Hoppa till huvudinnehållet
Den webbläsare du använder stöds inte längre. Klicka här för att se vilka rekommenderade webbläsare som stöds.

Igrene

2026 Q2-rapport

Endast PDF

76 dagar sedan

Orderdjup

Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-

Senaste avslut

TidPrisAntalKöpareSäljare
15 093AVAAVA
4 907AVAAVA
740AVASSWM
1 250AVAAVA
2 443NONSSWM

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Mäklarstatistik

Mest köpt

Mest köpt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Avanza Bank AB250 832173 691+77 141159 114
SSW Market Making GmbH45 66224 154+21 5080
Nordea Bank Abp11 03745+10 9920
Skandinaviska Enskilda Banken AB3 2710+3 2710
Swedbank AB10 10620 000−9 8940
Nordnet Bank AB119 281222 299−103 018116 838

Mest sålt

Mest sålt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Nordnet Bank AB119 281222 299−103 018116 838
Swedbank AB10 10620 000−9 8940
Skandinaviska Enskilda Banken AB3 2710+3 2710
Nordea Bank Abp11 03745+10 9920
SSW Market Making GmbH45 66224 154+21 5080
Avanza Bank AB250 832173 691+77 141159 114

Företagshändelser

Data hämtas från Quartr
Nästa händelse
2026 Q3-rapport
17 juli
Tidigare händelser
2026 Q2-rapport
8 apr.
2026 Q1-rapport
16 jan.
2025 Q4-rapport
17 okt. 2025
2025 Q3-rapport
18 juli 2025
2025 Q2-rapport
15 apr. 2025

