2026 Q3 - rapport
Endast PDF
68 dagar sedan
Orderdjup
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 2 518 | AVA | SSWM | ||
| 1 216 | AVA | NON | ||
| 7 575 | NRD | NON | ||
| 13 760 | AVA | AVA | ||
| 4 316 | ENS | NON |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Fonder & ETF:er som inkluderar aktien
Inga fonder redovisar aktien bland sina tio största innehav.
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q4 - rapport 16 okt. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q3 - rapport 17 juli | ||
2026 Q2 - rapport 8 apr. | ||
2026 Q1 - rapport 16 jan. | ||
2025 Q4 - rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3 - rapport 18 juli 2025 |
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
för 23 tim sedanNATOS SKARPA PLANER ÖVAS I SVERIGE – FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPEN BLIR OPERATIV Sveriges uppbyggnad av totalförsvaret blir allt mer operativ. Den 18 september genomförde Sverige och Tyskland en förstärkningsoperation på Gotland. Försvarsmakten skriver uttryckligen: "Det är Natos skarpa planer som övas." Visby hamn säkrades för transport av ytterligare soldater och materiel, samtidigt som svenska och tyska sjö- och flygstridskrafter säkrade farleden. Förmågan att upprätthålla operativ logistik och uthållig försörjning är fundamentet för sådana operationer. Det sätter de senaste veckornas utveckling i ett ofrånkomligt sammanhang. Flera utvecklingslinjer löper nu parallellt: 18 SEPT – OPERATIV LOGISTIK Natos skarpa förstärkningsplaner övas fysiskt på svensk mark. Försvarsmakten beskriver säkrade hamnar, sjöfart och flygtransporter som en förutsättning för att militära förband ska kunna förflyttas inom Nato. 16 SEPT – GLOBALA LOGISTIKSTÖRNINGAR Energimyndigheten rapporterar att fartygstrafiken genom Hormuzsundet fortsatt att minska kraftigt. Svensk energiförsörjning är fortfarande stabil, men myndigheten konstaterar att viktiga transportvägar för energi påverkas och att läget snabbt kan förändras. 10 SEPT – JURIDISK OMPRÖVNING Regeringen tillsätter en utredning om miljöbalken och försvaret. Bakgrunden är uttryckligen det försämrade säkerhetspolitiska läget och Sveriges Natomedlemskap. Uppdraget omfattar bland annat effektivare tillämpning och möjliga anpassningar av miljöbalken för militära försvarsverksamheter och försvarsindustrin. PÅGÅENDE – FYSISK GASBEREDSKAP Energimyndigheten har öppnat Energiberedskapsklivet. Minst 60 miljoner kronor avser gasområdet. Gasnätsoperatörer och gasproducenter kan uttryckligen söka stöd för reservkraft som behövs för gasförsörjningen under fredstida kriser och höjd beredskap. FRÅN STRATEGI TILL OPERATIV FÖRMÅGA Sverige bygger alltså inte längre försörjningsberedskap enbart genom strategier och utredningar. Staten finansierar fysisk energiberedskap samtidigt som Försvarsmakten tillsammans med allierade övar den logistik som ska fungera när normala internationella försörjningsflöden inte längre kan tas för givna. Här ställs den strategiska paradoxen kring svensk naturgas på sin spets. SOU 2025:68 redovisar naturgasresursen i Siljansringen om 200 miljoner–1 miljard kubikmeter. Utredningen konstaterar samtidigt att det inte framstår som realistiskt eller kostnadseffektivt att påbörja utvinning av kol, olja eller naturgas först under en fredstida kris, höjd beredskap eller krig. Sverige bygger nu system och finansiering för att gasförsörjningen ska kunna fungera även under störda förhållanden. Samtidigt upprätthålls 2022 års förbud mot svensk utvinning av naturgas. Den säkerhetspolitiska kontexten runt denna lagstiftning har förändrats i grunden. När Försvarsmakten övar Natos skarpa förstärkningsplaner, staten investerar i fysisk gasberedskap och Energimyndigheten samtidigt följer störningar på några av världens viktigaste energitransportleder, blir frågan om inhemsk produktionskapacitet omöjlig att behandla isolerat från Sveriges försörjningsberedskap. SOU 2025:68 har redan identifierat dilemmat: utvinningskapaciteten måste finnas på plats innan krisen är ett faktum. Det är utifrån denna nya säkerhets- och försörjningspolitiska verklighet som naturgasresursen i Siljansringen nu måste bedömas.- 17 sep.EUROPAS GASBEREDSKAP SÄTTS PÅ PROV – IMPORTBEROENDET ÄR NU EN AKUT SÄKERHETSFRÅGA Europa går mot vintern med ett snabbt försämrat gasläge. Dagens marknadsdata och flödesanalyser bekräftar i realtid den geopolitiska risk som ligger till grund för Sveriges och EU:s omställning av energiberedskapen. Enligt Reuters ligger de europeiska gaslagren nu på exceptionellt låga 67–68 procent. Det skapar en akut brist på marginaler i det europeiska systemet inför vintern. Orsaken stavas strukturellt importberoende: -Störningarna i Hormuzsundet begränsar kraftigt LNG-flödena. Bortfallet från Qatar och Förenade Arabemiraten uppskattas till omkring 36 miljoner ton LNG. - Europa tvingas därmed konkurrera allt hårdare med Asien om tillgängliga LNG-laster, framför allt från USA, som i augusti stod för 70 procent av EU:s LNG-import. Europa har de senaste åren avvecklat rysk gas, men när LNG-flöden från Mellanöstern nu stryps blottläggs nästa kritiska sårbarhet: den diversifierade importen är fullständigt utlämnad till geopolitiskt känsliga transportleder. Den svenska beredskapsparadoxen ställs på sin spets Det är i ljuset av denna snabbt krympande europeiska marginal som den statliga aktiviteten i Sverige måste läsas. Staten tvingas nu bygga fysisk redundans för att möta exakt detta scenario: - Den 3 september öppnade Energimyndigheten utlysningar inom Energiberedskapsklivet där gasproducenter uttryckligen ges möjlighet att söka statligt stöd för reservkraft för att säkra försörjningen vid höjd beredskap. - SGU och Svenskt Näringsliv har redan pekat på att det svenska regelverket kring naturgasutvinning måste förändras ur ett försörjningsberedskapsperspektiv. Vi ser nu en ohållbar strategisk motsättning. Sverige finansierar aktivt uppbyggnaden av fysisk beredskap för gasförsörjningen – samtidigt som svensk naturgas enligt dagens lagstiftning inte får utvärderas eller utvinnas. SOU 2025:68 har redan redovisat naturgasresursen i Siljansringen. Den industriella och säkerhetspolitiska logiken är ofrånkomlig: en fungerande utvinningskapacitet för nationell beredskap kan inte skapas ur tomma intet den dag krisen redan är ett faktum. Den måste förberedas i fredstid. När Europas gaslager ekar tomma, internationella LNG-flöden blockeras av krig, och Sverige de facto allokerar statligt kapital till inhemsk gasberedskap, stramas den logiken åt ytterligare. Frågan om nationell rådighet över landets egna energiresurser drivs nu skoningslöst framåt av den bistra europeiska verkligheten.18 sep.Du identifierar helt rätt den fysiska hotbilden. Strypta flöden genom Bab al-Mandab, skenande världsmarknadspriser och det direkta hotet mot svensk tung industri är högst reella scenarier. Det är exakt denna realitet som driver den statliga beredskapsapparaten att nu i snabb takt allokera kapital till fysisk gasinfrastruktur. Men du drar helt fel slutsats när du återigen reducerar krishanteringen till en fråga om svensk blockpolitik, "svekdebatter" och partipolitisk prestige. Att dra paralleller till regeringsbildningen 2018 eller oroa sig för det "röd/gröna lägret" är att applicera en föråldrad fredstidslogik på ett helt nytt säkerhetspolitiskt normalläge. När internationella logistikkedjor bryts och den nationella industrins överlevnad hotas, raderas de konventionella politiska spelreglerna. Svensk försörjningsberedskap styrs i detta läge inte av vem som vinner en valdebatt. Den drivs obönhörligt framåt av Försvarsmakten, Natos kravställning och det absoluta behovet av logistisk uthållighet. Det statliga maskineriet bygger just nu strukturer för att hantera exakt de "förutsagda gissningar" om kriser du själv nämner. Vi bevakar den institutionella förskjutningen och statens kapitalallokering eftersom det är där den framtida rådigheten över svensk naturgas avgörs – inte i det kortsiktiga partipolitiska surret.
