2026 Q2-rapport
Endast PDF
19 dagar sedan
Orderdjup
Spotlight Stock Market SE
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 100 | AVA | NON | ||
| 8 666 | NON | NON | ||
| 3 265 | NON | AVA | ||
| 6 859 | NON | AVA | ||
| 4 000 | AVA | AVA |
Mäklarstatistik
Mest köpt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Nordnet Bank AB | 481 762 | 381 917 | +99 845 | 109 336 |
| Skandinaviska Enskilda Banken AB | 50 900 | 0 | +50 900 | 0 |
| Danske Bank A/S | 30 000 | 0 | +30 000 | 0 |
| Swedbank AB | 55 167 | 30 500 | +24 667 | 0 |
| Carnegie Investment Bank AB | 5 625 | 0 | +5 625 | 0 |
| DnB Bank ASA | 3 500 | 0 | +3 500 | 0 |
Mest sålt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Avanza Bank AB | 506 341 | 661 128 | −154 787 | 167 822 |
| SSW Market Making GmbH | 74 011 | 103 157 | −29 146 | 0 |
| Nordea Bank Abp | 23 000 | 40 000 | −17 000 | 0 |
| Svenska Handelsbanken AB | 39 427 | 53 031 | −13 604 | 0 |
| DnB Bank ASA | 3 500 | 0 | +3 500 | 0 |
| Carnegie Investment Bank AB | 5 625 | 0 | +5 625 | 0 |
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q3-rapport 17 juli |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q2-rapport 8 apr. | ||
2026 Q1-rapport 16 jan. | ||
2025 Q4-rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3-rapport 18 juli 2025 | ||
2025 Q2-rapport 15 apr. 2025 |
Kunder har även besökt
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
·för 2 tim sedanÄr man investerare i Igrene, så utgår jag ifrån att man har läst detta från Vattenfall: https://historia.vattenfall.se/stories/fran-vattenkraft-till-solceller/fossila-branslen-pa-agendan/ Jag tog på mig nej-hatten och sökte på AI varför Vattenfall slutade söka efter gas i Siljansringen. Vattenfall stoppade sökandet efter djupgas i Dalarna (känt som [Dala Djupgas-projektet) i slutet av 1980-talet, främst för att projektet inte hittade gas i kommersiellt lönsamma mängder. Vattenfall Vattenfall Här är de viktigaste orsakerna: Brist på resultat: Efter att ha borrat ett av världens djupaste hål (6 770 meter) i Siljansringen, en meteoritkrater, hittades inte de stora mängder naturgas som teorierna hade förutspått. Ekonomiskt olönsamt: Projektet blev för dyrt i förhållande till den bristande avkastningen. Skifte i energifokus: Under perioden efter 1980-talet ändrade Vattenfall strategiskt fokus, och uppgiften att leta efter fossila bränslen som naturgas nedprioriterades. När Vattenfall sökte efter naturgas, var de medvetna om att gasen är förnybar? Slutsats: Jag menar att det stoppades då Kärnkraft är mer lönsamt och den svenska regeringen satsade mer på denna energi. Perspektivering: Jag tillåter mig att hänvisa till MXRobban's inlägg, som beskriver situationen kring Igrene formidabelt. Global kris = Nya tider.