Forum

Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
  • för 5 tim sedan
    NÄR STYRELSEN BERÄTTAR MER ÄN PRESSMEDDELANDENA Dagens besked från valberedningen är enligt min mening en av de mest intressanta signalerna från Igrene på mycket länge. Henrik Badin föreslås som ny styrelseordförande. För den som inte känner till namnet är det värt att titta närmare på bakgrunden. Badin ledde Scanship genom börsnoteringen 2014 och vidare till Oslo Børs. Under hans ledning utvecklades bolaget till en internationell miljöteknikkoncern och det som idag är Vow ASA. Han har 30 års erfarenhet av miljöteknik, industriell uppskalning, kapitalanskaffningar och internationell affärsutveckling. Det senaste året har han dessutom varit styrelseledamot och interim VD i SEID AS – bolaget bakom ColdSpark-teknologin. Samtidigt föreslås Ragnar Krefting återvända till styrelsen. Ragnar har varit engagerad i Igrene i cirka 20 år och är en av bolagets största privata aktieägare. Hans långa engagemang innebär att han besitter en djup kunskap om bolagets historik, genomförda borrprogram och de gasfyndigheter som identifierats i Siljansringen. Det är också värt att sätta detta i relation till att Robert Tingvall nyligen valdes in i styrelsen. Tingvall är idag VD för Söderenergi, ett av Sveriges större energibolag inom kraftvärme och energiinfrastruktur. Han har dessutom erfarenhet från Fortum, Södertälje Hamn och ledande befattningar inom energisektorn. När man ser helheten framträder ett intressant mönster: - Tingvall bidrar med tung erfarenhet från energisystem och energiinfrastruktur. - Badin bidrar med erfarenhet från industrialisering, kapitalmarknad och kommersialisering av miljöteknik. - Krefting bidrar med lång historisk kunskap om bolaget, gasfyndigheterna och ett tydligt ägarperspektiv. Under juni har marknaden samtidigt fått besked om: - ColdSpark går in i nästa utvecklingsfas. - Fokus flyttas mot industriella partnerskap och finansiering. - MJU24 är beslutad. - Extra bolagsstämma hålls den 13 juli. - Och nu föreslås Henrik Badin som ny styrelseordförande. När bolaget nyligen kommunicerade att man går in i en “ny fas” var det lätt att fokusera på själva formuleringen. Dagens styrelseförslag ger däremot ytterligare kontext till vad den formuleringen kan innebära. Kompetensprofilen pekar tydligt mot energi, industrialisering, kapitalmarknad, kommersialisering och internationella partnerskap – områden som normalt förknippas med nästa steg i ett bolags utveckling snarare än med prospektering. Det är svårt att bortse från att kompetensprofilen i den styrelse som nu växer fram skiljer sig tydligt från den som präglat bolaget under den tidigare fasen. Jag vet inte exakt hur nästa steg kommer att se ut. Men styrelser sätts normalt samman för de utmaningar och möjligheter ett bolag ser framför sig – inte för de faser som redan passerat. Det är kanske den tydligaste signalen i dagens besked.
  • 16 juni
    REGERINGENS NYA VERKTYG OCH COLDSPARK: TVÅ PROCESSER SOM NU RÖR SIG FRAMÅT Riksdagens beslut om MJU24 innebär att ombyggnaden av Sveriges miljöprövningssystem nu har gått från utredning till faktiskt beslut. Samma dag kommunicerar Igrene att ColdSpark går in i nästa utvecklingsfas med fokus på industriella partnerskap, finansiering och förberedelser inför demonstrationsskala. Det är två separata processer. Men båda har tagit tydliga steg framåt under juni månad. För den som försöker förstå den långsiktiga spelplanen finns några faktorer som är svåra att bortse från. 1. DET NYA MYNDIGHETSMANDATET Den nya Miljöprövningsmyndigheten ska skapa mer effektiva, mer enhetliga och mer förutsebara tillståndsprocesser. I regeringens direktiv lyfts även klimatomställning, konkurrenskraft och totalförsvar fram som viktiga perspektiv i den framtida miljöprövningen. Det är en annan ton än den som präglade debatten för bara några år sedan. 2. MOTIONEN OM SILJANSGASEN Många verkar fortfarande tolka avslaget på motion 2025/26:3058 som att frågan om Siljansgasen därmed skulle vara avslutad. Men det var inte det som angavs som skäl. Näringsutskottet hänvisade till att arbetet med försörjningsberedskap redan bereds vidare inom Regeringskansliet och att utskottet inte såg någon anledning att föregripa det arbetet. Motionen avslogs alltså inte därför att frågan bedömdes ointressant eller avslutad, utan därför att regeringen redan arbetar vidare med närliggande frågor inom sitt eget beredningsspår. 3. COLDSPARKS NÄSTA FAS Samtidigt flyttar dagens pressmeddelande fokus från forskning till kommersialisering. • STEP Seal finns redan på plats. • Grøn Plattform-finansieringen finns redan på plats. • Projektet leds av NORCE. Nästa steg handlar nu om industriella partnerskap och privat medfinansiering för att ta teknologin vidare mot demonstrationsskala. Det är en naturlig utveckling för ett projekt som lämnar den rena utvecklingsfasen bakom sig. SUMMERING • NU16 är avklarat. • Motionen om Siljansgasen (2025/26:3058) är avklarad. • MJU24 är beslutad. • ColdSpark går vidare mot nästa utvecklingsfas. Det betyder inte att alla hinder är borta. Det betyder inte att Siljansgasen plötsligt är klar. Men det betyder att både den regulatoriska och den industriella sidan har fortsatt att röra sig framåt under juni månad. För mig är det den mest intressanta observationen just nu.
  • 12 juni · Ändrad
    RIKSDAGSMYTEN ÄR DÖD: STATENS SPELREGLER FÖR NATIONELL SÄKERHET ÄR ETT FAKTUM Det är lärorikt att läsa de senaste dagarnas kommentarer på forumen. Trots att den geopolitiska spelplanen radikalt har ritats om, fastnar debatten i gamla hjulspår kring "omröstningar i riksdagen" och en allmän uppgivenhet kring inrikespolitiska långbänkar. Denna frustration bygger på ett fundamentalt missförstånd av hur svensk statsförvaltning faktiskt fungerar i kristid. För att bedöma Igrenes framtid – och förstå varför bolaget agerar med sådan brådska just nu – måste man förstå skillnaden på normal fredstida byråkrati och exekutiv säkerhetspolitik. - Regeringen vs. Riksdagen: När det gäller strategisk infrastruktur och totalförsvarets omedelbara behov av försörjningstrygghet, är det inte Riksdagen som hanterar enskilda tillstånd. Kritiska anläggningar röstas inte igenom av 349 ledamöter i plenisalen. Det är Regeringen (den verkställande makten) som styr riket och som äger de exekutiva verktygen. - Lagrummet existerar redan: Många skribenter tycks tro att lagar måste skrivas om från grunden, vilket skulle ta flera år. Det är inkorrekt. Verktygen för att tvinga fram beslut finns redan i nuvarande lagstiftning (exempelvis Miljöbalkens 17:e kapitel). Om regeringen anser att en inhemsk energiresurs behövs för att uppfylla Natos och USA:s krav på beredskap, lyfts frågan över huvudet på lokala instanser och avgörs direkt på regeringsbordet. - Det rykande färska beviset (Dödsstöten för riksdagsmyten): För den som tvivlar på statens exekutiva vilja att runda lokal byråkrati levererade Klimat- och näringslivsdepartementet ett glasklart besked så sent som igår. Regeringen meddelade att man skyndsamt utreder att slopa det kommunala vetot vid utvinning av alunskiffer. Motiveringen? Tillgångarna är ”centrala för bland annat totalförsvaret”. Detta bevisar svart på vitt hur staten i realtid fungerar: när en inhemsk resurs klassificeras som kritisk för rikets säkerhet, raderar regeringen skoningslöst ut lokala hinder. De väntar inte på riksdagens långbänkar. - Det strategiska försprånget och norsk gaskompetens: Att bolaget tidigt etablerade samarbetet kring ColdSpark-teknologin med norska Seid framstår i dagens ljus som avgörande. Med Norges decennielånga position som Europas obestridda stormakt inom olja och gas, tillför Seid en oerhört tung, industriell kompetens kring exakt hur storskaliga gasresurser hanteras och kommersialiseras. Nu när säkerhetspolitiken har ritats om – manifesterat genom Sveriges bilaterala avtal med USA (”Technology Prosperity Deal”) och Natos Artikel 3 – har den storpolitiska agendan kommit ikapp. Internationella aktörer tittar inte på svensk inrikespolitisk sandlådedebatt. De ser att ett industriellt förankrat samarbete för att framställa fysisk energi off-grid i det svenska inlandet precis har fått ett massivt strategiskt premiumvärde. Att sitta och vänta på en påhittad "färdplan för omröstning i Riksdagen" är att helt missförstå hur nationell säkerhet exekveras under ett skärpt geopolitiskt läge. När bolaget kallar till stämma i juli och talar om en "ny fas", framstår det som att de i detta nu positionerar sig mot just Regeringens omedelbarhet och exekutiva makt innan det politiska fönstret stängs inför höstens valrörelse. Den som enbart analyserar bolaget utifrån gamla miljörättsliga riksdagsprocesser prissätter en helt inaktuell spelplan.