- 11 sep.GEOPOLITISK VERKLIGHET - DÄRFÖR BYGGER SVERIGE NY FYSISK GASBEREDSKAP I förrgår, den 9 september, skiftade Energimyndigheten fokus i sin lägesbild för svensk energiberedskap. Myndigheten kopplar nu uttryckligen svensk försörjningssäkerhet till den militära eskaleringen i Mellanöstern och de strypta transportflödena genom Hormuzsundet. Den geopolitiska risken för svensk energisäkerhet och de internationella leveranskedjorna är inte längre teoretisk; den övervakas i realtid av svenska myndigheter. Denna varning måste läsas i direkt kontext av den extremt komprimerade statliga aktiviteten under de senaste åtta dagarna. Sverige bygger just nu i snabb takt en strukturell motåtgärd: - 2 september: Sverige och övriga Norden undertecknar en deklaration som fastslår att fungerande produktion, logistik och distribution måste säkras under krig. - 3 september: Energimyndigheten öppnar utlysningar för fysisk gasberedskap. Det står nu uttryckligen klart att gasproducenter kan söka statligt stöd för att investera i reservkraft och kritisk infrastruktur för försörjningsberedskapen. - 10 september (Gårdagens beslut): Regeringen tillsätter en utredning för att analysera om miljöbalken ger tillräckligt utrymme för försvarets behov, med syftet att skapa en mer ändamålsenlig avvägning mellan miljö- och försvarsintressen. Beredskap byggs inte för normaltillståndet: Staten rullar ut en ny beredskapsarkitektur utifrån premissen att internationella transportleder kan blockeras. Beredskap finansieras inte för de dagar då importflödena fungerar, utan för de situationer då marknaderna sviktar. Här blir gårdagens regeringsbeslut om miljöbalken principiellt avgörande. Det handlar inte specifikt om gasförbudet, men det etablerar ett statligt prejudikat: När totalförsvarets behov och den säkerhetspolitiska verkligheten förändras, är staten beredd att ompröva miljöregelverk och tillståndsprocesser som annars begränsar uppbyggnaden av nödvändig kapacitet. Det är i denna exakta skärningspunkt som frågan om svensk naturgas får sin institutionella tyngd. SOU 2025:68 har redan redovisat naturgasresursen i Siljansringen och kategoriskt slagit fast att utvinningskapacitet inte kan skapas först när krisen väl är ett faktum. Den industriella förmågan måste förberedas i fredstid. Summering: När staten under samma vecka larmar om sårbarheten i globala energitransportleder, låter gasproducenter söka statligt stöd för fysisk krisberedskap, och aktivt ser över hur miljölagstiftningen kan anpassas till totalförsvaret, då stramas den säkerhetspolitiska logiken åt. Ju mer Sverige tvingas bygga sin energiberedskap utifrån störda internationella flöden, desto mer central blir frågan om vilken roll inhemsk produktionskapacitet måste spela. Det handlar inte längre om lokal miljöpolitik, utan om hur Sverige ska hantera realiteterna av ett isolerat importberoende i en krigsekonomi.
11 sep.Vi får väl vänta och se hur naturgas frågan löser sig mer konkret. Vad jag vet har inte utvinning av svenska gasfyndigheter varit ute till debatt varken i faktatidningar eller mediala kanaler, vilket får en att fundera om, att även om behovet är stort för ev. kommande tider av oro i världsläget om krig, och problem med oljetransporter runt arabstaterna , så finns förbehållet om röd/grön vinst i valet som kanske kan senarelägga viktiga beslut för gastillhandahållande här i Sverige. Även om det som står skrivet här ovan kan verka vara förberett och samordnat, måste politiska beslut tas om det statliga prejudikat att ompröva miljöregelverk och tillståndsprocesserna .... ju förr desto bättre - 4 sep.STATEN BÖRJAR FINANSIERA GASBEREDSKAP – OCH PRODUCENTLEDET INTEGRERAS Dygnet efter genomgången av remissvaren till SOU 2025:68 tar staten nästa logiska steg. Strategin har nu övergått i konkret kapitalallokering, och produktionsledet inkluderas uttryckligen. Energimyndigheten har öppnat Energiberedskapsklivet 2026. Av de 790 miljoner kronor som avsätts till energiberedskap är minst 60 miljoner kronor öronmärkta specifikt för gasområdet. Det centrala i utlysningen är formuleringen kring vem som omfattas: Energimyndigheten anger explicit att utöver gasnätsoperatörer kan även gasproducenter söka stöd för reservkraft som krävs för gasförsörjningen vid strömavbrott under fredstida kriser och höjd beredskap. En ny princip för systemet Förskjutningen i statens planering är fundamental. Staten bygger inte längre enbart beredskap kring distribution och import, utan gör nu själva produktionsförmågan till en direkt del av beredskapsarkitekturen. När vi ställer de statliga dokumenten bredvid varandra framträder en ofrånkomlig struktur: - Beredskapsfinansiering: Staten identifierar gasförsörjningen som kritisk och finansierar fysisk beredskap där gasproducenter nu uttryckligen ingår. - Krav på fredstidskapacitet: SOU 2025:68 fastslår att utvinning av beredskapsskäl inte kan initieras först när krisen är ett faktum. Den måste förberedas industriellt i fredstid. - Totalförsvarets logistik: Sverige och övriga Norden har genom en ny deklaration (2 september) fastslagit att försörjningsberedskapen ska säkerställa fungerande produktion och logistik även under säkerhetspolitiska kriser och krig. Den strukturella konsekvensen för svensk naturgas Betydelsen av denna utlysning ligger i den nya statliga principen. Staten behandlar nu de facto gasproduktion som en funktion vars uthållighet är så kritisk för nationens försörjningsberedskap att offentligt kapital allokeras för att säkra den. Om regeringen, i enlighet med kraven från SGU och Svenskt Näringsliv, upphäver 2022 års gasförbud för att säkra försörjningsberedskapen, landar frågan alltså inte i ett vakuum. Sverige bygger redan i detta nu den struktur där gasproducenter, gasinfrastruktur och fysisk försörjningsförmåga utgör en integrerad del av energiberedskapen. Det bekräftar att den industriella logiken bakom Siljansgasen nu speglas direkt i statens egen beredskapsarkitektur.
