning) – blir relevanta att följa, särskilt där de kan kombinera lokal råvara med lägre elberoende. Slutsats Detta är inte ett misslyckande för vätgasen, utan ett system i obalans. När politiska mål, energisystem och industriell kapacitet inte rör sig i takt uppstår flaskhalsar. Det är i denna spänning – snarare än i enskilda nyheter – som nästa fas av lösningar kommer att formas och värderas. https://www.energinyheter.se/20251229/34174/eu-kraver-vatgasbaserat-flygbransle-men-investeringar-uteblir
- 16 apr.16 apr.MAKROANALYS: Industriell konvergens, energiekvationen och Siljansgasens möjliga roll Många fastnar i enskilda pressmeddelanden, emissioner eller historik. Men för att förstå var värdet kan byggas framåt måste man koppla ihop makrobilden med det svenska regelverksskiftet. Just nu ser vi flera tunga processer som rör sig i samma riktning och samtidigt blottlägger en kritisk industriell flaskhals: 1. Industrikapitalet skalar upp vätgasen När Wallenberg Investments med partners går in med 1,4 miljarder euro i Stegra i Boden visar det att vätgas inte längre bara är vision eller powerpoint. Det är fysisk industriell utrullning i stor skala. 2. Staten operationaliserar försörjningsberedskapen I vårändringsbudgeten går regeringen från utredning till konkret exekvering med satsningar på elberedskap, reservkraft vid drivmedelsdepåer och järnvägsåtgärder för totalförsvaret. Försörjningsberedskap är därmed inte längre bara ett policydokument utan finansierad statspraktik. 3. Flaskhalsen: elnätet och energiutbytet Två samverkande faktorer som marknaden ofta underskattar kring traditionell vattenelektrolys är dess stora kapacitetsanspråk på elnätet och dess lägre systemverkningsgrad. När storskalig produktion rullas ut i ett system där elnätet redan är pressat, blir tillgången till mer eleffektiva processtekniker allt mer relevant. 4. Regelverket är under omprövning När staten samtidigt betonar beredskap och robusthet ökar relevansen för hur miljöprövningar och tillståndsprocesser utformas framåt. Regelverkets utveckling kommer få ökad betydelse för hur inhemska resurser kan hanteras i ett bredare industri- och beredskapsperspektiv. Kopplingen till Siljansgasen, Igrene och ColdSpark: När industrin bygger upp efterfrågan på vätgas, staten fokuserar på inhemsk beredskap och elsystemet utsätts för ökade effektkrav, uppstår ett naturligt fokus på råvaruledet och alternativa teknikvägar. Det är här Siljansgasen tillsammans med Igrenes samarbete med SEID och ColdSpark-teknologin blir intressant. Eftersom processen spjälkar metan – där stora delar av energin redan finns lagrad i råvaran – blir energiutbytet annorlunda. Det innebär ett väsentligt lägre elbehov jämfört med ren vattenelektrolys, samtidigt som teknologin producerar fast kol för industriella tillämpningar. Den operativa konsekvensen: Det är också i detta ljus den senaste kapitalallokeringen till projektering, tillstånd och bygglov i Morafältet blir mer begriplig. När industrin bygger upp efterfrågan, staten finansierar beredskap och elsystemet står inför växande effektkrav, blir det logiskt att samtidigt positionera sig i råvaruledet och demonstrationsfasen. Det är precis vad Igrene nu gör genom att flytta resurser från historisk prospektering till ett konkret demo- och tillståndsspår i Mora, parallellt med det fördjupade samarbetet med SEID. Det regulatoriska perspektivet: Det som ytterligare förstärker bilden är att denna operativa positionering sker samtidigt som miljöprövningssystemet är under reform och försörjningsberedskap får ökad tyngd i statsbudgeten. Det betyder inte att utfallen är givna, men det betyder att timingen i bolagets agerande nu ligger i linje med det större svenska systemskiftet. Summering: Marknaden tenderar ofta att analysera små bolag isolerat. Men i just detta sammanhang blir helhetsbilden viktigare än den enskilda resultatraden eller det kortsiktiga orderdjupet. Det intressanta är att efterfrågan byggs i Boden, beredskapen finansieras i Stockholm, regelverket reformeras nationellt och ett alternativt, mer eleffektivt råvaru- och teknikspår positioneras i Mora. Det är denna industriella konvergens som gör att utvecklingen bör analyseras som en del av ett större energi- och försörjningssystem – inte som ett isolerat prospekteringsbolag.16 apr.16 apr.Spänningen trissas upp och besked från SD regeringen om tillstånd för generell brytning och produktion av naturgas ( fossilfri i Siljans ringen ) och olja, kan utan större hinder i politiken förväntas bli verklighet under året första 6-månader period.