    Trots det så: 2022 mars, "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)". Vi får väl hoppas att den "proceduren då" går lika smidigt nu. Däremot när C och MP har talat ihop sig med S om att vi ska samarbeta vid valvinst i september och med vildarna i ryggen kanske votering kommer att krävs. Kriget mot Ukraina hade redan då påbörjats utan en tanke på följderna och förloppet om händelserna. Med det sagt så har kriget medför att alla inom EU behöver anstränga sig om lättillgänglighet om råvaror för kommande kris situationer vid krig. Likaså om kriget mot Iran upphör kanske argumenten om köp av gas ute på Nordsjön och kring Gulfstaterna, blir ett alternativ som kan vara attraktivt, för att inte på det viset spä på oron om Sveriges klimatmål. Vilket var en anledning till förbudet mot inhemsk fossilberoende.
  • 11 juni
    Många väntar naturligtvis på klarhet kring de regulatoriska förutsättningarna i Sverige och möjligheten till framtida produktion från Siljansringen. Samtidigt tror jag att det är riskabelt att basera hela investeringscaset på att en framtida riksdag ska upphäva dagens förbud. Det är just därför den planerade investeringen i SEID/ColdSpark var så intressant. För många investerare var detta en viktig del av berättelsen bakom emissionen: inte bara värdet av gasen i marken, utan möjligheten att skapa betydligt större värden genom vidareförädling till vätgas och fast kol. Om regulatoriska förändringar kommer på plats vore det naturligtvis mycket positivt. Men om processen drar ut på tiden, eller om utfallet blir mindre omfattande än många hoppas, kan vätgasspåret fortfarande utgöra ett attraktivt och självständigt värdeskapande alternativ. I en värld där energisäkerhet, industriell konkurrenskraft och utsläppsminskningar blir allt viktigare framstår vägen från metan till vätgas som minst lika strategiskt intressant som själva frågan om ökad gasutvinning. Därför hoppas jag att den nya styrelsen också ger marknaden en uppdatering kring statusen för den förväntade investeringen i SEID/ColdSpark. Den investeringen lyftes fram som en viktig del av bolagets framtida utveckling och potentiella värdeskapande. För många aktieägare handlar detta inte om antingen eller. Det handlar om att bygga flera ben att stå på och minska risken i att vara helt beroende av ett enda politiskt beslut.
    Vad är det som gör Igrene så framgångsrik om inte företaget får tillstånd att ta upp gasen och sedan sälja den. I var ligger framgången med SAID om ingen gas kan/får inte tillvaratas. Ingen vill vara pessimist, men framgångssagan om Igrenes företagsamhet står och faller med gasen .... eller? Just nu betyder " ny fas " ingenting. Igrene och SAIDs styrelser behöver kommunicera tillsammans nyheter om något positivt .... vad än de må vara.
  • 11 juni
    TOTALFÖRSVARET OCH DEN NYA FASEN: NÄR GEOPOLITIK TRUMFAR BYRÅKRATI Det är intressant och belysande att följa diskussionerna på forumen efter beskedet om extra bolagsstämma. Många fokuserar på kortsiktiga kursrörelser, enskilda ledamöter eller uttrycker frustration över avsaknaden av en ”färdplan för beslut i riksdagen”. Samtidigt skriver bolaget självt, i samband med den genomförda emissionen, att man går in i en ”ny fas”. För att förstå vad den fasen innebär måste man analysera de konkreta realiteter som just nu ritar om svensk energi- och säkerhetspolitik. Vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt läge där Sverige utsätts för dagliga hybridangrepp. Rysslands uttalade strategiska intresse för Östersjön och Gotland är ingen teoretisk övning – det är en dimensionerande faktor för vår nationella säkerhet. Denna utveckling definieras av tre faktorer som marknaden helt verkar missa: - Säkerhetsarkitekturen och kraven från USA: Energiförsörjning är inte längre en traditionell inrikespolitisk miljöfråga. Genom Nato-medlemskapet (särskilt Artikel 3 om nationell resiliens) och det nyligen tecknade strategiska bilaterala avtalet med USA (”Technology Prosperity Deal”), ställs nu benhårda krav på svensk infrastruktur. Den amerikanska doktrinen tolererar inte allierade som förlitar sig på sårbara importkedjor. Washingtons krav är krasst och tydligt: Varje nation i alliansen måste kunna trygga sin egen basförsörjning och sitt oberoende. Fysisk, inhemsk försörjningsberedskap är numera ett operativt allianskrav. - Elektroner vs. Molekyler: Ett helt elektrifierat nät och kustnära importnoder är primära sårbarheter vid hybridscenarier. Civil beredskap och totalförsvarets logistik kräver fysiskt lagringsbar energi – molekyler, exempelvis i form av inhemsk gas – som kan lagras säkert i bergrum eller depåer och användas för att driva tunga processer helt oberoende av ett centralt elnät (off-grid). Det ger en bevisad energiresurs, skyddad djupt i inlandet, en helt ny strategisk innebörd. - Kapitel 17 trumfar riksdagens långbänk: Den stora missuppfattningen på forumen är idén om att utvinningen kräver långdragna lagändringar eller nya omröstningar i riksdagen som riskerar att blockeras. Det är felaktigt. Lagstiftningen innehåller redan statens ”bypass”. Enligt Miljöbalkens 17:e kapitel har regeringen befintligt och fullt mandat att lyfta tillåtlighetsprövningar som rör kritiska nationella intressen direkt till regeringsbordet för ett snabbt avgörande, helt bortom regionala instanser eller parlamentariska låsningar. I detta landskap kan Igrene och Siljansgasen inte längre betraktas som ett traditionellt prospekteringsprojekt. Gasen är redan bekräftad och de kraftiga flödena är konstaterade. Det handlar inte om att söka efter en resurs, utan om hur denna bevisade inhemska tillgång ska integreras i den nationella försörjningsberedskapen. När bolaget nu uttryckligen kalibrerar om för en "ny fas", är den intressanta frågan varför denna ompositionering sker exakt nu. Om regeringen har lagstödet och de tvingande incitamenten, måste man också kalkylera med den inrikespolitiska klockan. I augusti drar partiernas valturnéer igång på allvar inför riksdagsvalet i september. Fönstret för beslutsfattare att demonstrera exekutiv handlingskraft i den absolut högst prioriterade beredskapsfrågan är i praktiken koncentrerat till juni och juli. Det är utifrån denna komprimerade politiska kalender man ska förstå varför bolaget inleder sin nya fas just nu.
    Två saker jag kan konstatera är: 1/ Trots att det finns samarbetsplaner mellan Igrene och SAID, så ser vi inga tydliga uttalanden på hur samarbetet skall utveckla sig, varken nu eller framåt i tiden, vilket vore väl " klädsamt " för oss som är delägare i företaget att få veta. Något borde väl komma fram efter extra bolagstämman i Juli. 2/ Jag vill betona tydligt att fyndigheterna runt Siljan skall inte underskattas utan vi måste kunna se det som en realitet om att gasen får komma till nationens bästa, och tillståndsgivandet behöver förverkligas så snart som möjligt, där Riksdagen och myndigheter ger grönt ljus för företaget att vidareförädla gasen och starta upp en mindre depåanläggning som tidigare har framkommit genom företaget, med skisser.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.