- 3 sep.SVERIGES NYA BEREDSKAPSMODELL BYGGS I FREDSTID - OCH GASFÖRBUDET HAMNAR ALLT MER I CENTRUM Remissvaren till SOU 2025:68 synliggör en tydlig logik för svensk försörjningsberedskap: Strategisk kapacitet måste byggas innan krisen inträffar. Produktion, infrastruktur, kompetens, lager och leveranskedjor måste utvecklas redan i fredstid om de ska kunna användas under höjd beredskap och krig. Det är också utgångspunkten för de nya försörjningsberedskapsavtalen, F-avtalen. Svenskt Näringsliv tillstyrker systemet och beskriver det privata näringslivet som ryggraden i totalförsvaret och helt avgörande för försörjningsberedskapen. F-avtalen avser verksamhet och leveranser som behövs för befolkningen, samhällsviktiga funktioner och det militära försvaret - inklusive allierade styrkor. GASFÖRBUDET HAMNAR I CENTRUM - SOU 2025:68 konstaterar att det inte framstår som realistiskt eller kostnadseffektivt att bygga en beredskap där utvinning av kol, olja eller naturgas ska påbörjas först vid fredstida kris, höjd beredskap eller krig. Om inhemska resurser ska få ett faktiskt beredskapsvärde måste därför långa ledtider för investeringar, tillstånd, kompetens och infrastruktur hanteras i förväg. Remissmaterialet förstärker bilden: - Svenskt Näringsliv: Om regeringen av beredskapsskäl vill möjliggöra utvinning är den mest logiska slutsatsen att 2022 års förbud avskaffas, eftersom kommersiella aktörer då kan genomföra nödvändiga investeringar. - Installatörsföretagen: Ansluter sig uttryckligen till Svenskt Näringslivs remissvar i kapitel 5 om kol, olja och naturgas. - SGU: Delar bedömningen att förbudet behöver upphävas om utvinning ska kunna möjliggöras för försörjningsberedskapen. Det betyder inte att alla remissinstanser förespråkar svensk naturgasutvinning. Men principen framträder tydligt: Beredskapskapacitet som ska fungera i krig måste förberedas i fred. SILJANSRINGEN - ETT DECENNIELÅNGT FUNDAMENT SOU 2025:68 redovisar Siljansringen med en potentiell naturgasresurs på 200–1 000 miljoner m³, samtidigt som endast en mindre del bedöms sannolikt vara tekniskt utvinningsbar. Bakom siffran finns ett omfattande historiskt underlag: - 2015: Forskare från Gubkin Russian State University of Oil and Gas och KTH uppskattade enbart Morafältets gasvolym på cirka 250–700 meters djup till 0,5–1,0 miljard m³, med potential på större djup. - 2016–2017: Produktionstester överträffade tidigare förväntningar på gasmängden i producerat vatten. Igrene bedömde därefter att volymerna kunde vara väsentligt större och beskrev senare potentialen som ”miljarder kubikmeter med stor upside”. - 2018–2019: Ett gasflöde på omkring 1 000 Nm³/h verifierades från ett produktionshål under den avslutande delen av ett produktionstest. Igrene bedömde året därpå att en första LNG-anläggning om 50 000 ton/år skulle kräva 3–5 produktionsbrunnar. Detta var bolagets dåvarande industriella planering och ska inte likställas med en verifierad utvinningsbar reserv. TVÅ PROCESSER BÖRJAR NU MÖTAS Sverige bygger ett försörjningsberedskapssystem där industriell kapacitet och privata investeringar ska förberedas i fredstid för totalförsvaret och stödet till allierade. Samtidigt finns 2022 års förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas kvar. SOU 2025:68 har formulerat problemet. SGU delar bedömningen att förbudet behöver upphävas om utvinning ska möjliggöras för försörjningsberedskapen. Svenskt Näringsliv pekar på ett avskaffat förbud som den logiska vägen om regeringen vill skapa denna beredskapsmöjlighet. Och Siljansringen finns redan i statens resursunderlag. Den springande punkten är därmed inte längre enbart geologisk. Sverige måste ta ställning till om den inhemska naturgasresurs som staten själv har identifierat ska kunna utvecklas och utvärderas i fredstid - när hela den nya försörjningsberedskapen samtidigt byggs efter principen att all strategisk kapacitet måste förberedas innan krisen inträffar.3 sep.Vad händer när tiden för den nu sittande regeringen löper ut, och en röd/grön regering skall avgöra vad som kommer att bli ett defenetivt beslut för omhändertagandet av gasen i Siljans ringen. Kan MP -genom kohandel - bli än en gång brickan i det politiska spelet, som ger ett NEJ till utvinning av gas för företaget Igrene. Kan Ebba Bosch " i grevens tid " bli den räddande ängeln i den inhämska beredskaphanteingplanen för gasreserv i Sverige.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Mäklarstatistik
Mest köpt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Avanza Bank AB | 41 422 | 16 264 | 25 158 | 16 260 |
| Svenska Handelsbanken AB | 10 000 | 0 | 10 000 | 0 |
| Nordea Bank Abp | 7 575 | 0 | 7 575 | 0 |
| Skandinaviska Enskilda Banken AB | 5 316 | 598 | 4 718 | 0 |
| Danske Bank A/S | 4 000 | 0 | 4 000 | 0 |
| Carnegie Investment Bank AB | 488 | 0 | 488 | 0 |
Mest sålt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Nordnet Bank AB | 2 215 | 30 303 | −28 088 | 0 |
| SSW Market Making GmbH | 0 | 19 822 | −19 822 | 0 |
| Swedbank AB | 0 | 4 029 | −4 029 | 0 |
| Carnegie Investment Bank AB | 488 | 0 | 488 | 0 |
| Danske Bank A/S | 4 000 | 0 | 4 000 | 0 |
| Skandinaviska Enskilda Banken AB | 5 316 | 598 | 4 718 | 0 |
2026 Q3 - rapport
Endast PDF
68 dagar sedan
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
- för 23 tim sedanNATOS SKARPA PLANER ÖVAS I SVERIGE – FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPEN BLIR OPERATIV Sveriges uppbyggnad av totalförsvaret blir allt mer operativ. Den 18 september genomförde Sverige och Tyskland en förstärkningsoperation på Gotland. Försvarsmakten skriver uttryckligen: "Det är Natos skarpa planer som övas." Visby hamn säkrades för transport av ytterligare soldater och materiel, samtidigt som svenska och tyska sjö- och flygstridskrafter säkrade farleden. Förmågan att upprätthålla operativ logistik och uthållig försörjning är fundamentet för sådana operationer. Det sätter de senaste veckornas utveckling i ett ofrånkomligt sammanhang. Flera utvecklingslinjer löper nu parallellt: 18 SEPT – OPERATIV LOGISTIK Natos skarpa förstärkningsplaner övas fysiskt på svensk mark. Försvarsmakten beskriver säkrade hamnar, sjöfart och flygtransporter som en förutsättning för att militära förband ska kunna förflyttas inom Nato. 16 SEPT – GLOBALA LOGISTIKSTÖRNINGAR Energimyndigheten rapporterar att fartygstrafiken genom Hormuzsundet fortsatt att minska kraftigt. Svensk energiförsörjning är fortfarande stabil, men myndigheten konstaterar att viktiga transportvägar för energi påverkas och att läget snabbt kan förändras. 10 SEPT – JURIDISK OMPRÖVNING Regeringen tillsätter en utredning om miljöbalken och försvaret. Bakgrunden är uttryckligen det försämrade säkerhetspolitiska läget och Sveriges Natomedlemskap. Uppdraget omfattar bland annat effektivare tillämpning och möjliga anpassningar av miljöbalken för militära försvarsverksamheter och försvarsindustrin. PÅGÅENDE – FYSISK GASBEREDSKAP Energimyndigheten har öppnat Energiberedskapsklivet. Minst 60 miljoner kronor avser gasområdet. Gasnätsoperatörer och gasproducenter kan uttryckligen söka stöd för reservkraft som behövs för gasförsörjningen under fredstida kriser och höjd beredskap. FRÅN STRATEGI TILL OPERATIV FÖRMÅGA Sverige bygger alltså inte längre försörjningsberedskap enbart genom strategier och utredningar. Staten finansierar fysisk energiberedskap samtidigt som Försvarsmakten tillsammans med allierade övar den logistik som ska fungera när normala internationella försörjningsflöden inte längre kan tas för givna. Här ställs den strategiska paradoxen kring svensk naturgas på sin spets. SOU 2025:68 redovisar naturgasresursen i Siljansringen om 200 miljoner–1 miljard kubikmeter. Utredningen konstaterar samtidigt att det inte framstår som realistiskt eller kostnadseffektivt att påbörja utvinning av kol, olja eller naturgas först under en fredstida kris, höjd beredskap eller krig. Sverige bygger nu system och finansiering för att gasförsörjningen ska kunna fungera även under störda förhållanden. Samtidigt upprätthålls 2022 års förbud mot svensk utvinning av naturgas. Den säkerhetspolitiska kontexten runt denna lagstiftning har förändrats i grunden. När Försvarsmakten övar Natos skarpa förstärkningsplaner, staten investerar i fysisk gasberedskap och Energimyndigheten samtidigt följer störningar på några av världens viktigaste energitransportleder, blir frågan om inhemsk produktionskapacitet omöjlig att behandla isolerat från Sveriges försörjningsberedskap. SOU 2025:68 har redan identifierat dilemmat: utvinningskapaciteten måste finnas på plats innan krisen är ett faktum. Det är utifrån denna nya säkerhets- och försörjningspolitiska verklighet som naturgasresursen i Siljansringen nu måste bedömas.
