2026 Q3 - rapport
Endast PDF
84 dagar sedan
Orderdjup
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 413 | NON | SSWM | ||
| 19 902 | SSWM | NON | ||
| 66 | SSWM | AVA | ||
| 7 218 | AVA | NON | ||
| 5 769 | AVA | SSWM |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Fonder & ETF:er som inkluderar aktien
Inga fonder redovisar aktien bland sina tio största innehav.
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q4 - rapport 16 okt. | 7 dagar |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q3 - rapport 17 juli | ||
2026 Q2 - rapport 8 apr. | ||
2026 Q1 - rapport 16 jan. | ||
2025 Q4 - rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3 - rapport 18 juli 2025 |
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
för 1 dag sedan · ÄndradETT ENDA RÖR FRÅN DANMARK – STATEN TVINGAS SÖKA INHEMSK GASPRODUKTION Den europeiska energikrisen tvingar fram snabba regulatoriska anpassningar. EU:s energikommissionär Dan Jørgensen bekräftade nyligen att unionen avser att skjuta upp de nya metankraven för importerad olja och gas. Tidsplaner justeras när den fysiska leveransen och försörjningstryggheten hotas. DEN SVENSKA FLASKHALSEN I Sverige är sårbarheten extremt konkret. Energimyndigheten har nu satt fingret på ett strategiskt haveri: det västsvenska gasnätet är i dagsläget ”i huvudsak beroende av inmatning från en enda inmatningspunkt, från Danmark”. Detta nät ensamt förbrukar omkring 7–8 TWh gas per år, där ett 90-tal anläggningar står för 80 procent av förbrukningen. För ett land som i rask takt bygger upp sitt totalförsvar är beroendet av en enda importväg för tung, samhällskritisk industri en oacceptabel sårbarhet. Ett enda avbrott i denna nod förlamar systemet. STATENS MOTDRAG OCH DEN MATEMATISKA REALITETEN Denna sårbarhet tvingar nu fram direkt statlig handling. Genom regeringsuppdraget RU2026-00039 har Energimyndigheten beordrats att föreslå åtgärder för "fler inmatningspunkter och ökad nationell produktion" av biogas. Myndigheten ska väga in totalförsvarets behov och lämna skarpa författningsförslag. Informationsmöte hålls redan nu på fredag, den 9 oktober. Men här sätter matematiken stopp. Sveriges totala förbrukning av naturgas ligger på omkring 10 TWh per år. Samtidigt uppgick den totala svenska biogasproduktionen under 2025 till endast 2,688 TWh, varav drygt 1,8 TWh uppgraderades till biometan som kan ersätta naturgas i nätet. Att ersätta importberoendet och säkra totalförsvarets storskaliga volymbehov med en komplex och energiintensiv biogasproduktion är en matematisk och praktisk omöjlighet. Uppdraget blottlägger en brutal säkerhetspolitisk insikt: staten skriker efter nationell gasproduktion och redundans, men volymerna från biogas räcker inte på långa vägar till. DEN STRATEGISKA KONTRASTEN Samtidigt som staten desperat försöker bygga bort sitt farliga importberoende, ligger ett annat statligt utredningsspår fastlåst. Den statliga beredskapsutredningen (SOU 2025:68) fastslår tydligt att det inte är realistiskt att vänta tills en kris inträffar innan inhemsk utvinning etableras – kommersiella aktörer måste kunna investera i förväg. Sveriges geologiska undersökning (SGU) delar uttryckligen denna bedömning: förbudet mot inhemsk utvinning av naturgas behöver upphävas om utvinning ska möjliggöras för försörjningsberedskapen. Trots att staten erkänner sårbarheten i ett enda importrör, och trots experternas krav, ligger 2022 års utvinningsförbud kvar – och blockerar därmed utvinningen av de storskaliga naturgasresurserna i Siljansringen. När gasnätets flaskhalsar klassas som ett hot mot totalförsvaret är inhemsk rådighet inte längre en abstrakt fråga om energislag. Beredskap handlar i slutändan om volym och fysisk rådighet: vilka energimolekyler staten faktiskt tillåts producera den dag importkabeln klipps.- för 2 dagar sedanBEREDSKAPSLAGER KÖPER BARA EN VINTER – PRODUKTIONSKAPACITET MÅSTE BYGGAS I FREDSTID Förutsättningarna för Europas energiförsörjning har på bara några dagar dragits till sin spets. När den globala logistiken sviktar blottläggs en hård realitet: i en orolig omvärld är tillgång till energi på en världsmarknad inte samma sak som fysisk leverans. Vid EU:s energiministermöte konstaterade energikommissionär Dan Jørgensen nyligen att EU under året betalat över 100 miljarder euro extra för sin energi utan att få en enda ytterligare molekyl gas eller olja. LOGISTIKEN ÄR DEN NYA FLASKHALSEN Detta strukturella importberoende handlar inte längre bara om produktionsvolymer, utan om logistikens extrema sårbarhet. Även när exportflöden från Mellanöstern stundtals återhämtar sig, är transportlederna flaskhalsen. Enligt Reuters har fraktraterna för stora tankfartyg på vissa rutter exploderat från 30 000 dollar till upp emot 1,2 miljoner dollar per dag, vilket gör att transport och försäkring kan utgöra närmare 27 procent av det levererade priset. Som Saudi Aramcos vd Amin Nasser konstaterade i London i dag, den 5 oktober: "What matters is whether the right energy can reach the right place, in the right form, at the right time." BEGRÄNSNINGEN I STRATEGISKA LAGER När logistiken fördyras och störs tvingas stater agera. G7-länderna samordnar nu utnyttjandet av strategiska reserver, och enligt IEA har omkring 325 miljoner fat av vårens samordnade krispaket på 400 miljoner fat redan frigjorts. Men beredskapslager är en högst tillfällig livlina. Amin Nasser fällde i dag det avgörande uttalandet om denna strategi: "Emergency reserves might buy us a winter. They cannot fix long-term supply." Ett strategiskt lager kan i bästa fall köpa en vinter, men skapar ingen uthållig produktionskapacitet. Enligt Aramco kan det därefter ta upp till två år att ens återställa de globala buffertarna. NATO OCH DEN SVENSKA OPERATIVA VERKLIGHETEN Parallellt har energiförsörjning blivit ett rent operativt säkerhetsproblem. Den 30 september genomförde NATO Energy Security Centre of Excellence ett skarpt krigsspel i Europaparlamentet kring hur energistörningar slår mot både civil infrastruktur och militärt försvar. Sverige agerar fysiskt på denna hotbild. Energimyndigheten har genom Energiberedskapsklivet avsatt minst 60 miljoner kronor till gasområdet, där gasproducenter uttryckligen ges möjlighet att söka stöd för reservkraft vid höjd beredskap. DEN STRATEGISKA KONTRASTEN Här uppstår en ofrånkomlig institutionell kontrast. Saudi Aramcos makrologik – att lager köper ytterst lite tid men att långsiktig kapacitet krävs – speglas direkt i den svenska statliga utredningen SOU 2025:68. Utredningen, som redovisar naturgasresursen i Siljansringen, gör en central beredskapsmässig bedömning: att vänta tills en kris inträffar och först då försöka etablera utvinning är inte en realistisk lösning. Om regeringen vill ha handlingsfrihet att nyttja inhemska tillgångar vid störda handelsflöden, bedömer utredningen att utvinningsförbudet behöver avskaffas. SGU (Sveriges geologiska undersökning) delar denna bedömning i sitt remissyttrande och konstaterar att förbudet mot utvinning av kol, olja och gas behöver upphävas för att åter möjliggöra utvinning i försörjningsberedskapssyfte. Trots detta kvarstår 2022 års generella förbud mot naturgasutvinning i miljöbalken. När G7 tvingas använda sina strategiska lager, när Aramco varnar för att reserver bara räcker en vinter, och när SGU delar bedömningen att en lagändring krävs, blir frågan ett avgörande strategiskt vägval. Beredskap avgörs inte av vad staten hoppas kunna köpa och frakta över störda världshav, utan av vilken uthållig produktionskapacitet som byggts upp i fredstid – innan logistikkedjorna bryts.
