2026 Q1-rapport
Endast PDF
67 dagar sedan
Orderdjup
Spotlight Stock Market SE
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q2-rapport 23 apr. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q1-rapport 16 jan. | ||
2025 Q4-rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3-rapport 18 juli 2025 | ||
2025 Q2-rapport 15 apr. 2025 | ||
2025 Q1-rapport 17 jan. 2025 |
Kunder har även besökt
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
för 3 dagar sedanför 3 dagar sedanBlodröd börs, geopolitisk kris och regeringens snabbspår Börsen ser ut att färgas blodröd i dag, helt driven av den växande oron i omvärlden. Men för den som kan läsa spelet är den globala krisen exakt det bränsle som nu sätter fart på regeringens arbete här hemma. Låt oss titta på helhetsbilden med helt raka rör: 1. Den globala krisen: Europas sårbarhet är total just nu. Att Iran nu öppet riktar in sig på viktig gasinfrastruktur i Mellanöstern är inte bara utrikesnyheter – det är den direkta anledningen till att Sveriges regering nu har så extremt bråttom. När den globala energin hotas, blir svensk utvinning en fråga om omedelbar nationell säkerhet. 2. Regeringens snabbspår: Detta förklarar varför regeringen under debatten i förrgår hela tiden pratade om vår "försörjningsberedskap" och varför de redan i går la fram sitt skarpa förslag (lagrådsremissen) för att korta ner miljöprövningarna. Tidsplanen är stenhårt pressad fram mot maj. Staten håller på att bygga om hela systemet för att snabbt säkra precis den typ av inhemsk energi som världen skriker efter. 3. Oppositionens tystnad: I det här allvarliga säkerhetsläget är det omöjligt för Miljöpartiet att driva opinion mot en inhemsk, fossilfri och förnybar gastillgång. De saknar helt politiska argument för att stoppa den, vilket debatten i tisdags tydligt bevisade. Den förnybara gasen i Siljan ligger därmed helt utanför den politiska hetluften. När skärmarna lyser rött och oron stiger brukar många leta efter snabba utvägar. Den som i stället värderar bolaget utifrån hur staten nu aktivt röjer undan hindren för svensk energi, tittar på rätt saker. Processen är skarp, det nya lagförslaget är ett faktum och tidsplanen mot maj ligger fast. Jag följer statens kalender. Resten är bara kortsiktigt brus.- 19 mars19 marsANALYS: Den geopolitiska verkligheten bakom regeringens snabbspår Gårdagens kraftiga rörelser i aktien bevisar hur farligt det är att stirra sig blind på kortsiktig byråkrati och missa den globala makroekonomin. För att förstå varför regeringen nu agerar med en sådan exceptionell hastighet måste vi lyfta blicken. Europas sårbarhet är total. Att Iran nu öppet positionerar sig mot kritisk gasinfrastruktur i Mellanöstern är inte bara en utrikesnotis – det är själva bränslet i Sveriges nya inrikespolitik. Det är exakt denna geopolitiska kris som tvingar regeringen att forcera fram den lagrådsremiss vi såg landa på bordet i går. När den globala leveranskedjan hotas, blir inhemsk utvinning en fråga om omedelbar nationell säkerhet. Detta förklarar den kedja av händelser vi bevittnat de senaste 48 timmarna: • Beredskapen: Regeringen motiverar uttryckligen omskrivningen av miljöbalken med totalförsvar och försörjningsberedskap. Man ritar om spelplanen för att snabbt kunna säkra precis den typ av inhemsk energi som världen skriker efter. • Tidslinjen: Som vi hörde från regeringshåll under debatten i förrgår är tidsfönstret kritiskt. Man arbetar under extrem press fram mot beslutet i maj för att få de nya, snabbare tillståndsprocesserna på plats. • Oppositionens tystnad: I detta säkerhetspolitiska läge är det omöjligt för Miljöpartiet att driva opinion mot en inhemsk, fossilfri och förnybar gastillgång. De saknar helt politiska argument, vilket tisdagens riksdagsdebatt tydligt bevisade. Tillgången i Siljansringen ligger därmed helt utanför den politiska hetluften.Den som värderar tillgången utifrån dagens rigida miljöprövningssystem räknar på fel världsbild. Vi går in i en era där staten aktivt kommer att röja undan flaskhalsarna för strategiskt viktiga och fossilfria resurser. Processen är skarp, lagrådsremissen är ett faktum och tidslinjen mot maj ligger fast. Jag navigerar uteslutande efter makrodynamiken. Resten är brus.
- 18 mars18 marsBREAKING: Regeringen trycker på startknappen – lagrådsremiss bekräftar snabbspåret Morgonens volatilitet framstår nu som ett skolexempel på marknadspsykologi kontra faktiska lagstiftningsprocesser. Medan stora delar av marknaden stirrat blint på gårdagens avslagna motioner, har regeringen redan rullat vidare med den tyngre processen. Nu finns beviset på bordet. Lagrådsremissen om en ny miljöprövningsmyndighet och reformerad miljöbalk är lagd. Detta är inte längre en tolkningsfråga eller forumdiskussion. Det är ett formellt steg i lagstiftningskedjan. Låt oss vara analytiskt nyktra. Detta är inte ett direkt tillstånd för utvinning i dag. Och det upphäver inte 2022 års förbud mot naturgas över en natt. Att tro det är att missförstå juridiken. Men remissen bekräftar något betydligt större: Staten håller nu på att bygga om hela den svenska tillståndsapparaten. Regeringen river inte upp ett tungrott miljöprövningssystem utan anledning. Man gör det därför att strategiskt viktiga projekt, kopplade till försörjningsberedskap, totalförsvar, energi och industriell omställning, ska kunna prövas snabbare, mer enhetligt och med större förutsebarhet. Kedjan av händelser är därmed logisk: • Gårdagens avslag: varför ska riksdagen bifalla en enskild motion när regeringen redan driver en bredare och tyngre omläggning av hela systemet? • Dagens lagrådsremiss: bekräftar att ombyggnaden nu befinner sig i skarp lagstiftningsfas. • Nästa politiska steg: MJU24 ligger i maj 2026 och blir en central hållpunkt i processen framåt. Det stora misstaget många gör nu är att de tittar isolerat på dagens hinder i stället för på morgondagens omritade spelplan. Det är exakt så marknaden brukar missa systemskiften: genom att fokusera på fel detalj när staten flyttar fram positionerna. Det avgörande är inte bara vad som är möjligt under gårdagens regler. Det avgörande är vad tillgångar och projekt kan vara värda när flaskhalsarna i systemet börjar öppnas. Jag navigerar efter den överordnade processen fram mot maj. Resten är kortsiktigt brus.
