Hoppa till huvudinnehållet
Den webbläsare du använder stöds inte längre. Klicka här för att se vilka rekommenderade webbläsare som stöds.

Igrene

Högst-
Lägst-
Omsättning-
2026 Q3-rapport

Endast PDF

49 dagar sedan

Orderdjup

Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-

Senaste avslut

TidPrisAntalKöpareSäljare
13 388NONAVA
5 500NONENS
10 435SSWMNON
11 111NONNON
8 454NONNON

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Fonder & ETF:er som inkluderar aktien

Inga fonder redovisar aktien bland sina tio största innehav.

Företagshändelser

Data hämtas från Quartr
Nästa händelse
2026 Q4-rapport
16 okt.
Tidigare händelser
2026 Q3-rapport
17 juli
2026 Q2-rapport
8 apr.
2026 Q1-rapport
16 jan.
2025 Q4-rapport
17 okt. 2025
2025 Q3-rapport
18 juli 2025

Nyheter

AI
Senaste
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.

Forum

Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
  • för 9 tim sedan
    STATEN BÖRJAR FINANSIERA GASBEREDSKAP – OCH PRODUCENTLEDET INTEGRERAS Dygnet efter genomgången av remissvaren till SOU 2025:68 tar staten nästa logiska steg. Strategin har nu övergått i konkret kapitalallokering, och produktionsledet inkluderas uttryckligen. Energimyndigheten har öppnat Energiberedskapsklivet 2026. Av de 790 miljoner kronor som avsätts till energiberedskap är minst 60 miljoner kronor öronmärkta specifikt för gasområdet. Det centrala i utlysningen är formuleringen kring vem som omfattas: Energimyndigheten anger explicit att utöver gasnätsoperatörer kan även gasproducenter söka stöd för reservkraft som krävs för gasförsörjningen vid strömavbrott under fredstida kriser och höjd beredskap. En ny princip för systemet Förskjutningen i statens planering är fundamental. Staten bygger inte längre enbart beredskap kring distribution och import, utan gör nu själva produktionsförmågan till en direkt del av beredskapsarkitekturen. När vi ställer de statliga dokumenten bredvid varandra framträder en ofrånkomlig struktur: - Beredskapsfinansiering: Staten identifierar gasförsörjningen som kritisk och finansierar fysisk beredskap där gasproducenter nu uttryckligen ingår. - Krav på fredstidskapacitet: SOU 2025:68 fastslår att utvinning av beredskapsskäl inte kan initieras först när krisen är ett faktum. Den måste förberedas industriellt i fredstid. - Totalförsvarets logistik: Sverige och övriga Norden har genom en ny deklaration (2 september) fastslagit att försörjningsberedskapen ska säkerställa fungerande produktion och logistik även under säkerhetspolitiska kriser och krig. Den strukturella konsekvensen för svensk naturgas Betydelsen av denna utlysning ligger i den nya statliga principen. Staten behandlar nu de facto gasproduktion som en funktion vars uthållighet är så kritisk för nationens försörjningsberedskap att offentligt kapital allokeras för att säkra den. Om regeringen, i enlighet med kraven från SGU och Svenskt Näringsliv, upphäver 2022 års gasförbud för att säkra försörjningsberedskapen, landar frågan alltså inte i ett vakuum. Sverige bygger redan i detta nu den struktur där gasproducenter, gasinfrastruktur och fysisk försörjningsförmåga utgör en integrerad del av energiberedskapen. Det bekräftar att den industriella logiken bakom Siljansgasen nu speglas direkt i statens egen beredskapsarkitektur.
  • för 1 dag sedan
    SVERIGES NYA BEREDSKAPSMODELL BYGGS I FREDSTID - OCH GASFÖRBUDET HAMNAR ALLT MER I CENTRUM Remissvaren till SOU 2025:68 synliggör en tydlig logik för svensk försörjningsberedskap: Strategisk kapacitet måste byggas innan krisen inträffar.  Produktion, infrastruktur, kompetens, lager och leveranskedjor måste utvecklas redan i fredstid om de ska kunna användas under höjd beredskap och krig. Det är också utgångspunkten för de nya försörjningsberedskapsavtalen, F-avtalen. Svenskt Näringsliv tillstyrker systemet och beskriver det privata näringslivet som ryggraden i totalförsvaret och helt avgörande för försörjningsberedskapen. F-avtalen avser verksamhet och leveranser som behövs för befolkningen, samhällsviktiga funktioner och det militära försvaret - inklusive allierade styrkor.  GASFÖRBUDET HAMNAR I CENTRUM - SOU 2025:68 konstaterar att det inte framstår som realistiskt eller kostnadseffektivt att bygga en beredskap där utvinning av kol, olja eller naturgas ska påbörjas först vid fredstida kris, höjd beredskap eller krig.  Om inhemska resurser ska få ett faktiskt beredskapsvärde måste därför långa ledtider för investeringar, tillstånd, kompetens och infrastruktur hanteras i förväg. Remissmaterialet förstärker bilden: - Svenskt Näringsliv: Om regeringen av beredskapsskäl vill möjliggöra utvinning är den mest logiska slutsatsen att 2022 års förbud avskaffas, eftersom kommersiella aktörer då kan genomföra nödvändiga investeringar.  - Installatörsföretagen: Ansluter sig uttryckligen till Svenskt Näringslivs remissvar i kapitel 5 om kol, olja och naturgas. - SGU: Delar bedömningen att förbudet behöver upphävas om utvinning ska kunna möjliggöras för försörjningsberedskapen.  Det betyder inte att alla remissinstanser förespråkar svensk naturgasutvinning. Men principen framträder tydligt: Beredskapskapacitet som ska fungera i krig måste förberedas i fred. SILJANSRINGEN - ETT DECENNIELÅNGT FUNDAMENT SOU 2025:68 redovisar Siljansringen med en potentiell naturgasresurs på 200–1 000 miljoner m³, samtidigt som endast en mindre del bedöms sannolikt vara tekniskt utvinningsbar.  Bakom siffran finns ett omfattande historiskt underlag:  - 2015: Forskare från Gubkin Russian State University of Oil and Gas och KTH uppskattade enbart Morafältets gasvolym på cirka 250–700 meters djup till 0,5–1,0 miljard m³, med potential på större djup. - 2016–2017: Produktionstester överträffade tidigare förväntningar på gasmängden i producerat vatten. Igrene bedömde därefter att volymerna kunde vara väsentligt större och beskrev senare potentialen som ”miljarder kubikmeter med stor upside”. - 2018–2019: Ett gasflöde på omkring 1 000 Nm³/h verifierades från ett produktionshål under den avslutande delen av ett produktionstest. Igrene bedömde året därpå att en första LNG-anläggning om 50 000 ton/år skulle kräva 3–5 produktionsbrunnar. Detta var bolagets dåvarande industriella planering och ska inte likställas med en verifierad utvinningsbar reserv.  TVÅ PROCESSER BÖRJAR NU MÖTAS Sverige bygger ett försörjningsberedskapssystem där industriell kapacitet och privata investeringar ska förberedas i fredstid för totalförsvaret och stödet till allierade. Samtidigt finns 2022 års förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas kvar. SOU 2025:68 har formulerat problemet. SGU delar bedömningen att förbudet behöver upphävas om utvinning ska möjliggöras för försörjningsberedskapen. Svenskt Näringsliv pekar på ett avskaffat förbud som den logiska vägen om regeringen vill skapa denna beredskapsmöjlighet. Och Siljansringen finns redan i statens resursunderlag.  Den springande punkten är därmed inte längre enbart geologisk. Sverige måste ta ställning till om den inhemska naturgasresurs som staten själv har identifierat ska kunna utvecklas och utvärderas i fredstid - när hela den nya försörjningsberedskapen samtidigt byggs efter principen att all strategisk kapacitet måste förberedas innan krisen inträffar.
    för 1 dag sedan
    Vad händer när tiden för den nu sittande regeringen löper ut, och en röd/grön regering skall avgöra vad som kommer att bli ett defenetivt beslut för omhändertagandet av gasen i Siljans ringen. Kan MP -genom kohandel - bli än en gång brickan i det politiska spelet, som ger ett NEJ till utvinning av gas för företaget Igrene. Kan Ebba Bosch " i grevens tid " bli den räddande ängeln i den inhämska beredskaphanteingplanen för gasreserv i Sverige.
  • 25 aug.
