2026 Q2-rapport
Endast PDF
67 dagar sedan
Orderdjup
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 6 000 | AVA | SSWM | ||
| 52 | ENS | SSWM | ||
| 14 917 | AVA | SSWM | ||
| 2 175 | AVA | SSWM | ||
| 6 700 | AVA | SSWM |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q3-rapport 17 juli |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q2-rapport 8 apr. | ||
2026 Q1-rapport 16 jan. | ||
2025 Q4-rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3-rapport 18 juli 2025 | ||
2025 Q2-rapport 15 apr. 2025 |
Kunder har även besökt
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
för 2 dagar sedan · Ändradför 2 dagar sedan · ÄndradRIKSDAGSMYTEN ÄR DÖD: STATENS SPELREGLER FÖR NATIONELL SÄKERHET ÄR ETT FAKTUM Det är lärorikt att läsa de senaste dagarnas kommentarer på forumen. Trots att den geopolitiska spelplanen radikalt har ritats om, fastnar debatten i gamla hjulspår kring "omröstningar i riksdagen" och en allmän uppgivenhet kring inrikespolitiska långbänkar. Denna frustration bygger på ett fundamentalt missförstånd av hur svensk statsförvaltning faktiskt fungerar i kristid. För att bedöma Igrenes framtid – och förstå varför bolaget agerar med sådan brådska just nu – måste man förstå skillnaden på normal fredstida byråkrati och exekutiv säkerhetspolitik. - Regeringen vs. Riksdagen: När det gäller strategisk infrastruktur och totalförsvarets omedelbara behov av försörjningstrygghet, är det inte Riksdagen som hanterar enskilda tillstånd. Kritiska anläggningar röstas inte igenom av 349 ledamöter i plenisalen. Det är Regeringen (den verkställande makten) som styr riket och som äger de exekutiva verktygen. - Lagrummet existerar redan: Många skribenter tycks tro att lagar måste skrivas om från grunden, vilket skulle ta flera år. Det är inkorrekt. Verktygen för att tvinga fram beslut finns redan i nuvarande lagstiftning (exempelvis Miljöbalkens 17:e kapitel). Om regeringen anser att en inhemsk energiresurs behövs för att uppfylla Natos och USA:s krav på beredskap, lyfts frågan över huvudet på lokala instanser och avgörs direkt på regeringsbordet. - Det rykande färska beviset (Dödsstöten för riksdagsmyten): För den som tvivlar på statens exekutiva vilja att runda lokal byråkrati levererade Klimat- och näringslivsdepartementet ett glasklart besked så sent som igår. Regeringen meddelade att man skyndsamt utreder att slopa det kommunala vetot vid utvinning av alunskiffer. Motiveringen? Tillgångarna är ”centrala för bland annat totalförsvaret”. Detta bevisar svart på vitt hur staten i realtid fungerar: när en inhemsk resurs klassificeras som kritisk för rikets säkerhet, raderar regeringen skoningslöst ut lokala hinder. De väntar inte på riksdagens långbänkar. - Det strategiska försprånget och norsk gaskompetens: Att bolaget tidigt etablerade samarbetet kring ColdSpark-teknologin med norska Seid framstår i dagens ljus som avgörande. Med Norges decennielånga position som Europas obestridda stormakt inom olja och gas, tillför Seid en oerhört tung, industriell kompetens kring exakt hur storskaliga gasresurser hanteras och kommersialiseras. Nu när säkerhetspolitiken har ritats om – manifesterat genom Sveriges bilaterala avtal med USA (”Technology Prosperity Deal”) och Natos Artikel 3 – har den storpolitiska agendan kommit ikapp. Internationella aktörer tittar inte på svensk inrikespolitisk sandlådedebatt. De ser att ett industriellt förankrat samarbete för att framställa fysisk energi off-grid i det svenska inlandet precis har fått ett massivt strategiskt premiumvärde. Att sitta och vänta på en påhittad "färdplan för omröstning i Riksdagen" är att helt missförstå hur nationell säkerhet exekveras under ett skärpt geopolitiskt läge. När bolaget kallar till stämma i juli och talar om en "ny fas", framstår det som att de i detta nu positionerar sig mot just Regeringens omedelbarhet och exekutiva makt innan det politiska fönstret stängs inför höstens valrörelse. Den som enbart analyserar bolaget utifrån gamla miljörättsliga riksdagsprocesser prissätter en helt inaktuell spelplan.
för 1 dag sedanför 1 dag sedanTrots det så: 2022 mars, "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)". Vi får väl hoppas att den "proceduren då" går lika smidigt nu. Däremot när C och MP har talat ihop sig med S om att vi ska samarbeta vid valvinst i september och med vildarna i ryggen kanske votering kommer att krävs. Kriget mot Ukraina hade redan då påbörjats utan en tanke på följderna och förloppet om händelserna. Med det sagt så har kriget medför att alla inom EU behöver anstränga sig om lättillgänglighet om råvaror för kommande kris situationer vid krig. Likaså om kriget mot Iran upphör kanske argumenten om köp av gas ute på Nordsjön och kring Gulfstaterna, blir ett alternativ som kan vara attraktivt, för att inte på det viset spä på oron om Sveriges klimatmål. Vilket var en anledning till förbudet mot inhemsk fossilberoende.