Nyheter

AI
Senaste
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.

Relaterade värdepapper

2026 Q2-rapport

Endast PDF

76 dagar sedan

Nyheter

AI
Senaste
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.

Forum

Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
  • för 5 tim sedan
    NÄR STYRELSEN BERÄTTAR MER ÄN PRESSMEDDELANDENA Dagens besked från valberedningen är enligt min mening en av de mest intressanta signalerna från Igrene på mycket länge. Henrik Badin föreslås som ny styrelseordförande. För den som inte känner till namnet är det värt att titta närmare på bakgrunden. Badin ledde Scanship genom börsnoteringen 2014 och vidare till Oslo Børs. Under hans ledning utvecklades bolaget till en internationell miljöteknikkoncern och det som idag är Vow ASA. Han har 30 års erfarenhet av miljöteknik, industriell uppskalning, kapitalanskaffningar och internationell affärsutveckling. Det senaste året har han dessutom varit styrelseledamot och interim VD i SEID AS – bolaget bakom ColdSpark-teknologin. Samtidigt föreslås Ragnar Krefting återvända till styrelsen. Ragnar har varit engagerad i Igrene i cirka 20 år och är en av bolagets största privata aktieägare. Hans långa engagemang innebär att han besitter en djup kunskap om bolagets historik, genomförda borrprogram och de gasfyndigheter som identifierats i Siljansringen. Det är också värt att sätta detta i relation till att Robert Tingvall nyligen valdes in i styrelsen. Tingvall är idag VD för Söderenergi, ett av Sveriges större energibolag inom kraftvärme och energiinfrastruktur. Han har dessutom erfarenhet från Fortum, Södertälje Hamn och ledande befattningar inom energisektorn. När man ser helheten framträder ett intressant mönster: - Tingvall bidrar med tung erfarenhet från energisystem och energiinfrastruktur. - Badin bidrar med erfarenhet från industrialisering, kapitalmarknad och kommersialisering av miljöteknik. - Krefting bidrar med lång historisk kunskap om bolaget, gasfyndigheterna och ett tydligt ägarperspektiv. Under juni har marknaden samtidigt fått besked om: - ColdSpark går in i nästa utvecklingsfas. - Fokus flyttas mot industriella partnerskap och finansiering. - MJU24 är beslutad. - Extra bolagsstämma hålls den 13 juli. - Och nu föreslås Henrik Badin som ny styrelseordförande. När bolaget nyligen kommunicerade att man går in i en “ny fas” var det lätt att fokusera på själva formuleringen. Dagens styrelseförslag ger däremot ytterligare kontext till vad den formuleringen kan innebära. Kompetensprofilen pekar tydligt mot energi, industrialisering, kapitalmarknad, kommersialisering och internationella partnerskap – områden som normalt förknippas med nästa steg i ett bolags utveckling snarare än med prospektering. Det är svårt att bortse från att kompetensprofilen i den styrelse som nu växer fram skiljer sig tydligt från den som präglat bolaget under den tidigare fasen. Jag vet inte exakt hur nästa steg kommer att se ut. Men styrelser sätts normalt samman för de utmaningar och möjligheter ett bolag ser framför sig – inte för de faser som redan passerat. Det är kanske den tydligaste signalen i dagens besked.
  • 16 juni
    REGERINGENS NYA VERKTYG OCH COLDSPARK: TVÅ PROCESSER SOM NU RÖR SIG FRAMÅT Riksdagens beslut om MJU24 innebär att ombyggnaden av Sveriges miljöprövningssystem nu har gått från utredning till faktiskt beslut. Samma dag kommunicerar Igrene att ColdSpark går in i nästa utvecklingsfas med fokus på industriella partnerskap, finansiering och förberedelser inför demonstrationsskala. Det är två separata processer. Men båda har tagit tydliga steg framåt under juni månad. För den som försöker förstå den långsiktiga spelplanen finns några faktorer som är svåra att bortse från. 1. DET NYA MYNDIGHETSMANDATET Den nya Miljöprövningsmyndigheten ska skapa mer effektiva, mer enhetliga och mer förutsebara tillståndsprocesser. I regeringens direktiv lyfts även klimatomställning, konkurrenskraft och totalförsvar fram som viktiga perspektiv i den framtida miljöprövningen. Det är en annan ton än den som präglade debatten för bara några år sedan. 2. MOTIONEN OM SILJANSGASEN Många verkar fortfarande tolka avslaget på motion 2025/26:3058 som att frågan om Siljansgasen därmed skulle vara avslutad. Men det var inte det som angavs som skäl. Näringsutskottet hänvisade till att arbetet med försörjningsberedskap redan bereds vidare inom Regeringskansliet och att utskottet inte såg någon anledning att föregripa det arbetet. Motionen avslogs alltså inte därför att frågan bedömdes ointressant eller avslutad, utan därför att regeringen redan arbetar vidare med närliggande frågor inom sitt eget beredningsspår. 3. COLDSPARKS NÄSTA FAS Samtidigt flyttar dagens pressmeddelande fokus från forskning till kommersialisering. • STEP Seal finns redan på plats. • Grøn Plattform-finansieringen finns redan på plats. • Projektet leds av NORCE. Nästa steg handlar nu om industriella partnerskap och privat medfinansiering för att ta teknologin vidare mot demonstrationsskala. Det är en naturlig utveckling för ett projekt som lämnar den rena utvecklingsfasen bakom sig. SUMMERING • NU16 är avklarat. • Motionen om Siljansgasen (2025/26:3058) är avklarad. • MJU24 är beslutad. • ColdSpark går vidare mot nästa utvecklingsfas. Det betyder inte att alla hinder är borta. Det betyder inte att Siljansgasen plötsligt är klar. Men det betyder att både den regulatoriska och den industriella sidan har fortsatt att röra sig framåt under juni månad. För mig är det den mest intressanta observationen just nu.
  • 12 juni · Ändrad
    RIKSDAGSMYTEN ÄR DÖD: STATENS SPELREGLER FÖR NATIONELL SÄKERHET ÄR ETT FAKTUM Det är lärorikt att läsa de senaste dagarnas kommentarer på forumen. Trots att den geopolitiska spelplanen radikalt har ritats om, fastnar debatten i gamla hjulspår kring "omröstningar i riksdagen" och en allmän uppgivenhet kring inrikespolitiska långbänkar. Denna frustration bygger på ett fundamentalt missförstånd av hur svensk statsförvaltning faktiskt fungerar i kristid. För att bedöma Igrenes framtid – och förstå varför bolaget agerar med sådan brådska just nu – måste man förstå skillnaden på normal fredstida byråkrati och exekutiv säkerhetspolitik. - Regeringen vs. Riksdagen: När det gäller strategisk infrastruktur och totalförsvarets omedelbara behov av försörjningstrygghet, är det inte Riksdagen som hanterar enskilda tillstånd. Kritiska anläggningar röstas inte igenom av 349 ledamöter i plenisalen. Det är Regeringen (den verkställande makten) som styr riket och som äger de exekutiva verktygen. - Lagrummet existerar redan: Många skribenter tycks tro att lagar måste skrivas om från grunden, vilket skulle ta flera år. Det är inkorrekt. Verktygen för att tvinga fram beslut finns redan i nuvarande lagstiftning (exempelvis Miljöbalkens 17:e kapitel). Om regeringen anser att en inhemsk energiresurs behövs för att uppfylla Natos och USA:s krav på beredskap, lyfts frågan över huvudet på lokala instanser och avgörs direkt på regeringsbordet. - Det rykande färska beviset (Dödsstöten för riksdagsmyten): För den som tvivlar på statens exekutiva vilja att runda lokal byråkrati levererade Klimat- och näringslivsdepartementet ett glasklart besked så sent som igår. Regeringen meddelade att man skyndsamt utreder att slopa det kommunala vetot vid utvinning av alunskiffer. Motiveringen? Tillgångarna är ”centrala för bland annat totalförsvaret”. Detta bevisar svart på vitt hur staten i realtid fungerar: när en inhemsk resurs klassificeras som kritisk för rikets säkerhet, raderar regeringen skoningslöst ut lokala hinder. De väntar inte på riksdagens långbänkar. - Det strategiska försprånget och norsk gaskompetens: Att bolaget tidigt etablerade samarbetet kring ColdSpark-teknologin med norska Seid framstår i dagens ljus som avgörande. Med Norges decennielånga position som Europas obestridda stormakt inom olja och gas, tillför Seid en oerhört tung, industriell kompetens kring exakt hur storskaliga gasresurser hanteras och kommersialiseras. Nu när säkerhetspolitiken har ritats om – manifesterat genom Sveriges bilaterala avtal med USA (”Technology Prosperity Deal”) och Natos Artikel 3 – har den storpolitiska agendan kommit ikapp. Internationella aktörer tittar inte på svensk inrikespolitisk sandlådedebatt. De ser att ett industriellt förankrat samarbete för att framställa fysisk energi off-grid i det svenska inlandet precis har fått ett massivt strategiskt premiumvärde. Att sitta och vänta på en påhittad "färdplan för omröstning i Riksdagen" är att helt missförstå hur nationell säkerhet exekveras under ett skärpt geopolitiskt läge. När bolaget kallar till stämma i juli och talar om en "ny fas", framstår det som att de i detta nu positionerar sig mot just Regeringens omedelbarhet och exekutiva makt innan det politiska fönstret stängs inför höstens valrörelse. Den som enbart analyserar bolaget utifrån gamla miljörättsliga riksdagsprocesser prissätter en helt inaktuell spelplan.