    SILJANSGASEN I TOTALFÖRSVARETS ENERGIEKVATION - NÄR SVERIGE BLIR NATOS LOGISTISKA NAV Den svenska säkerhets- och energipolitiska inriktningen har under de senaste tolv dagarna materialiserats i en exceptionell takt. Genom formella beslut och myndighetsyttranden knyts nu Natos operativa planering direkt till det svenska energisystemets fysiska förmåga. Tidslinjen från den senaste dryga veckan talar för sig själv: 13 augusti: Försvars- och utrikesutskotten informeras av regeringen och Försvarsmakten om Sveriges Nato-bidrag, varpå mötet omedelbart övergår i formell tystnadsplikt gällande ”planerade insatser”. 19 augusti: Energimyndigheten understryker i sitt remissvar att Sveriges energimål måste harmonisera med Natos uppdaterade förmågekrav. Myndigheten betonar kravet på robust produktion, distribution och lagring av energi, och tillägger uttryckligen att detta ska omfatta "totalförsvaret, inklusive värdlandsstöd". 20 augusti: Försvarsmakten slår i sitt remissvar fast att en fungerande och trygg energiförsörjning är direkt avgörande för förmågan att uthålligt bedriva militära operationer och uppfylla Sveriges åtaganden inom Natos kollektiva försvar. 24 augusti: Remisstiden stänger. Regeringskansliet går nu vidare med beredningen med myndigheternas remissvar som del av beslutsunderlaget. Detta är inte längre en abstrakt försvarsdebatt. Som Myndigheten för totalförsvarsanalys konstaterar innebär Sveriges geografiska läge att landet utgör ett bakre område i Natos nordvästra operationsområde, och därmed ett viktigt baserings- och transitområde. Uppbyggnaden av ett gemensamt logistikhögkvarter i Enköping bekräftar Sveriges nya roll som logistiskt nav. Att möjliggöra denna omfattande transit av allierad trupp och materiel kräver en logistisk uthållighet som varken militärt eller civilt kan drivas enbart på elektricitet. Den statliga resurskartläggningen I denna skarpa, dagsaktuella kontext faller de befintliga dokumenten från statens utredning om ökad försörjningsberedskap (SOU 2025:68) i ett ofrånkomligt ljus. Statens egna expertmyndigheter har redan formulerat flera av de beredskapspolitiska förutsättningar som nu gör den inhemska gasresursen högaktuell: SGU: Anser att gasförbudet behöver upphävas för att möjliggöra utvinning i försörjningsberedskapssyfte. MSB: Framhåller att totalförsvaret kommer vara beroende av fossila bränslen under lång tid, och att det ur försörjningsberedskapssynpunkt är "bäst om det finns en inhemsk utvinning". Försvarsmakten: Ansåg att förbudet mot utvinning av kol, olja och gas inte bör gälla vid höjd beredskap eller krig. I samma statliga utredning finns Sveriges inhemska naturgasresurser kartlagda. I utredningens tabell anges Siljansringen med en potentiell resurs på 200–1 000 miljoner kubikmeter naturgas. SOU:n bedömer småskalig produktion som sannolikt möjlig, även om endast en mindre del sannolikt är tekniskt utvinningsbar. En analys av resursen och utvinningskostnaderna föreslås lämpligen hanteras genom ett gemensamt regeringsuppdrag till SGU och Energimyndigheten. Tidsfaktorn och Igrenes industriella försprång Statens utredning drar därtill en avgörande slutsats: vägen från undersökning till produktion kan vara mycket lång, varför utvinning som ska komma snabbt vid kris måste förberedas i fredstid. Det är orealistiskt att vänta tills en kris redan är ett faktum och handelsflödena har störts med att starta svensk gasutvinning. Det är exakt här Siljansgasen övergår till operativ verklighet. AB Igrene besitter efter två decenniers prospektering redan den infrastruktur, de färdiga produktionsbrunnar och den geologiska historik som staten annars tvingas initiera från noll. Den industriella potentialen understryks av att ett av bolagets produktionshål vid produktionstest uppmätt omkring 1 000 kubikmeter gas per timme. Försvarsmakten slår fast att trygg energiförsörjning är avgörande för uthålliga militära operationer. Energimyndigheten kräver att energimålet harmoniseras med Natos förmågekrav och uttryckligen omfattar totalförsvaret och värdlandsstödet. SGU anser att gasförbudet behöver upphävas för att möjliggöra utvinning i försörjningsberedskapssyfte. Och i statens egen resurskartläggning finns Siljansringen redan angiven med 200–1 000 miljoner kubikmeter naturgas. Staten har alltså definierat energibehovet, identifierat behovet av inhemsk handlingsfrihet, konstaterat att förberedelser måste ske i fredstid – och redan kartlagt gasresursen i Siljansringen. Nästa steg är resursanalysen. Och när den analysen väl initieras finns frågan som nu blir allt svårare att komma runt: vilken svensk naturgasresurs är mer förberedd för en sådan prövning än Siljansgasen?
    27 aug.
    Den svenska utredningen anger en potentiell naturgasresurs på 0,2–1,0 miljarder m³ och understryker samtidigt att endast en MINDRE del sannolikt är tekniskt utvinningsbar. Norge producerade som jämförelse 121,8 miljarder Sm³ säljbar gas under 2025. Det innebär att hela den svenska ”potentiella resursen” motsvarar ungefär: 0,2 miljarder m³ = cirka 0,6 dygns norsk gasproduktion 1,0 miljard m³ = cirka 3 dygns norsk gasproduktion
  • 14 aug.
    Jag tycker att mxrobban är ovanligt påläst och uppdaterad kring Igrene, men han tenderar samtidigt att tolka utvecklingen från den positiva sidan. Det finns fortfarande fler osäkerheter än säkerheter. Vi vet för lite om långsiktiga produktionsprofiler, utvinningsbara volymer och kommersiell ekonomi för att tala alltför säkert om ”miljardresurser”. Och sedan har vi dagens politiska realitet: utvinning av naturgas är förbjuden i svensk lag sedan 1 juli 2022, och jag har inte sett något offentligt beslut eller konkret signal om ett särskilt undantag för Igrene. Med riksdagsvalet redan den 13 september 2026 är den politiska risken dessutom betydande. Förbudet infördes under den dåvarande S-ledda regeringen, och det är svårt att se varför sossarna tillsammans med miljörörelsen nu skulle prioritera att öppna för svensk naturgasutvinning. Potentialen finns, absolut. Men vägen från gas i berget till tillstånd, stabil produktion och kommersiell lönsamhet är fortfarande lång och osäker.
  • 14 aug.
    SVERIGE RUSTAR FÖR UTHÅLLIGHET - GASEN FINNS REDAN I SILJAN Gårdagens offentliggjorda protokoll från försvars- och utrikesutskottens stängda möte gav en glasklar signal. När informationen om Sveriges bidrag till Natos avskräckning omedelbart övergick i ett formellt beslut om tystnadsplikt rörande ”planerade insatser”, bekräftades det slutgiltigt: den svenska försvarsplaneringen befinner sig numera i en strikt operativ fas. Denna operativa verklighet kan inte frikopplas från fysikens lagar. Ett uthålligt totalförsvar drivs inte enbart av elektricitet. Militär logistik, transporter, reservkraft och kritisk infrastruktur kräver fysiskt lagringsbara energimolekyler - i synnerhet när elnät eller internationella leveranskedjor sätts under press. Samtidigt accelererar staten nu uppbyggnaden av försörjningsberedskapen. Genom konkreta beslut agerar regeringen exekutivt för att säkra nationell rådighet över strategiska resurser i den svenska berggrunden. Det är i ljuset av denna nya, offensiva säkerhetsdoktrin - och gårdagens uppgifter under tystnadsplikt om planerade insatser inom Sveriges bidrag till Natos avskräckning och försvar – som Sveriges egen energiresurs nu måste värderas. I Siljansringen finns en storskalig, prospekterad svensk gasförekomst som omfattar potentiella gasvolymer i miljardklassen. Att detta geologiska system är aktivt och att metan nybildas i Siljans djupa berggrund är i dag vetenskapligt dokumenterat. Samtidigt har forskning från Chalmers identifierat kraftiga, lokalt koncentrerade och ihållande naturliga metanutsläpp från Siljansringens sjöar, med uppmätta värden upp till 300 gånger högre än vad som normalt förekommer. Molekylerna finns bevisligen där, i ett ihållande naturligt flöde. När staten nu bygger en modern doktrin kring minskat importberoende utgör denna resurs en unik strategisk tillgång. Genom sin omfattande prospekteringshistorik besitter AB Igrene redan den industriella plattformen, borrhålen och produktionsdatan för att omedelbart kunna bistå staten med en faktabaserad utvärdering av resursens operativa potential. När gårdagens möte i riksdagen nu bekräftar att Nato-integrationen omfattar konkreta, planerade insatser ställs den svenska logistiken på sin spets. Den enda relevanta frågan är därför hur länge staten kan bygga sin operativa försvarsplanering på nationell rådighet och uthållighet - utan att ens utvärdera den strategiska betydelsen av landets egen energiresurs.
    Förvisso är det inga problem att hålla med om vad som skrivs här i detta forum. Känslan kan vi dela. Går man in på Igrenes hemsida så slås man av vilket gediget arbete företaget har utfört, ett grundläggande arbete för att bilda sig en egen uppfattning om förekomsten av gas som finns finns runt om i Siljans bygden. Borrhål har iordningsställds där gas har kunnat tagits tillvara med uppmätta värden. Allt förarbete ute i fällt gör att processen med igångsättningen efter ett beslut om tillstånd - för utvinning av gas - kan ske effektivt. Med dom orden återstår det hur den kommande regeringen prioriterar och fastställer nödvändigheten att tillstånd kan utfärdas, MP kan ha en stor inverkan på att beslut dröjer, dels att regeringsarbetet med underlaget tar tid, och att mycket annat som anses vara mer viktigt, som t.ex. ekonomi och klimatfrågor prioriteras. Det innebär att konservativa blocket måste vinna för att arbetet kan fortsätta i samma riktning som tidigare. Rösta blått !
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.