för 3 dagar sedanför 3 dagar sedanMånga väntar naturligtvis på klarhet kring de regulatoriska förutsättningarna i Sverige och möjligheten till framtida produktion från Siljansringen. Samtidigt tror jag att det är riskabelt att basera hela investeringscaset på att en framtida riksdag ska upphäva dagens förbud. Det är just därför den planerade investeringen i SEID/ColdSpark var så intressant. För många investerare var detta en viktig del av berättelsen bakom emissionen: inte bara värdet av gasen i marken, utan möjligheten att skapa betydligt större värden genom vidareförädling till vätgas och fast kol. Om regulatoriska förändringar kommer på plats vore det naturligtvis mycket positivt. Men om processen drar ut på tiden, eller om utfallet blir mindre omfattande än många hoppas, kan vätgasspåret fortfarande utgöra ett attraktivt och självständigt värdeskapande alternativ. I en värld där energisäkerhet, industriell konkurrenskraft och utsläppsminskningar blir allt viktigare framstår vägen från metan till vätgas som minst lika strategiskt intressant som själva frågan om ökad gasutvinning. Därför hoppas jag att den nya styrelsen också ger marknaden en uppdatering kring statusen för den förväntade investeringen i SEID/ColdSpark. Den investeringen lyftes fram som en viktig del av bolagets framtida utveckling och potentiella värdeskapande. För många aktieägare handlar detta inte om antingen eller. Det handlar om att bygga flera ben att stå på och minska risken i att vara helt beroende av ett enda politiskt beslut.för 2 dagar sedanför 2 dagar sedanVad är det som gör Igrene så framgångsrik om inte företaget får tillstånd att ta upp gasen och sedan sälja den. I var ligger framgången med SAID om ingen gas kan/får inte tillvaratas. Ingen vill vara pessimist, men framgångssagan om Igrenes företagsamhet står och faller med gasen .... eller? Just nu betyder " ny fas " ingenting. Igrene och SAIDs styrelser behöver kommunicera tillsammans nyheter om något positivt .... vad än de må vara.- för 3 dagar sedanför 3 dagar sedanTOTALFÖRSVARET OCH DEN NYA FASEN: NÄR GEOPOLITIK TRUMFAR BYRÅKRATI Det är intressant och belysande att följa diskussionerna på forumen efter beskedet om extra bolagsstämma. Många fokuserar på kortsiktiga kursrörelser, enskilda ledamöter eller uttrycker frustration över avsaknaden av en ”färdplan för beslut i riksdagen”. Samtidigt skriver bolaget självt, i samband med den genomförda emissionen, att man går in i en ”ny fas”. För att förstå vad den fasen innebär måste man analysera de konkreta realiteter som just nu ritar om svensk energi- och säkerhetspolitik. Vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt läge där Sverige utsätts för dagliga hybridangrepp. Rysslands uttalade strategiska intresse för Östersjön och Gotland är ingen teoretisk övning – det är en dimensionerande faktor för vår nationella säkerhet. Denna utveckling definieras av tre faktorer som marknaden helt verkar missa: - Säkerhetsarkitekturen och kraven från USA: Energiförsörjning är inte längre en traditionell inrikespolitisk miljöfråga. Genom Nato-medlemskapet (särskilt Artikel 3 om nationell resiliens) och det nyligen tecknade strategiska bilaterala avtalet med USA (”Technology Prosperity Deal”), ställs nu benhårda krav på svensk infrastruktur. Den amerikanska doktrinen tolererar inte allierade som förlitar sig på sårbara importkedjor. Washingtons krav är krasst och tydligt: Varje nation i alliansen måste kunna trygga sin egen basförsörjning och sitt oberoende. Fysisk, inhemsk försörjningsberedskap är numera ett operativt allianskrav. - Elektroner vs. Molekyler: Ett helt elektrifierat nät och kustnära importnoder är primära sårbarheter vid hybridscenarier. Civil beredskap och totalförsvarets logistik kräver fysiskt lagringsbar energi – molekyler, exempelvis i form av inhemsk gas – som kan lagras säkert i bergrum eller depåer och användas för att driva tunga processer helt oberoende av ett centralt elnät (off-grid). Det ger en bevisad energiresurs, skyddad djupt i inlandet, en helt ny strategisk innebörd. - Kapitel 17 trumfar riksdagens långbänk: Den stora missuppfattningen på forumen är idén om att utvinningen kräver långdragna lagändringar eller nya omröstningar i riksdagen som riskerar att blockeras. Det är felaktigt. Lagstiftningen innehåller redan statens ”bypass”. Enligt Miljöbalkens 17:e kapitel har regeringen befintligt och fullt mandat att lyfta tillåtlighetsprövningar som rör kritiska nationella intressen direkt till regeringsbordet för ett snabbt avgörande, helt bortom regionala instanser eller parlamentariska låsningar. I detta landskap kan Igrene och Siljansgasen inte längre betraktas som ett traditionellt prospekteringsprojekt. Gasen är redan bekräftad och de kraftiga flödena är konstaterade. Det handlar inte om att söka efter en resurs, utan om hur denna bevisade inhemska tillgång ska integreras i den nationella försörjningsberedskapen. När bolaget nu uttryckligen kalibrerar om för en "ny fas", är den intressanta frågan varför denna ompositionering sker exakt nu. Om regeringen har lagstödet och de tvingande incitamenten, måste man också kalkylera med den inrikespolitiska klockan. I augusti drar partiernas valturnéer igång på allvar inför riksdagsvalet i september. Fönstret för beslutsfattare att demonstrera exekutiv handlingskraft i den absolut högst prioriterade beredskapsfrågan är i praktiken koncentrerat till juni och juli. Det är utifrån denna komprimerade politiska kalender man ska förstå varför bolaget inleder sin nya fas just nu.för 2 dagar sedanför 2 dagar sedanTvå saker jag kan konstatera är: 1/ Trots att det finns samarbetsplaner mellan Igrene och SAID, så ser vi inga tydliga uttalanden på hur samarbetet skall utveckla sig, varken nu eller framåt i tiden, vilket vore väl " klädsamt " för oss som är delägare i företaget att få veta. Något borde väl komma fram efter extra bolagstämman i Juli. 2/ Jag vill betona tydligt att fyndigheterna runt Siljan skall inte underskattas utan vi måste kunna se det som en realitet om att gasen får komma till nationens bästa, och tillståndsgivandet behöver förverkligas så snart som möjligt, där Riksdagen och myndigheter ger grönt ljus för företaget att vidareförädla gasen och starta upp en mindre depåanläggning som tidigare har framkommit genom företaget, med skisser.