22 apr. · Ändrad22 apr. · ÄndradENERGI SOM TOTALFÖRSVAR: Varför Ebba Buschs larm ritar om spelplanen för inhemska resurser När Ebba Busch talar om den värsta energikrisen någonsin är det lätt att fastna i den akuta nyheten. Men för den som följer Igrene är det viktigare att förstå vad detta betyder på systemnivå. Det som nu blir tydligt är att energi inte längre behandlas som en vanlig marknadsfråga. Den har flyttats in i samma kategori som: • totalförsvar • försörjningsberedskap • robust infrastruktur • nationell motståndskraft Det är exakt därför frågan om inhemska resurser blir allt mer central. Europa och Sverige är fortfarande sårbara när globala energiflöden störs. När regeringen samtidigt talar om beredskap, robusthet och behovet av att säkra landet i ett oroligt omvärldsläge, förändras också logiken kring vilka resurser som blir strategiskt viktiga. Det är här kopplingen till Igrene och Siljansgasen blir tydlig. IGRENE AB handlar inte längre bara om ett litet prospekteringsbolag i Dalarna. Det handlar om en möjlig inhemsk råvarubas i ett läge där: • staten söker högre försörjningstrygghet • industrin bygger upp vätgasbehovet • och energisystemet pressas från flera håll samtidigt Lägg därtill samarbetet med SEID och ColdSpark, där metan kan användas för att producera vätgas och fast kol i en process som är mindre elberoende än ren vattenelektrolys. Då blir Igrenes position intressant i ett mycket större sammanhang än tidigare. Det betyder inte att allt är avgjort. Men det betyder att det politiska, industriella och säkerhetspolitiska landskapet nu rör sig i en riktning där just den typ av inhemsk resurs som Igrene sitter på kan få en helt annan strategisk relevans än marknaden historiskt har tillskrivit den. Summering: När energi blir en fråga om totalförsvar och nationell beredskap förändras spelplanen. Då blir inte bara produktionen viktig, utan också: • var råvaran finns • hur snabbt den kan nyttiggöras • och om den kan integreras i ett mer robust svenskt energisystem Det är i det perspektivet Igrene ska analyseras framåt. https://www.gp.se/politik/ebba-busch-kd-varsta-energikrisen-nagonsin.87a6a5de-5f5a-4e68-bb57-f61b739d122a
23 apr.23 apr.Vi som är med i Igrene kan tydligt nu se medvind i den råvaruutvecklingen som Sverige befinner sig i, och allt nu som politiken medför har fått ett företag som Igrene att lysa som en klarlysande stjärna på himmelen ovanför. Det som återstår, är att det om gasfyndigheterna får kommer ut i offentligheten, så intresset intensifieras blir aktien hyperintressant nu när företaget SEID och ColdSpark tillsammans med Igrenes gasfyndighet utvecklas.- 20 apr.20 apr.EU driver fram krav på vätgasbaserade bränslen! Artikeln sätter fingret på en central obalans i den europeiska energiomställningen: tempot i lagstiftningen överstiger tempot i den industriella exekveringen. EU driver nu fram krav på vätgasbaserade bränslen i flyget, samtidigt som investeringarna inte följer i samma takt. Det handlar inte nödvändigtvis om brist på vilja, utan om att systemets begränsningar nu blir synliga. Tre faktorer förklarar glappet: 1. Kapitaldisciplin Storskalig vätgasproduktion är mycket kapitalintensiv. När kalkyler pressas av höga elpriser, osäker efterfrågan och regulatoriska risker blir investerare mer selektiva. Det är därför kapitalet rör sig långsammare än politiken. 2. Elnätet som begränsning Den dominerande modellen – elektrolys – kräver stora mängder stabil och konkurrenskraftig el. I ett redan ansträngt elsystem blir tillgången på effekt en konkret flaskhals, inte bara för vätgas utan för hela industrins elektrifiering. 3. Tidsdimensionen Lagstiftning kan ändras snabbt. Infrastruktur, nätkapacitet och tillståndsprocesser tar betydligt längre tid. Det skapar ett strukturellt glapp mellan ambition och genomförande. Resultatet är ett system där efterfrågan drivs fram politiskt, medan utbudet begränsas av fysik, kapital och tillstånd. Implikation Elektrolys kommer vara central, men sannolikt inte tillräcklig på egen hand. Det ökar relevansen för kompletterande produktionsvägar som kräver mindre el, minskar belastningen på nätet och breddar råvarubasen. I ett svenskt perspektiv innebär det att inhemska resurser och alternativa processtekniker – såsom metanbaserade processer (t.ex. spjälkning) – blir relevanta att följa, särskilt där de kan kombinera lokal råvara med lägre elberoende. Slutsats Detta är inte ett misslyckande för vätgasen, utan ett system i obalans. När politiska mål, energisystem och industriell kapacitet inte rör sig i takt uppstår flaskhalsar. Det är i denna spänning – snarare än i enskilda nyheter – som nästa fas av lösningar kommer att formas och värderas. https://www.energinyheter.se/20251229/34174/eu-kraver-vatgasbaserat-flygbransle-men-investeringar-uteblir