- 17 sep.EUROPAS GASBEREDSKAP SÄTTS PÅ PROV – IMPORTBEROENDET ÄR NU EN AKUT SÄKERHETSFRÅGA Europa går mot vintern med ett snabbt försämrat gasläge. Dagens marknadsdata och flödesanalyser bekräftar i realtid den geopolitiska risk som ligger till grund för Sveriges och EU:s omställning av energiberedskapen. Enligt Reuters ligger de europeiska gaslagren nu på exceptionellt låga 67–68 procent. Det skapar en akut brist på marginaler i det europeiska systemet inför vintern. Orsaken stavas strukturellt importberoende: -Störningarna i Hormuzsundet begränsar kraftigt LNG-flödena. Bortfallet från Qatar och Förenade Arabemiraten uppskattas till omkring 36 miljoner ton LNG. - Europa tvingas därmed konkurrera allt hårdare med Asien om tillgängliga LNG-laster, framför allt från USA, som i augusti stod för 70 procent av EU:s LNG-import. Europa har de senaste åren avvecklat rysk gas, men när LNG-flöden från Mellanöstern nu stryps blottläggs nästa kritiska sårbarhet: den diversifierade importen är fullständigt utlämnad till geopolitiskt känsliga transportleder. Den svenska beredskapsparadoxen ställs på sin spets Det är i ljuset av denna snabbt krympande europeiska marginal som den statliga aktiviteten i Sverige måste läsas. Staten tvingas nu bygga fysisk redundans för att möta exakt detta scenario: - Den 3 september öppnade Energimyndigheten utlysningar inom Energiberedskapsklivet där gasproducenter uttryckligen ges möjlighet att söka statligt stöd för reservkraft för att säkra försörjningen vid höjd beredskap. - SGU och Svenskt Näringsliv har redan pekat på att det svenska regelverket kring naturgasutvinning måste förändras ur ett försörjningsberedskapsperspektiv. Vi ser nu en ohållbar strategisk motsättning. Sverige finansierar aktivt uppbyggnaden av fysisk beredskap för gasförsörjningen – samtidigt som svensk naturgas enligt dagens lagstiftning inte får utvärderas eller utvinnas. SOU 2025:68 har redan redovisat naturgasresursen i Siljansringen. Den industriella och säkerhetspolitiska logiken är ofrånkomlig: en fungerande utvinningskapacitet för nationell beredskap kan inte skapas ur tomma intet den dag krisen redan är ett faktum. Den måste förberedas i fredstid. När Europas gaslager ekar tomma, internationella LNG-flöden blockeras av krig, och Sverige de facto allokerar statligt kapital till inhemsk gasberedskap, stramas den logiken åt ytterligare. Frågan om nationell rådighet över landets egna energiresurser drivs nu skoningslöst framåt av den bistra europeiska verkligheten.18 sep.Du identifierar helt rätt den fysiska hotbilden. Strypta flöden genom Bab al-Mandab, skenande världsmarknadspriser och det direkta hotet mot svensk tung industri är högst reella scenarier. Det är exakt denna realitet som driver den statliga beredskapsapparaten att nu i snabb takt allokera kapital till fysisk gasinfrastruktur. Men du drar helt fel slutsats när du återigen reducerar krishanteringen till en fråga om svensk blockpolitik, "svekdebatter" och partipolitisk prestige. Att dra paralleller till regeringsbildningen 2018 eller oroa sig för det "röd/gröna lägret" är att applicera en föråldrad fredstidslogik på ett helt nytt säkerhetspolitiskt normalläge. När internationella logistikkedjor bryts och den nationella industrins överlevnad hotas, raderas de konventionella politiska spelreglerna. Svensk försörjningsberedskap styrs i detta läge inte av vem som vinner en valdebatt. Den drivs obönhörligt framåt av Försvarsmakten, Natos kravställning och det absoluta behovet av logistisk uthållighet. Det statliga maskineriet bygger just nu strukturer för att hantera exakt de "förutsagda gissningar" om kriser du själv nämner. Vi bevakar den institutionella förskjutningen och statens kapitalallokering eftersom det är där den framtida rådigheten över svensk naturgas avgörs – inte i det kortsiktiga partipolitiska surret.
- 11 sep.GEOPOLITISK VERKLIGHET - DÄRFÖR BYGGER SVERIGE NY FYSISK GASBEREDSKAP I förrgår, den 9 september, skiftade Energimyndigheten fokus i sin lägesbild för svensk energiberedskap. Myndigheten kopplar nu uttryckligen svensk försörjningssäkerhet till den militära eskaleringen i Mellanöstern och de strypta transportflödena genom Hormuzsundet. Den geopolitiska risken för svensk energisäkerhet och de internationella leveranskedjorna är inte längre teoretisk; den övervakas i realtid av svenska myndigheter. Denna varning måste läsas i direkt kontext av den extremt komprimerade statliga aktiviteten under de senaste åtta dagarna. Sverige bygger just nu i snabb takt en strukturell motåtgärd: - 2 september: Sverige och övriga Norden undertecknar en deklaration som fastslår att fungerande produktion, logistik och distribution måste säkras under krig. - 3 september: Energimyndigheten öppnar utlysningar för fysisk gasberedskap. Det står nu uttryckligen klart att gasproducenter kan söka statligt stöd för att investera i reservkraft och kritisk infrastruktur för försörjningsberedskapen. - 10 september (Gårdagens beslut): Regeringen tillsätter en utredning för att analysera om miljöbalken ger tillräckligt utrymme för försvarets behov, med syftet att skapa en mer ändamålsenlig avvägning mellan miljö- och försvarsintressen. Beredskap byggs inte för normaltillståndet: Staten rullar ut en ny beredskapsarkitektur utifrån premissen att internationella transportleder kan blockeras. Beredskap finansieras inte för de dagar då importflödena fungerar, utan för de situationer då marknaderna sviktar. Här blir gårdagens regeringsbeslut om miljöbalken principiellt avgörande. Det handlar inte specifikt om gasförbudet, men det etablerar ett statligt prejudikat: När totalförsvarets behov och den säkerhetspolitiska verkligheten förändras, är staten beredd att ompröva miljöregelverk och tillståndsprocesser som annars begränsar uppbyggnaden av nödvändig kapacitet. Det är i denna exakta skärningspunkt som frågan om svensk naturgas får sin institutionella tyngd. SOU 2025:68 har redan redovisat naturgasresursen i Siljansringen och kategoriskt slagit fast att utvinningskapacitet inte kan skapas först när krisen väl är ett faktum. Den industriella förmågan måste förberedas i fredstid. Summering: När staten under samma vecka larmar om sårbarheten i globala energitransportleder, låter gasproducenter söka statligt stöd för fysisk krisberedskap, och aktivt ser över hur miljölagstiftningen kan anpassas till totalförsvaret, då stramas den säkerhetspolitiska logiken åt. Ju mer Sverige tvingas bygga sin energiberedskap utifrån störda internationella flöden, desto mer central blir frågan om vilken roll inhemsk produktionskapacitet måste spela. Det handlar inte längre om lokal miljöpolitik, utan om hur Sverige ska hantera realiteterna av ett isolerat importberoende i en krigsekonomi.11 sep.Vi får väl vänta och se hur naturgas frågan löser sig mer konkret. Vad jag vet har inte utvinning av svenska gasfyndigheter varit ute till debatt varken i faktatidningar eller mediala kanaler, vilket får en att fundera om, att även om behovet är stort för ev. kommande tider av oro i världsläget om krig, och problem med oljetransporter runt arabstaterna , så finns förbehållet om röd/grön vinst i valet som kanske kan senarelägga viktiga beslut för gastillhandahållande här i Sverige. Även om det som står skrivet här ovan kan verka vara förberett och samordnat, måste politiska beslut tas om det statliga prejudikat att ompröva miljöregelverk och tillståndsprocesserna .... ju förr desto bättre