Relaterade värdepapper

Mäklarstatistik

Mest köpt

Mest köpt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Nordnet Bank AB153 51552 823100 69233 500
Nordea Bank Abp40 000040 0000
SSW Market Making GmbH37 41626 98110 4350
Skandinaviska Enskilda Banken AB05 500−5 5000
Swedbank AB1 40011 000−9 6000
Avanza Bank AB71 998101 433−29 43525 000

Mest sålt

Mest sålt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Svenska Handelsbanken AB0106 592−106 5920
Avanza Bank AB71 998101 433−29 43525 000
Swedbank AB1 40011 000−9 6000
Skandinaviska Enskilda Banken AB05 500−5 5000
SSW Market Making GmbH37 41626 98110 4350
Nordea Bank Abp40 000040 0000
2026 Q3-rapport

Endast PDF

49 dagar sedan

Nyheter

AI
Senaste
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.

Forum

Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
  • för 9 tim sedan
    STATEN BÖRJAR FINANSIERA GASBEREDSKAP – OCH PRODUCENTLEDET INTEGRERAS Dygnet efter genomgången av remissvaren till SOU 2025:68 tar staten nästa logiska steg. Strategin har nu övergått i konkret kapitalallokering, och produktionsledet inkluderas uttryckligen. Energimyndigheten har öppnat Energiberedskapsklivet 2026. Av de 790 miljoner kronor som avsätts till energiberedskap är minst 60 miljoner kronor öronmärkta specifikt för gasområdet. Det centrala i utlysningen är formuleringen kring vem som omfattas: Energimyndigheten anger explicit att utöver gasnätsoperatörer kan även gasproducenter söka stöd för reservkraft som krävs för gasförsörjningen vid strömavbrott under fredstida kriser och höjd beredskap. En ny princip för systemet Förskjutningen i statens planering är fundamental. Staten bygger inte längre enbart beredskap kring distribution och import, utan gör nu själva produktionsförmågan till en direkt del av beredskapsarkitekturen. När vi ställer de statliga dokumenten bredvid varandra framträder en ofrånkomlig struktur: - Beredskapsfinansiering: Staten identifierar gasförsörjningen som kritisk och finansierar fysisk beredskap där gasproducenter nu uttryckligen ingår. - Krav på fredstidskapacitet: SOU 2025:68 fastslår att utvinning av beredskapsskäl inte kan initieras först när krisen är ett faktum. Den måste förberedas industriellt i fredstid. - Totalförsvarets logistik: Sverige och övriga Norden har genom en ny deklaration (2 september) fastslagit att försörjningsberedskapen ska säkerställa fungerande produktion och logistik även under säkerhetspolitiska kriser och krig. Den strukturella konsekvensen för svensk naturgas Betydelsen av denna utlysning ligger i den nya statliga principen. Staten behandlar nu de facto gasproduktion som en funktion vars uthållighet är så kritisk för nationens försörjningsberedskap att offentligt kapital allokeras för att säkra den. Om regeringen, i enlighet med kraven från SGU och Svenskt Näringsliv, upphäver 2022 års gasförbud för att säkra försörjningsberedskapen, landar frågan alltså inte i ett vakuum. Sverige bygger redan i detta nu den struktur där gasproducenter, gasinfrastruktur och fysisk försörjningsförmåga utgör en integrerad del av energiberedskapen. Det bekräftar att den industriella logiken bakom Siljansgasen nu speglas direkt i statens egen beredskapsarkitektur.
  • för 1 dag sedan
    SVERIGES NYA BEREDSKAPSMODELL BYGGS I FREDSTID - OCH GASFÖRBUDET HAMNAR ALLT MER I CENTRUM Remissvaren till SOU 2025:68 synliggör en tydlig logik för svensk försörjningsberedskap: Strategisk kapacitet måste byggas innan krisen inträffar.  Produktion, infrastruktur, kompetens, lager och leveranskedjor måste utvecklas redan i fredstid om de ska kunna användas under höjd beredskap och krig. Det är också utgångspunkten för de nya försörjningsberedskapsavtalen, F-avtalen. Svenskt Näringsliv tillstyrker systemet och beskriver det privata näringslivet som ryggraden i totalförsvaret och helt avgörande för försörjningsberedskapen. F-avtalen avser verksamhet och leveranser som behövs för befolkningen, samhällsviktiga funktioner och det militära försvaret - inklusive allierade styrkor.  GASFÖRBUDET HAMNAR I CENTRUM - SOU 2025:68 konstaterar att det inte framstår som realistiskt eller kostnadseffektivt att bygga en beredskap där utvinning av kol, olja eller naturgas ska påbörjas först vid fredstida kris, höjd beredskap eller krig.  Om inhemska resurser ska få ett faktiskt beredskapsvärde måste därför långa ledtider för investeringar, tillstånd, kompetens och infrastruktur hanteras i förväg. Remissmaterialet förstärker bilden: - Svenskt Näringsliv: Om regeringen av beredskapsskäl vill möjliggöra utvinning är den mest logiska slutsatsen att 2022 års förbud avskaffas, eftersom kommersiella aktörer då kan genomföra nödvändiga investeringar.  - Installatörsföretagen: Ansluter sig uttryckligen till Svenskt Näringslivs remissvar i kapitel 5 om kol, olja och naturgas. - SGU: Delar bedömningen att förbudet behöver upphävas om utvinning ska kunna möjliggöras för försörjningsberedskapen.  Det betyder inte att alla remissinstanser förespråkar svensk naturgasutvinning. Men principen framträder tydligt: Beredskapskapacitet som ska fungera i krig måste förberedas i fred. SILJANSRINGEN - ETT DECENNIELÅNGT FUNDAMENT SOU 2025:68 redovisar Siljansringen med en potentiell naturgasresurs på 200–1 000 miljoner m³, samtidigt som endast en mindre del bedöms sannolikt vara tekniskt utvinningsbar.  Bakom siffran finns ett omfattande historiskt underlag:  - 2015: Forskare från Gubkin Russian State University of Oil and Gas och KTH uppskattade enbart Morafältets gasvolym på cirka 250–700 meters djup till 0,5–1,0 miljard m³, med potential på större djup. - 2016–2017: Produktionstester överträffade tidigare förväntningar på gasmängden i producerat vatten. Igrene bedömde därefter att volymerna kunde vara väsentligt större och beskrev senare potentialen som ”miljarder kubikmeter med stor upside”. - 2018–2019: Ett gasflöde på omkring 1 000 Nm³/h verifierades från ett produktionshål under den avslutande delen av ett produktionstest. Igrene bedömde året därpå att en första LNG-anläggning om 50 000 ton/år skulle kräva 3–5 produktionsbrunnar. Detta var bolagets dåvarande industriella planering och ska inte likställas med en verifierad utvinningsbar reserv.  TVÅ PROCESSER BÖRJAR NU MÖTAS Sverige bygger ett försörjningsberedskapssystem där industriell kapacitet och privata investeringar ska förberedas i fredstid för totalförsvaret och stödet till allierade. Samtidigt finns 2022 års förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas kvar. SOU 2025:68 har formulerat problemet. SGU delar bedömningen att förbudet behöver upphävas om utvinning ska möjliggöras för försörjningsberedskapen. Svenskt Näringsliv pekar på ett avskaffat förbud som den logiska vägen om regeringen vill skapa denna beredskapsmöjlighet. Och Siljansringen finns redan i statens resursunderlag.  Den springande punkten är därmed inte längre enbart geologisk. Sverige måste ta ställning till om den inhemska naturgasresurs som staten själv har identifierat ska kunna utvecklas och utvärderas i fredstid - när hela den nya försörjningsberedskapen samtidigt byggs efter principen att all strategisk kapacitet måste förberedas innan krisen inträffar.
    för 1 dag sedan
    Vad händer när tiden för den nu sittande regeringen löper ut, och en röd/grön regering skall avgöra vad som kommer att bli ett defenetivt beslut för omhändertagandet av gasen i Siljans ringen. Kan MP -genom kohandel - bli än en gång brickan i det politiska spelet, som ger ett NEJ till utvinning av gas för företaget Igrene. Kan Ebba Bosch " i grevens tid " bli den räddande ängeln i den inhämska beredskaphanteingplanen för gasreserv i Sverige.
  • 25 aug.