- 10 apr.10 apr.INFORMATIONSDOKUMENTET: Bekräftelse på den operativa fasen Dagens informationsdokument landar exakt i linje med vad som är brukligt inför en företrädesemission. Som tidigare nämnts utgör detta ett strikt juridiskt och finansiellt ramverk, inte en plattform för nya PR-utspel. Det mest centrala för oss som analyserar bolagets utveckling är att dokumentet nu formaliserar den industriella logik vi redan diskuterat. Syftet med kapitalanskaffningen är tydligt definierat: 1. Direktinvesteringar i Morafältet för en första demoanläggning, vilket uttryckligen inkluderar projektering, tillståndsansökningar, bygglov och organisationsförstärkning. 2. Stärkt samarbete och utökat ägande i norska SEID. Detta innebär att vi nu har en formaliserad färdplan, där nästa steg blir att marknaden visar hur den tänkta finansieringen tas emot under teckningsperioden. Kapitalet styrs från historisk prospektering mot fysisk infrastruktur på hemmaplan och fortsatt uppskalning av ColdSpark-teknologin i Norge. Marknaden har nu fått den transparens som krävs inför teckningsperioden som inleds på måndag. Nästa strategiska fokuspunkt förblir hur det regulatoriska spåret kring miljöprövningen utvecklas parallellt med detta arbete.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
2026 Q2-rapport
Endast PDF
15 dagar sedan
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- för 1 dag sedan · Ändradför 1 dag sedan · ÄndradENERGI SOM TOTALFÖRSVAR: Varför Ebba Buschs larm ritar om spelplanen för inhemska resurser När Ebba Busch talar om den värsta energikrisen någonsin är det lätt att fastna i den akuta nyheten. Men för den som följer Igrene är det viktigare att förstå vad detta betyder på systemnivå. Det som nu blir tydligt är att energi inte längre behandlas som en vanlig marknadsfråga. Den har flyttats in i samma kategori som: • totalförsvar • försörjningsberedskap • robust infrastruktur • nationell motståndskraft Det är exakt därför frågan om inhemska resurser blir allt mer central. Europa och Sverige är fortfarande sårbara när globala energiflöden störs. När regeringen samtidigt talar om beredskap, robusthet och behovet av att säkra landet i ett oroligt omvärldsläge, förändras också logiken kring vilka resurser som blir strategiskt viktiga. Det är här kopplingen till Igrene och Siljansgasen blir tydlig. IGRENE AB handlar inte längre bara om ett litet prospekteringsbolag i Dalarna. Det handlar om en möjlig inhemsk råvarubas i ett läge där: • staten söker högre försörjningstrygghet • industrin bygger upp vätgasbehovet • och energisystemet pressas från flera håll samtidigt Lägg därtill samarbetet med SEID och ColdSpark, där metan kan användas för att producera vätgas och fast kol i en process som är mindre elberoende än ren vattenelektrolys. Då blir Igrenes position intressant i ett mycket större sammanhang än tidigare. Det betyder inte att allt är avgjort. Men det betyder att det politiska, industriella och säkerhetspolitiska landskapet nu rör sig i en riktning där just den typ av inhemsk resurs som Igrene sitter på kan få en helt annan strategisk relevans än marknaden historiskt har tillskrivit den. Summering: När energi blir en fråga om totalförsvar och nationell beredskap förändras spelplanen. Då blir inte bara produktionen viktig, utan också: • var råvaran finns • hur snabbt den kan nyttiggöras • och om den kan integreras i ett mer robust svenskt energisystem Det är i det