- 5 juni5 juniDEN NYA FASEN OCH DET FÖRÄNDRADE REGELVERKET Gårdagens kallelse till extra bolagsstämma är betydligt mer intressant än ett rutinmässigt styrelsebyte. Bolaget väljer att kalla till extrastämma den 13 juli och skriver samtidigt uttryckligen att man efter den genomförda nyemissionen går in i en “ny fas”. Det är en formulering som förtjänar att analyseras. För att förstå vad denna nya fas kan innebära behöver man lyfta blicken från enskilda tillståndsprocesser och studera det större skifte som pågår inom svensk energi- och säkerhetspolitik. Under de senaste åren har energiförsörjning successivt gått från att vara en traditionell miljöfråga till att bli en absolut kärnfråga för totalförsvar och nationell säkerhet. Säkerhetsarkitekturen: Sverige har integrerats i Nato och samtidigt fördjupat det strategiska samarbetet med USA inom områden som energi, teknik, försörjningsberedskap och kritisk infrastruktur. Beredskapsmekanismer: Regeringen aktiverar nya statliga satsningar (däribland förordningen SFS 2026:235) för att stärka den fysiska energiberedskapen och säkra oberoendet från sårbara importnoder längs kusterna. Fysisk redundans: Samtidigt har tillgången till lagringsbar energi blivit en förutsättning för att bygga ett robust totalförsvar som inte uteslutande kan förlita sig på ett elektrifierat nät vid potentiell hybridkrigföring. I detta landskap framstår Siljansgasen inte längre enbart som ett traditionellt prospekteringsprojekt. Frågan blir i stället vilken roll inhemska energiresurser i inlandet kan spela i ett framtida system där försörjningstrygghet, robusthet och energiberedskap fått en allt mer central roll. Det är därför den kommande styrelsepresentationen blir så intressant. Om valberedningen presenterar personer med erfarenhet från exempelvis totalförsvarets logistik, kritisk infrastruktur, industriella processer eller nationell beredskap, skulle det kunna ge viktiga signaler om hur bolaget ser på sin fortsatta positionering i denna nya geopolitiska kontext. Den kanske viktigaste frågan fram till den 13 juli är därför inte vilka som lämnar styrelsen – utan vilka som kommer in.5 juni5 juniDet som skrivs här ovan så utförligt ( som det går för tillfälligt ) är vad som kan ske sekundärt, vad som per definition är det vi går och väntar på nu, är beskedet om tillståndsgivandet av projektering och utvinning av gas och olja i Sverige, och framför allt då inom Siljans ringen. I min enfald hade jag önskat att detta redan blivit, med ett positivt besked oss tilldelat, men det verkar dröja. Riksdagen skall nu gå till beslut i frågan, och många av oss är spända på vad omröstningen ska ge för utfall. Mycket av vad som ovan här har skrivits ger en antydan om att intresset är stort och våra inhemska råvaror är viktiga för framtida självkonsumtion, oberoende av både Rysslands och Arabstaternas tillgångar. Frågan är, kommer beskedet då förhoppnings före valet, men vad händer med MP i regeringen om blockaden fortgår, förskjuts beslutet då på framtiden, och hur skall Igrene då kunna fortsätta sin plan med norska företaget SAID. Hittills finns ingen färdplan för beslut i Riksdagen, och inga besked från företaget om ett agendadrivet beslut
- 29 apr. · Ändrad29 apr. · ÄndradDärför ekar Affärsvärldens varningar i Placeras nyhetsflöde För den investerare som noterat genomslaget av Affärsvärldens artikel i det allmänna nyhetsflödet på Placera, är den bakomliggande publiceringsstrukturen av analytisk relevans. En granskning av plattformens utgivningsbevis visar följande strukturella fakta: 1. Placeras redaktionella nyhetsmaterial produceras av Nya Klara Publishing – exakt samma bolag som ger ut Affärsvärlden. 2. Ansvarig utgivare för Placeras nyhetsflöde är Peter Benson, tillika chefredaktör för Affärsvärlden. Vi bevittnar därmed inte två oberoende plattformar som oberoende av varandra granskar bolaget. Vi bevittnar ett och samma mediehus som distribuerar sin egen säljanalys direkt i det flöde där småsparare förväntas konsumera nyheter. Detta är ett konstaterande av juridisk och strukturell fakta, inte en åsikt. För en seriös investerare understryker detta vikten av att separera redaktionellt brus från primärdata.  Den som vill förstå tillgångens verkliga värde bör lägga plattformens rubriker åt sidan och istället fokusera på verifierade flöden, den publicerade forskningen från Chalmers och ScienceDirect, samt bolagets fysikaliska massbalans. Matematiken är oberoende.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
2026 Q2-rapport
Endast PDF
67 dagar sedan
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
- för 2 dagar sedan · Ändradför 2 dagar sedan · ÄndradRIKSDAGSMYTEN ÄR DÖD: STATENS SPELREGLER FÖR NATIONELL SÄKERHET ÄR ETT FAKTUM Det är lärorikt att läsa de senaste dagarnas kommentarer på forumen. Trots att den geopolitiska spelplanen radikalt har ritats om, fastnar debatten i gamla hjulspår kring "omröstningar i riksdagen" och en allmän uppgivenhet kring inrikespolitiska långbänkar. Denna frustration bygger på ett fundamentalt missförstånd av hur svensk statsförvaltning faktiskt fungerar i kristid. För att bedöma Igrenes framtid – och förstå varför bolaget agerar med sådan brådska just nu – måste man förstå skillnaden på normal fredstida byråkrati och exekutiv säkerhetspolitik. - Regeringen vs. Riksdagen: När det gäller strategisk infrastruktur och totalförsvarets omedelbara behov av försörjningstrygghet, är det inte Riksdagen som hanterar