    SILJANSGASEN I TOTALFÖRSVARETS ENERGIEKVATION - NÄR SVERIGE BLIR NATOS LOGISTISKA NAV Den svenska säkerhets- och energipolitiska inriktningen har under de senaste tolv dagarna materialiserats i en exceptionell takt. Genom formella beslut och myndighetsyttranden knyts nu Natos operativa planering direkt till det svenska energisystemets fysiska förmåga. Tidslinjen från den senaste dryga veckan talar för sig själv: 13 augusti: Försvars- och utrikesutskotten informeras av regeringen och Försvarsmakten om Sveriges Nato-bidrag, varpå mötet omedelbart övergår i formell tystnadsplikt gällande ”planerade insatser”. 19 augusti: Energimyndigheten understryker i sitt remissvar att Sveriges energimål måste harmonisera med Natos uppdaterade förmågekrav. Myndigheten betonar kravet på robust produktion, distribution och lagring av energi, och tillägger uttryckligen att detta ska omfatta "totalförsvaret, inklusive värdlandsstöd". 20 augusti: Försvarsmakten slår i sitt remissvar fast att en fungerande och trygg energiförsörjning är direkt avgörande för förmågan att uthålligt bedriva militära operationer och uppfylla Sveriges åtaganden inom Natos kollektiva försvar. 24 augusti: Remisstiden stänger. Regeringskansliet går nu vidare med beredningen med myndigheternas remissvar som del av beslutsunderlaget. Detta är inte längre en abstrakt försvarsdebatt. Som Myndigheten för totalförsvarsanalys konstaterar innebär Sveriges geografiska läge att landet utgör ett bakre område i Natos nordvästra operationsområde, och därmed ett viktigt baserings- och transitområde. Uppbyggnaden av ett gemensamt logistikhögkvarter i Enköping bekräftar Sveriges nya roll som logistiskt nav. Att möjliggöra denna omfattande transit av allierad trupp och materiel kräver en logistisk uthållighet som varken militärt eller civilt kan drivas enbart på elektricitet. Den statliga resurskartläggningen I denna skarpa, dagsaktuella kontext faller de befintliga dokumenten från statens utredning om ökad försörjningsberedskap (SOU 2025:68) i ett ofrånkomligt ljus. Statens egna expertmyndigheter har redan formulerat flera av de beredskapspolitiska förutsättningar som nu gör den inhemska gasresursen högaktuell: SGU: Anser att gasförbudet behöver upphävas för att möjliggöra utvinning i försörjningsberedskapssyfte. MSB: Framhåller att totalförsvaret kommer vara beroende av fossila bränslen under lång tid, och att det ur försörjningsberedskapssynpunkt är "bäst om det finns en inhemsk utvinning". Försvarsmakten: Ansåg att förbudet mot utvinning av kol, olja och gas inte bör gälla vid höjd beredskap eller krig. I samma statliga utredning finns Sveriges inhemska naturgasresurser kartlagda. I utredningens tabell anges Siljansringen med en potentiell resurs på 200–1 000 miljoner kubikmeter naturgas. SOU:n bedömer småskalig produktion som sannolikt möjlig, även om endast en mindre del sannolikt är tekniskt utvinningsbar. En analys av resursen och utvinningskostnaderna föreslås lämpligen hanteras genom ett gemensamt regeringsuppdrag till SGU och Energimyndigheten. Tidsfaktorn och Igrenes industriella försprång Statens utredning drar därtill en avgörande slutsats: vägen från undersökning till produktion kan vara mycket lång, varför utvinning som ska komma snabbt vid kris måste förberedas i fredstid. Det är orealistiskt att vänta tills en kris redan är ett faktum och handelsflödena har störts med att starta svensk gasutvinning. Det är exakt här Siljansgasen övergår till operativ verklighet. AB Igrene besitter efter två decenniers prospektering redan den infrastruktur, de färdiga produktionsbrunnar och den geologiska historik som staten annars tvingas initiera från noll. Den industriella potentialen understryks av att ett av bolagets produktionshål vid produktionstest uppmätt omkring 1 000 kubikmeter gas per timme. Försvarsmakten slår fast att trygg energiförsörjning är avgörande för uthålliga militära operationer. Energimyndigheten kräver att energimålet harmoniseras med Natos förmågekrav och uttryckligen omfattar totalförsvaret och värdlandsstödet. SGU anser att gasförbudet behöver upphävas för att möjliggöra utvinning i försörjningsberedskapssyfte. Och i statens egen resurskartläggning finns Siljansringen redan angiven med 200–1 000 miljoner kubikmeter naturgas. Staten har alltså definierat energibehovet, identifierat behovet av inhemsk handlingsfrihet, konstaterat att förberedelser måste ske i fredstid – och redan kartlagt gasresursen i Siljansringen. Nästa steg är resursanalysen. Och när den analysen väl initieras finns frågan som nu blir allt svårare att komma runt: vilken svensk naturgasresurs är mer förberedd för en sådan prövning än Siljansgasen?
    27 aug.
    Den svenska utredningen anger en potentiell naturgasresurs på 0,2–1,0 miljarder m³ och understryker samtidigt att endast en MINDRE del sannolikt är tekniskt utvinningsbar. Norge producerade som jämförelse 121,8 miljarder Sm³ säljbar gas under 2025. Det innebär att hela den svenska ”potentiella resursen” motsvarar ungefär: 0,2 miljarder m³ = cirka 0,6 dygns norsk gasproduktion 1,0 miljard m³ = cirka 3 dygns norsk gasproduktion
  • 14 aug.
    Jag tycker att mxrobban är ovanligt påläst och uppdaterad kring Igrene, men han tenderar samtidigt att tolka utvecklingen från den positiva sidan. Det finns fortfarande fler osäkerheter än säkerheter. Vi vet för lite om långsiktiga produktionsprofiler, utvinningsbara volymer och kommersiell ekonomi för att tala alltför säkert om ”miljardresurser”. Och sedan har vi dagens politiska realitet: utvinning av naturgas är förbjuden i svensk lag sedan 1 juli 2022, och jag har inte sett något offentligt beslut eller konkret signal om ett särskilt undantag för Igrene. Med riksdagsvalet redan den 13 september 2026 är den politiska risken dessutom betydande. Förbudet infördes under den dåvarande S-ledda regeringen, och det är svårt att se varför sossarna tillsammans med miljörörelsen nu skulle prioritera att öppna för svensk naturgasutvinning. Potentialen finns, absolut. Men vägen från gas i berget till tillstånd, stabil produktion och kommersiell lönsamhet är fortfarande lång och osäker.
  • 14 aug.
    SVERIGE RUSTAR FÖR UTHÅLLIGHET - GASEN FINNS REDAN I SILJAN Gårdagens offentliggjorda protokoll från försvars- och utrikesutskottens stängda möte gav en glasklar signal. När informationen om Sveriges bidrag till Natos avskräckning omedelbart övergick i ett formellt beslut om tystnadsplikt rörande ”planerade insatser”, bekräftades det slutgiltigt: den svenska försvarsplaneringen befinner sig numera i en strikt operativ fas. Denna operativa verklighet kan inte frikopplas från fysikens lagar. Ett uthålligt totalförsvar drivs inte enbart av elektricitet. Militär logistik, transporter, reservkraft och kritisk infrastruktur kräver fysiskt lagringsbara energimolekyler - i synnerhet när elnät eller internationella leveranskedjor sätts under press. Samtidigt accelererar staten nu uppbyggnaden av försörjningsberedskapen. Genom konkreta beslut agerar regeringen exekutivt för att säkra nationell rådighet över strategiska resurser i den svenska berggrunden. Det är i ljuset av denna nya, offensiva säkerhetsdoktrin - och gårdagens uppgifter under tystnadsplikt om planerade insatser inom Sveriges bidrag till Natos avskräckning och försvar – som Sveriges egen energiresurs nu måste värderas. I Siljansringen finns en storskalig, prospekterad svensk gasförekomst som omfattar potentiella gasvolymer i miljardklassen. Att detta geologiska system är aktivt och att metan nybildas i Siljans djupa berggrund är i dag vetenskapligt dokumenterat. Samtidigt har forskning från Chalmers identifierat kraftiga, lokalt koncentrerade och ihållande naturliga metanutsläpp från Siljansringens sjöar, med uppmätta värden upp till 300 gånger högre än vad som normalt förekommer. Molekylerna finns bevisligen där, i ett ihållande naturligt flöde. När staten nu bygger en modern doktrin kring minskat importberoende utgör denna resurs en unik strategisk tillgång. Genom sin omfattande prospekteringshistorik besitter AB Igrene redan den industriella plattformen, borrhålen och produktionsdatan för att omedelbart kunna bistå staten med en faktabaserad utvärdering av resursens operativa potential. När gårdagens möte i riksdagen nu bekräftar att Nato-integrationen omfattar konkreta, planerade insatser ställs den svenska logistiken på sin spets. Den enda relevanta frågan är därför hur länge staten kan bygga sin operativa försvarsplanering på nationell rådighet och uthållighet - utan att ens utvärdera den strategiska betydelsen av landets egen energiresurs.
    Förvisso är det inga problem att hålla med om vad som skrivs här i detta forum. Känslan kan vi dela. Går man in på Igrenes hemsida så slås man av vilket gediget arbete företaget har utfört, ett grundläggande arbete för att bilda sig en egen uppfattning om förekomsten av gas som finns finns runt om i Siljans bygden. Borrhål har iordningsställds där gas har kunnat tagits tillvara med uppmätta värden. Allt förarbete ute i fällt gör att processen med igångsättningen efter ett beslut om tillstånd - för utvinning av gas - kan ske effektivt. Med dom orden återstår det hur den kommande regeringen prioriterar och fastställer nödvändigheten att tillstånd kan utfärdas, MP kan ha en stor inverkan på att beslut dröjer, dels att regeringsarbetet med underlaget tar tid, och att mycket annat som anses vara mer viktigt, som t.ex. ekonomi och klimatfrågor prioriteras. Det innebär att konservativa blocket måste vinna för att arbetet kan fortsätta i samma riktning som tidigare. Rösta blått !
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.