perspektivet Igrene ska analyseras framåt. https://www.gp.se/politik/ebba-busch-kd-varsta-energikrisen-nagonsin.87a6a5de-5f5a-4e68-bb57-f61b739d122aför 9 tim sedanför 9 tim sedanVi som är med i Igrene kan tydligt nu se medvind i den råvaruutvecklingen som Sverige befinner sig i, och allt nu som politiken medför har fått ett företag som Igrene att lysa som en klarlysande stjärna på himmelen ovanför. Det som återstår, är att det om gasfyndigheterna får kommer ut i offentligheten, så intresset intensifieras blir aktien hyperintressant nu när företaget SEID och ColdSpark tillsammans med Igrenes gasfyndighet utvecklas.
- för 3 dagar sedanför 3 dagar sedanEU driver fram krav på vätgasbaserade bränslen! Artikeln sätter fingret på en central obalans i den europeiska energiomställningen: tempot i lagstiftningen överstiger tempot i den industriella exekveringen. EU driver nu fram krav på vätgasbaserade bränslen i flyget, samtidigt som investeringarna inte följer i samma takt. Det handlar inte nödvändigtvis om brist på vilja, utan om att systemets begränsningar nu blir synliga. Tre faktorer förklarar glappet: 1. Kapitaldisciplin Storskalig vätgasproduktion är mycket kapitalintensiv. När kalkyler pressas av höga elpriser, osäker efterfrågan och regulatoriska risker blir investerare mer selektiva. Det är därför kapitalet rör sig långsammare än politiken. 2. Elnätet som begränsning Den dominerande modellen – elektrolys – kräver stora mängder stabil och konkurrenskraftig el. I ett redan ansträngt elsystem blir tillgången på effekt en konkret flaskhals, inte bara för vätgas utan för hela industrins elektrifiering. 3. Tidsdimensionen Lagstiftning kan ändras snabbt. Infrastruktur, nätkapacitet och tillståndsprocesser tar betydligt längre tid. Det skapar ett strukturellt glapp mellan ambition och genomförande. Resultatet är ett system där efterfrågan drivs fram politiskt, medan utbudet begränsas av fysik, kapital och tillstånd. Implikation Elektrolys kommer vara central, men sannolikt inte tillräcklig på egen hand. Det ökar relevansen för kompletterande produktionsvägar som kräver mindre el, minskar belastningen på nätet och breddar råvarubasen. I ett svenskt perspektiv innebär det att inhemska resurser och alternativa processtekniker – såsom metanbaserade processer (t.ex. spjälkning) – blir relevanta att följa, särskilt där de kan kombinera lokal råvara med lägre elberoende. Slutsats Detta är inte ett misslyckande för vätgasen, utan ett system i obalans. När politiska mål, energisystem och industriell kapacitet inte rör sig i takt uppstår flaskhalsar. Det är i denna spänning – snarare än i enskilda nyheter – som nästa fas av lösningar kommer att formas och värderas. https://www.energinyheter.se/20251229/34174/eu-kraver-vatgasbaserat-flygbransle-men-investeringar-uteblir
- 16 apr.16 apr.MAKROANALYS: Industriell konvergens, energiekvationen och Siljansgasens möjliga roll Många fastnar i enskilda pressmeddelanden, emissioner eller historik. Men för att förstå var värdet kan byggas framåt måste man koppla ihop makrobilden med det svenska regelverksskiftet. Just nu ser vi flera tunga processer som rör sig i samma riktning och samtidigt blottlägger en kritisk industriell flaskhals: 1. Industrikapitalet skalar upp vätgasen När Wallenberg Investments med partners går in med 1,4 miljarder euro i Stegra i Boden visar det att vätgas inte längre bara är vision eller powerpoint. Det är fysisk industriell utrullning i stor skala. 