    Trots det så: 2022 mars, "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)". Vi får väl hoppas att den "proceduren då" går lika smidigt nu. Däremot när C och MP har talat ihop sig med S om att vi ska samarbeta vid valvinst i september och med vildarna i ryggen kanske votering kommer att krävs. Kriget mot Ukraina hade redan då påbörjats utan en tanke på följderna och förloppet om händelserna. Med det sagt så har kriget medför att alla inom EU behöver anstränga sig om lättillgänglighet om råvaror för kommande kris situationer vid krig. Likaså om kriget mot Iran upphör kanske argumenten om köp av gas ute på Nordsjön och kring Gulfstaterna, blir ett alternativ som kan vara attraktivt, för att inte på det viset spä på oron om Sveriges klimatmål. Vilket var en anledning till förbudet mot inhemsk fossilberoende.
  • 11 juni
    Många väntar naturligtvis på klarhet kring de regulatoriska förutsättningarna i Sverige och möjligheten till framtida produktion från Siljansringen. Samtidigt tror jag att det är riskabelt att basera hela investeringscaset på att en framtida riksdag ska upphäva dagens förbud. Det är just därför den planerade investeringen i SEID/ColdSpark var så intressant. För många investerare var detta en viktig del av berättelsen bakom emissionen: inte bara värdet av gasen i marken, utan möjligheten att skapa betydligt större värden genom vidareförädling till vätgas och fast kol. Om regulatoriska förändringar kommer på plats vore det naturligtvis mycket positivt. Men om processen drar ut på tiden, eller om utfallet blir mindre omfattande än många hoppas, kan vätgasspåret fortfarande utgöra ett attraktivt och självständigt värdeskapande alternativ. I en värld där energisäkerhet, industriell konkurrenskraft och utsläppsminskningar blir allt viktigare framstår vägen från metan till vätgas som minst lika strategiskt intressant som själva frågan om ökad gasutvinning. Därför hoppas jag att den nya styrelsen också ger marknaden en uppdatering kring statusen för den förväntade investeringen i SEID/ColdSpark. Den investeringen lyftes fram som en viktig del av bolagets framtida utveckling och potentiella värdeskapande. För många aktieägare handlar detta inte om antingen eller. Det handlar om att bygga flera ben att stå på och minska risken i att vara helt beroende av ett enda politiskt beslut.
    Vad är det som gör Igrene så framgångsrik om inte företaget får tillstånd att ta upp gasen och sedan sälja den. I var ligger framgången med SAID om ingen gas kan/får inte tillvaratas. Ingen vill vara pessimist, men framgångssagan om Igrenes företagsamhet står och faller med gasen .... eller? Just nu betyder " ny fas " ingenting. Igrene och SAIDs styrelser behöver kommunicera tillsammans nyheter om något positivt .... vad än de må vara.
  • 11 juni
    TOTALFÖRSVARET OCH DEN NYA FASEN: NÄR GEOPOLITIK TRUMFAR BYRÅKRATI Det är intressant och belysande att följa diskussionerna på forumen efter beskedet om extra bolagsstämma. Många fokuserar på kortsiktiga kursrörelser, enskilda ledamöter eller uttrycker frustration över avsaknaden av en ”färdplan för beslut i riksdagen”. Samtidigt skriver bolaget självt, i samband med den genomförda emissionen, att man går in i en ”ny fas”. För att förstå vad den fasen innebär måste man analysera de konkreta realiteter som just nu ritar om svensk energi- och säkerhetspolitik. Vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt läge där Sverige utsätts för dagliga hybridangrepp. Rysslands uttalade strategiska intresse för Östersjön och Gotland är ingen teoretisk övning – det är en dimensionerande faktor för vår nationella säkerhet. Denna utveckling definieras av tre faktorer som marknaden helt verkar missa: - Säkerhetsarkitekturen och kraven från USA: Energiförsörjning är inte längre en traditionell inrikespolitisk miljöfråga. Genom Nato-medlemskapet (särskilt Artikel 3 om nationell resiliens) och det nyligen tecknade strategiska bilaterala avtalet med USA (”Technology Prosperity Deal”), ställs nu benhårda krav på svensk infrastruktur. Den amerikanska doktrinen tolererar inte allierade som förlitar sig på sårbara importkedjor. Washingtons krav är krasst och tydligt: Varje nation i alliansen måste kunna trygga sin egen basförsörjning och sitt oberoende. Fysisk, inhemsk försörjningsberedskap är numera ett operativt allianskrav. - Elektroner vs. Molekyler: Ett helt elektrifierat nät och kustnära importnoder är primära sårbarheter vid hybridscenarier. Civil beredskap och totalförsvarets logistik kräver fysiskt lagringsbar energi – molekyler, exempelvis i form av inhemsk gas – som kan lagras säkert i bergrum eller depåer och användas för att driva tunga processer helt oberoende av ett centralt elnät (off-grid). Det ger en bevisad energiresurs, skyddad djupt i inlandet, en helt ny strategisk innebörd. - Kapitel 17 trumfar riksdagens långbänk: Den stora missuppfattningen på forumen är idén om att utvinningen kräver långdragna lagändringar eller nya omröstningar i riksdagen som riskerar att blockeras. Det är felaktigt. Lagstiftningen innehåller redan statens ”bypass”. Enligt Miljöbalkens 17:e kapitel har regeringen befintligt och fullt mandat att lyfta tillåtlighetsprövningar som rör kritiska nationella intressen direkt till regeringsbordet för ett snabbt avgörande, helt bortom regionala instanser eller parlamentariska låsningar. I detta landskap kan Igrene och Siljansgasen inte längre betraktas som ett traditionellt prospekteringsprojekt. Gasen är redan bekräftad och de kraftiga flödena är konstaterade. Det handlar inte om att söka efter en resurs, utan om hur denna bevisade inhemska tillgång ska integreras i den nationella försörjningsberedskapen. När bolaget nu uttryckligen kalibrerar om för en "ny fas", är den intressanta frågan varför denna ompositionering sker exakt nu. Om regeringen har lagstödet och de tvingande incitamenten, måste man också kalkylera med den inrikespolitiska klockan. I augusti drar partiernas valturnéer igång på allvar inför riksdagsvalet i september. Fönstret för beslutsfattare att demonstrera exekutiv handlingskraft i den absolut högst prioriterade beredskapsfrågan är i praktiken koncentrerat till juni och juli. Det är utifrån denna komprimerade politiska kalender man ska förstå varför bolaget inleder sin nya fas just nu.
    Två saker jag kan konstatera är: 1/ Trots att det finns samarbetsplaner mellan Igrene och SAID, så ser vi inga tydliga uttalanden på hur samarbetet skall utveckla sig, varken nu eller framåt i tiden, vilket vore väl " klädsamt " för oss som är delägare i företaget att få veta. Något borde väl komma fram efter extra bolagstämman i Juli. 2/ Jag vill betona tydligt att fyndigheterna runt Siljan skall inte underskattas utan vi måste kunna se det som en realitet om att gasen får komma till nationens bästa, och tillståndsgivandet behöver förverkligas så snart som möjligt, där Riksdagen och myndigheter ger grönt ljus för företaget att vidareförädla gasen och starta upp en mindre depåanläggning som tidigare har framkommit genom företaget, med skisser.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.