enskilda tillstånd. Kritiska anläggningar röstas inte igenom av 349 ledamöter i plenisalen. Det är Regeringen (den verkställande makten) som styr riket och som äger de exekutiva verktygen. - Lagrummet existerar redan: Många skribenter tycks tro att lagar måste skrivas om från grunden, vilket skulle ta flera år. Det är inkorrekt. Verktygen för att tvinga fram beslut finns redan i nuvarande lagstiftning (exempelvis Miljöbalkens 17:e kapitel). Om regeringen anser att en inhemsk energiresurs behövs för att uppfylla Natos och USA:s krav på beredskap, lyfts frågan över huvudet på lokala instanser och avgörs direkt på regeringsbordet. - Det rykande färska beviset (Dödsstöten för riksdagsmyten): För den som tvivlar på statens exekutiva vilja att runda lokal byråkrati levererade Klimat- och näringslivsdepartementet ett glasklart besked så sent som igår. Regeringen meddelade att man skyndsamt utreder att slopa det kommunala vetot vid utvinning av alunskiffer. Motiveringen? Tillgångarna är ”centrala för bland annat totalförsvaret”. Detta bevisar svart på vitt hur staten i realtid fungerar: när en inhemsk resurs klassificeras som kritisk för rikets säkerhet, raderar regeringen skoningslöst ut lokala hinder. De väntar inte på riksdagens långbänkar. - Det strategiska försprånget och norsk gaskompetens: Att bolaget tidigt etablerade samarbetet kring ColdSpark-teknologin med norska Seid framstår i dagens ljus som avgörande. Med Norges decennielånga position som Europas obestridda stormakt inom olja och gas, tillför Seid en oerhört tung, industriell kompetens kring exakt hur storskaliga gasresurser hanteras och kommersialiseras. Nu när säkerhetspolitiken har ritats om – manifesterat genom Sveriges bilaterala avtal med USA (”Technology Prosperity Deal”) och Natos Artikel 3 – har den storpolitiska agendan kommit ikapp. Internationella aktörer tittar inte på svensk inrikespolitisk sandlådedebatt. De ser att ett industriellt förankrat samarbete för att framställa fysisk energi off-grid i det svenska inlandet precis har fått ett massivt strategiskt premiumvärde. Att sitta och vänta på en påhittad "färdplan för omröstning i Riksdagen" är att helt missförstå hur nationell säkerhet exekveras under ett skärpt geopolitiskt läge. När bolaget kallar till stämma i juli och talar om en "ny fas", framstår det som att de i detta nu positionerar sig mot just Regeringens omedelbarhet och exekutiva makt innan det politiska fönstret stängs inför höstens valrörelse. Den som enbart analyserar bolaget utifrån gamla miljörättsliga riksdagsprocesser prissätter en helt inaktuell spelplan.för 1 dag sedanför 1 dag sedanTrots det så: 2022 mars, "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)". Vi får väl hoppas att den "proceduren då" går lika smidigt nu. Däremot när C och MP har talat ihop sig med S om att vi ska samarbeta vid valvinst i september och med vildarna i ryggen kanske votering kommer att krävs. Kriget mot Ukraina hade redan då påbörjats utan en tanke på följderna och förloppet om händelserna. Med det sagt så har kriget medför att alla inom EU behöver anstränga sig om lättillgänglighet om råvaror för kommande kris situationer vid krig. Likaså om kriget mot Iran upphör kanske argumenten om köp av gas ute på Nordsjön och kring Gulfstaterna, blir ett alternativ som kan vara attraktivt, för att inte på det viset spä på oron om Sveriges klimatmål. Vilket var en anledning till förbudet mot inhemsk fossilberoende.
- för 3 dagar sedanför 3 dagar sedanMånga väntar naturligtvis på klarhet kring de regulatoriska förutsättningarna i Sverige och möjligheten till framtida produktion från Siljansringen. Samtidigt tror jag att det är riskabelt att basera hela investeringscaset på att en framtida riksdag ska upphäva dagens förbud. Det är just därför den planerade investeringen i SEID/ColdSpark var så intressant. För många investerare var detta en viktig del av berättelsen bakom emissionen: inte bara värdet av gasen i marken, utan möjligheten att skapa betydligt större värden genom vidareförädling till vätgas och fast kol. Om regulatoriska förändringar kommer på plats vore det naturligtvis mycket positivt. Men om processen drar ut på tiden, eller om utfallet blir mindre omfattande än många hoppas, kan vätgasspåret fortfarande utgöra ett attraktivt och självständigt värdeskapande alternativ. I en värld där energisäkerhet, industriell konkurrenskraft och utsläppsminskningar blir allt viktigare framstår vägen från metan till vätgas som minst lika strategiskt intressant som själva frågan om ökad gasutvinning. Därför hoppas jag att den nya styrelsen också ger marknaden en uppdatering kring statusen för den förväntade investeringen i SEID/ColdSpark. Den investeringen lyftes fram som en viktig del av bolagets framtida utveckling och potentiella värdeskapande. För många aktieägare handlar detta inte om antingen eller. Det handlar om att bygga flera ben att stå på och minska risken i att vara helt beroende av ett enda politiskt beslut.för 2 dagar sedanför 2 dagar sedanVad är det som gör Igrene så framgångsrik om inte företaget får tillstånd att ta upp gasen och sedan sälja den. I var ligger framgången med SAID om ingen gas kan/får inte tillvaratas. Ingen vill vara pessimist, men framgångssagan om Igrenes företagsamhet står och faller med gasen .... eller? Just nu betyder " ny fas " ingenting. Igrene och SAIDs styrelser behöver kommunicera tillsammans nyheter om något positivt .... vad än de må vara.