- 22 sep.NATOS SKARPA PLANER ÖVAS I SVERIGE – FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPEN BLIR OPERATIV Sveriges uppbyggnad av totalförsvaret blir allt mer operativ. Den 18 september genomförde Sverige och Tyskland en förstärkningsoperation på Gotland. Försvarsmakten skriver uttryckligen: "Det är Natos skarpa planer som övas." Visby hamn säkrades för transport av ytterligare soldater och materiel, samtidigt som svenska och tyska sjö- och flygstridskrafter säkrade farleden. Förmågan att upprätthålla operativ logistik och uthållig försörjning är fundamentet för sådana operationer. Det sätter de senaste veckornas utveckling i ett ofrånkomligt sammanhang. Flera utvecklingslinjer löper nu parallellt: 18 SEPT – OPERATIV LOGISTIK Natos skarpa förstärkningsplaner övas fysiskt på svensk mark. Försvarsmakten beskriver säkrade hamnar, sjöfart och flygtransporter som en förutsättning för att militära förband ska kunna förflyttas inom Nato. 16 SEPT – GLOBALA LOGISTIKSTÖRNINGAR Energimyndigheten rapporterar att fartygstrafiken genom Hormuzsundet fortsatt att minska kraftigt. Svensk energiförsörjning är fortfarande stabil, men myndigheten konstaterar att viktiga transportvägar för energi påverkas och att läget snabbt kan förändras. 10 SEPT – JURIDISK OMPRÖVNING Regeringen tillsätter en utredning om miljöbalken och försvaret. Bakgrunden är uttryckligen det försämrade säkerhetspolitiska läget och Sveriges Natomedlemskap. Uppdraget omfattar bland annat effektivare tillämpning och möjliga anpassningar av miljöbalken för militära försvarsverksamheter och försvarsindustrin. PÅGÅENDE – FYSISK GASBEREDSKAP Energimyndigheten har öppnat Energiberedskapsklivet. Minst 60 miljoner kronor avser gasområdet. Gasnätsoperatörer och gasproducenter kan uttryckligen söka stöd för reservkraft som behövs för gasförsörjningen under fredstida kriser och höjd beredskap. FRÅN STRATEGI TILL OPERATIV FÖRMÅGA Sverige bygger alltså inte längre försörjningsberedskap enbart genom strategier och utredningar. Staten finansierar fysisk energiberedskap samtidigt som Försvarsmakten tillsammans med allierade övar den logistik som ska fungera när normala internationella försörjningsflöden inte längre kan tas för givna. Här ställs den strategiska paradoxen kring svensk naturgas på sin spets. SOU 2025:68 redovisar naturgasresursen i Siljansringen om 200 miljoner–1 miljard kubikmeter. Utredningen konstaterar samtidigt att det inte framstår som realistiskt eller kostnadseffektivt att påbörja utvinning av kol, olja eller naturgas först under en fredstida kris, höjd beredskap eller krig. Sverige bygger nu system och finansiering för att gasförsörjningen ska kunna fungera även under störda förhållanden. Samtidigt upprätthålls 2022 års förbud mot svensk utvinning av naturgas. Den säkerhetspolitiska kontexten runt denna lagstiftning har förändrats i grunden. När Försvarsmakten övar Natos skarpa förstärkningsplaner, staten investerar i fysisk gasberedskap och Energimyndigheten samtidigt följer störningar på några av världens viktigaste energitransportleder, blir frågan om inhemsk produktionskapacitet omöjlig att behandla isolerat från Sveriges försörjningsberedskap. SOU 2025:68 har redan identifierat dilemmat: utvinningskapaciteten måste finnas på plats innan krisen är ett faktum. Det är utifrån denna nya säkerhets- och försörjningspolitiska verklighet som naturgasresursen i Siljansringen nu måste bedömas.
- 17 sep.EUROPAS GASBEREDSKAP SÄTTS PÅ PROV – IMPORTBEROENDET ÄR NU EN AKUT SÄKERHETSFRÅGA Europa går mot vintern med ett snabbt försämrat gasläge. Dagens marknadsdata och flödesanalyser bekräftar i realtid den geopolitiska risk som ligger till grund för Sveriges och EU:s omställning av energiberedskapen. Enligt Reuters ligger de europeiska gaslagren nu på exceptionellt låga 67–68 procent. Det skapar en akut brist på marginaler i det europeiska systemet inför vintern. Orsaken stavas strukturellt importberoende: -Störningarna i Hormuzsundet begränsar kraftigt LNG-flödena. Bortfallet från Qatar och Förenade Arabemiraten uppskattas till omkring 36 miljoner ton LNG. - Europa tvingas därmed konkurrera allt hårdare med Asien om tillgängliga LNG-laster, framför allt från USA, som i augusti stod för 70 procent av EU:s LNG-import. Europa har de senaste åren avvecklat rysk gas, men när LNG-flöden från Mellanöstern nu stryps blottläggs nästa kritiska sårbarhet: den diversifierade importen är fullständigt utlämnad till geopolitiskt känsliga transportleder. Den svenska beredskapsparadoxen ställs på sin spets Det är i ljuset av denna snabbt krympande europeiska marginal som den statliga aktiviteten i Sverige måste läsas. Staten tvingas nu bygga fysisk redundans för att möta exakt detta scenario: - Den 3 september öppnade Energimyndigheten utlysningar inom Energiberedskapsklivet där gasproducenter uttryckligen ges möjlighet att söka statligt stöd för reservkraft för att säkra försörjningen vid höjd beredskap. - SGU och Svenskt Näringsliv har redan pekat på att det svenska regelverket kring naturgasutvinning måste förändras ur ett försörjningsberedskapsperspektiv. Vi ser nu en ohållbar strategisk motsättning. Sverige finansierar aktivt uppbyggnaden av fysisk beredskap för gasförsörjningen – samtidigt som svensk naturgas enligt dagens lagstiftning inte får utvärderas eller utvinnas. SOU 2025:68 har redan redovisat naturgasresursen i Siljansringen. Den industriella och säkerhetspolitiska logiken är ofrånkomlig: en fungerande utvinningskapacitet för nationell beredskap kan inte skapas ur tomma intet den dag krisen redan är ett faktum. Den måste förberedas i fredstid. När Europas gaslager ekar tomma, internationella LNG-flöden blockeras av krig, och Sverige de facto allokerar statligt kapital till inhemsk gasberedskap, stramas den logiken åt ytterligare. Frågan om nationell rådighet över landets egna energiresurser drivs nu skoningslöst framåt av den bistra europeiska verkligheten.18 sep.Du identifierar helt rätt den fysiska hotbilden. Strypta flöden genom Bab al-Mandab, skenande världsmarknadspriser och det direkta hotet mot svensk tung industri är högst reella scenarier. Det är exakt denna realitet som driver den statliga beredskapsapparaten att nu i snabb takt allokera kapital till fysisk gasinfrastruktur. Men du drar helt fel slutsats när du återigen reducerar krishanteringen till en fråga om svensk blockpolitik, "svekdebatter" och partipolitisk prestige. Att dra paralleller till regeringsbildningen 2018 eller oroa sig för det "röd/gröna lägret" är att applicera en föråldrad fredstidslogik på ett helt nytt säkerhetspolitiskt normalläge. När internationella logistikkedjor bryts och den nationella industrins överlevnad hotas, raderas de konventionella politiska spelreglerna. Svensk försörjningsberedskap styrs i detta läge inte av vem som vinner en valdebatt. Den drivs obönhörligt framåt av Försvarsmakten, Natos kravställning och det absoluta behovet av logistisk uthållighet. Det statliga maskineriet bygger just nu strukturer för att hantera exakt de "förutsagda gissningar" om kriser du själv nämner. Vi bevakar den institutionella förskjutningen och statens kapitalallokering eftersom det är där den framtida rådigheten över svensk naturgas avgörs – inte i det kortsiktiga partipolitiska surret.