- 4 sep.STATEN BÖRJAR FINANSIERA GASBEREDSKAP – OCH PRODUCENTLEDET INTEGRERAS Dygnet efter genomgången av remissvaren till SOU 2025:68 tar staten nästa logiska steg. Strategin har nu övergått i konkret kapitalallokering, och produktionsledet inkluderas uttryckligen. Energimyndigheten har öppnat Energiberedskapsklivet 2026. Av de 790 miljoner kronor som avsätts till energiberedskap är minst 60 miljoner kronor öronmärkta specifikt för gasområdet. Det centrala i utlysningen är formuleringen kring vem som omfattas: Energimyndigheten anger explicit att utöver gasnätsoperatörer kan även gasproducenter söka stöd för reservkraft som krävs för gasförsörjningen vid strömavbrott under fredstida kriser och höjd beredskap. En ny princip för systemet Förskjutningen i statens planering är fundamental. Staten bygger inte längre enbart beredskap kring distribution och import, utan gör nu själva produktionsförmågan till en direkt del av beredskapsarkitekturen. När vi ställer de statliga dokumenten bredvid varandra framträder en ofrånkomlig struktur: - Beredskapsfinansiering: Staten identifierar gasförsörjningen som kritisk och finansierar fysisk beredskap där gasproducenter nu uttryckligen ingår. - Krav på fredstidskapacitet: SOU 2025:68 fastslår att utvinning av beredskapsskäl inte kan initieras först när krisen är ett faktum. Den måste förberedas industriellt i fredstid. - Totalförsvarets logistik: Sverige och övriga Norden har genom en ny deklaration (2 september) fastslagit att försörjningsberedskapen ska säkerställa fungerande produktion och logistik även under säkerhetspolitiska kriser och krig. Den strukturella konsekvensen för svensk naturgas Betydelsen av denna utlysning ligger i den nya statliga principen. Staten behandlar nu de facto gasproduktion som en funktion vars uthållighet är så kritisk för nationens försörjningsberedskap att offentligt kapital allokeras för att säkra den. Om regeringen, i enlighet med kraven från SGU och Svenskt Näringsliv, upphäver 2022 års gasförbud för att säkra försörjningsberedskapen, landar frågan alltså inte i ett vakuum. Sverige bygger redan i detta nu den struktur där gasproducenter, gasinfrastruktur och fysisk försörjningsförmåga utgör en integrerad del av energiberedskapen. Det bekräftar att den industriella logiken bakom Siljansgasen nu speglas direkt i statens egen beredskapsarkitektur.
- 3 sep.SVERIGES NYA BEREDSKAPSMODELL BYGGS I FREDSTID - OCH GASFÖRBUDET HAMNAR ALLT MER I CENTRUM Remissvaren till SOU 2025:68 synliggör en tydlig logik för svensk försörjningsberedskap: Strategisk kapacitet måste byggas innan krisen inträffar. Produktion, infrastruktur, kompetens, lager och leveranskedjor måste utvecklas redan i fredstid om de ska kunna användas under höjd beredskap och krig. Det är också utgångspunkten för de nya försörjningsberedskapsavtalen, F-avtalen. Svenskt Näringsliv tillstyrker systemet och beskriver det privata näringslivet som ryggraden i totalförsvaret och helt avgörande för försörjningsberedskapen. F-avtalen avser verksamhet och leveranser som behövs för befolkningen, samhällsviktiga funktioner och det militära försvaret - inklusive allierade styrkor. GASFÖRBUDET HAMNAR I CENTRUM - SOU 2025:68 konstaterar att det inte framstår som realistiskt eller kostnadseffektivt att bygga en beredskap där utvinning av kol, olja eller naturgas ska påbörjas först vid fredstida kris, höjd beredskap eller krig. Om inhemska resurser ska få ett faktiskt beredskapsvärde måste därför långa ledtider för investeringar, tillstånd, kompetens och infrastruktur hanteras i förväg. Remissmaterialet förstärker bilden: - Svenskt Näringsliv: Om regeringen av beredskapsskäl vill möjliggöra utvinning är den mest logiska slutsatsen att 2022 års förbud avskaffas, eftersom kommersiella aktörer då kan genomföra nödvändiga investeringar. - Installatörsföretagen: Ansluter sig uttryckligen till Svenskt Näringslivs remissvar i kapitel 5 om kol, olja och naturgas. - SGU: Delar bedömningen att förbudet behöver upphävas om utvinning ska kunna möjliggöras för försörjningsberedskapen. Det betyder inte att alla remissinstanser förespråkar svensk naturgasutvinning. Men principen framträder tydligt: Beredskapskapacitet som ska fungera i krig måste förberedas i fred. SILJANSRINGEN - ETT DECENNIELÅNGT FUNDAMENT SOU 2025:68 redovisar Siljansringen med en potentiell naturgasresurs på 200–1 000 miljoner m³, samtidigt som endast en mindre del bedöms sannolikt vara tekniskt utvinningsbar. Bakom siffran finns ett omfattande historiskt underlag: - 2015: Forskare från Gubkin Russian State University of Oil and Gas och KTH uppskattade enbart Morafältets gasvolym på cirka 250–700 meters djup till 0,5–1,0 miljard m³, med potential på större djup. - 2016–2017: Produktionstester överträffade tidigare förväntningar på gasmängden i producerat vatten. Igrene bedömde därefter att volymerna kunde vara väsentligt större och beskrev senare potentialen som ”miljarder kubikmeter med stor upside”. - 2018–2019: Ett gasflöde på omkring 1 000 Nm³/h verifierades från ett produktionshål under den avslutande delen av ett produktionstest. Igrene bedömde året därpå att en första LNG-anläggning om 50 000 ton/år skulle kräva 3–5 produktionsbrunnar. Detta var bolagets dåvarande industriella planering och ska inte likställas med en verifierad utvinningsbar reserv. TVÅ PROCESSER BÖRJAR NU MÖTAS Sverige bygger ett försörjningsberedskapssystem där industriell kapacitet och privata investeringar ska förberedas i fredstid för totalförsvaret och stödet till allierade. Samtidigt finns 2022 års förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas kvar. SOU 2025:68 har formulerat problemet. SGU delar bedömningen att förbudet behöver upphävas om utvinning ska möjliggöras för försörjningsberedskapen. Svenskt Näringsliv pekar på ett avskaffat förbud som den logiska vägen om regeringen vill skapa denna beredskapsmöjlighet. Och Siljansringen finns redan i statens resursunderlag. Den springande punkten är därmed inte längre enbart geologisk. Sverige måste ta ställning till om den inhemska naturgasresurs som staten själv har identifierat ska kunna utvecklas och utvärderas i fredstid - när hela den nya försörjningsberedskapen samtidigt byggs efter principen att all strategisk kapacitet måste förberedas innan krisen inträffar.3 sep.Vad händer när tiden för den nu sittande regeringen löper ut, och en röd/grön regering skall avgöra vad som kommer att bli ett defenetivt beslut för omhändertagandet av gasen i Siljans ringen. Kan MP -genom kohandel - bli än en gång brickan i det politiska spelet, som ger ett NEJ till utvinning av gas för företaget Igrene. Kan Ebba Bosch " i grevens tid " bli den räddande ängeln i den inhämska beredskaphanteingplanen för gasreserv i Sverige.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 2 518 | AVA | SSWM | ||
| 1 216 | AVA | NON | ||
| 7 575 | NRD | NON | ||
| 13 760 | AVA | AVA | ||
| 4 316 | ENS | NON |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Fonder & ETF:er som inkluderar aktien
Inga fonder redovisar aktien bland sina tio största innehav.