2. Staten operationaliserar försörjningsberedskapen I vårändringsbudgeten går regeringen från utredning till konkret exekvering med satsningar på elberedskap, reservkraft vid drivmedelsdepåer och järnvägsåtgärder för totalförsvaret. Försörjningsberedskap är därmed inte längre bara ett policydokument utan finansierad statspraktik. 3. Flaskhalsen: elnätet och energiutbytet Två samverkande faktorer som marknaden ofta underskattar kring traditionell vattenelektrolys är dess stora kapacitetsanspråk på elnätet och dess lägre systemverkningsgrad. När storskalig produktion rullas ut i ett system där elnätet redan är pressat, blir tillgången till mer eleffektiva processtekniker allt mer relevant. 4. Regelverket är under omprövning När staten samtidigt betonar beredskap och robusthet ökar relevansen för hur miljöprövningar och tillståndsprocesser utformas framåt. Regelverkets utveckling kommer få ökad betydelse för hur inhemska resurser kan hanteras i ett bredare industri- och beredskapsperspektiv. Kopplingen till Siljansgasen, Igrene och ColdSpark: När industrin bygger upp efterfrågan på vätgas, staten fokuserar på inhemsk beredskap och elsystemet utsätts för ökade effektkrav, uppstår ett naturligt fokus på råvaruledet och alternativa teknikvägar. Det är här Siljansgasen tillsammans med Igrenes samarbete med SEID och ColdSpark-teknologin blir intressant. Eftersom processen spjälkar metan – där stora delar av energin redan finns lagrad i råvaran – blir energiutbytet annorlunda. Det innebär ett väsentligt lägre elbehov jämfört med ren vattenelektrolys, samtidigt som teknologin producerar fast kol för industriella tillämpningar. Den operativa konsekvensen: Det är också i detta ljus den senaste kapitalallokeringen till projektering, tillstånd och bygglov i Morafältet blir mer begriplig. När industrin bygger upp efterfrågan, staten finansierar beredskap och elsystemet står inför växande effektkrav, blir det logiskt att samtidigt positionera sig i råvaruledet och demonstrationsfasen. Det är precis vad Igrene nu gör genom att flytta resurser från historisk prospektering till ett konkret demo- och tillståndsspår i Mora, parallellt med det fördjupade samarbetet med SEID. Det regulatoriska perspektivet: Det som ytterligare förstärker bilden är att denna operativa positionering sker samtidigt som miljöprövningssystemet är under reform och försörjningsberedskap får ökad tyngd i statsbudgeten. Det betyder inte att utfallen är givna, men det betyder att timingen i bolagets agerande nu ligger i linje med det större svenska systemskiftet. Summering: Marknaden tenderar ofta att analysera små bolag isolerat. Men i just detta sammanhang blir helhetsbilden viktigare än den enskilda resultatraden eller det kortsiktiga orderdjupet. Det intressanta är att efterfrågan byggs i Boden, beredskapen finansieras i Stockholm, regelverket reformeras nationellt och ett alternativt, mer eleffektivt råvaru- och teknikspår positioneras i Mora. Det är denna industriella konvergens som gör att utvecklingen bör analyseras som en del av ett större energi- och försörjningssystem – inte som ett isolerat prospekteringsbolag.16 apr.16 apr.Spänningen trissas upp och besked från SD regeringen om tillstånd för generell brytning och produktion av naturgas ( fossilfri i Siljans ringen ) och olja, kan utan större hinder i politiken förväntas bli verklighet under året första 6-månader period.