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
2026 Q2-rapport
Endast PDF
19 dagar sedan
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
- ·för 2 tim sedanÄr man investerare i Igrene, så utgår jag ifrån att man har läst detta från Vattenfall: https://historia.vattenfall.se/stories/fran-vattenkraft-till-solceller/fossila-branslen-pa-agendan/ Jag tog på mig nej-hatten och sökte på AI varför Vattenfall slutade söka efter gas i Siljansringen. Vattenfall stoppade sökandet efter djupgas i Dalarna (känt som [Dala Djupgas-projektet) i slutet av 1980-talet, främst för att projektet inte hittade gas i kommersiellt lönsamma mängder. Vattenfall Vattenfall Här är de viktigaste orsakerna: Brist på resultat: Efter att ha borrat ett av världens djupaste hål (6 770 meter) i Siljansringen, en meteoritkrater, hittades inte de stora mängder naturgas som teorierna hade förutspått. Ekonomiskt olönsamt: Projektet blev för dyrt i förhållande till den bristande avkastningen. Skifte i energifokus: Under perioden efter 1980-talet ändrade Vattenfall strategiskt fokus, och uppgiften att leta efter fossila bränslen som naturgas nedprioriterades. När Vattenfall sökte efter naturgas, var de medvetna om att gasen är förnybar? Slutsats: Jag menar att det stoppades då Kärnkraft är mer lönsamt och den svenska regeringen satsade mer på denna energi. Perspektivering: Jag tillåter mig att hänvisa till MXRobban's inlägg, som beskriver situationen kring Igrene formidabelt. Global kris = Nya tider.
- 22 apr. · Ändrad22 apr. · ÄndradENERGI SOM TOTALFÖRSVAR: Varför Ebba Buschs larm ritar om spelplanen för inhemska resurser När Ebba Busch talar om den värsta energikrisen någonsin är det lätt att fastna i den akuta nyheten. Men för den som följer Igrene är det viktigare att förstå vad detta betyder på systemnivå. Det som nu blir tydligt är att energi inte längre behandlas som en vanlig marknadsfråga. Den har flyttats in i samma kategori som: • totalförsvar • försörjningsberedskap • robust infrastruktur • nationell motståndskraft Det är exakt därför frågan om inhemska resurser blir allt mer central. Europa och Sverige är fortfarande sårbara när globala energiflöden störs. När regeringen samtidigt talar om beredskap, robusthet och behovet av att säkra landet i ett oroligt omvärldsläge, förändras också logiken kring vilka resurser som blir strategiskt viktiga. Det är här kopplingen till Igrene och Siljansgasen blir tydlig. IGRENE AB handlar inte längre bara om ett litet prospekteringsbolag i Dalarna. Det handlar om en möjlig inhemsk råvarubas i ett läge där: • staten söker högre försörjningstrygghet • industrin bygger upp vätgasbehovet • och energisystemet pressas från flera håll samtidigt Lägg därtill samarbetet med SEID och ColdSpark, där metan kan användas för att producera vätgas och fast kol i en process som är mindre elberoende än ren vattenelektrolys. Då blir Igrenes position intressant i ett mycket större sammanhang än tidigare. Det betyder inte att allt är avgjort. Men det betyder att det politiska, industriella och säkerhetspolitiska landskapet nu rör sig i en riktning där just den typ av inhemsk resurs som Igrene sitter på kan få en helt annan strategisk relevans än marknaden historiskt har tillskrivit den. Summering: När energi blir en fråga om totalförsvar och nationell beredskap förändras spelplanen. Då blir inte bara produktionen viktig, utan också: • var råvaran finns • hur snabbt den kan nyttiggöras • och om den kan integreras i ett mer robust svenskt energisystem Det är i det perspektivet Igrene ska analyseras framåt. https://www.gp.se/politik/ebba-busch-kd-varsta-energikrisen-nagonsin.87a6a5de-5f5a-4e68-bb57-f61b739d122a23 apr.23 apr.Vi som är med i Igrene kan tydligt nu se medvind i den råvaruutvecklingen som Sverige befinner sig i, och allt nu som politiken medför har fått ett företag som Igrene att lysa som en klarlysande stjärna på himmelen ovanför. Det som återstår, är att det om gasfyndigheterna får kommer ut i offentligheten, så intresset intensifieras blir aktien hyperintressant nu när företaget SEID och ColdSpark tillsammans med Igrenes gasfyndighet utvecklas.