- 11 sep.GEOPOLITISK VERKLIGHET - DÄRFÖR BYGGER SVERIGE NY FYSISK GASBEREDSKAP I förrgår, den 9 september, skiftade Energimyndigheten fokus i sin lägesbild för svensk energiberedskap. Myndigheten kopplar nu uttryckligen svensk försörjningssäkerhet till den militära eskaleringen i Mellanöstern och de strypta transportflödena genom Hormuzsundet. Den geopolitiska risken för svensk energisäkerhet och de internationella leveranskedjorna är inte längre teoretisk; den övervakas i realtid av svenska myndigheter. Denna varning måste läsas i direkt kontext av den extremt komprimerade statliga aktiviteten under de senaste åtta dagarna. Sverige bygger just nu i snabb takt en strukturell motåtgärd: - 2 september: Sverige och övriga Norden undertecknar en deklaration som fastslår att fungerande produktion, logistik och distribution måste säkras under krig. - 3 september: Energimyndigheten öppnar utlysningar för fysisk gasberedskap. Det står nu uttryckligen klart att gasproducenter kan söka statligt stöd för att investera i reservkraft och kritisk infrastruktur för försörjningsberedskapen. - 10 september (Gårdagens beslut): Regeringen tillsätter en utredning för att analysera om miljöbalken ger tillräckligt utrymme för försvarets behov, med syftet att skapa en mer ändamålsenlig avvägning mellan miljö- och försvarsintressen. Beredskap byggs inte för normaltillståndet: Staten rullar ut en ny beredskapsarkitektur utifrån premissen att internationella transportleder kan blockeras. Beredskap finansieras inte för de dagar då importflödena fungerar, utan för de situationer då marknaderna sviktar. Här blir gårdagens regeringsbeslut om miljöbalken principiellt avgörande. Det handlar inte specifikt om gasförbudet, men det etablerar ett statligt prejudikat: När totalförsvarets behov och den säkerhetspolitiska verkligheten förändras, är staten beredd att ompröva miljöregelverk och tillståndsprocesser som annars begränsar uppbyggnaden av nödvändig kapacitet. Det är i denna exakta skärningspunkt som frågan om svensk naturgas får sin institutionella tyngd. SOU 2025:68 har redan redovisat naturgasresursen i Siljansringen och kategoriskt slagit fast att utvinningskapacitet inte kan skapas först när krisen väl är ett faktum. Den industriella förmågan måste förberedas i fredstid. Summering: När staten under samma vecka larmar om sårbarheten i globala energitransportleder, låter gasproducenter söka statligt stöd för fysisk krisberedskap, och aktivt ser över hur miljölagstiftningen kan anpassas till totalförsvaret, då stramas den säkerhetspolitiska logiken åt. Ju mer Sverige tvingas bygga sin energiberedskap utifrån störda internationella flöden, desto mer central blir frågan om vilken roll inhemsk produktionskapacitet måste spela. Det handlar inte längre om lokal miljöpolitik, utan om hur Sverige ska hantera realiteterna av ett isolerat importberoende i en krigsekonomi.
11 sep.Vi får väl vänta och se hur naturgas frågan löser sig mer konkret. Vad jag vet har inte utvinning av svenska gasfyndigheter varit ute till debatt varken i faktatidningar eller mediala kanaler, vilket får en att fundera om, att även om behovet är stort för ev. kommande tider av oro i världsläget om krig, och problem med oljetransporter runt arabstaterna , så finns förbehållet om röd/grön vinst i valet som kanske kan senarelägga viktiga beslut för gastillhandahållande här i Sverige. Även om det som står skrivet här ovan kan verka vara förberett och samordnat, måste politiska beslut tas om det statliga prejudikat att ompröva miljöregelverk och tillståndsprocesserna .... ju förr desto bättre
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Relaterade värdepapper
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
2026 Q3 - rapport
Endast PDF
84 dagar sedan
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
- för 1 dag sedan · ÄndradETT ENDA RÖR FRÅN DANMARK – STATEN TVINGAS SÖKA INHEMSK GASPRODUKTION Den europeiska energikrisen tvingar fram snabba regulatoriska anpassningar. EU:s energikommissionär Dan Jørgensen bekräftade nyligen att unionen avser att skjuta upp de nya metankraven för importerad olja och gas. Tidsplaner justeras när den fysiska leveransen och försörjningstryggheten hotas. DEN SVENSKA FLASKHALSEN I Sverige är sårbarheten extremt konkret. Energimyndigheten har nu satt fingret på ett strategiskt haveri: det västsvenska gasnätet är i dagsläget ”i huvudsak beroende av inmatning från en enda inmatningspunkt, från Danmark”. Detta nät ensamt förbrukar omkring 7–8 TWh gas per år, där ett 90-tal anläggningar står för 80 procent av förbrukningen. För ett land som i rask takt bygger upp sitt totalförsvar är beroendet av en enda importväg för tung, samhällskritisk industri en oacceptabel sårbarhet. Ett enda avbrott i denna nod förlamar systemet. STATENS MOTDRAG OCH DEN MATEMATISKA REALITETEN Denna sårbarhet tvingar nu fram direkt statlig handling. Genom regeringsuppdraget RU2026-00039 har Energimyndigheten beordrats att föreslå åtgärder för "fler inmatningspunkter och ökad nationell produktion" av biogas. Myndigheten ska väga in totalförsvarets behov och lämna skarpa författningsförslag. Informationsmöte hålls redan nu på fredag, den 9 oktober. Men här sätter matematiken stopp. Sveriges totala förbrukning av naturgas ligger på omkring 10 TWh per år. Samtidigt uppgick den totala svenska biogasproduktionen under 2025 till endast 2,688 TWh, varav drygt 1,8 TWh uppgraderades till biometan som kan ersätta naturgas i nätet. Att ersätta importberoendet och säkra totalförsvarets storskaliga volymbehov med en komplex och energiintensiv biogasproduktion är en matematisk och praktisk omöjlighet. Uppdraget blottlägger en brutal säkerhetspolitisk insikt: staten skriker efter nationell gasproduktion och redundans, men volymerna från biogas räcker inte på långa vägar till. DEN STRATEGISKA KONTRASTEN Samtidigt som staten desperat försöker bygga bort sitt farliga importberoende, ligger ett annat statligt utredningsspår fastlåst. Den statliga beredskapsutredningen (SOU 2025:68) fastslår tydligt att det inte är realistiskt att vänta tills en kris inträffar innan inhemsk utvinning etableras – kommersiella aktörer måste kunna investera i förväg. Sveriges geologiska undersökning (SGU) delar uttryckligen denna bedömning: förbudet mot inhemsk utvinning av naturgas behöver upphävas om utvinning ska möjliggöras för försörjningsberedskapen. Trots att staten erkänner sårbarheten i ett enda importrör, och trots experternas krav, ligger 2022 års utvinningsförbud kvar – och blockerar därmed utvinningen av de storskaliga naturgasresurserna i Siljansringen. När gasnätets flaskhalsar klassas som ett hot mot totalförsvaret är inhemsk rådighet inte längre en abstrakt fråga om energislag. Beredskap handlar i slutändan om volym och fysisk rådighet: vilka energimolekyler staten faktiskt tillåts producera den dag importkabeln klipps.