Orderdjup

Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-

Senaste avslut

TidPrisAntalKöpareSäljare
15 093AVAAVA
4 907AVAAVA
740AVASSWM
1 250AVAAVA
2 443NONSSWM

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Mäklarstatistik

Mest köpt

Mest köpt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Avanza Bank AB250 832173 691+77 141159 114
SSW Market Making GmbH45 66224 154+21 5080
Nordea Bank Abp11 03745+10 9920
Skandinaviska Enskilda Banken AB3 2710+3 2710
Swedbank AB10 10620 000−9 8940
Nordnet Bank AB119 281222 299−103 018116 838

Mest sålt

Mest sålt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Nordnet Bank AB119 281222 299−103 018116 838
Swedbank AB10 10620 000−9 8940
Skandinaviska Enskilda Banken AB3 2710+3 2710
Nordea Bank Abp11 03745+10 9920
SSW Market Making GmbH45 66224 154+21 5080
Avanza Bank AB250 832173 691+77 141159 114

Företagshändelser

Data hämtas från Quartr
Nästa händelse
2026 Q3-rapport
17 juli
Tidigare händelser
2026 Q2-rapport
8 apr.
2026 Q1-rapport
16 jan.
2025 Q4-rapport
17 okt. 2025
2025 Q3-rapport
18 juli 2025
2025 Q2-rapport
15 apr. 2025

Relaterade värdepapper

2026 Q2-rapport

Endast PDF

76 dagar sedan

Nyheter

AI
Senaste
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.

Företagshändelser

Data hämtas från Quartr
Nästa händelse
2026 Q3-rapport
17 juli
Tidigare händelser
2026 Q2-rapport
8 apr.
2026 Q1-rapport
16 jan.
2025 Q4-rapport
17 okt. 2025
2025 Q3-rapport
18 juli 2025
2025 Q2-rapport
15 apr. 2025