- 20 apr.20 apr.EU driver fram krav på vätgasbaserade bränslen! Artikeln sätter fingret på en central obalans i den europeiska energiomställningen: tempot i lagstiftningen överstiger tempot i den industriella exekveringen. EU driver nu fram krav på vätgasbaserade bränslen i flyget, samtidigt som investeringarna inte följer i samma takt. Det handlar inte nödvändigtvis om brist på vilja, utan om att systemets begränsningar nu blir synliga. Tre faktorer förklarar glappet: 1. Kapitaldisciplin Storskalig vätgasproduktion är mycket kapitalintensiv. När kalkyler pressas av höga elpriser, osäker efterfrågan och regulatoriska risker blir investerare mer selektiva. Det är därför kapitalet rör sig långsammare än politiken. 2. Elnätet som begränsning Den dominerande modellen – elektrolys – kräver stora mängder stabil och konkurrenskraftig el. I ett redan ansträngt elsystem blir tillgången på effekt en konkret flaskhals, inte bara för vätgas utan för hela industrins elektrifiering. 3. Tidsdimensionen Lagstiftning kan ändras snabbt. Infrastruktur, nätkapacitet och tillståndsprocesser tar betydligt längre tid. Det skapar ett strukturellt glapp mellan ambition och genomförande. Resultatet är ett system där efterfrågan drivs fram politiskt, medan utbudet begränsas av fysik, kapital och tillstånd. Implikation Elektrolys kommer vara central, men sannolikt inte tillräcklig på egen hand. Det ökar relevansen för kompletterande produktionsvägar som kräver mindre el, minskar belastningen på nätet och breddar råvarubasen. I ett svenskt perspektiv innebär det att inhemska resurser och alternativa processtekniker – såsom metanbaserade processer (t.ex. spjälkning) – blir relevanta att följa, särskilt där de kan kombinera lokal råvara med lägre elberoende. Slutsats Detta är inte ett misslyckande för vätgasen, utan ett system i obalans. När politiska mål, energisystem och industriell kapacitet inte rör sig i takt uppstår flaskhalsar. Det är i denna spänning – snarare än i enskilda nyheter – som nästa fas av lösningar kommer att formas och värderas. https://www.energinyheter.se/20251229/34174/eu-kraver-vatgasbaserat-flygbransle-men-investeringar-uteblir
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Spotlight Stock Market SE
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 100 | AVA | NON | ||
| 8 666 | NON | NON | ||
| 3 265 | NON | AVA | ||
| 6 859 | NON | AVA | ||
| 4 000 | AVA | AVA |
Mäklarstatistik
Mest köpt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Nordnet Bank AB | 481 762 | 381 917 | +99 845 | 109 336 |
| Skandinaviska Enskilda Banken AB | 50 900 | 0 | +50 900 | 0 |
| Danske Bank A/S | 30 000 | 0 | +30 000 | 0 |
| Swedbank AB | 55 167 | 30 500 | +24 667 | 0 |
| Carnegie Investment Bank AB | 5 625 | 0 | +5 625 | 0 |
| DnB Bank ASA | 3 500 | 0 | +3 500 | 0 |
Mest sålt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Avanza Bank AB | 506 341 | 661 128 | −154 787 | 167 822 |
| SSW Market Making GmbH | 74 011 | 103 157 | −29 146 | 0 |
| Nordea Bank Abp | 23 000 | 40 000 | −17 000 | 0 |
| Svenska Handelsbanken AB | 39 427 | 53 031 | −13 604 | 0 |
| DnB Bank ASA | 3 500 | 0 | +3 500 | 0 |
| Carnegie Investment Bank AB | 5 625 | 0 | +5 625 | 0 |
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q3-rapport 17 juli |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q2-rapport 8 apr. | ||
2026 Q1-rapport 16 jan. | ||
2025 Q4-rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3-rapport 18 juli 2025 | ||
2025 Q2-rapport 15 apr. 2025 |
2026 Q2-rapport
Endast PDF
19 dagar sedan
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q3-rapport 17 juli |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q2-rapport 8 apr. | ||
2026 Q1-rapport 16 jan. | ||
2025 Q4-rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3-rapport 18 juli 2025 | ||
2025 Q2-rapport 15 apr. 2025 |
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