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q4 - rapport 16 okt. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q3 - rapport 17 juli | ||
2026 Q2 - rapport 8 apr. | ||
2026 Q1 - rapport 16 jan. | ||
2025 Q4 - rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3 - rapport 18 juli 2025 |
Mäklarstatistik
Mest köpt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Avanza Bank AB | 41 422 | 16 264 | 25 158 | 16 260 |
| Svenska Handelsbanken AB | 10 000 | 0 | 10 000 | 0 |
| Nordea Bank Abp | 7 575 | 0 | 7 575 | 0 |
| Skandinaviska Enskilda Banken AB | 5 316 | 598 | 4 718 | 0 |
| Danske Bank A/S | 4 000 | 0 | 4 000 | 0 |
| Carnegie Investment Bank AB | 488 | 0 | 488 | 0 |
Mest sålt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Nordnet Bank AB | 2 215 | 30 303 | −28 088 | 0 |
| SSW Market Making GmbH | 0 | 19 822 | −19 822 | 0 |
| Swedbank AB | 0 | 4 029 | −4 029 | 0 |
| Carnegie Investment Bank AB | 488 | 0 | 488 | 0 |
| Danske Bank A/S | 4 000 | 0 | 4 000 | 0 |
| Skandinaviska Enskilda Banken AB | 5 316 | 598 | 4 718 | 0 |
2026 Q3 - rapport
Endast PDF
68 dagar sedan
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q4 - rapport 16 okt. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q3 - rapport 17 juli | ||
2026 Q2 - rapport 8 apr. | ||
2026 Q1 - rapport 16 jan. | ||
2025 Q4 - rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3 - rapport 18 juli 2025 |
Forum
Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
- för 23 tim sedanNATOS SKARPA PLANER ÖVAS I SVERIGE – FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPEN BLIR OPERATIV Sveriges uppbyggnad av totalförsvaret blir allt mer operativ. Den 18 september genomförde Sverige och Tyskland en förstärkningsoperation på Gotland. Försvarsmakten skriver uttryckligen: "Det är Natos skarpa planer som övas." Visby hamn säkrades för transport av ytterligare soldater och materiel, samtidigt som svenska och tyska sjö- och flygstridskrafter säkrade farleden. Förmågan att upprätthålla operativ logistik och uthållig försörjning är fundamentet för sådana operationer. Det sätter de senaste veckornas utveckling i ett ofrånkomligt sammanhang. Flera utvecklingslinjer löper nu parallellt: 18 SEPT – OPERATIV LOGISTIK Natos skarpa förstärkningsplaner övas fysiskt på svensk mark. Försvarsmakten beskriver säkrade hamnar, sjöfart och flygtransporter som en förutsättning för att militära förband ska kunna förflyttas inom Nato. 16 SEPT – GLOBALA LOGISTIKSTÖRNINGAR Energimyndigheten rapporterar att fartygstrafiken genom Hormuzsundet fortsatt att minska kraftigt. Svensk energiförsörjning är fortfarande stabil, men myndigheten konstaterar att viktiga transportvägar för energi påverkas och att läget snabbt kan förändras. 10 SEPT – JURIDISK OMPRÖVNING Regeringen tillsätter en utredning om miljöbalken och försvaret. Bakgrunden är uttryckligen det försämrade säkerhetspolitiska läget och Sveriges Natomedlemskap. Uppdraget omfattar bland annat effektivare tillämpning och möjliga anpassningar av miljöbalken för militära försvarsverksamheter och försvarsindustrin. PÅGÅENDE – FYSISK GASBEREDSKAP Energimyndigheten har öppnat Energiberedskapsklivet. Minst 60 miljoner kronor avser gasområdet. Gasnätsoperatörer och gasproducenter kan uttryckligen söka stöd för reservkraft som behövs för gasförsörjningen under fredstida kriser och höjd beredskap. FRÅN STRATEGI TILL OPERATIV FÖRMÅGA Sverige bygger alltså inte längre försörjningsberedskap enbart genom strategier och utredningar. Staten finansierar fysisk energiberedskap samtidigt som Försvarsmakten tillsammans med allierade övar den logistik som ska fungera när normala internationella försörjningsflöden inte längre kan tas för givna. Här ställs den strategiska paradoxen kring svensk naturgas på sin spets. SOU 2025:68 redovisar naturgasresursen i Siljansringen om 200 miljoner–1 miljard kubikmeter. Utredningen konstaterar samtidigt att det inte framstår som realistiskt eller kostnadseffektivt att påbörja utvinning av kol, olja eller naturgas först under en fredstida kris, höjd beredskap eller krig. Sverige bygger nu system och finansiering för att gasförsörjningen ska kunna fungera även under störda förhållanden. Samtidigt upprätthålls 2022 års förbud mot svensk utvinning av naturgas. Den säkerhetspolitiska kontexten runt denna lagstiftning har förändrats i grunden. När Försvarsmakten övar Natos skarpa förstärkningsplaner, staten investerar i fysisk gasberedskap och Energimyndigheten samtidigt följer störningar på några av världens viktigaste energitransportleder, blir frågan om inhemsk produktionskapacitet omöjlig att behandla isolerat från Sveriges försörjningsberedskap. SOU 2025:68 har redan identifierat dilemmat: utvinningskapaciteten måste finnas på plats innan krisen är ett faktum. Det är utifrån denna nya säkerhets- och försörjningspolitiska verklighet som naturgasresursen i Siljansringen nu måste bedömas.