- 10 apr.10 apr.INFORMATIONSDOKUMENTET: Bekräftelse på den operativa fasen Dagens informationsdokument landar exakt i linje med vad som är brukligt inför en företrädesemission. Som tidigare nämnts utgör detta ett strikt juridiskt och finansiellt ramverk, inte en plattform för nya PR-utspel. Det mest centrala för oss som analyserar bolagets utveckling är att dokumentet nu formaliserar den industriella logik vi redan diskuterat. Syftet med kapitalanskaffningen är tydligt definierat: 1. Direktinvesteringar i Morafältet för en första demoanläggning, vilket uttryckligen inkluderar projektering, tillståndsansökningar, bygglov och organisationsförstärkning. 2. Stärkt samarbete och utökat ägande i norska SEID. Detta innebär att vi nu har en formaliserad färdplan, där nästa steg blir att marknaden visar hur den tänkta finansieringen tas emot under teckningsperioden. Kapitalet styrs från historisk prospektering mot fysisk infrastruktur på hemmaplan och fortsatt uppskalning av ColdSpark-teknologin i Norge. Marknaden har nu fått den transparens som krävs inför teckningsperioden som inleds på måndag. Nästa strategiska fokuspunkt förblir hur det regulatoriska spåret kring miljöprövningen utvecklas parallellt med detta arbete.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Spotlight Stock Market SE
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 327 | AVA | NON | ||
| 1 001 | AVA | AVA | ||
| 10 000 | AVA | NON | ||
| 10 000 | NON | SSWM | ||
| 308 | AVA | AVA |
Mäklarstatistik
Mest köpt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Swedbank AB | 120 000 | 12 000 | +108 000 | 6 000 |
| Avanza Bank AB | 133 240 | 83 288 | +49 952 | 23 644 |
| Skandinaviska Enskilda Banken AB | 12 071 | 3 597 | +8 474 | 0 |
| Nordea Bank Abp | 1 500 | 0 | +1 500 | 0 |
| SSW Market Making GmbH | 48 147 | 51 483 | −3 336 | 0 |
| Svenska Handelsbanken AB | 9 617 | 16 926 | −7 309 | 0 |
Mest sålt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Nordnet Bank AB | 96 000 | 253 281 | −157 281 | 49 000 |
| Svenska Handelsbanken AB | 9 617 | 16 926 | −7 309 | 0 |
| SSW Market Making GmbH | 48 147 | 51 483 | −3 336 | 0 |
| Nordea Bank Abp | 1 500 | 0 | +1 500 | 0 |
| Skandinaviska Enskilda Banken AB | 12 071 | 3 597 | +8 474 | 0 |
| Avanza Bank AB | 133 240 | 83 288 | +49 952 | 23 644 |
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q3-rapport 17 juli |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q2-rapport 8 apr. | ||
2026 Q1-rapport 16 jan. | ||
2025 Q4-rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3-rapport 18 juli 2025 | ||
2025 Q2-rapport 15 apr. 2025 |
2026 Q2-rapport
Endast PDF
15 dagar sedan
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q3-rapport 17 juli |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q2-rapport 8 apr. | ||
2026 Q1-rapport 16 jan. | ||
2025 Q4-rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3-rapport 18 juli 2025 | ||
2025 Q2-rapport 15 apr. 2025 |
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- för 1 dag sedan · Ändradför 1 dag sedan · ÄndradENERGI SOM TOTALFÖRSVAR: Varför Ebba Buschs larm ritar om spelplanen för inhemska resurser När Ebba Busch talar om den värsta energikrisen någonsin är det lätt att fastna i den akuta nyheten. Men för den som följer Igrene är det viktigare att förstå vad detta betyder på systemnivå. Det som nu blir tydligt är att energi inte längre behandlas som en vanlig marknadsfråga. Den har flyttats in i samma kategori som: • totalförsvar • försörjningsberedskap • robust infrastruktur • nationell motståndskraft Det är exakt därför frågan om inhemska resurser blir allt mer central. Europa och Sverige är fortfarande sårbara när globala energiflöden störs. När regeringen samtidigt talar om beredskap, robusthet och behovet av att säkra landet i ett oroligt omvärldsläge, förändras också logiken kring vilka resurser som blir strategiskt viktiga. Det är här kopplingen till Igrene och Siljansgasen blir tydlig. IGRENE AB handlar