- för 2 dagar sedanBEREDSKAPSLAGER KÖPER BARA EN VINTER – PRODUKTIONSKAPACITET MÅSTE BYGGAS I FREDSTID Förutsättningarna för Europas energiförsörjning har på bara några dagar dragits till sin spets. När den globala logistiken sviktar blottläggs en hård realitet: i en orolig omvärld är tillgång till energi på en världsmarknad inte samma sak som fysisk leverans. Vid EU:s energiministermöte konstaterade energikommissionär Dan Jørgensen nyligen att EU under året betalat över 100 miljarder euro extra för sin energi utan att få en enda ytterligare molekyl gas eller olja. LOGISTIKEN ÄR DEN NYA FLASKHALSEN Detta strukturella importberoende handlar inte längre bara om produktionsvolymer, utan om logistikens extrema sårbarhet. Även när exportflöden från Mellanöstern stundtals återhämtar sig, är transportlederna flaskhalsen. Enligt Reuters har fraktraterna för stora tankfartyg på vissa rutter exploderat från 30 000 dollar till upp emot 1,2 miljoner dollar per dag, vilket gör att transport och försäkring kan utgöra närmare 27 procent av det levererade priset. Som Saudi Aramcos vd Amin Nasser konstaterade i London i dag, den 5 oktober: "What matters is whether the right energy can reach the right place, in the right form, at the right time." BEGRÄNSNINGEN I STRATEGISKA LAGER När logistiken fördyras och störs tvingas stater agera. G7-länderna samordnar nu utnyttjandet av strategiska reserver, och enligt IEA har omkring 325 miljoner fat av vårens samordnade krispaket på 400 miljoner fat redan frigjorts. Men beredskapslager är en högst tillfällig livlina. Amin Nasser fällde i dag det avgörande uttalandet om denna strategi: "Emergency reserves might buy us a winter. They cannot fix long-term supply." Ett strategiskt lager kan i bästa fall köpa en vinter, men skapar ingen uthållig produktionskapacitet. Enligt Aramco kan det därefter ta upp till två år att ens återställa de globala buffertarna. NATO OCH DEN SVENSKA OPERATIVA VERKLIGHETEN Parallellt har energiförsörjning blivit ett rent operativt säkerhetsproblem. Den 30 september genomförde NATO Energy Security Centre of Excellence ett skarpt krigsspel i Europaparlamentet kring hur energistörningar slår mot både civil infrastruktur och militärt försvar. Sverige agerar fysiskt på denna hotbild. Energimyndigheten har genom Energiberedskapsklivet avsatt minst 60 miljoner kronor till gasområdet, där gasproducenter uttryckligen ges möjlighet att söka stöd för reservkraft vid höjd beredskap. DEN STRATEGISKA KONTRASTEN Här uppstår en ofrånkomlig institutionell kontrast. Saudi Aramcos makrologik – att lager köper ytterst lite tid men att långsiktig kapacitet krävs – speglas direkt i den svenska statliga utredningen SOU 2025:68. Utredningen, som redovisar naturgasresursen i Siljansringen, gör en central beredskapsmässig bedömning: att vänta tills en kris inträffar och först då försöka etablera utvinning är inte en realistisk lösning. Om regeringen vill ha handlingsfrihet att nyttja inhemska tillgångar vid störda handelsflöden, bedömer utredningen att utvinningsförbudet behöver avskaffas. SGU (Sveriges geologiska undersökning) delar denna bedömning i sitt remissyttrande och konstaterar att förbudet mot utvinning av kol, olja och gas behöver upphävas för att åter möjliggöra utvinning i försörjningsberedskapssyfte. Trots detta kvarstår 2022 års generella förbud mot naturgasutvinning i miljöbalken. När G7 tvingas använda sina strategiska lager, när Aramco varnar för att reserver bara räcker en vinter, och när SGU delar bedömningen att en lagändring krävs, blir frågan ett avgörande strategiskt vägval. Beredskap avgörs inte av vad staten hoppas kunna köpa och frakta över störda världshav, utan av vilken uthållig produktionskapacitet som byggts upp i fredstid – innan logistikkedjorna bryts.
- 22 sep.NATOS SKARPA PLANER ÖVAS I SVERIGE – FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPEN BLIR OPERATIV Sveriges uppbyggnad av totalförsvaret blir allt mer operativ. Den 18 september genomförde Sverige och Tyskland en förstärkningsoperation på Gotland. Försvarsmakten skriver uttryckligen: "Det är Natos skarpa planer som övas." Visby hamn säkrades för transport av ytterligare soldater och materiel, samtidigt som svenska och tyska sjö- och flygstridskrafter säkrade farleden. Förmågan att upprätthålla operativ logistik och uthållig försörjning är fundamentet för sådana operationer. Det sätter de senaste veckornas utveckling i ett ofrånkomligt sammanhang. Flera utvecklingslinjer löper nu parallellt: 18 SEPT – OPERATIV LOGISTIK Natos skarpa förstärkningsplaner övas fysiskt på svensk mark. Försvarsmakten beskriver säkrade hamnar, sjöfart och flygtransporter som en förutsättning för att militära förband ska kunna förflyttas inom Nato. 16 SEPT – GLOBALA LOGISTIKSTÖRNINGAR Energimyndigheten rapporterar att fartygstrafiken genom Hormuzsundet fortsatt att minska kraftigt. Svensk energiförsörjning är fortfarande stabil, men myndigheten konstaterar att viktiga transportvägar för energi påverkas och att läget snabbt kan förändras. 10 SEPT – JURIDISK OMPRÖVNING Regeringen tillsätter en utredning om miljöbalken och försvaret. Bakgrunden är uttryckligen det försämrade säkerhetspolitiska läget och Sveriges Natomedlemskap. Uppdraget omfattar bland annat effektivare tillämpning och möjliga anpassningar av miljöbalken för militära försvarsverksamheter och försvarsindustrin. PÅGÅENDE – FYSISK GASBEREDSKAP Energimyndigheten har öppnat Energiberedskapsklivet. Minst 60 miljoner kronor avser gasområdet. Gasnätsoperatörer och gasproducenter kan uttryckligen söka stöd för reservkraft som behövs för gasförsörjningen under fredstida kriser och höjd beredskap. FRÅN STRATEGI TILL OPERATIV FÖRMÅGA Sverige bygger alltså inte längre försörjningsberedskap enbart genom strategier och utredningar. Staten finansierar fysisk energiberedskap samtidigt som Försvarsmakten tillsammans med allierade övar den logistik som ska fungera när normala internationella försörjningsflöden inte längre kan tas för givna. Här ställs den strategiska paradoxen kring svensk naturgas på sin spets. SOU 2025:68 redovisar naturgasresursen i Siljansringen om 200 miljoner–1 miljard kubikmeter. Utredningen konstaterar samtidigt att det inte framstår som realistiskt eller kostnadseffektivt att påbörja utvinning av kol, olja eller naturgas först under en fredstida kris, höjd beredskap eller krig. Sverige bygger nu system och finansiering för att gasförsörjningen ska kunna fungera även under störda förhållanden. Samtidigt upprätthålls 2022 års förbud mot svensk utvinning av naturgas. Den säkerhetspolitiska kontexten runt denna lagstiftning har förändrats i grunden. När Försvarsmakten övar Natos skarpa förstärkningsplaner, staten investerar i fysisk gasberedskap och Energimyndigheten samtidigt följer störningar på några av världens viktigaste energitransportleder, blir frågan om inhemsk produktionskapacitet omöjlig att behandla isolerat från Sveriges försörjningsberedskap. SOU 2025:68 har redan identifierat dilemmat: utvinningskapaciteten måste finnas på plats innan krisen är ett faktum. Det är utifrån denna nya säkerhets- och försörjningspolitiska verklighet som naturgasresursen i Siljansringen nu måste bedömas.