- 17 sep.EUROPAS GASBEREDSKAP SÄTTS PÅ PROV – IMPORTBEROENDET ÄR NU EN AKUT SÄKERHETSFRÅGA Europa går mot vintern med ett snabbt försämrat gasläge. Dagens marknadsdata och flödesanalyser bekräftar i realtid den geopolitiska risk som ligger till grund för Sveriges och EU:s omställning av energiberedskapen. Enligt Reuters ligger de europeiska gaslagren nu på exceptionellt låga 67–68 procent. Det skapar en akut brist på marginaler i det europeiska systemet inför vintern. Orsaken stavas strukturellt importberoende: -Störningarna i Hormuzsundet begränsar kraftigt LNG-flödena. Bortfallet från Qatar och Förenade Arabemiraten uppskattas till omkring 36 miljoner ton LNG. - Europa tvingas därmed konkurrera allt hårdare med Asien om tillgängliga LNG-laster, framför allt från USA, som i augusti stod för 70 procent av EU:s LNG-import. Europa har de senaste åren avvecklat rysk gas, men när LNG-flöden från Mellanöstern nu stryps blottläggs nästa kritiska sårbarhet: den diversifierade importen är fullständigt utlämnad till geopolitiskt känsliga transportleder. Den svenska beredskapsparadoxen ställs på sin spets Det är i ljuset av denna snabbt krympande europeiska marginal som den statliga aktiviteten i Sverige måste läsas. Staten tvingas nu bygga fysisk redundans för att möta exakt detta scenario: - Den 3 september öppnade Energimyndigheten utlysningar inom Energiberedskapsklivet där gasproducenter uttryckligen ges möjlighet att söka statligt stöd för reservkraft för att säkra försörjningen vid höjd beredskap. - SGU och Svenskt Näringsliv har redan pekat på att det svenska regelverket kring naturgasutvinning måste förändras ur ett försörjningsberedskapsperspektiv. Vi ser nu en ohållbar strategisk motsättning. Sverige finansierar aktivt uppbyggnaden av fysisk beredskap för gasförsörjningen – samtidigt som svensk naturgas enligt dagens lagstiftning inte får utvärderas eller utvinnas. SOU 2025:68 har redan redovisat naturgasresursen i Siljansringen. Den industriella och säkerhetspolitiska logiken är ofrånkomlig: en fungerande utvinningskapacitet för nationell beredskap kan inte skapas ur tomma intet den dag krisen redan är ett faktum. Den måste förberedas i fredstid. När Europas gaslager ekar tomma, internationella LNG-flöden blockeras av krig, och Sverige de facto allokerar statligt kapital till inhemsk gasberedskap, stramas den logiken åt ytterligare. Frågan om nationell rådighet över landets egna energiresurser drivs nu skoningslöst framåt av den bistra europeiska verkligheten.18 sep.Du identifierar helt rätt den fysiska hotbilden. Strypta flöden genom Bab al-Mandab, skenande världsmarknadspriser och det direkta hotet mot svensk tung industri är högst reella scenarier. Det är exakt denna realitet som driver den statliga beredskapsapparaten att nu i snabb takt allokera kapital till fysisk gasinfrastruktur. Men du drar helt fel slutsats när du återigen reducerar krishanteringen till en fråga om svensk blockpolitik, "svekdebatter" och partipolitisk prestige. Att dra paralleller till regeringsbildningen 2018 eller oroa sig för det "röd/gröna lägret" är att applicera en föråldrad fredstidslogik på ett helt nytt säkerhetspolitiskt normalläge. När internationella logistikkedjor bryts och den nationella industrins överlevnad hotas, raderas de konventionella politiska spelreglerna. Svensk försörjningsberedskap styrs i detta läge inte av vem som vinner en valdebatt. Den drivs obönhörligt framåt av Försvarsmakten, Natos kravställning och det absoluta behovet av logistisk uthållighet. Det statliga maskineriet bygger just nu strukturer för att hantera exakt de "förutsagda gissningar" om kriser du själv nämner. Vi bevakar den institutionella förskjutningen och statens kapitalallokering eftersom det är där den framtida rådigheten över svensk naturgas avgörs – inte i det kortsiktiga partipolitiska surret.
- 11 sep.GEOPOLITISK VERKLIGHET - DÄRFÖR BYGGER SVERIGE NY FYSISK GASBEREDSKAP I förrgår, den 9 september, skiftade Energimyndigheten fokus i sin lägesbild för svensk energiberedskap. Myndigheten kopplar nu uttryckligen svensk försörjningssäkerhet till den militära eskaleringen i Mellanöstern och de strypta transportflödena genom Hormuzsundet. Den geopolitiska risken för svensk energisäkerhet och de internationella leveranskedjorna är inte längre teoretisk; den övervakas i realtid av svenska myndigheter. Denna varning måste läsas i direkt kontext av den extremt komprimerade statliga aktiviteten under de senaste åtta dagarna. Sverige bygger just nu i snabb takt en strukturell motåtgärd: - 2 september: Sverige och övriga Norden undertecknar en deklaration som fastslår att fungerande produktion, logistik och distribution måste säkras under krig. - 3 september: Energimyndigheten öppnar utlysningar för fysisk gasberedskap. Det står nu uttryckligen klart att gasproducenter kan söka statligt stöd för att investera i reservkraft och kritisk infrastruktur för försörjningsberedskapen. - 10 september (Gårdagens beslut): Regeringen tillsätter en utredning för att analysera om miljöbalken ger tillräckligt utrymme för försvarets behov, med syftet att skapa en mer ändamålsenlig avvägning mellan miljö- och försvarsintressen. Beredskap byggs inte för normaltillståndet: Staten rullar ut en ny beredskapsarkitektur utifrån premissen att internationella transportleder kan blockeras. Beredskap finansieras inte för de dagar då importflödena fungerar, utan för de situationer då marknaderna sviktar. Här blir gårdagens regeringsbeslut om miljöbalken principiellt avgörande. Det handlar inte specifikt om gasförbudet, men det etablerar ett statligt prejudikat: När totalförsvarets behov och den säkerhetspolitiska verkligheten förändras, är staten beredd att ompröva miljöregelverk och tillståndsprocesser som annars begränsar uppbyggnaden av nödvändig kapacitet. Det är i denna exakta skärningspunkt som frågan om svensk naturgas får sin institutionella tyngd. SOU 2025:68 har redan redovisat naturgasresursen i Siljansringen och kategoriskt slagit fast att utvinningskapacitet inte kan skapas först när krisen väl är ett faktum. Den industriella förmågan måste förberedas i fredstid. Summering: När staten under samma vecka larmar om sårbarheten i globala energitransportleder, låter gasproducenter söka statligt stöd för fysisk krisberedskap, och aktivt ser över hur miljölagstiftningen kan anpassas till totalförsvaret, då stramas den säkerhetspolitiska logiken åt. Ju mer Sverige tvingas bygga sin energiberedskap utifrån störda internationella flöden, desto mer central blir frågan om vilken roll inhemsk produktionskapacitet måste spela. Det handlar inte längre om lokal miljöpolitik, utan om hur Sverige ska hantera realiteterna av ett isolerat importberoende i en krigsekonomi.11 sep.Vi får väl vänta och se hur naturgas frågan löser sig mer konkret. Vad jag vet har inte utvinning av svenska gasfyndigheter varit ute till debatt varken i faktatidningar eller mediala kanaler, vilket får en att fundera om, att även om behovet är stort för ev. kommande tider av oro i världsläget om krig, och problem med oljetransporter runt arabstaterna , så finns förbehållet om röd/grön vinst i valet som kanske kan senarelägga viktiga beslut för gastillhandahållande här i Sverige. Även om det som står skrivet här ovan kan verka vara förberett och samordnat, måste politiska beslut tas om det statliga prejudikat att ompröva miljöregelverk och tillståndsprocesserna .... ju förr desto bättre
- 4 sep.STATEN BÖRJAR FINANSIERA GASBEREDSKAP – OCH PRODUCENTLEDET INTEGRERAS Dygnet efter genomgången av remissvaren till SOU 2025:68 tar staten nästa logiska steg. Strategin har nu övergått i konkret kapitalallokering, och produktionsledet inkluderas uttryckligen. Energimyndigheten har öppnat Energiberedskapsklivet 2026. Av de 790 miljoner kronor som avsätts till energiberedskap är minst 60 miljoner kronor öronmärkta specifikt för gasområdet. Det centrala i utlysningen är formuleringen kring vem som omfattas: Energimyndigheten anger explicit att utöver gasnätsoperatörer kan även gasproducenter söka stöd för reservkraft som krävs för gasförsörjningen vid strömavbrott under fredstida kriser och höjd beredskap. En ny princip för systemet Förskjutningen i statens planering är fundamental. Staten bygger inte längre enbart beredskap kring distribution och import, utan gör nu själva produktionsförmågan till en direkt del av beredskapsarkitekturen. När vi ställer de statliga dokumenten bredvid varandra framträder en ofrånkomlig struktur: - Beredskapsfinansiering: Staten identifierar gasförsörjningen som kritisk och finansierar fysisk beredskap där gasproducenter nu uttryckligen ingår. - Krav på fredstidskapacitet: SOU 2025:68 fastslår att utvinning av beredskapsskäl inte kan initieras först när krisen är ett faktum. Den måste förberedas industriellt i fredstid. - Totalförsvarets logistik: Sverige och övriga Norden har genom en ny deklaration (2 september) fastslagit att försörjningsberedskapen ska säkerställa fungerande produktion och logistik även under säkerhetspolitiska kriser och krig. Den strukturella konsekvensen för svensk naturgas Betydelsen av denna utlysning ligger i den nya statliga principen. Staten behandlar nu de facto gasproduktion som en funktion vars uthållighet är så kritisk för nationens försörjningsberedskap att offentligt kapital allokeras för att säkra den. Om regeringen, i enlighet med kraven från SGU och Svenskt Näringsliv, upphäver 2022 års gasförbud för att säkra försörjningsberedskapen, landar frågan alltså inte i ett vakuum. Sverige bygger redan i detta nu den struktur där gasproducenter, gasinfrastruktur och fysisk försörjningsförmåga utgör en integrerad del av energiberedskapen. Det bekräftar att den industriella logiken bakom Siljansgasen nu speglas direkt i statens egen beredskapsarkitektur.