- ·för 2 tim sedanÄr man investerare i Igrene, så utgår jag ifrån att man har läst detta från Vattenfall: https://historia.vattenfall.se/stories/fran-vattenkraft-till-solceller/fossila-branslen-pa-agendan/ Jag tog på mig nej-hatten och sökte på AI varför Vattenfall slutade söka efter gas i Siljansringen. Vattenfall stoppade sökandet efter djupgas i Dalarna (känt som [Dala Djupgas-projektet) i slutet av 1980-talet, främst för att projektet inte hittade gas i kommersiellt lönsamma mängder. Vattenfall Vattenfall Här är de viktigaste orsakerna: Brist på resultat: Efter att ha borrat ett av världens djupaste hål (6 770 meter) i Siljansringen, en meteoritkrater, hittades inte de stora mängder naturgas som teorierna hade förutspått. Ekonomiskt olönsamt: Projektet blev för dyrt i förhållande till den bristande avkastningen. Skifte i energifokus: Under perioden efter 1980-talet ändrade Vattenfall strategiskt fokus, och uppgiften att leta efter fossila bränslen som naturgas nedprioriterades. När Vattenfall sökte efter naturgas, var de medvetna om att gasen är förnybar? Slutsats: Jag menar att det stoppades då Kärnkraft är mer lönsamt och den svenska regeringen satsade mer på denna energi. Perspektivering: Jag tillåter mig att hänvisa till MXRobban's inlägg, som beskriver situationen kring Igrene formidabelt. Global kris = Nya tider.
- 22 apr. · Ändrad22 apr. · ÄndradENERGI SOM TOTALFÖRSVAR: Varför Ebba Buschs larm ritar om spelplanen för inhemska resurser När Ebba Busch talar om den värsta energikrisen någonsin är det lätt att fastna i den akuta nyheten. Men för den som följer Igrene är det viktigare att förstå vad detta betyder på systemnivå. Det som nu blir tydligt är att energi inte längre behandlas som en vanlig marknadsfråga. Den har flyttats in i samma kategori som: • totalförsvar • försörjningsberedskap • robust infrastruktur • nationell motståndskraft Det är exakt därför frågan om inhemska resurser blir allt mer central. Europa och Sverige är fortfarande sårbara när globala energiflöden störs. När regeringen samtidigt talar om beredskap, robusthet och behovet av att säkra landet i ett oroligt omvärldsläge, förändras också logiken kring vilka resurser som blir strategiskt viktiga. Det är här kopplingen till Igrene och Siljansgasen blir tydlig. IGRENE AB handlar inte längre bara om ett litet prospekteringsbolag i Dalarna. Det handlar om en möjlig inhemsk råvarubas i ett läge där: • staten söker högre försörjningstrygghet • industrin bygger upp vätgasbehovet • och energisystemet pressas från flera håll samtidigt Lägg därtill samarbetet med SEID och ColdSpark, där metan kan användas för att producera vätgas och fast kol i en process som är mindre elberoende än ren vattenelektrolys. Då blir Igrenes position intressant i ett mycket större sammanhang än tidigare. Det betyder inte att allt är avgjort. Men det betyder att det politiska, industriella och säkerhetspolitiska landskapet nu rör sig i en riktning där just den typ av inhemsk resurs som Igrene sitter på kan få en helt annan strategisk relevans än marknaden historiskt har tillskrivit den. Summering: När energi blir en fråga om totalförsvar och nationell beredskap förändras spelplanen. Då blir inte bara produktionen viktig, utan också: • var råvaran finns • hur snabbt den kan nyttiggöras • och om den kan integreras i ett mer robust svenskt energisystem Det är i det perspektivet Igrene ska analyseras framåt. https://www.gp.se/politik/ebba-busch-kd-varsta-energikrisen-nagonsin.87a6a5de-5f5a-4e68-bb57-f61b739d122a23 apr.23 apr.Vi som är med i Igrene kan tydligt nu se medvind i den råvaruutvecklingen som Sverige befinner sig i, och allt nu som politiken medför har fått ett företag som Igrene att lysa som en klarlysande stjärna på himmelen ovanför. Det som återstår, är att det om gasfyndigheterna får kommer ut i offentligheten, så intresset intensifieras blir aktien hyperintressant nu när företaget SEID och ColdSpark tillsammans med Igrenes gasfyndighet utvecklas.