Orderdjup

Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-

Senaste avslut

TidPrisAntalKöpareSäljare
13 388NONAVA
5 500NONENS
10 435SSWMNON
11 111NONNON
8 454NONNON

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Fonder & ETF:er som inkluderar aktien

Inga fonder redovisar aktien bland sina tio största innehav.

Företagshändelser

Data hämtas från Quartr
Nästa händelse
2026 Q4-rapport
16 okt.
Tidigare händelser
2026 Q3-rapport
17 juli
2026 Q2-rapport
8 apr.
2026 Q1-rapport
16 jan.
2025 Q4-rapport
17 okt. 2025
2025 Q3-rapport
18 juli 2025

Relaterade värdepapper

Mäklarstatistik

Mest köpt

Mest köpt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Nordnet Bank AB153 51552 823100 69233 500
Nordea Bank Abp40 000040 0000
SSW Market Making GmbH37 41626 98110 4350
Skandinaviska Enskilda Banken AB05 500−5 5000
Swedbank AB1 40011 000−9 6000
Avanza Bank AB71 998101 433−29 43525 000

Mest sålt

Mest sålt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Svenska Handelsbanken AB0106 592−106 5920
Avanza Bank AB71 998101 433−29 43525 000
Swedbank AB1 40011 000−9 6000
Skandinaviska Enskilda Banken AB05 500−5 5000
SSW Market Making GmbH37 41626 98110 4350
Nordea Bank Abp40 000040 0000
2026 Q3-rapport

Endast PDF

49 dagar sedan

Nyheter

AI
Senaste
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.

Företagshändelser

Data hämtas från Quartr
Nästa händelse
2026 Q4-rapport
16 okt.
Tidigare händelser
2026 Q3-rapport
17 juli
2026 Q2-rapport
8 apr.
2026 Q1-rapport
16 jan.
2025 Q4-rapport
17 okt. 2025
2025 Q3-rapport
18 juli 2025