- 17 sep.EUROPAS GASBEREDSKAP SÄTTS PÅ PROV – IMPORTBEROENDET ÄR NU EN AKUT SÄKERHETSFRÅGA Europa går mot vintern med ett snabbt försämrat gasläge. Dagens marknadsdata och flödesanalyser bekräftar i realtid den geopolitiska risk som ligger till grund för Sveriges och EU:s omställning av energiberedskapen. Enligt Reuters ligger de europeiska gaslagren nu på exceptionellt låga 67–68 procent. Det skapar en akut brist på marginaler i det europeiska systemet inför vintern. Orsaken stavas strukturellt importberoende: -Störningarna i Hormuzsundet begränsar kraftigt LNG-flödena. Bortfallet från Qatar och Förenade Arabemiraten uppskattas till omkring 36 miljoner ton LNG. - Europa tvingas därmed konkurrera allt hårdare med Asien om tillgängliga LNG-laster, framför allt från USA, som i augusti stod för 70 procent av EU:s LNG-import. Europa har de senaste åren avvecklat rysk gas, men när LNG-flöden från Mellanöstern nu stryps blottläggs nästa kritiska sårbarhet: den diversifierade importen är fullständigt utlämnad till geopolitiskt känsliga transportleder. Den svenska beredskapsparadoxen ställs på sin spets Det är i ljuset av denna snabbt krympande europeiska marginal som den statliga aktiviteten i Sverige måste läsas. Staten tvingas nu bygga fysisk redundans för att möta exakt detta scenario: - Den 3 september öppnade Energimyndigheten utlysningar inom Energiberedskapsklivet där gasproducenter uttryckligen ges möjlighet att söka statligt stöd för reservkraft för att säkra försörjningen vid höjd beredskap. - SGU och Svenskt Näringsliv har redan pekat på att det svenska regelverket kring naturgasutvinning måste förändras ur ett försörjningsberedskapsperspektiv. Vi ser nu en ohållbar strategisk motsättning. Sverige finansierar aktivt uppbyggnaden av fysisk beredskap för gasförsörjningen – samtidigt som svensk naturgas enligt dagens lagstiftning inte får utvärderas eller utvinnas. SOU 2025:68 har redan redovisat naturgasresursen i Siljansringen. Den industriella och säkerhetspolitiska logiken är ofrånkomlig: en fungerande utvinningskapacitet för nationell beredskap kan inte skapas ur tomma intet den dag krisen redan är ett faktum. Den måste förberedas i fredstid. När Europas gaslager ekar tomma, internationella LNG-flöden blockeras av krig, och Sverige de facto allokerar statligt kapital till inhemsk gasberedskap, stramas den logiken åt ytterligare. Frågan om nationell rådighet över landets egna energiresurser drivs nu skoningslöst framåt av den bistra europeiska verkligheten.18 sep.Du identifierar helt rätt den fysiska hotbilden. Strypta flöden genom Bab al-Mandab, skenande världsmarknadspriser och det direkta hotet mot svensk tung industri är högst reella scenarier. Det är exakt denna realitet som driver den statliga beredskapsapparaten att nu i snabb takt allokera kapital till fysisk gasinfrastruktur. Men du drar helt fel slutsats när du återigen reducerar krishanteringen till en fråga om svensk blockpolitik, "svekdebatter" och partipolitisk prestige. Att dra paralleller till regeringsbildningen 2018 eller oroa sig för det "röd/gröna lägret" är att applicera en föråldrad fredstidslogik på ett helt nytt säkerhetspolitiskt normalläge. När internationella logistikkedjor bryts och den nationella industrins överlevnad hotas, raderas de konventionella politiska spelreglerna. Svensk försörjningsberedskap styrs i detta läge inte av vem som vinner en valdebatt. Den drivs obönhörligt framåt av Försvarsmakten, Natos kravställning och det absoluta behovet av logistisk uthållighet. Det statliga maskineriet bygger just nu strukturer för att hantera exakt de "förutsagda gissningar" om kriser du själv nämner. Vi bevakar den institutionella förskjutningen och statens kapitalallokering eftersom det är där den framtida rådigheten över svensk naturgas avgörs – inte i det kortsiktiga partipolitiska surret.