Relaterade värdepapper

Forum

Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
  • för 5 tim sedan
    NÄR STYRELSEN BERÄTTAR MER ÄN PRESSMEDDELANDENA Dagens besked från valberedningen är enligt min mening en av de mest intressanta signalerna från Igrene på mycket länge. Henrik Badin föreslås som ny styrelseordförande. För den som inte känner till namnet är det värt att titta närmare på bakgrunden. Badin ledde Scanship genom börsnoteringen 2014 och vidare till Oslo Børs. Under hans ledning utvecklades bolaget till en internationell miljöteknikkoncern och det som idag är Vow ASA. Han har 30 års erfarenhet av miljöteknik, industriell uppskalning, kapitalanskaffningar och internationell affärsutveckling. Det senaste året har han dessutom varit styrelseledamot och interim VD i SEID AS – bolaget bakom ColdSpark-teknologin. Samtidigt föreslås Ragnar Krefting återvända till styrelsen. Ragnar har varit engagerad i Igrene i cirka 20 år och är en av bolagets största privata aktieägare. Hans långa engagemang innebär att han besitter en djup kunskap om bolagets historik, genomförda borrprogram och de gasfyndigheter som identifierats i Siljansringen. Det är också värt att sätta detta i relation till att Robert Tingvall nyligen valdes in i styrelsen. Tingvall är idag VD för Söderenergi, ett av Sveriges större energibolag inom kraftvärme och energiinfrastruktur. Han har dessutom erfarenhet från Fortum, Södertälje Hamn och ledande befattningar inom energisektorn. När man ser helheten framträder ett intressant mönster: - Tingvall bidrar med tung erfarenhet från energisystem och energiinfrastruktur. - Badin bidrar med erfarenhet från industrialisering, kapitalmarknad och kommersialisering av miljöteknik. - Krefting bidrar med lång historisk kunskap om bolaget, gasfyndigheterna och ett tydligt ägarperspektiv. Under juni har marknaden samtidigt fått besked om: - ColdSpark går in i nästa utvecklingsfas. - Fokus flyttas mot industriella partnerskap och finansiering. - MJU24 är beslutad. - Extra bolagsstämma hålls den 13 juli. - Och nu föreslås Henrik Badin som ny styrelseordförande. När bolaget nyligen kommunicerade att man går in i en “ny fas” var det lätt att fokusera på själva formuleringen. Dagens styrelseförslag ger däremot ytterligare kontext till vad den formuleringen kan innebära. Kompetensprofilen pekar tydligt mot energi, industrialisering, kapitalmarknad, kommersialisering och internationella partnerskap – områden som normalt förknippas med nästa steg i ett bolags utveckling snarare än med prospektering. Det är svårt att bortse från att kompetensprofilen i den styrelse som nu växer fram skiljer sig tydligt från den som präglat bolaget under den tidigare fasen. Jag vet inte exakt hur nästa steg kommer att se ut. Men styrelser sätts normalt samman för de utmaningar och möjligheter ett bolag ser framför sig – inte för de faser som redan passerat. Det är kanske den tydligaste signalen i dagens besked.
  • 16 juni
    REGERINGENS NYA VERKTYG OCH COLDSPARK: TVÅ PROCESSER SOM NU RÖR SIG FRAMÅT Riksdagens beslut om MJU24 innebär att ombyggnaden av Sveriges miljöprövningssystem nu har gått från utredning till faktiskt beslut. Samma dag kommunicerar Igrene att ColdSpark går in i nästa utvecklingsfas med fokus på industriella partnerskap, finansiering och förberedelser inför demonstrationsskala. Det är två separata processer. Men båda har tagit tydliga steg framåt under juni månad. För den som försöker förstå den långsiktiga spelplanen finns några faktorer som är svåra att bortse från. 1. DET NYA MYNDIGHETSMANDATET Den nya Miljöprövningsmyndigheten ska skapa mer effektiva, mer enhetliga och mer förutsebara tillståndsprocesser. I regeringens direktiv lyfts även klimatomställning, konkurrenskraft och totalförsvar fram som viktiga perspektiv i den framtida miljöprövningen. Det är en annan ton än den som präglade debatten för bara några år sedan. 2. MOTIONEN OM SILJANSGASEN Många verkar fortfarande tolka avslaget på motion 2025/26:3058 som att frågan om Siljansgasen därmed skulle vara avslutad. Men det var inte det som angavs som skäl. Näringsutskottet hänvisade till att arbetet med försörjningsberedskap redan bereds vidare inom Regeringskansliet och att utskottet inte såg någon anledning att föregripa det arbetet. Motionen avslogs alltså inte därför att frågan bedömdes ointressant eller avslutad, utan därför att regeringen redan arbetar vidare med närliggande frågor inom sitt eget beredningsspår. 3. COLDSPARKS NÄSTA FAS Samtidigt flyttar dagens pressmeddelande fokus från forskning till kommersialisering. • STEP Seal finns redan på plats. • Grøn Plattform-finansieringen finns redan på plats. • Projektet leds av NORCE. Nästa steg handlar nu om industriella partnerskap och privat medfinansiering för att ta teknologin vidare mot demonstrationsskala. Det är en naturlig utveckling för ett projekt som lämnar den rena utvecklingsfasen bakom sig. SUMMERING • NU16 är avklarat. • Motionen om Siljansgasen (2025/26:3058) är avklarad. • MJU24 är beslutad. • ColdSpark går vidare mot nästa utvecklingsfas. Det betyder inte att alla hinder är borta. Det betyder inte att Siljansgasen plötsligt är klar. Men det betyder att både den regulatoriska och den industriella sidan har fortsatt att röra sig framåt under juni månad. För mig är det den mest intressanta observationen just nu.
  • 12 juni · Ändrad
    RIKSDAGSMYTEN ÄR DÖD: STATENS SPELREGLER FÖR NATIONELL SÄKERHET ÄR ETT FAKTUM Det är lärorikt att läsa de senaste dagarnas kommentarer på forumen. Trots att den geopolitiska spelplanen radikalt har ritats om, fastnar debatten i gamla hjulspår kring "omröstningar i riksdagen" och en allmän uppgivenhet kring inrikespolitiska långbänkar. Denna frustration bygger på ett fundamentalt missförstånd av hur svensk statsförvaltning faktiskt fungerar i kristid. För att bedöma Igrenes framtid – och förstå varför bolaget agerar med sådan brådska just nu – måste man förstå skillnaden på normal fredstida byråkrati och exekutiv säkerhetspolitik. - Regeringen vs. Riksdagen: När det gäller strategisk infrastruktur och totalförsvarets omedelbara behov av försörjningstrygghet, är det inte Riksdagen som hanterar enskilda tillstånd. Kritiska anläggningar röstas inte igenom av 349 ledamöter i plenisalen. Det är Regeringen (den verkställande makten) som styr riket och som äger de exekutiva verktygen. - Lagrummet existerar redan: Många skribenter tycks tro att lagar måste skrivas om från grunden, vilket skulle ta flera år. Det är inkorrekt. Verktygen för att tvinga fram beslut finns redan i nuvarande lagstiftning (exempelvis Miljöbalkens 17:e kapitel). Om regeringen anser att en inhemsk energiresurs behövs för att uppfylla Natos och USA:s krav på beredskap, lyfts frågan över huvudet på lokala instanser och avgörs direkt på regeringsbordet. - Det rykande färska beviset (Dödsstöten för riksdagsmyten): För den som tvivlar på statens exekutiva vilja att runda lokal byråkrati levererade Klimat- och näringslivsdepartementet ett glasklart besked så sent som igår. Regeringen meddelade att man skyndsamt utreder att slopa det kommunala vetot vid utvinning av alunskiffer. Motiveringen? Tillgångarna är ”centrala för bland annat totalförsvaret”. Detta bevisar svart på vitt hur staten i realtid fungerar: när en inhemsk resurs klassificeras som kritisk för rikets säkerhet, raderar regeringen skoningslöst ut lokala hinder. De väntar inte på riksdagens långbänkar. - Det strategiska försprånget och norsk gaskompetens: Att bolaget tidigt etablerade samarbetet kring ColdSpark-teknologin med norska Seid framstår i dagens ljus som avgörande. Med Norges decennielånga position som Europas obestridda stormakt inom olja och gas, tillför Seid en oerhört tung, industriell kompetens kring exakt hur storskaliga gasresurser hanteras och kommersialiseras. Nu när säkerhetspolitiken har ritats om – manifesterat genom Sveriges bilaterala avtal med USA (”Technology Prosperity Deal”) och Natos Artikel 3 – har den storpolitiska agendan kommit ikapp. Internationella aktörer tittar inte på svensk inrikespolitisk sandlådedebatt. De ser att ett industriellt förankrat samarbete för att framställa fysisk energi off-grid i det svenska inlandet precis har fått ett massivt strategiskt premiumvärde. Att sitta och vänta på en påhittad "färdplan för omröstning i Riksdagen" är att helt missförstå hur nationell säkerhet exekveras under ett skärpt geopolitiskt läge. När bolaget kallar till stämma i juli och talar om en "ny fas", framstår det som att de i detta nu positionerar sig mot just Regeringens omedelbarhet och exekutiva makt innan det politiska fönstret stängs inför höstens valrörelse. Den som enbart analyserar bolaget utifrån gamla miljörättsliga riksdagsprocesser prissätter en helt inaktuell spelplan.