inte längre bara om ett litet prospekteringsbolag i Dalarna. Det handlar om en möjlig inhemsk råvarubas i ett läge där: • staten söker högre försörjningstrygghet • industrin bygger upp vätgasbehovet • och energisystemet pressas från flera håll samtidigt Lägg därtill samarbetet med SEID och ColdSpark, där metan kan användas för att producera vätgas och fast kol i en process som är mindre elberoende än ren vattenelektrolys. Då blir Igrenes position intressant i ett mycket större sammanhang än tidigare. Det betyder inte att allt är avgjort. Men det betyder att det politiska, industriella och säkerhetspolitiska landskapet nu rör sig i en riktning där just den typ av inhemsk resurs som Igrene sitter på kan få en helt annan strategisk relevans än marknaden historiskt har tillskrivit den. Summering: När energi blir en fråga om totalförsvar och nationell beredskap förändras spelplanen. Då blir inte bara produktionen viktig, utan också: • var råvaran finns • hur snabbt den kan nyttiggöras • och om den kan integreras i ett mer robust svenskt energisystem Det är i det perspektivet Igrene ska analyseras framåt. https://www.gp.se/politik/ebba-busch-kd-varsta-energikrisen-nagonsin.87a6a5de-5f5a-4e68-bb57-f61b739d122aför 9 tim sedanför 9 tim sedanVi som är med i Igrene kan tydligt nu se medvind i den råvaruutvecklingen som Sverige befinner sig i, och allt nu som politiken medför har fått ett företag som Igrene att lysa som en klarlysande stjärna på himmelen ovanför. Det som återstår, är att det om gasfyndigheterna får kommer ut i offentligheten, så intresset intensifieras blir aktien hyperintressant nu när företaget SEID och ColdSpark tillsammans med Igrenes gasfyndighet utvecklas.
- för 3 dagar sedanför 3 dagar sedanEU driver fram krav på vätgasbaserade bränslen! Artikeln sätter fingret på en central obalans i den europeiska energiomställningen: tempot i lagstiftningen överstiger tempot i den industriella exekveringen. EU driver nu fram krav på vätgasbaserade bränslen i flyget, samtidigt som investeringarna inte följer i samma takt. Det handlar inte nödvändigtvis om brist på vilja, utan om att systemets begränsningar nu blir synliga. Tre faktorer förklarar glappet: 1. Kapitaldisciplin Storskalig vätgasproduktion är mycket kapitalintensiv. När kalkyler pressas av höga elpriser, osäker efterfrågan och regulatoriska risker blir investerare mer selektiva. Det är därför kapitalet rör sig långsammare än politiken. 2. Elnätet som begränsning Den dominerande modellen – elektrolys – kräver stora mängder stabil och konkurrenskraftig el. I ett redan ansträngt elsystem blir tillgången på effekt en konkret flaskhals, inte bara för vätgas utan för hela industrins elektrifiering. 3. Tidsdimensionen Lagstiftning kan ändras snabbt. Infrastruktur, nätkapacitet och tillståndsprocesser tar betydligt längre tid. Det skapar ett strukturellt glapp mellan ambition och genomförande. Resultatet är ett system där efterfrågan drivs fram politiskt, medan utbudet begränsas av fysik, kapital och tillstånd. Implikation Elektrolys kommer vara central, men sannolikt inte tillräcklig på egen hand. Det ökar relevansen för kompletterande produktionsvägar som kräver mindre el, minskar belastningen på nätet och breddar råvarubasen. I ett svenskt perspektiv innebär det att inhemska resurser och alternativa processtekniker – såsom metanbaserade processer (t.ex. spjälkning) – blir relevanta att följa, särskilt där de kan kombinera lokal råvara med lägre elberoende. Slutsats Detta är inte ett misslyckande för vätgasen, utan ett system i obalans. När politiska mål, energisystem och industriell kapacitet inte rör sig i takt uppstår flaskhalsar. Det är i denna spänning – snarare än i enskilda nyheter – som nästa fas av lösningar kommer att formas och värderas. https://www.energinyheter.se/20251229/34174/eu-kraver-vatgasbaserat-flygbransle-men-investeringar-uteblir