- för 3 dagar sedanför 3 dagar sedanTOTALFÖRSVARET OCH DEN NYA FASEN: NÄR GEOPOLITIK TRUMFAR BYRÅKRATI Det är intressant och belysande att följa diskussionerna på forumen efter beskedet om extra bolagsstämma. Många fokuserar på kortsiktiga kursrörelser, enskilda ledamöter eller uttrycker frustration över avsaknaden av en ”färdplan för beslut i riksdagen”. Samtidigt skriver bolaget självt, i samband med den genomförda emissionen, att man går in i en ”ny fas”. För att förstå vad den fasen innebär måste man analysera de konkreta realiteter som just nu ritar om svensk energi- och säkerhetspolitik. Vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt läge där Sverige utsätts för dagliga hybridangrepp. Rysslands uttalade strategiska intresse för Östersjön och Gotland är ingen teoretisk övning – det är en dimensionerande faktor för vår nationella säkerhet. Denna utveckling definieras av tre faktorer som marknaden helt verkar missa: - Säkerhetsarkitekturen och kraven från USA: Energiförsörjning är inte längre en traditionell inrikespolitisk miljöfråga. Genom Nato-medlemskapet (särskilt Artikel 3 om nationell resiliens) och det nyligen tecknade strategiska bilaterala avtalet med USA (”Technology Prosperity Deal”), ställs nu benhårda krav på svensk infrastruktur. Den amerikanska doktrinen tolererar inte allierade som förlitar sig på sårbara importkedjor. Washingtons krav är krasst och tydligt: Varje nation i alliansen måste kunna trygga sin egen basförsörjning och sitt oberoende. Fysisk, inhemsk försörjningsberedskap är numera ett operativt allianskrav. - Elektroner vs. Molekyler: Ett helt elektrifierat nät och kustnära importnoder är primära sårbarheter vid hybridscenarier. Civil beredskap och totalförsvarets logistik kräver fysiskt lagringsbar energi – molekyler, exempelvis i form av inhemsk gas – som kan lagras säkert i bergrum eller depåer och användas för att driva tunga processer helt oberoende av ett centralt elnät (off-grid). Det ger en bevisad energiresurs, skyddad djupt i inlandet, en helt ny strategisk innebörd. - Kapitel 17 trumfar riksdagens långbänk: Den stora missuppfattningen på forumen är idén om att utvinningen kräver långdragna lagändringar eller nya omröstningar i riksdagen som riskerar att blockeras. Det är felaktigt. Lagstiftningen innehåller redan statens ”bypass”. Enligt Miljöbalkens 17:e kapitel har regeringen befintligt och fullt mandat att lyfta tillåtlighetsprövningar som rör kritiska nationella intressen direkt till regeringsbordet för ett snabbt avgörande, helt bortom regionala instanser eller parlamentariska låsningar. I detta landskap kan Igrene och Siljansgasen inte längre betraktas som ett traditionellt prospekteringsprojekt. Gasen är redan bekräftad och de kraftiga flödena är konstaterade. Det handlar inte om att söka efter en resurs, utan om hur denna bevisade inhemska tillgång ska integreras i den nationella försörjningsberedskapen. När bolaget nu uttryckligen kalibrerar om för en "ny fas", är den intressanta frågan varför denna ompositionering sker exakt nu. Om regeringen har lagstödet och de tvingande incitamenten, måste man också kalkylera med den inrikespolitiska klockan. I augusti drar partiernas valturnéer igång på allvar inför riksdagsvalet i september. Fönstret för beslutsfattare att demonstrera exekutiv handlingskraft i den absolut högst prioriterade beredskapsfrågan är i praktiken koncentrerat till juni och juli. Det är utifrån denna komprimerade politiska kalender man ska förstå varför bolaget inleder sin nya fas just nu.för 2 dagar sedanför 2 dagar sedanTvå saker jag kan konstatera är: 1/ Trots att det finns samarbetsplaner mellan Igrene och SAID, så ser vi inga tydliga uttalanden på hur samarbetet skall utveckla sig, varken nu eller framåt i tiden, vilket vore väl " klädsamt " för oss som är delägare i företaget att få veta. Något borde väl komma fram efter extra bolagstämman i Juli. 2/ Jag vill betona tydligt att fyndigheterna runt Siljan skall inte underskattas utan vi måste kunna se det som en realitet om att gasen får komma till nationens bästa, och tillståndsgivandet behöver förverkligas så snart som möjligt, där Riksdagen och myndigheter ger grönt ljus för företaget att vidareförädla gasen och starta upp en mindre depåanläggning som tidigare har framkommit genom företaget, med skisser.
- 5 juni5 juniDEN NYA FASEN OCH DET FÖRÄNDRADE REGELVERKET Gårdagens kallelse till extra bolagsstämma är betydligt mer intressant än ett rutinmässigt styrelsebyte. Bolaget väljer att kalla till extrastämma den 13 juli och skriver samtidigt uttryckligen att man efter den genomförda nyemissionen går in i en “ny fas”. Det är en formulering som förtjänar att analyseras. För att förstå vad denna nya fas kan innebära behöver man lyfta blicken från enskilda tillståndsprocesser och studera det större skifte som pågår inom svensk energi- och säkerhetspolitik. Under de senaste åren har energiförsörjning successivt gått från att vara en traditionell miljöfråga till att bli en absolut kärnfråga för totalförsvar och nationell säkerhet. Säkerhetsarkitekturen: Sverige har integrerats i Nato och samtidigt fördjupat det strategiska samarbetet med USA inom områden som energi, teknik, försörjningsberedskap och kritisk infrastruktur. Beredskapsmekanismer: Regeringen aktiverar nya statliga satsningar (däribland förordningen SFS 2026:235) för att stärka den fysiska energiberedskapen och säkra oberoendet från sårbara importnoder längs kusterna. Fysisk redundans: Samtidigt har tillgången till lagringsbar energi blivit en förutsättning för att bygga ett robust totalförsvar som inte uteslutande kan förlita sig på ett elektrifierat nät vid potentiell hybridkrigföring. I detta landskap framstår Siljansgasen inte längre enbart som ett traditionellt prospekteringsprojekt. Frågan blir i stället vilken roll inhemska energiresurser i inlandet kan spela i ett framtida system där försörjningstrygghet, robusthet och energiberedskap fått en allt mer central roll. Det är därför den kommande styrelsepresentationen blir så intressant. Om valberedningen presenterar personer med erfarenhet från exempelvis totalförsvarets logistik, kritisk infrastruktur, industriella processer eller nationell beredskap, skulle det kunna ge viktiga signaler om hur bolaget ser på sin fortsatta positionering i denna nya geopolitiska kontext. Den kanske viktigaste frågan fram till den 13 juli är därför inte vilka som lämnar styrelsen – utan vilka som kommer in.5 juni5 juniDet som skrivs här ovan så utförligt ( som det går för tillfälligt ) är vad som kan ske sekundärt, vad som per definition är det vi går och väntar på nu, är beskedet om tillståndsgivandet av projektering och utvinning av gas och olja i Sverige, och framför allt då inom Siljans ringen. I min enfald hade jag önskat att detta redan blivit, med ett positivt besked oss tilldelat, men det verkar dröja. Riksdagen skall nu gå till beslut i frågan, och många av oss är spända på vad omröstningen ska ge för utfall. Mycket av vad som ovan här har skrivits ger en antydan om att intresset är stort och våra inhemska råvaror är viktiga för framtida självkonsumtion, oberoende av både Rysslands och Arabstaternas tillgångar. Frågan är, kommer beskedet då förhoppnings före valet, men vad händer med MP i regeringen om blockaden fortgår, förskjuts beslutet då på framtiden, och hur skall Igrene då kunna fortsätta sin plan med norska företaget SAID. Hittills finns ingen färdplan för beslut i Riksdagen, och inga besked från företaget om ett agendadrivet beslut