Relaterade värdepapper

Forum

Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
  • för 9 tim sedan
    STATEN BÖRJAR FINANSIERA GASBEREDSKAP – OCH PRODUCENTLEDET INTEGRERAS Dygnet efter genomgången av remissvaren till SOU 2025:68 tar staten nästa logiska steg. Strategin har nu övergått i konkret kapitalallokering, och produktionsledet inkluderas uttryckligen. Energimyndigheten har öppnat Energiberedskapsklivet 2026. Av de 790 miljoner kronor som avsätts till energiberedskap är minst 60 miljoner kronor öronmärkta specifikt för gasområdet. Det centrala i utlysningen är formuleringen kring vem som omfattas: Energimyndigheten anger explicit att utöver gasnätsoperatörer kan även gasproducenter söka stöd för reservkraft som krävs för gasförsörjningen vid strömavbrott under fredstida kriser och höjd beredskap. En ny princip för systemet Förskjutningen i statens planering är fundamental. Staten bygger inte längre enbart beredskap kring distribution och import, utan gör nu själva produktionsförmågan till en direkt del av beredskapsarkitekturen. När vi ställer de statliga dokumenten bredvid varandra framträder en ofrånkomlig struktur: - Beredskapsfinansiering: Staten identifierar gasförsörjningen som kritisk och finansierar fysisk beredskap där gasproducenter nu uttryckligen ingår. - Krav på fredstidskapacitet: SOU 2025:68 fastslår att utvinning av beredskapsskäl inte kan initieras först när krisen är ett faktum. Den måste förberedas industriellt i fredstid. - Totalförsvarets logistik: Sverige och övriga Norden har genom en ny deklaration (2 september) fastslagit att försörjningsberedskapen ska säkerställa fungerande produktion och logistik även under säkerhetspolitiska kriser och krig. Den strukturella konsekvensen för svensk naturgas Betydelsen av denna utlysning ligger i den nya statliga principen. Staten behandlar nu de facto gasproduktion som en funktion vars uthållighet är så kritisk för nationens försörjningsberedskap att offentligt kapital allokeras för att säkra den. Om regeringen, i enlighet med kraven från SGU och Svenskt Näringsliv, upphäver 2022 års gasförbud för att säkra försörjningsberedskapen, landar frågan alltså inte i ett vakuum. Sverige bygger redan i detta nu den struktur där gasproducenter, gasinfrastruktur och fysisk försörjningsförmåga utgör en integrerad del av energiberedskapen. Det bekräftar att den industriella logiken bakom Siljansgasen nu speglas direkt i statens egen beredskapsarkitektur.
  • för 1 dag sedan
    SVERIGES NYA BEREDSKAPSMODELL BYGGS I FREDSTID - OCH GASFÖRBUDET HAMNAR ALLT MER I CENTRUM Remissvaren till SOU 2025:68 synliggör en tydlig logik för svensk försörjningsberedskap: Strategisk kapacitet måste byggas innan krisen inträffar.  Produktion, infrastruktur, kompetens, lager och leveranskedjor måste utvecklas redan i fredstid om de ska kunna användas under höjd beredskap och krig. Det är också utgångspunkten för de nya försörjningsberedskapsavtalen, F-avtalen. Svenskt Näringsliv tillstyrker systemet och beskriver det privata näringslivet som ryggraden i totalförsvaret och helt avgörande för försörjningsberedskapen. F-avtalen avser verksamhet och leveranser som behövs för befolkningen, samhällsviktiga funktioner och det militära försvaret - inklusive allierade styrkor.  GASFÖRBUDET HAMNAR I CENTRUM - SOU 2025:68 konstaterar att det inte framstår som realistiskt eller kostnadseffektivt att bygga en beredskap där utvinning av kol, olja eller naturgas ska påbörjas först vid fredstida kris, höjd beredskap eller krig.  Om inhemska resurser ska få ett faktiskt beredskapsvärde måste därför långa ledtider för investeringar, tillstånd, kompetens och infrastruktur hanteras i förväg. Remissmaterialet förstärker bilden: - Svenskt Näringsliv: Om regeringen av beredskapsskäl vill möjliggöra utvinning är den mest logiska slutsatsen att 2022 års förbud avskaffas, eftersom kommersiella aktörer då kan genomföra nödvändiga investeringar.  - Installatörsföretagen: Ansluter sig uttryckligen till Svenskt Näringslivs remissvar i kapitel 5 om kol, olja och naturgas. - SGU: Delar bedömningen att förbudet behöver upphävas om utvinning ska kunna möjliggöras för försörjningsberedskapen.  Det betyder inte att alla remissinstanser förespråkar svensk naturgasutvinning. Men principen framträder tydligt: Beredskapskapacitet som ska fungera i krig måste förberedas i fred. SILJANSRINGEN - ETT DECENNIELÅNGT FUNDAMENT SOU 2025:68 redovisar Siljansringen med en potentiell naturgasresurs på 200–1 000 miljoner m³, samtidigt som endast en mindre del bedöms sannolikt vara tekniskt utvinningsbar.  Bakom siffran finns ett omfattande historiskt underlag:  - 2015: Forskare från Gubkin Russian State University of Oil and Gas och KTH uppskattade enbart Morafältets gasvolym på cirka 250–700 meters djup till 0,5–1,0 miljard m³, med potential på större djup. - 2016–2017: Produktionstester överträffade tidigare förväntningar på gasmängden i producerat vatten. Igrene bedömde därefter att volymerna kunde vara väsentligt större och beskrev senare potentialen som ”miljarder kubikmeter med stor upside”. - 2018–2019: Ett gasflöde på omkring 1 000 Nm³/h verifierades från ett produktionshål under den avslutande delen av ett produktionstest. Igrene bedömde året därpå att en första LNG-anläggning om 50 000 ton/år skulle kräva 3–5 produktionsbrunnar. Detta var bolagets dåvarande industriella planering och ska inte likställas med en verifierad utvinningsbar reserv.  TVÅ PROCESSER BÖRJAR NU MÖTAS Sverige bygger ett försörjningsberedskapssystem där industriell kapacitet och privata investeringar ska förberedas i fredstid för totalförsvaret och stödet till allierade. Samtidigt finns 2022 års förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas kvar. SOU 2025:68 har formulerat problemet. SGU delar bedömningen att förbudet behöver upphävas om utvinning ska möjliggöras för försörjningsberedskapen. Svenskt Näringsliv pekar på ett avskaffat förbud som den logiska vägen om regeringen vill skapa denna beredskapsmöjlighet. Och Siljansringen finns redan i statens resursunderlag.  Den springande punkten är därmed inte längre enbart geologisk. Sverige måste ta ställning till om den inhemska naturgasresurs som staten själv har identifierat ska kunna utvecklas och utvärderas i fredstid - när hela den nya försörjningsberedskapen samtidigt byggs efter principen att all strategisk kapacitet måste förberedas innan krisen inträffar.