- 16 apr.16 apr.MAKROANALYS: Industriell konvergens, energiekvationen och Siljansgasens möjliga roll Många fastnar i enskilda pressmeddelanden, emissioner eller historik. Men för att förstå var värdet kan byggas framåt måste man koppla ihop makrobilden med det svenska regelverksskiftet. Just nu ser vi flera tunga processer som rör sig i samma riktning och samtidigt blottlägger en kritisk industriell flaskhals: 1. Industrikapitalet skalar upp vätgasen När Wallenberg Investments med partners går in med 1,4 miljarder euro i Stegra i Boden visar det att vätgas inte längre bara är vision eller powerpoint. Det är fysisk industriell utrullning i stor skala. 2. Staten operationaliserar försörjningsberedskapen I vårändringsbudgeten går regeringen från utredning till konkret exekvering med satsningar på elberedskap, reservkraft vid drivmedelsdepåer och järnvägsåtgärder för totalförsvaret. Försörjningsberedskap är därmed inte längre bara ett policydokument utan finansierad statspraktik. 3. Flaskhalsen: elnätet och energiutbytet Två samverkande faktorer som marknaden ofta underskattar kring traditionell vattenelektrolys är dess stora kapacitetsanspråk på elnätet och dess lägre systemverkningsgrad. När storskalig produktion rullas ut i ett system där elnätet redan är pressat, blir tillgången till mer eleffektiva processtekniker allt mer relevant. 4. Regelverket är under omprövning När staten samtidigt betonar beredskap och robusthet ökar relevansen för hur miljöprövningar och tillståndsprocesser utformas framåt. Regelverkets utveckling kommer få ökad betydelse för hur inhemska resurser kan hanteras i ett bredare industri- och beredskapsperspektiv. Kopplingen till Siljansgasen, Igrene och ColdSpark: När industrin bygger upp efterfrågan på vätgas, staten fokuserar på inhemsk beredskap och elsystemet utsätts för ökade effektkrav, uppstår ett naturligt fokus på råvaruledet och alternativa teknikvägar. Det är här Siljansgasen tillsammans med Igrenes samarbete med SEID och ColdSpark-teknologin blir intressant. Eftersom processen spjälkar metan – där stora delar av energin redan finns lagrad i råvaran – blir energiutbytet annorlunda. Det innebär ett väsentligt lägre elbehov jämfört med ren vattenelektrolys, samtidigt som teknologin producerar fast kol för industriella tillämpningar. Den operativa konsekvensen: Det är också i detta ljus den senaste kapitalallokeringen till projektering, tillstånd och bygglov i Morafältet blir mer begriplig. När industrin bygger upp efterfrågan, staten finansierar beredskap och elsystemet står inför växande effektkrav, blir det logiskt att samtidigt positionera sig i råvaruledet och demonstrationsfasen. Det är precis vad Igrene nu gör genom att flytta resurser från historisk prospektering till ett konkret demo- och tillståndsspår i Mora, parallellt med det fördjupade samarbetet med SEID. Det regulatoriska perspektivet: Det som ytterligare förstärker bilden är att denna operativa positionering sker samtidigt som miljöprövningssystemet är under reform och försörjningsberedskap får ökad tyngd i statsbudgeten. Det betyder inte att utfallen är givna, men det betyder att timingen i bolagets agerande nu ligger i linje med det större svenska systemskiftet. Summering: Marknaden tenderar ofta att analysera små bolag isolerat. Men i just detta sammanhang blir helhetsbilden viktigare än den enskilda resultatraden eller det kortsiktiga orderdjupet. Det intressanta är att efterfrågan byggs i Boden, beredskapen finansieras i Stockholm, regelverket reformeras nationellt och ett alternativt, mer eleffektivt råvaru- och teknikspår positioneras i Mora. Det är denna industriella konvergens som gör att utvecklingen bör analyseras som en del av ett större energi- och försörjningssystem – inte som ett isolerat prospekteringsbolag.16 apr.16 apr.Spänningen trissas upp och besked från SD regeringen om tillstånd för generell brytning och produktion av naturgas ( fossilfri i Siljans ringen ) och olja, kan utan större hinder i politiken förväntas bli verklighet under året första 6-månader period.