- 29 apr. · Ändrad29 apr. · ÄndradDärför ekar Affärsvärldens varningar i Placeras nyhetsflöde För den investerare som noterat genomslaget av Affärsvärldens artikel i det allmänna nyhetsflödet på Placera, är den bakomliggande publiceringsstrukturen av analytisk relevans. En granskning av plattformens utgivningsbevis visar följande strukturella fakta: 1. Placeras redaktionella nyhetsmaterial produceras av Nya Klara Publishing – exakt samma bolag som ger ut Affärsvärlden. 2. Ansvarig utgivare för Placeras nyhetsflöde är Peter Benson, tillika chefredaktör för Affärsvärlden. Vi bevittnar därmed inte två oberoende plattformar som oberoende av varandra granskar bolaget. Vi bevittnar ett och samma mediehus som distribuerar sin egen säljanalys direkt i det flöde där småsparare förväntas konsumera nyheter. Detta är ett konstaterande av juridisk och strukturell fakta, inte en åsikt. För en seriös investerare understryker detta vikten av att separera redaktionellt brus från primärdata.  Den som vill förstå tillgångens verkliga värde bör lägga plattformens rubriker åt sidan och istället fokusera på verifierade flöden, den publicerade forskningen från Chalmers och ScienceDirect, samt bolagets fysikaliska massbalans. Matematiken är oberoende.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 6 000 | AVA | SSWM | ||
| 52 | ENS | SSWM | ||
| 14 917 | AVA | SSWM | ||
| 2 175 | AVA | SSWM | ||
| 6 700 | AVA | SSWM |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q3-rapport 17 juli |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q2-rapport 8 apr. | ||
2026 Q1-rapport 16 jan. | ||
2025 Q4-rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3-rapport 18 juli 2025 | ||
2025 Q2-rapport 15 apr. 2025 |
2026 Q2-rapport
Endast PDF
67 dagar sedan
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q3-rapport 17 juli |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q2-rapport 8 apr. | ||
2026 Q1-rapport 16 jan. | ||
2025 Q4-rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3-rapport 18 juli 2025 | ||
2025 Q2-rapport 15 apr. 2025 |
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
- för 2 dagar sedan · Ändradför 2 dagar sedan · ÄndradRIKSDAGSMYTEN ÄR DÖD: STATENS SPELREGLER FÖR NATIONELL SÄKERHET ÄR ETT FAKTUM Det är lärorikt att läsa de senaste dagarnas kommentarer på forumen. Trots att den geopolitiska spelplanen radikalt har ritats om, fastnar debatten i gamla hjulspår kring "omröstningar i riksdagen" och en allmän uppgivenhet kring inrikespolitiska långbänkar. Denna frustration bygger på ett fundamentalt missförstånd av hur svensk statsförvaltning faktiskt fungerar i kristid. För att bedöma Igrenes framtid – och förstå varför bolaget agerar med sådan brådska just nu – måste man förstå skillnaden på normal fredstida byråkrati och exekutiv säkerhetspolitik. - Regeringen vs. Riksdagen: När det gäller strategisk infrastruktur och totalförsvarets omedelbara behov av försörjningstrygghet, är det inte Riksdagen som hanterar enskilda tillstånd. Kritiska anläggningar röstas inte igenom av 349 ledamöter i plenisalen. Det är Regeringen (den verkställande makten) som styr riket och som äger de exekutiva verktygen. - Lagrummet existerar redan: Många skribenter tycks tro att lagar måste skrivas om från grunden, vilket skulle ta flera år. Det är inkorrekt. Verktygen för att tvinga fram beslut finns redan i nuvarande lagstiftning (exempelvis Miljöbalkens 17:e kapitel). Om regeringen anser att en inhemsk energiresurs behövs för att uppfylla Natos och USA:s krav på beredskap, lyfts frågan över huvudet på lokala instanser och avgörs direkt på regeringsbordet. - Det rykande färska beviset (Dödsstöten för riksdagsmyten): För den som tvivlar på statens exekutiva vilja att runda lokal byråkrati levererade Klimat- och näringslivsdepartementet ett glasklart besked så sent som igår. Regeringen meddelade att man skyndsamt utreder att slopa det kommunala vetot vid utvinning av alunskiffer. Motiveringen? Tillgångarna är ”centrala för bland annat totalförsvaret”. Detta bevisar svart på vitt hur staten i realtid fungerar: när en inhemsk resurs klassificeras som kritisk för rikets säkerhet, raderar regeringen skoningslöst ut lokala hinder. De väntar inte på riksdagens långbänkar. - Det strategiska försprånget och norsk gaskompetens: Att bolaget tidigt etablerade samarbetet kring ColdSpark-teknologin med norska Seid framstår i dagens ljus som avgörande. Med Norges decennielånga position som Europas obestridda stormakt inom olja och gas, tillför Seid en oerhört tung, industriell kompetens kring exakt hur storskaliga gasresurser hanteras och kommersialiseras. Nu när säkerhetspolitiken har ritats om – manifesterat genom Sveriges bilaterala avtal med USA (”Technology Prosperity Deal”) och Natos Artikel 3 – har den storpolitiska agendan kommit ikapp. Internationella aktörer tittar inte på svensk inrikespolitisk sandlådedebatt. De ser att ett industriellt förankrat samarbete för att framställa fysisk energi off-grid i det svenska inlandet precis har fått ett massivt strategiskt premiumvärde. Att sitta och vänta på en påhittad "färdplan för omröstning i Riksdagen" är att helt missförstå hur nationell säkerhet exekveras under ett skärpt geopolitiskt läge. När bolaget kallar till stämma i juli och talar om en "ny fas", framstår det som att de i detta nu positionerar sig mot just Regeringens omedelbarhet och exekutiva makt innan det politiska fönstret stängs inför höstens valrörelse. Den som enbart analyserar bolaget utifrån gamla miljörättsliga riksdagsprocesser prissätter en helt inaktuell spelplan.för 1 dag sedanför 1 dag sedanTrots det så: 2022 mars, "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)". Vi får väl hoppas att den "proceduren då" går lika smidigt nu. Däremot när C och MP har talat ihop sig med S om att vi ska samarbeta vid valvinst i september och med vildarna i ryggen kanske votering kommer att krävs. Kriget mot Ukraina hade redan då påbörjats utan en tanke på följderna och förloppet om händelserna. Med det sagt så har kriget medför att alla inom EU behöver anstränga sig om lättillgänglighet om råvaror för kommande kris situationer vid krig. Likaså om kriget mot Iran upphör kanske argumenten om köp av gas ute på Nordsjön och kring Gulfstaterna, blir ett alternativ som kan vara attraktivt, för att inte på det viset spä på oron om Sveriges klimatmål. Vilket var en anledning till förbudet mot inhemsk fossilberoende.