- 11 sep.GEOPOLITISK VERKLIGHET - DÄRFÖR BYGGER SVERIGE NY FYSISK GASBEREDSKAP I förrgår, den 9 september, skiftade Energimyndigheten fokus i sin lägesbild för svensk energiberedskap. Myndigheten kopplar nu uttryckligen svensk försörjningssäkerhet till den militära eskaleringen i Mellanöstern och de strypta transportflödena genom Hormuzsundet. Den geopolitiska risken för svensk energisäkerhet och de internationella leveranskedjorna är inte längre teoretisk; den övervakas i realtid av svenska myndigheter. Denna varning måste läsas i direkt kontext av den extremt komprimerade statliga aktiviteten under de senaste åtta dagarna. Sverige bygger just nu i snabb takt en strukturell motåtgärd: - 2 september: Sverige och övriga Norden undertecknar en deklaration som fastslår att fungerande produktion, logistik och distribution måste säkras under krig. - 3 september: Energimyndigheten öppnar utlysningar för fysisk gasberedskap. Det står nu uttryckligen klart att gasproducenter kan söka statligt stöd för att investera i reservkraft och kritisk infrastruktur för försörjningsberedskapen. - 10 september (Gårdagens beslut): Regeringen tillsätter en utredning för att analysera om miljöbalken ger tillräckligt utrymme för försvarets behov, med syftet att skapa en mer ändamålsenlig avvägning mellan miljö- och försvarsintressen. Beredskap byggs inte för normaltillståndet: Staten rullar ut en ny beredskapsarkitektur utifrån premissen att internationella transportleder kan blockeras. Beredskap finansieras inte för de dagar då importflödena fungerar, utan för de situationer då marknaderna sviktar. Här blir gårdagens regeringsbeslut om miljöbalken principiellt avgörande. Det handlar inte specifikt om gasförbudet, men det etablerar ett statligt prejudikat: När totalförsvarets behov och den säkerhetspolitiska verkligheten förändras, är staten beredd att ompröva miljöregelverk och tillståndsprocesser som annars begränsar uppbyggnaden av nödvändig kapacitet. Det är i denna exakta skärningspunkt som frågan om svensk naturgas får sin institutionella tyngd. SOU 2025:68 har redan redovisat naturgasresursen i Siljansringen och kategoriskt slagit fast att utvinningskapacitet inte kan skapas först när krisen väl är ett faktum. Den industriella förmågan måste förberedas i fredstid. Summering: När staten under samma vecka larmar om sårbarheten i globala energitransportleder, låter gasproducenter söka statligt stöd för fysisk krisberedskap, och aktivt ser över hur miljölagstiftningen kan anpassas till totalförsvaret, då stramas den säkerhetspolitiska logiken åt. Ju mer Sverige tvingas bygga sin energiberedskap utifrån störda internationella flöden, desto mer central blir frågan om vilken roll inhemsk produktionskapacitet måste spela. Det handlar inte längre om lokal miljöpolitik, utan om hur Sverige ska hantera realiteterna av ett isolerat importberoende i en krigsekonomi.11 sep.Vi får väl vänta och se hur naturgas frågan löser sig mer konkret. Vad jag vet har inte utvinning av svenska gasfyndigheter varit ute till debatt varken i faktatidningar eller mediala kanaler, vilket får en att fundera om, att även om behovet är stort för ev. kommande tider av oro i världsläget om krig, och problem med oljetransporter runt arabstaterna , så finns förbehållet om röd/grön vinst i valet som kanske kan senarelägga viktiga beslut för gastillhandahållande här i Sverige. Även om det som står skrivet här ovan kan verka vara förberett och samordnat, måste politiska beslut tas om det statliga prejudikat att ompröva miljöregelverk och tillståndsprocesserna .... ju förr desto bättre
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 413 | NON | SSWM | ||
| 19 902 | SSWM | NON | ||
| 66 | SSWM | AVA | ||
| 7 218 | AVA | NON | ||
| 5 769 | AVA | SSWM |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Fonder & ETF:er som inkluderar aktien
Inga fonder redovisar aktien bland sina tio största innehav.
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q4 - rapport 16 okt. | 7 dagar |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q3 - rapport 17 juli | ||
2026 Q2 - rapport 8 apr. | ||
2026 Q1 - rapport 16 jan. | ||
2025 Q4 - rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3 - rapport 18 juli 2025 |
Relaterade värdepapper
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
2026 Q3 - rapport
Endast PDF
84 dagar sedan
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q4 - rapport 16 okt. | 7 dagar |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q3 - rapport 17 juli | ||
2026 Q2 - rapport 8 apr. | ||
2026 Q1 - rapport 16 jan. | ||
2025 Q4 - rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3 - rapport 18 juli 2025 |
Relaterade värdepapper
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
- för 1 dag sedan · ÄndradETT ENDA RÖR FRÅN DANMARK – STATEN TVINGAS SÖKA INHEMSK GASPRODUKTION Den europeiska energikrisen tvingar fram snabba regulatoriska anpassningar. EU:s energikommissionär Dan Jørgensen bekräftade nyligen att unionen avser att skjuta upp de nya metankraven för importerad olja och gas. Tidsplaner justeras när den fysiska leveransen och försörjningstryggheten hotas. DEN SVENSKA FLASKHALSEN I Sverige är sårbarheten extremt konkret. Energimyndigheten har nu satt fingret på ett strategiskt haveri: det västsvenska gasnätet är i dagsläget ”i huvudsak beroende av inmatning från en enda inmatningspunkt, från Danmark”. Detta nät ensamt förbrukar omkring 7–8 TWh gas per år, där ett 90-tal anläggningar står för 80 procent av förbrukningen. För ett land som i rask takt bygger upp sitt totalförsvar är beroendet av en enda importväg för tung, samhällskritisk industri en oacceptabel sårbarhet. Ett enda avbrott i denna nod förlamar systemet. STATENS MOTDRAG OCH DEN MATEMATISKA REALITETEN Denna sårbarhet tvingar nu fram direkt statlig handling. Genom regeringsuppdraget RU2026-00039 har Energimyndigheten beordrats att föreslå åtgärder för "fler inmatningspunkter och ökad nationell produktion" av biogas. Myndigheten ska väga in totalförsvarets behov och lämna skarpa författningsförslag. Informationsmöte hålls redan nu på fredag, den 9 oktober. Men här sätter matematiken stopp. Sveriges totala förbrukning av naturgas ligger på omkring 10 TWh per år. Samtidigt uppgick den totala svenska biogasproduktionen under 2025 till endast 2,688 TWh, varav drygt 1,8 TWh uppgraderades till biometan som kan ersätta naturgas i nätet. Att ersätta importberoendet och säkra totalförsvarets storskaliga volymbehov med en komplex och energiintensiv biogasproduktion är en matematisk och praktisk omöjlighet. Uppdraget blottlägger en brutal säkerhetspolitisk insikt: staten skriker efter nationell gasproduktion och redundans, men volymerna från biogas räcker inte på långa vägar till. DEN STRATEGISKA KONTRASTEN Samtidigt som staten desperat försöker bygga bort sitt farliga importberoende, ligger ett annat statligt utredningsspår fastlåst. Den statliga beredskapsutredningen (SOU 2025:68) fastslår tydligt att det inte är realistiskt att vänta tills en kris inträffar innan inhemsk utvinning etableras – kommersiella aktörer måste kunna investera i förväg. Sveriges geologiska undersökning (SGU) delar uttryckligen denna bedömning: förbudet mot inhemsk utvinning av naturgas behöver upphävas om utvinning ska möjliggöras för försörjningsberedskapen. Trots att staten erkänner sårbarheten i ett enda importrör, och trots experternas krav, ligger 2022 års utvinningsförbud kvar – och blockerar därmed utvinningen av de storskaliga naturgasresurserna i Siljansringen. När gasnätets flaskhalsar klassas som ett hot mot totalförsvaret är inhemsk rådighet inte längre en abstrakt fråga om energislag. Beredskap handlar i slutändan om volym och fysisk rådighet: vilka energimolekyler staten faktiskt tillåts producera den dag importkabeln klipps.