- 10 apr.10 apr.INFORMATIONSDOKUMENTET: Bekräftelse på den operativa fasen Dagens informationsdokument landar exakt i linje med vad som är brukligt inför en företrädesemission. Som tidigare nämnts utgör detta ett strikt juridiskt och finansiellt ramverk, inte en plattform för nya PR-utspel. Det mest centrala för oss som analyserar bolagets utveckling är att dokumentet nu formaliserar den industriella logik vi redan diskuterat. Syftet med kapitalanskaffningen är tydligt definierat: 1. Direktinvesteringar i Morafältet för en första demoanläggning, vilket uttryckligen inkluderar projektering, tillståndsansökningar, bygglov och organisationsförstärkning. 2. Stärkt samarbete och utökat ägande i norska SEID. Detta innebär att vi nu har en formaliserad färdplan, där nästa steg blir att marknaden visar hur den tänkta finansieringen tas emot under teckningsperioden. Kapitalet styrs från historisk prospektering mot fysisk infrastruktur på hemmaplan och fortsatt uppskalning av ColdSpark-teknologin i Norge. Marknaden har nu fått den transparens som krävs inför teckningsperioden som inleds på måndag. Nästa strategiska fokuspunkt förblir hur det regulatoriska spåret kring miljöprövningen utvecklas parallellt med detta arbete.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Spotlight Stock Market SE
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 327 | AVA | NON | ||
| 1 001 | AVA | AVA | ||
| 10 000 | AVA | NON | ||
| 10 000 | NON | SSWM | ||
| 308 | AVA | AVA |
Mäklarstatistik
Mest köpt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Swedbank AB | 120 000 | 12 000 | +108 000 | 6 000 |
| Avanza Bank AB | 133 240 | 83 288 | +49 952 | 23 644 |
| Skandinaviska Enskilda Banken AB | 12 071 | 3 597 | +8 474 | 0 |
| Nordea Bank Abp | 1 500 | 0 | +1 500 | 0 |
| SSW Market Making GmbH | 48 147 | 51 483 | −3 336 | 0 |
| Svenska Handelsbanken AB | 9 617 | 16 926 | −7 309 | 0 |
Mest sålt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Nordnet Bank AB | 96 000 | 253 281 | −157 281 | 49 000 |
| Svenska Handelsbanken AB | 9 617 | 16 926 | −7 309 | 0 |
| SSW Market Making GmbH | 48 147 | 51 483 | −3 336 | 0 |
| Nordea Bank Abp | 1 500 | 0 | +1 500 | 0 |
| Skandinaviska Enskilda Banken AB | 12 071 | 3 597 | +8 474 | 0 |
| Avanza Bank AB | 133 240 | 83 288 | +49 952 | 23 644 |