- för 3 dagar sedanför 3 dagar sedanMånga väntar naturligtvis på klarhet kring de regulatoriska förutsättningarna i Sverige och möjligheten till framtida produktion från Siljansringen. Samtidigt tror jag att det är riskabelt att basera hela investeringscaset på att en framtida riksdag ska upphäva dagens förbud. Det är just därför den planerade investeringen i SEID/ColdSpark var så intressant. För många investerare var detta en viktig del av berättelsen bakom emissionen: inte bara värdet av gasen i marken, utan möjligheten att skapa betydligt större värden genom vidareförädling till vätgas och fast kol. Om regulatoriska förändringar kommer på plats vore det naturligtvis mycket positivt. Men om processen drar ut på tiden, eller om utfallet blir mindre omfattande än många hoppas, kan vätgasspåret fortfarande utgöra ett attraktivt och självständigt värdeskapande alternativ. I en värld där energisäkerhet, industriell konkurrenskraft och utsläppsminskningar blir allt viktigare framstår vägen från metan till vätgas som minst lika strategiskt intressant som själva frågan om ökad gasutvinning. Därför hoppas jag att den nya styrelsen också ger marknaden en uppdatering kring statusen för den förväntade investeringen i SEID/ColdSpark. Den investeringen lyftes fram som en viktig del av bolagets framtida utveckling och potentiella värdeskapande. För många aktieägare handlar detta inte om antingen eller. Det handlar om att bygga flera ben att stå på och minska risken i att vara helt beroende av ett enda politiskt beslut.för 2 dagar sedanför 2 dagar sedanVad är det som gör Igrene så framgångsrik om inte företaget får tillstånd att ta upp gasen och sedan sälja den. I var ligger framgången med SAID om ingen gas kan/får inte tillvaratas. Ingen vill vara pessimist, men framgångssagan om Igrenes företagsamhet står och faller med gasen .... eller? Just nu betyder " ny fas " ingenting. Igrene och SAIDs styrelser behöver kommunicera tillsammans nyheter om något positivt .... vad än de må vara.
- för 3 dagar sedanför 3 dagar sedanTOTALFÖRSVARET OCH DEN NYA FASEN: NÄR GEOPOLITIK TRUMFAR BYRÅKRATI Det är intressant och belysande att följa diskussionerna på forumen efter beskedet om extra bolagsstämma. Många fokuserar på kortsiktiga kursrörelser, enskilda ledamöter eller uttrycker frustration över avsaknaden av en ”färdplan för beslut i riksdagen”. Samtidigt skriver bolaget självt, i samband med den genomförda emissionen, att man går in i en ”ny fas”. För att förstå vad den fasen innebär måste man analysera de konkreta realiteter som just nu ritar om svensk energi- och säkerhetspolitik. Vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt läge där Sverige utsätts för dagliga hybridangrepp. Rysslands uttalade strategiska intresse för Östersjön och Gotland är ingen teoretisk övning – det är en dimensionerande faktor för vår nationella säkerhet. Denna utveckling definieras av tre faktorer som marknaden helt verkar missa: - Säkerhetsarkitekturen och kraven från USA: Energiförsörjning är inte längre en traditionell inrikespolitisk miljöfråga. Genom Nato-medlemskapet (särskilt Artikel 3 om nationell resiliens) och det nyligen tecknade strategiska bilaterala avtalet med USA (”Technology Prosperity Deal”), ställs nu benhårda krav på svensk infrastruktur. Den amerikanska doktrinen tolererar inte allierade som förlitar sig på sårbara importkedjor. Washingtons krav är krasst och tydligt: Varje nation i alliansen måste kunna trygga sin egen basförsörjning och sitt oberoende. Fysisk, inhemsk försörjningsberedskap är numera ett operativt allianskrav. - Elektroner vs. Molekyler: Ett helt elektrifierat nät och kustnära importnoder är primära sårbarheter vid hybridscenarier. Civil beredskap och totalförsvarets logistik kräver fysiskt lagringsbar energi – molekyler, exempelvis i form av inhemsk gas – som kan lagras säkert i bergrum eller depåer och användas för att driva tunga processer helt oberoende av ett centralt elnät (off-grid). Det ger en bevisad energiresurs, skyddad djupt i inlandet, en helt ny strategisk innebörd. - Kapitel 17 trumfar riksdagens långbänk: Den stora missuppfattningen på forumen är idén om att utvinningen kräver långdragna lagändringar eller nya omröstningar i riksdagen som riskerar att blockeras. Det är felaktigt. Lagstiftningen innehåller redan statens ”bypass”. Enligt Miljöbalkens 17:e kapitel har regeringen befintligt och fullt mandat att lyfta tillåtlighetsprövningar som rör kritiska nationella intressen direkt till regeringsbordet för ett snabbt avgörande, helt bortom regionala instanser eller parlamentariska låsningar. I detta landskap kan Igrene och Siljansgasen inte längre betraktas som ett traditionellt prospekteringsprojekt. Gasen är redan bekräftad och de kraftiga flödena är konstaterade. Det handlar inte om att söka efter en resurs, utan om hur denna bevisade inhemska tillgång ska integreras i den nationella försörjningsberedskapen. När bolaget nu uttryckligen kalibrerar om för en "ny fas", är den intressanta frågan varför denna ompositionering sker exakt nu. Om regeringen har lagstödet och de tvingande incitamenten, måste man också kalkylera med den inrikespolitiska klockan. I augusti drar partiernas valturnéer igång på allvar inför riksdagsvalet i september. Fönstret för beslutsfattare att demonstrera exekutiv handlingskraft i den absolut högst prioriterade beredskapsfrågan är i praktiken koncentrerat till juni och juli. Det är utifrån denna komprimerade politiska kalender man ska förstå varför bolaget inleder sin nya fas just nu.för 2 dagar sedanför 2 dagar sedanTvå saker jag kan konstatera är: 1/ Trots att det finns samarbetsplaner mellan Igrene och SAID, så ser vi inga tydliga uttalanden på hur samarbetet skall utveckla sig, varken nu eller framåt i tiden, vilket vore väl " klädsamt " för oss som är delägare i företaget att få veta. Något borde väl komma fram efter extra bolagstämman i Juli. 2/ Jag vill betona tydligt att fyndigheterna runt Siljan skall inte underskattas utan vi måste kunna se det som en realitet om att gasen får komma till nationens bästa, och tillståndsgivandet behöver förverkligas så snart som möjligt, där Riksdagen och myndigheter ger grönt ljus för företaget att vidareförädla gasen och starta upp en mindre depåanläggning som tidigare har framkommit genom företaget, med skisser.