- för 2 dagar sedanBEREDSKAPSLAGER KÖPER BARA EN VINTER – PRODUKTIONSKAPACITET MÅSTE BYGGAS I FREDSTID Förutsättningarna för Europas energiförsörjning har på bara några dagar dragits till sin spets. När den globala logistiken sviktar blottläggs en hård realitet: i en orolig omvärld är tillgång till energi på en världsmarknad inte samma sak som fysisk leverans. Vid EU:s energiministermöte konstaterade energikommissionär Dan Jørgensen nyligen att EU under året betalat över 100 miljarder euro extra för sin energi utan att få en enda ytterligare molekyl gas eller olja. LOGISTIKEN ÄR DEN NYA FLASKHALSEN Detta strukturella importberoende handlar inte längre bara om produktionsvolymer, utan om logistikens extrema sårbarhet. Även när exportflöden från Mellanöstern stundtals återhämtar sig, är transportlederna flaskhalsen. Enligt Reuters har fraktraterna för stora tankfartyg på vissa rutter exploderat från 30 000 dollar till upp emot 1,2 miljoner dollar per dag, vilket gör att transport och försäkring kan utgöra närmare 27 procent av det levererade priset. Som Saudi Aramcos vd Amin Nasser konstaterade i London i dag, den 5 oktober: "What matters is whether the right energy can reach the right place, in the right form, at the right time." BEGRÄNSNINGEN I STRATEGISKA LAGER När logistiken fördyras och störs tvingas stater agera. G7-länderna samordnar nu utnyttjandet av strategiska reserver, och enligt IEA har omkring 325 miljoner fat av vårens samordnade krispaket på 400 miljoner fat redan frigjorts. Men beredskapslager är en högst tillfällig livlina. Amin Nasser fällde i dag det avgörande uttalandet om denna strategi: "Emergency reserves might buy us a winter. They cannot fix long-term supply." Ett strategiskt lager kan i bästa fall köpa en vinter, men skapar ingen uthållig produktionskapacitet. Enligt Aramco kan det därefter ta upp till två år att ens återställa de globala buffertarna. NATO OCH DEN SVENSKA OPERATIVA VERKLIGHETEN Parallellt har energiförsörjning blivit ett rent operativt säkerhetsproblem. Den 30 september genomförde NATO Energy Security Centre of Excellence ett skarpt krigsspel i Europaparlamentet kring hur energistörningar slår mot både civil infrastruktur och militärt försvar. Sverige agerar fysiskt på denna hotbild. Energimyndigheten har genom Energiberedskapsklivet avsatt minst 60 miljoner kronor till gasområdet, där gasproducenter uttryckligen ges möjlighet att söka stöd för reservkraft vid höjd beredskap. DEN STRATEGISKA KONTRASTEN Här uppstår en ofrånkomlig institutionell kontrast. Saudi Aramcos makrologik – att lager köper ytterst lite tid men att långsiktig kapacitet krävs – speglas direkt i den svenska statliga utredningen SOU 2025:68. Utredningen, som redovisar naturgasresursen i Siljansringen, gör en central beredskapsmässig bedömning: att vänta tills en kris inträffar och först då försöka etablera utvinning är inte en realistisk lösning. Om regeringen vill ha handlingsfrihet att nyttja inhemska tillgångar vid störda handelsflöden, bedömer utredningen att utvinningsförbudet behöver avskaffas. SGU (Sveriges geologiska undersökning) delar denna bedömning i sitt remissyttrande och konstaterar att förbudet mot utvinning av kol, olja och gas behöver upphävas för att åter möjliggöra utvinning i försörjningsberedskapssyfte. Trots detta kvarstår 2022 års generella förbud mot naturgasutvinning i miljöbalken. När G7 tvingas använda sina strategiska lager, när Aramco varnar för att reserver bara räcker en vinter, och när SGU delar bedömningen att en lagändring krävs, blir frågan ett avgörande strategiskt vägval. Beredskap avgörs inte av vad staten hoppas kunna köpa och frakta över störda världshav, utan av vilken uthållig produktionskapacitet som byggts upp i fredstid – innan logistikkedjorna bryts.
- 22 sep.NATOS SKARPA PLANER ÖVAS I SVERIGE – FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPEN BLIR OPERATIV Sveriges uppbyggnad av totalförsvaret blir allt mer operativ. Den 18 september genomförde Sverige och Tyskland en förstärkningsoperation på Gotland. Försvarsmakten skriver uttryckligen: "Det är Natos skarpa planer som övas." Visby hamn säkrades för transport av ytterligare soldater och materiel, samtidigt som svenska och tyska sjö- och flygstridskrafter säkrade farleden. Förmågan att upprätthålla operativ logistik och uthållig försörjning är fundamentet för sådana operationer. Det sätter de senaste veckornas utveckling i ett ofrånkomligt sammanhang. Flera utvecklingslinjer löper nu parallellt: 18 SEPT – OPERATIV LOGISTIK Natos skarpa förstärkningsplaner övas fysiskt på svensk mark. Försvarsmakten beskriver säkrade hamnar, sjöfart och flygtransporter som en förutsättning för att militära förband ska kunna förflyttas inom Nato. 16 SEPT – GLOBALA LOGISTIKSTÖRNINGAR Energimyndigheten rapporterar att fartygstrafiken genom Hormuzsundet fortsatt att minska kraftigt. Svensk energiförsörjning är fortfarande stabil, men myndigheten konstaterar att viktiga transportvägar för energi påverkas och att läget snabbt kan förändras. 10 SEPT – JURIDISK OMPRÖVNING Regeringen tillsätter en utredning om miljöbalken och försvaret. Bakgrunden är uttryckligen det försämrade säkerhetspolitiska läget och Sveriges Natomedlemskap. Uppdraget omfattar bland annat effektivare tillämpning och möjliga anpassningar av miljöbalken för militära försvarsverksamheter och försvarsindustrin. PÅGÅENDE – FYSISK GASBEREDSKAP Energimyndigheten har öppnat Energiberedskapsklivet. Minst 60 miljoner kronor avser gasområdet. Gasnätsoperatörer och gasproducenter kan uttryckligen söka stöd för reservkraft som behövs för gasförsörjningen under fredstida kriser och höjd beredskap. FRÅN STRATEGI TILL OPERATIV FÖRMÅGA Sverige bygger alltså inte längre försörjningsberedskap enbart genom strategier och utredningar. Staten finansierar fysisk energiberedskap samtidigt som Försvarsmakten tillsammans med allierade övar den logistik som ska fungera när normala internationella försörjningsflöden inte längre kan tas för givna. Här ställs den strategiska paradoxen kring svensk naturgas på sin spets. SOU 2025:68 redovisar naturgasresursen i Siljansringen om 200 miljoner–1 miljard kubikmeter. Utredningen konstaterar samtidigt att det inte framstår som realistiskt eller kostnadseffektivt att påbörja utvinning av kol, olja eller naturgas först under en fredstida kris, höjd beredskap eller krig. Sverige bygger nu system och finansiering för att gasförsörjningen ska kunna fungera även under störda förhållanden. Samtidigt upprätthålls 2022 års förbud mot svensk utvinning av naturgas. Den säkerhetspolitiska kontexten runt denna lagstiftning har förändrats i grunden. När Försvarsmakten övar Natos skarpa förstärkningsplaner, staten investerar i fysisk gasberedskap och Energimyndigheten samtidigt följer störningar på några av världens viktigaste energitransportleder, blir frågan om inhemsk produktionskapacitet omöjlig att behandla isolerat från Sveriges försörjningsberedskap. SOU 2025:68 har redan identifierat dilemmat: utvinningskapaciteten måste finnas på plats innan krisen är ett faktum. Det är utifrån denna nya säkerhets- och försörjningspolitiska verklighet som naturgasresursen i Siljansringen nu måste bedömas.