- 3 sep.SVERIGES NYA BEREDSKAPSMODELL BYGGS I FREDSTID - OCH GASFÖRBUDET HAMNAR ALLT MER I CENTRUM Remissvaren till SOU 2025:68 synliggör en tydlig logik för svensk försörjningsberedskap: Strategisk kapacitet måste byggas innan krisen inträffar. Produktion, infrastruktur, kompetens, lager och leveranskedjor måste utvecklas redan i fredstid om de ska kunna användas under höjd beredskap och krig. Det är också utgångspunkten för de nya försörjningsberedskapsavtalen, F-avtalen. Svenskt Näringsliv tillstyrker systemet och beskriver det privata näringslivet som ryggraden i totalförsvaret och helt avgörande för försörjningsberedskapen. F-avtalen avser verksamhet och leveranser som behövs för befolkningen, samhällsviktiga funktioner och det militära försvaret - inklusive allierade styrkor. GASFÖRBUDET HAMNAR I CENTRUM - SOU 2025:68 konstaterar att det inte framstår som realistiskt eller kostnadseffektivt att bygga en beredskap där utvinning av kol, olja eller naturgas ska påbörjas först vid fredstida kris, höjd beredskap eller krig. Om inhemska resurser ska få ett faktiskt beredskapsvärde måste därför långa ledtider för investeringar, tillstånd, kompetens och infrastruktur hanteras i förväg. Remissmaterialet förstärker bilden: - Svenskt Näringsliv: Om regeringen av beredskapsskäl vill möjliggöra utvinning är den mest logiska slutsatsen att 2022 års förbud avskaffas, eftersom kommersiella aktörer då kan genomföra nödvändiga investeringar. - Installatörsföretagen: Ansluter sig uttryckligen till Svenskt Näringslivs remissvar i kapitel 5 om kol, olja och naturgas. - SGU: Delar bedömningen att förbudet behöver upphävas om utvinning ska kunna möjliggöras för försörjningsberedskapen. Det betyder inte att alla remissinstanser förespråkar svensk naturgasutvinning. Men principen framträder tydligt: Beredskapskapacitet som ska fungera i krig måste förberedas i fred. SILJANSRINGEN - ETT DECENNIELÅNGT FUNDAMENT SOU 2025:68 redovisar Siljansringen med en potentiell naturgasresurs på 200–1 000 miljoner m³, samtidigt som endast en mindre del bedöms sannolikt vara tekniskt utvinningsbar. Bakom siffran finns ett omfattande historiskt underlag: - 2015: Forskare från Gubkin Russian State University of Oil and Gas och KTH uppskattade enbart Morafältets gasvolym på cirka 250–700 meters djup till 0,5–1,0 miljard m³, med potential på större djup. - 2016–2017: Produktionstester överträffade tidigare förväntningar på gasmängden i producerat vatten. Igrene bedömde därefter att volymerna kunde vara väsentligt större och beskrev senare potentialen som ”miljarder kubikmeter med stor upside”. - 2018–2019: Ett gasflöde på omkring 1 000 Nm³/h verifierades från ett produktionshål under den avslutande delen av ett produktionstest. Igrene bedömde året därpå att en första LNG-anläggning om 50 000 ton/år skulle kräva 3–5 produktionsbrunnar. Detta var bolagets dåvarande industriella planering och ska inte likställas med en verifierad utvinningsbar reserv. TVÅ PROCESSER BÖRJAR NU MÖTAS Sverige bygger ett försörjningsberedskapssystem där industriell kapacitet och privata investeringar ska förberedas i fredstid för totalförsvaret och stödet till allierade. Samtidigt finns 2022 års förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas kvar. SOU 2025:68 har formulerat problemet. SGU delar bedömningen att förbudet behöver upphävas om utvinning ska möjliggöras för försörjningsberedskapen. Svenskt Näringsliv pekar på ett avskaffat förbud som den logiska vägen om regeringen vill skapa denna beredskapsmöjlighet. Och Siljansringen finns redan i statens resursunderlag. Den springande punkten är därmed inte längre enbart geologisk. Sverige måste ta ställning till om den inhemska naturgasresurs som staten själv har identifierat ska kunna utvecklas och utvärderas i fredstid - när hela den nya försörjningsberedskapen samtidigt byggs efter principen att all strategisk kapacitet måste förberedas innan krisen inträffar.3 sep.Vad händer när tiden för den nu sittande regeringen löper ut, och en röd/grön regering skall avgöra vad som kommer att bli ett defenetivt beslut för omhändertagandet av gasen i Siljans ringen. Kan MP -genom kohandel - bli än en gång brickan i det politiska spelet, som ger ett NEJ till utvinning av gas för företaget Igrene. Kan Ebba Bosch " i grevens tid " bli den räddande ängeln i den inhämska beredskaphanteingplanen för gasreserv i Sverige.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| 2 518 | AVA | SSWM | ||
| 1 216 | AVA | NON | ||
| 7 575 | NRD | NON | ||
| 13 760 | AVA | AVA | ||
| 4 316 | ENS | NON |
Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.
Fonder & ETF:er som inkluderar aktien
Inga fonder redovisar aktien bland sina tio största innehav.
Kunder har även besökt
Mäklarstatistik
Mest köpt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Avanza Bank AB | 41 422 | 16 264 | 25 158 | 16 260 |
| Svenska Handelsbanken AB | 10 000 | 0 | 10 000 | 0 |
| Nordea Bank Abp | 7 575 | 0 | 7 575 | 0 |
| Skandinaviska Enskilda Banken AB | 5 316 | 598 | 4 718 | 0 |
| Danske Bank A/S | 4 000 | 0 | 4 000 | 0 |
| Carnegie Investment Bank AB | 488 | 0 | 488 | 0 |
Mest sålt
| Mäklare | Köpt | Sålt | Netto | Internt |
|---|---|---|---|---|
| Nordnet Bank AB | 2 215 | 30 303 | −28 088 | 0 |
| SSW Market Making GmbH | 0 | 19 822 | −19 822 | 0 |
| Swedbank AB | 0 | 4 029 | −4 029 | 0 |
| Carnegie Investment Bank AB | 488 | 0 | 488 | 0 |
| Danske Bank A/S | 4 000 | 0 | 4 000 | 0 |
| Skandinaviska Enskilda Banken AB | 5 316 | 598 | 4 718 | 0 |