- 5 juni5 juniDEN NYA FASEN OCH DET FÖRÄNDRADE REGELVERKET Gårdagens kallelse till extra bolagsstämma är betydligt mer intressant än ett rutinmässigt styrelsebyte. Bolaget väljer att kalla till extrastämma den 13 juli och skriver samtidigt uttryckligen att man efter den genomförda nyemissionen går in i en “ny fas”. Det är en formulering som förtjänar att analyseras. För att förstå vad denna nya fas kan innebära behöver man lyfta blicken från enskilda tillståndsprocesser och studera det större skifte som pågår inom svensk energi- och säkerhetspolitik. Under de senaste åren har energiförsörjning successivt gått från att vara en traditionell miljöfråga till att bli en absolut kärnfråga för totalförsvar och nationell säkerhet. Säkerhetsarkitekturen: Sverige har integrerats i Nato och samtidigt fördjupat det strategiska samarbetet med USA inom områden som energi, teknik, försörjningsberedskap och kritisk infrastruktur. Beredskapsmekanismer: Regeringen aktiverar nya statliga satsningar (däribland förordningen SFS 2026:235) för att stärka den fysiska energiberedskapen och säkra oberoendet från sårbara importnoder längs kusterna. Fysisk redundans: Samtidigt har tillgången till lagringsbar energi blivit en förutsättning för att bygga ett robust totalförsvar som inte uteslutande kan förlita sig på ett elektrifierat nät vid potentiell hybridkrigföring. I detta landskap framstår Siljansgasen inte längre enbart som ett traditionellt prospekteringsprojekt. Frågan blir i stället vilken roll inhemska energiresurser i inlandet kan spela i ett framtida system där försörjningstrygghet, robusthet och energiberedskap fått en allt mer central roll. Det är därför den kommande styrelsepresentationen blir så intressant. Om valberedningen presenterar personer med erfarenhet från exempelvis totalförsvarets logistik, kritisk infrastruktur, industriella processer eller nationell beredskap, skulle det kunna ge viktiga signaler om hur bolaget ser på sin fortsatta positionering i denna nya geopolitiska kontext. Den kanske viktigaste frågan fram till den 13 juli är därför inte vilka som lämnar styrelsen – utan vilka som kommer in.5 juni5 juniDet som skrivs här ovan så utförligt ( som det går för tillfälligt ) är vad som kan ske sekundärt, vad som per definition är det vi går och väntar på nu, är beskedet om tillståndsgivandet av projektering och utvinning av gas och olja i Sverige, och framför allt då inom Siljans ringen. I min enfald hade jag önskat att detta redan blivit, med ett positivt besked oss tilldelat, men det verkar dröja. Riksdagen skall nu gå till beslut i frågan, och många av oss är spända på vad omröstningen ska ge för utfall. Mycket av vad som ovan här har skrivits ger en antydan om att intresset är stort och våra inhemska råvaror är viktiga för framtida självkonsumtion, oberoende av både Rysslands och Arabstaternas tillgångar. Frågan är, kommer beskedet då förhoppnings före valet, men vad händer med MP i regeringen om blockaden fortgår, förskjuts beslutet då på framtiden, och hur skall Igrene då kunna fortsätta sin plan med norska företaget SAID. Hittills finns ingen färdplan för beslut i Riksdagen, och inga besked från företaget om ett agendadrivet beslut
- 29 apr. · Ändrad29 apr. · ÄndradDärför ekar Affärsvärldens varningar i Placeras nyhetsflöde För den investerare som noterat genomslaget av Affärsvärldens artikel i det allmänna nyhetsflödet på Placera, är den bakomliggande publiceringsstrukturen av analytisk relevans. En granskning av plattformens utgivningsbevis visar följande strukturella fakta: 1. Placeras redaktionella nyhetsmaterial produceras av Nya Klara Publishing – exakt samma bolag som ger ut Affärsvärlden. 2. Ansvarig utgivare för Placeras nyhetsflöde är Peter Benson, tillika chefredaktör för Affärsvärlden. Vi bevittnar därmed inte två oberoende plattformar som oberoende av varandra granskar bolaget. Vi bevittnar ett och samma mediehus som distribuerar sin egen säljanalys direkt i det flöde där småsparare förväntas konsumera nyheter. Detta är ett konstaterande av juridisk och strukturell fakta, inte en åsikt. För en seriös investerare understryker detta vikten av att separera redaktionellt brus från primärdata.  Den som vill förstå tillgångens verkliga värde bör lägga plattformens rubriker åt sidan och istället fokusera på verifierade flöden, den publicerade forskningen från Chalmers och ScienceDirect, samt bolagets fysikaliska massbalans. Matematiken är oberoende.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 6 000 | AVA | SSWM | ||
| 52 | ENS | SSWM | ||
| 14 917 | AVA | SSWM | ||
| 2 175 | AVA | SSWM | ||
| 6 700 | AVA | SSWM |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Mäklarstatistik
Ingen data hittades