- 17 sep.EUROPAS GASBEREDSKAP SÄTTS PÅ PROV – IMPORTBEROENDET ÄR NU EN AKUT SÄKERHETSFRÅGA Europa går mot vintern med ett snabbt försämrat gasläge. Dagens marknadsdata och flödesanalyser bekräftar i realtid den geopolitiska risk som ligger till grund för Sveriges och EU:s omställning av energiberedskapen. Enligt Reuters ligger de europeiska gaslagren nu på exceptionellt låga 67–68 procent. Det skapar en akut brist på marginaler i det europeiska systemet inför vintern. Orsaken stavas strukturellt importberoende: -Störningarna i Hormuzsundet begränsar kraftigt LNG-flödena. Bortfallet från Qatar och Förenade Arabemiraten uppskattas till omkring 36 miljoner ton LNG. - Europa tvingas därmed konkurrera allt hårdare med Asien om tillgängliga LNG-laster, framför allt från USA, som i augusti stod för 70 procent av EU:s LNG-import. Europa har de senaste åren avvecklat rysk gas, men när LNG-flöden från Mellanöstern nu stryps blottläggs nästa kritiska sårbarhet: den diversifierade importen är fullständigt utlämnad till geopolitiskt känsliga transportleder. Den svenska beredskapsparadoxen ställs på sin spets Det är i ljuset av denna snabbt krympande europeiska marginal som den statliga aktiviteten i Sverige måste läsas. Staten tvingas nu bygga fysisk redundans för att möta exakt detta scenario: - Den 3 september öppnade Energimyndigheten utlysningar inom Energiberedskapsklivet där gasproducenter uttryckligen ges möjlighet att söka statligt stöd för reservkraft för att säkra försörjningen vid höjd beredskap. - SGU och Svenskt Näringsliv har redan pekat på att det svenska regelverket kring naturgasutvinning måste förändras ur ett försörjningsberedskapsperspektiv. Vi ser nu en ohållbar strategisk motsättning. Sverige finansierar aktivt uppbyggnaden av fysisk beredskap för gasförsörjningen – samtidigt som svensk naturgas enligt dagens lagstiftning inte får utvärderas eller utvinnas. SOU 2025:68 har redan redovisat naturgasresursen i Siljansringen. Den industriella och säkerhetspolitiska logiken är ofrånkomlig: en fungerande utvinningskapacitet för nationell beredskap kan inte skapas ur tomma intet den dag krisen redan är ett faktum. Den måste förberedas i fredstid. När Europas gaslager ekar tomma, internationella LNG-flöden blockeras av krig, och Sverige de facto allokerar statligt kapital till inhemsk gasberedskap, stramas den logiken åt ytterligare. Frågan om nationell rådighet över landets egna energiresurser drivs nu skoningslöst framåt av den bistra europeiska verkligheten.18 sep.Du identifierar helt rätt den fysiska hotbilden. Strypta flöden genom Bab al-Mandab, skenande världsmarknadspriser och det direkta hotet mot svensk tung industri är högst reella scenarier. Det är exakt denna realitet som driver den statliga beredskapsapparaten att nu i snabb takt allokera kapital till fysisk gasinfrastruktur. Men du drar helt fel slutsats när du återigen reducerar krishanteringen till en fråga om svensk blockpolitik, "svekdebatter" och partipolitisk prestige. Att dra paralleller till regeringsbildningen 2018 eller oroa sig för det "röd/gröna lägret" är att applicera en föråldrad fredstidslogik på ett helt nytt säkerhetspolitiskt normalläge. När internationella logistikkedjor bryts och den nationella industrins överlevnad hotas, raderas de konventionella politiska spelreglerna. Svensk försörjningsberedskap styrs i detta läge inte av vem som vinner en valdebatt. Den drivs obönhörligt framåt av Försvarsmakten, Natos kravställning och det absoluta behovet av logistisk uthållighet. Det statliga maskineriet bygger just nu strukturer för att hantera exakt de "förutsagda gissningar" om kriser du själv nämner. Vi bevakar den institutionella förskjutningen och statens kapitalallokering eftersom det är där den framtida rådigheten över svensk naturgas avgörs – inte i det kortsiktiga partipolitiska surret.
- 11 sep.GEOPOLITISK VERKLIGHET - DÄRFÖR BYGGER SVERIGE NY FYSISK GASBEREDSKAP I förrgår, den 9 september, skiftade Energimyndigheten fokus i sin lägesbild för svensk energiberedskap. Myndigheten kopplar nu uttryckligen svensk försörjningssäkerhet till den militära eskaleringen i Mellanöstern och de strypta transportflödena genom Hormuzsundet. Den geopolitiska risken för svensk energisäkerhet och de internationella leveranskedjorna är inte längre teoretisk; den övervakas i realtid av svenska myndigheter. Denna varning måste läsas i direkt kontext av den extremt komprimerade statliga aktiviteten under de senaste åtta dagarna. Sverige bygger just nu i snabb takt en strukturell motåtgärd: - 2 september: Sverige och övriga Norden undertecknar en deklaration som fastslår att fungerande produktion, logistik och distribution måste säkras under krig. - 3 september: Energimyndigheten öppnar utlysningar för fysisk gasberedskap. Det står nu uttryckligen klart att gasproducenter kan söka statligt stöd för att investera i reservkraft och kritisk infrastruktur för försörjningsberedskapen. - 10 september (Gårdagens beslut): Regeringen tillsätter en utredning för att analysera om miljöbalken ger tillräckligt utrymme för försvarets behov, med syftet att skapa en mer ändamålsenlig avvägning mellan miljö- och försvarsintressen. Beredskap byggs inte för normaltillståndet: Staten rullar ut en ny beredskapsarkitektur utifrån premissen att internationella transportleder kan blockeras. Beredskap finansieras inte för de dagar då importflödena fungerar, utan för de situationer då marknaderna sviktar. Här blir gårdagens regeringsbeslut om miljöbalken principiellt avgörande. Det handlar inte specifikt om gasförbudet, men det etablerar ett statligt prejudikat: När totalförsvarets behov och den säkerhetspolitiska verkligheten förändras, är staten beredd att ompröva miljöregelverk och tillståndsprocesser som annars begränsar uppbyggnaden av nödvändig kapacitet. Det är i denna exakta skärningspunkt som frågan om svensk naturgas får sin institutionella tyngd. SOU 2025:68 har redan redovisat naturgasresursen i Siljansringen och kategoriskt slagit fast att utvinningskapacitet inte kan skapas först när krisen väl är ett faktum. Den industriella förmågan måste förberedas i fredstid. Summering: När staten under samma vecka larmar om sårbarheten i globala energitransportleder, låter gasproducenter söka statligt stöd för fysisk krisberedskap, och aktivt ser över hur miljölagstiftningen kan anpassas till totalförsvaret, då stramas den säkerhetspolitiska logiken åt. Ju mer Sverige tvingas bygga sin energiberedskap utifrån störda internationella flöden, desto mer central blir frågan om vilken roll inhemsk produktionskapacitet måste spela. Det handlar inte längre om lokal miljöpolitik, utan om hur Sverige ska hantera realiteterna av ett isolerat importberoende i en krigsekonomi.11 sep.Vi får väl vänta och se hur naturgas frågan löser sig mer konkret. Vad jag vet har inte utvinning av svenska gasfyndigheter varit ute till debatt varken i faktatidningar eller mediala kanaler, vilket får en att fundera om, att även om behovet är stort för ev. kommande tider av oro i världsläget om krig, och problem med oljetransporter runt arabstaterna , så finns förbehållet om röd/grön vinst i valet som kanske kan senarelägga viktiga beslut för gastillhandahållande här i Sverige. Även om det som står skrivet här ovan kan verka vara förberett och samordnat, måste politiska beslut tas om det statliga prejudikat att ompröva miljöregelverk och tillståndsprocesserna .... ju förr desto bättre
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 413 | NON | SSWM | ||
| 19 902 | SSWM | NON | ||
| 66 | SSWM | AVA | ||
| 7 218 | AVA | NON | ||
| 5 769 | AVA | SSWM |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Fonder & ETF:er som inkluderar aktien
Inga fonder redovisar aktien bland sina tio största innehav.
Kunder har även besökt
Mäklarstatistik
Ingen data hittades