    för 1 dag sedan
    Vad händer när tiden för den nu sittande regeringen löper ut, och en röd/grön regering skall avgöra vad som kommer att bli ett defenetivt beslut för omhändertagandet av gasen i Siljans ringen. Kan MP -genom kohandel - bli än en gång brickan i det politiska spelet, som ger ett NEJ till utvinning av gas för företaget Igrene. Kan Ebba Bosch " i grevens tid " bli den räddande ängeln i den inhämska beredskaphanteingplanen för gasreserv i Sverige.
  • 25 aug.
    SILJANSGASEN I TOTALFÖRSVARETS ENERGIEKVATION - NÄR SVERIGE BLIR NATOS LOGISTISKA NAV Den svenska säkerhets- och energipolitiska inriktningen har under de senaste tolv dagarna materialiserats i en exceptionell takt. Genom formella beslut och myndighetsyttranden knyts nu Natos operativa planering direkt till det svenska energisystemets fysiska förmåga. Tidslinjen från den senaste dryga veckan talar för sig själv: 13 augusti: Försvars- och utrikesutskotten informeras av regeringen och Försvarsmakten om Sveriges Nato-bidrag, varpå mötet omedelbart övergår i formell tystnadsplikt gällande ”planerade insatser”. 19 augusti: Energimyndigheten understryker i sitt remissvar att Sveriges energimål måste harmonisera med Natos uppdaterade förmågekrav. Myndigheten betonar kravet på robust produktion, distribution och lagring av energi, och tillägger uttryckligen att detta ska omfatta "totalförsvaret, inklusive värdlandsstöd". 20 augusti: Försvarsmakten slår i sitt remissvar fast att en fungerande och trygg energiförsörjning är direkt avgörande för förmågan att uthålligt bedriva militära operationer och uppfylla Sveriges åtaganden inom Natos kollektiva försvar. 24 augusti: Remisstiden stänger. Regeringskansliet går nu vidare med beredningen med myndigheternas remissvar som del av beslutsunderlaget. Detta är inte längre en abstrakt försvarsdebatt. Som Myndigheten för totalförsvarsanalys konstaterar innebär Sveriges geografiska läge att landet utgör ett bakre område i Natos nordvästra operationsområde, och därmed ett viktigt baserings- och transitområde. Uppbyggnaden av ett gemensamt logistikhögkvarter i Enköping bekräftar Sveriges nya roll som logistiskt nav. Att möjliggöra denna omfattande transit av allierad trupp och materiel kräver en logistisk uthållighet som varken militärt eller civilt kan drivas enbart på elektricitet. Den statliga resurskartläggningen I denna skarpa, dagsaktuella kontext faller de befintliga dokumenten från statens utredning om ökad försörjningsberedskap (SOU 2025:68) i ett ofrånkomligt ljus. Statens egna expertmyndigheter har redan formulerat flera av de beredskapspolitiska förutsättningar som nu gör den inhemska gasresursen högaktuell: SGU: Anser att gasförbudet behöver upphävas för att möjliggöra utvinning i försörjningsberedskapssyfte. MSB: Framhåller att totalförsvaret kommer vara beroende av fossila bränslen under lång tid, och att det ur försörjningsberedskapssynpunkt är "bäst om det finns en inhemsk utvinning". Försvarsmakten: Ansåg att förbudet mot utvinning av kol, olja och gas inte bör gälla vid höjd beredskap eller krig. I samma statliga utredning finns Sveriges inhemska naturgasresurser kartlagda. I utredningens tabell anges Siljansringen med en potentiell resurs på 200–1 000 miljoner kubikmeter naturgas. SOU:n bedömer småskalig produktion som sannolikt möjlig, även om endast en mindre del sannolikt är tekniskt utvinningsbar. En analys av resursen och utvinningskostnaderna föreslås lämpligen hanteras genom ett gemensamt regeringsuppdrag till SGU och Energimyndigheten. Tidsfaktorn och Igrenes industriella försprång Statens utredning drar därtill en avgörande slutsats: vägen från undersökning till produktion kan vara mycket lång, varför utvinning som ska komma snabbt vid kris måste förberedas i fredstid. Det är orealistiskt att vänta tills en kris redan är ett faktum och handelsflödena har störts med att starta svensk gasutvinning. Det är exakt här Siljansgasen övergår till operativ verklighet. AB Igrene besitter efter två decenniers prospektering redan den infrastruktur, de färdiga produktionsbrunnar och den geologiska historik som staten annars tvingas initiera från noll. Den industriella potentialen understryks av att ett av bolagets produktionshål vid produktionstest uppmätt omkring 1 000 kubikmeter gas per timme. Försvarsmakten slår fast att trygg energiförsörjning är avgörande för uthålliga militära operationer. Energimyndigheten kräver att energimålet harmoniseras med Natos förmågekrav och uttryckligen omfattar totalförsvaret och värdlandsstödet. SGU anser att gasförbudet behöver upphävas för att möjliggöra utvinning i försörjningsberedskapssyfte. Och i statens egen resurskartläggning finns Siljansringen redan angiven med 200–1 000 miljoner kubikmeter naturgas. Staten har alltså definierat energibehovet, identifierat behovet av inhemsk handlingsfrihet, konstaterat att förberedelser måste ske i fredstid – och redan kartlagt gasresursen i Siljansringen. Nästa steg är resursanalysen. Och när den analysen väl initieras finns frågan som nu blir allt svårare att komma runt: vilken svensk naturgasresurs är mer förberedd för en sådan prövning än Siljansgasen?
    27 aug.