    Trots det så: 2022 mars, "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)". Vi får väl hoppas att den "proceduren då" går lika smidigt nu. Däremot när C och MP har talat ihop sig med S om att vi ska samarbeta vid valvinst i september och med vildarna i ryggen kanske votering kommer att krävs. Kriget mot Ukraina hade redan då påbörjats utan en tanke på följderna och förloppet om händelserna. Med det sagt så har kriget medför att alla inom EU behöver anstränga sig om lättillgänglighet om råvaror för kommande kris situationer vid krig. Likaså om kriget mot Iran upphör kanske argumenten om köp av gas ute på Nordsjön och kring Gulfstaterna, blir ett alternativ som kan vara attraktivt, för att inte på det viset spä på oron om Sveriges klimatmål. Vilket var en anledning till förbudet mot inhemsk fossilberoende.
  • 11 juni
    Många väntar naturligtvis på klarhet kring de regulatoriska förutsättningarna i Sverige och möjligheten till framtida produktion från Siljansringen. Samtidigt tror jag att det är riskabelt att basera hela investeringscaset på att en framtida riksdag ska upphäva dagens förbud. Det är just därför den planerade investeringen i SEID/ColdSpark var så intressant. För många investerare var detta en viktig del av berättelsen bakom emissionen: inte bara värdet av gasen i marken, utan möjligheten att skapa betydligt större värden genom vidareförädling till vätgas och fast kol. Om regulatoriska förändringar kommer på plats vore det naturligtvis mycket positivt. Men om processen drar ut på tiden, eller om utfallet blir mindre omfattande än många hoppas, kan vätgasspåret fortfarande utgöra ett attraktivt och självständigt värdeskapande alternativ. I en värld där energisäkerhet, industriell konkurrenskraft och utsläppsminskningar blir allt viktigare framstår vägen från metan till vätgas som minst lika strategiskt intressant som själva frågan om ökad gasutvinning. Därför hoppas jag att den nya styrelsen också ger marknaden en uppdatering kring statusen för den förväntade investeringen i SEID/ColdSpark. Den investeringen lyftes fram som en viktig del av bolagets framtida utveckling och potentiella värdeskapande. För många aktieägare handlar detta inte om antingen eller. Det handlar om att bygga flera ben att stå på och minska risken i att vara helt beroende av ett enda politiskt beslut.
    Vad är det som gör Igrene så framgångsrik om inte företaget får tillstånd att ta upp gasen och sedan sälja den. I var ligger framgången med SAID om ingen gas kan/får inte tillvaratas. Ingen vill vara pessimist, men framgångssagan om Igrenes företagsamhet står och faller med gasen .... eller? Just nu betyder " ny fas " ingenting. Igrene och SAIDs styrelser behöver kommunicera tillsammans nyheter om något positivt .... vad än de må vara.
  • 11 juni
    TOTALFÖRSVARET OCH DEN NYA FASEN: NÄR GEOPOLITIK TRUMFAR BYRÅKRATI Det är intressant och belysande att följa diskussionerna på forumen efter beskedet om extra bolagsstämma. Många fokuserar på kortsiktiga kursrörelser, enskilda ledamöter eller uttrycker frustration över avsaknaden av en ”färdplan för beslut i riksdagen”. Samtidigt skriver bolaget självt, i samband med den genomförda emissionen, att man går in i en ”ny fas”. För att förstå vad den fasen innebär måste man analysera de konkreta realiteter som just nu ritar om svensk energi- och säkerhetspolitik. Vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt läge där Sverige utsätts för dagliga hybridangrepp. Rysslands uttalade strategiska intresse för Östersjön och Gotland är ingen teoretisk övning – det är en dimensionerande faktor för vår nationella säkerhet. Denna utveckling definieras av tre faktorer som marknaden helt verkar missa: - Säkerhetsarkitekturen och kraven från USA: Energiförsörjning är inte längre en traditionell inrikespolitisk miljöfråga. Genom Nato-medlemskapet (särskilt Artikel 3 om nationell resiliens) och det nyligen tecknade strategiska bilaterala avtalet med USA (”Technology Prosperity Deal”), ställs nu benhårda krav på svensk infrastruktur. Den amerikanska doktrinen tolererar inte allierade som förlitar sig på sårbara importkedjor. Washingtons krav är krasst och tydligt: Varje nation i alliansen måste kunna trygga sin egen basförsörjning och sitt oberoende. Fysisk, inhemsk försörjningsberedskap är numera ett operativt allianskrav. - Elektroner vs. Molekyler: Ett helt elektrifierat nät och kustnära importnoder är primära sårbarheter vid hybridscenarier. Civil beredskap och totalförsvarets logistik kräver fysiskt lagringsbar energi – molekyler, exempelvis i form av inhemsk gas – som kan lagras säkert i bergrum eller depåer och användas för att driva tunga processer helt oberoende av ett centralt elnät (off-grid). Det ger en bevisad energiresurs, skyddad djupt i inlandet, en helt ny strategisk innebörd. - Kapitel 17 trumfar riksdagens långbänk: Den stora missuppfattningen på forumen är idén om att utvinningen kräver långdragna lagändringar eller nya omröstningar i riksdagen som riskerar att blockeras. Det är felaktigt. Lagstiftningen innehåller redan statens ”bypass”. Enligt Miljöbalkens 17:e kapitel har regeringen befintligt och fullt mandat att lyfta tillåtlighetsprövningar som rör kritiska nationella intressen direkt till regeringsbordet för ett snabbt avgörande, helt bortom regionala instanser eller parlamentariska låsningar. I detta landskap kan Igrene och Siljansgasen inte längre betraktas som ett traditionellt prospekteringsprojekt. Gasen är redan bekräftad och de kraftiga flödena är konstaterade. Det handlar inte om att söka efter en resurs, utan om hur denna bevisade inhemska tillgång ska integreras i den nationella försörjningsberedskapen. När bolaget nu uttryckligen kalibrerar om för en "ny fas", är den intressanta frågan varför denna ompositionering sker exakt nu. Om regeringen har lagstödet och de tvingande incitamenten, måste man också kalkylera med den inrikespolitiska klockan. I augusti drar partiernas valturnéer igång på allvar inför riksdagsvalet i september. Fönstret för beslutsfattare att demonstrera exekutiv handlingskraft i den absolut högst prioriterade beredskapsfrågan är i praktiken koncentrerat till juni och juli. Det är utifrån denna komprimerade politiska kalender man ska förstå varför bolaget inleder sin nya fas just nu.
    Två saker jag kan konstatera är: 1/ Trots att det finns samarbetsplaner mellan Igrene och SAID, så ser vi inga tydliga uttalanden på hur samarbetet skall utveckla sig, varken nu eller framåt i tiden, vilket vore väl " klädsamt " för oss som är delägare i företaget att få veta. Något borde väl komma fram efter extra bolagstämman i Juli. 2/ Jag vill betona tydligt att fyndigheterna runt Siljan skall inte underskattas utan vi måste kunna se det som en realitet om att gasen får komma till nationens bästa, och tillståndsgivandet behöver förverkligas så snart som möjligt, där Riksdagen och myndigheter ger grönt ljus för företaget att vidareförädla gasen och starta upp en mindre depåanläggning som tidigare har framkommit genom företaget, med skisser.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.

Orderdjup

Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-

Senaste avslut

TidPrisAntalKöpareSäljare
15 093AVAAVA
4 907AVAAVA
740AVASSWM
1 250AVAAVA
2 443NONSSWM

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Mäklarstatistik

Mest köpt

Mest köpt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Avanza Bank AB250 832173 691+77 141159 114
SSW Market Making GmbH45 66224 154+21 5080
Nordea Bank Abp11 03745+10 9920
Skandinaviska Enskilda Banken AB3 2710+3 2710
Swedbank AB10 10620 000−9 8940
Nordnet Bank AB119 281222 299−103 018116 838

Mest sålt

Mest sålt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Nordnet Bank AB119 281222 299−103 018116 838
Swedbank AB10 10620 000−9 8940
Skandinaviska Enskilda Banken AB3 2710+3 2710
Nordea Bank Abp11 03745+10 9920
SSW Market Making GmbH45 66224 154+21 5080
Avanza Bank AB250 832173 691+77 141159 114
© 2026 Nordnet Bank AB.
Nordnet | Box 30099 | 104 25 Stockholm