- 20 apr.20 apr.EU driver fram krav på vätgasbaserade bränslen! Artikeln sätter fingret på en central obalans i den europeiska energiomställningen: tempot i lagstiftningen överstiger tempot i den industriella exekveringen. EU driver nu fram krav på vätgasbaserade bränslen i flyget, samtidigt som investeringarna inte följer i samma takt. Det handlar inte nödvändigtvis om brist på vilja, utan om att systemets begränsningar nu blir synliga. Tre faktorer förklarar glappet: 1. Kapitaldisciplin Storskalig vätgasproduktion är mycket kapitalintensiv. När kalkyler pressas av höga elpriser, osäker efterfrågan och regulatoriska risker blir investerare mer selektiva. Det är därför kapitalet rör sig långsammare än politiken. 2. Elnätet som begränsning Den dominerande modellen – elektrolys – kräver stora mängder stabil och konkurrenskraftig el. I ett redan ansträngt elsystem blir tillgången på effekt en konkret flaskhals, inte bara för vätgas utan för hela industrins elektrifiering. 3. Tidsdimensionen Lagstiftning kan ändras snabbt. Infrastruktur, nätkapacitet och tillståndsprocesser tar betydligt längre tid. Det skapar ett strukturellt glapp mellan ambition och genomförande. Resultatet är ett system där efterfrågan drivs fram politiskt, medan utbudet begränsas av fysik, kapital och tillstånd. Implikation Elektrolys kommer vara central, men sannolikt inte tillräcklig på egen hand. Det ökar relevansen för kompletterande produktionsvägar som kräver mindre el, minskar belastningen på nätet och breddar råvarubasen. I ett svenskt perspektiv innebär det att inhemska resurser och alternativa processtekniker – såsom metanbaserade processer (t.ex. spjälkning) – blir relevanta att följa, särskilt där de kan kombinera lokal råvara med lägre elberoende. Slutsats Detta är inte ett misslyckande för vätgasen, utan ett system i obalans. När politiska mål, energisystem och industriell kapacitet inte rör sig i takt uppstår flaskhalsar. Det är i denna spänning – snarare än i enskilda nyheter – som nästa fas av lösningar kommer att formas och värderas. https://www.energinyheter.se/20251229/34174/eu-kraver-vatgasbaserat-flygbransle-men-investeringar-uteblir
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Spotlight Stock Market SE
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 100 | AVA | NON | ||
| 8 666 | NON | NON | ||
| 3 265 | NON | AVA | ||
| 6 859 | NON | AVA | ||
| 4 000 | AVA | AVA |
Mäklarstatistik
Mest köpt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Nordnet Bank AB | 481 762 | 381 917 | +99 845 | 109 336 |
| Skandinaviska Enskilda Banken AB | 50 900 | 0 | +50 900 | 0 |
| Danske Bank A/S | 30 000 | 0 | +30 000 | 0 |
| Swedbank AB | 55 167 | 30 500 | +24 667 | 0 |
| Carnegie Investment Bank AB | 5 625 | 0 | +5 625 | 0 |
| DnB Bank ASA | 3 500 | 0 | +3 500 | 0 |
Mest sålt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Avanza Bank AB | 506 341 | 661 128 | −154 787 | 167 822 |
| SSW Market Making GmbH | 74 011 | 103 157 | −29 146 | 0 |
| Nordea Bank Abp | 23 000 | 40 000 | −17 000 | 0 |
| Svenska Handelsbanken AB | 39 427 | 53 031 | −13 604 | 0 |
| DnB Bank ASA | 3 500 | 0 | +3 500 | 0 |
| Carnegie Investment Bank AB | 5 625 | 0 | +5 625 | 0 |