    Den svenska utredningen anger en potentiell naturgasresurs på 0,2–1,0 miljarder m³ och understryker samtidigt att endast en MINDRE del sannolikt är tekniskt utvinningsbar. Norge producerade som jämförelse 121,8 miljarder Sm³ säljbar gas under 2025. Det innebär att hela den svenska ”potentiella resursen” motsvarar ungefär: 0,2 miljarder m³ = cirka 0,6 dygns norsk gasproduktion 1,0 miljard m³ = cirka 3 dygns norsk gasproduktion
  • 14 aug.
    Jag tycker att mxrobban är ovanligt påläst och uppdaterad kring Igrene, men han tenderar samtidigt att tolka utvecklingen från den positiva sidan. Det finns fortfarande fler osäkerheter än säkerheter. Vi vet för lite om långsiktiga produktionsprofiler, utvinningsbara volymer och kommersiell ekonomi för att tala alltför säkert om ”miljardresurser”. Och sedan har vi dagens politiska realitet: utvinning av naturgas är förbjuden i svensk lag sedan 1 juli 2022, och jag har inte sett något offentligt beslut eller konkret signal om ett särskilt undantag för Igrene. Med riksdagsvalet redan den 13 september 2026 är den politiska risken dessutom betydande. Förbudet infördes under den dåvarande S-ledda regeringen, och det är svårt att se varför sossarna tillsammans med miljörörelsen nu skulle prioritera att öppna för svensk naturgasutvinning. Potentialen finns, absolut. Men vägen från gas i berget till tillstånd, stabil produktion och kommersiell lönsamhet är fortfarande lång och osäker.
  • 14 aug.
    SVERIGE RUSTAR FÖR UTHÅLLIGHET - GASEN FINNS REDAN I SILJAN Gårdagens offentliggjorda protokoll från försvars- och utrikesutskottens stängda möte gav en glasklar signal. När informationen om Sveriges bidrag till Natos avskräckning omedelbart övergick i ett formellt beslut om tystnadsplikt rörande ”planerade insatser”, bekräftades det slutgiltigt: den svenska försvarsplaneringen befinner sig numera i en strikt operativ fas. Denna operativa verklighet kan inte frikopplas från fysikens lagar. Ett uthålligt totalförsvar drivs inte enbart av elektricitet. Militär logistik, transporter, reservkraft och kritisk infrastruktur kräver fysiskt lagringsbara energimolekyler - i synnerhet när elnät eller internationella leveranskedjor sätts under press. Samtidigt accelererar staten nu uppbyggnaden av försörjningsberedskapen. Genom konkreta beslut agerar regeringen exekutivt för att säkra nationell rådighet över strategiska resurser i den svenska berggrunden. Det är i ljuset av denna nya, offensiva säkerhetsdoktrin - och gårdagens uppgifter under tystnadsplikt om planerade insatser inom Sveriges bidrag till Natos avskräckning och försvar – som Sveriges egen energiresurs nu måste värderas. I Siljansringen finns en storskalig, prospekterad svensk gasförekomst som omfattar potentiella gasvolymer i miljardklassen. Att detta geologiska system är aktivt och att metan nybildas i Siljans djupa berggrund är i dag vetenskapligt dokumenterat. Samtidigt har forskning från Chalmers identifierat kraftiga, lokalt koncentrerade och ihållande naturliga metanutsläpp från Siljansringens sjöar, med uppmätta värden upp till 300 gånger högre än vad som normalt förekommer. Molekylerna finns bevisligen där, i ett ihållande naturligt flöde. När staten nu bygger en modern doktrin kring minskat importberoende utgör denna resurs en unik strategisk tillgång. Genom sin omfattande prospekteringshistorik besitter AB Igrene redan den industriella plattformen, borrhålen och produktionsdatan för att omedelbart kunna bistå staten med en faktabaserad utvärdering av resursens operativa potential. När gårdagens möte i riksdagen nu bekräftar att Nato-integrationen omfattar konkreta, planerade insatser ställs den svenska logistiken på sin spets. Den enda relevanta frågan är därför hur länge staten kan bygga sin operativa försvarsplanering på nationell rådighet och uthållighet - utan att ens utvärdera den strategiska betydelsen av landets egen energiresurs.
    Förvisso är det inga problem att hålla med om vad som skrivs här i detta forum. Känslan kan vi dela. Går man in på Igrenes hemsida så slås man av vilket gediget arbete företaget har utfört, ett grundläggande arbete för att bilda sig en egen uppfattning om förekomsten av gas som finns finns runt om i Siljans bygden. Borrhål har iordningsställds där gas har kunnat tagits tillvara med uppmätta värden. Allt förarbete ute i fällt gör att processen med igångsättningen efter ett beslut om tillstånd - för utvinning av gas - kan ske effektivt. Med dom orden återstår det hur den kommande regeringen prioriterar och fastställer nödvändigheten att tillstånd kan utfärdas, MP kan ha en stor inverkan på att beslut dröjer, dels att regeringsarbetet med underlaget tar tid, och att mycket annat som anses vara mer viktigt, som t.ex. ekonomi och klimatfrågor prioriteras. Det innebär att konservativa blocket måste vinna för att arbetet kan fortsätta i samma riktning som tidigare. Rösta blått !
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.

Orderdjup

Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-

Senaste avslut

TidPrisAntalKöpareSäljare
13 388NONAVA
5 500NONENS
10 435SSWMNON
11 111NONNON
8 454NONNON

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Fonder & ETF:er som inkluderar aktien

Inga fonder redovisar aktien bland sina tio största innehav.

Mäklarstatistik

Mest köpt

Mest köpt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Nordnet Bank AB153 51552 823100 69233 500
Nordea Bank Abp40 000040 0000
SSW Market Making GmbH37 41626 98110 4350
Skandinaviska Enskilda Banken AB05 500−5 5000
Swedbank AB1 40011 000−9 6000
Avanza Bank AB71 998101 433−29 43525 000

Mest sålt

Mest sålt
MäklareKöptSåltNettoInternt
Svenska Handelsbanken AB0106 592−106 5920
Avanza Bank AB71 998101 433−29 43525 000
Swedbank AB1 40011 000−9 6000
Skandinaviska Enskilda Banken AB05 500−5 5000
SSW Market Making GmbH37 41626 98110 4350
Nordea Bank Abp40 000040 0000
© 2026 Nordnet Bank AB.
Nordnet | Box 30099 | 104 25 Stockholm