18 mars18 marsTrodde i min enfald att något mer konkret skulle vara på plats, och en omröstning om utvinning av gas skulle bli följden av vad som tidigare har skrivits här i följet. Kan man se något vad som sker nu under närmaste tiden angående om Siljan möjligheter att gå vidare med ambitioner om gasutvinning, eller är det en process som drar ut på tiden längre än efter valet i september ? Vad mer kan vi utläsa mer om uppgifter efter datumet 26 maj ? - 18 mars18 marsProcessanalys: Det institutionella snabbspåret är redan bekräftat Morgonens volatilitet bekräftar en fundamental oförståelse för hur den parlamentariska lagstiftningsprocessen faktiskt fungerar. Att delar av marknaden agerar reflexmässigt på ordet "avslag" gällande de enskilda motionerna i NU16 visar att man missar den avgörande makrodynamiken. För att förstå tidslinjen korrekt är det analytiskt nödvändigt att separera de två parlamentariska spåren: 1. Motionsspåret (det som avslogs) En riksdagsmotion är i grunden ett politiskt initiativ. Även om utskottet hade bifallit motionerna hade den processen – från utredning till remiss och slutlig lagstiftning – i praktiken tagit 2–4 år. 2. Regeringsspåret (där sakfrågan de facto befinner sig) Utskottet yrkade avslag av en uttrycklig anledning: frågan bereds redan i Regeringskansliet. Vi har nu den tydliga indikationen på exakt vad det regeringsspåret innebär i praktiken. Regeringen rullar i detta nu fram betydande förändringar i Miljöbalkens tillståndsprocess. Följande institutionella fundament ritas just nu om, vilket direkt gynnar inhemsk resursutvinning: • Centraliserad makt: Tillståndsprövningen flyttas från dagens 21 länsstyrelser till en central myndighet. En av de största praktiska flaskhalsarna i systemet adresseras därmed. • Kortare domstolskedja: Ett helt steg i överklagandeprocessen kapas för att spara tid. • Juridisk gräddfil: Projekt av vikt för "grön omställning" eller "totalförsvaret" ska formellt ges förtur i kön. Klinisk slutsats: Att motionerna avslogs igår är inget bakslag. Tvärtom. Varför ska riksdagen rösta igenom lokala motioner när regeringen redan har lagt fram ett systemkritiskt snabbspår? Det enskilt viktigaste för vår bevakning är tidslinjen. Riksdagen planeras debattera och fatta beslut om lagändringarna i Miljöbalken redan i maj 2026, för att de ska träda i kraft den 1 juli 2026. Den potentiella politiska triggern ligger därmed bara veckor bort, exakt enligt det konstitutionella fönster fram till sommaruppehållet som tidigare kommunicerats. De som sålde i morse på grund av ett missförstått utskottsbeslut sålde därmed samma dag som tidslinjen för regeringens juridiska snabbspår blev tydliggjord. Vi navigerar uteslutande efter denna processuella verklighet, helt oberörda av kortsiktigt brus i orderboken.
- 18 mars18 marsAnalys av kammardebatten: Geopolitik, resurskontroll och svensk energisäkerhet Gårdagens kammardebatt levererade inga förenklade rubriker för daytraders – men för den som analyserar substansen var de realpolitiska signalerna entydiga. Tre centrala punkter från anförandena sticker ut: 1. Geopolitiken styr nu agendan Det talades öppet om det akuta behovet av att minska sårbara beroenden av externa aktörer, inte minst Kina. Det bekräftar att svensk politik nu tvingas bort från historiska teoribildningar och in i absolut realpolitik: kontroll över egna leveranskedjor, egna råvaror och egen energiförsörjning. 2. Inhemska resurser har fått ny tyngd När politiken från talarstolen integrerar mineraler, gruvor, robusthet och beredskap i samma kontext, handlar det inte längre om traditionell näringspolitik. Det handlar om nationell överlevnad och motståndskraft. I detta paradigm blir det ohållbart att motivera varför Sverige inte ska utvinna resurser inom de egna gränserna. 3. Siljansgasen nämndes uttryckligen Den enskilt tyngsta markeringen var att Siljansgasen lyftes explicit i kammaren, där det från regeringsunderlagets håll beskrevs som "huvudlöst" att inte ta till vara på gasen. Detta visar inte att frågan avgjordes där och då, utan bekräftar att sakfrågan har ett aktivt och starkt stöd exakt där den behöver ha det. Min slutsats: Detta var inte en debatt som avslutade en process, det var en debatt som bekräftade det paradigmskifte som nu pågår. Frågan om Siljansgasen är inte längre förpassad till ett lokalt eller bolagsspecifikt fack. Den ligger nu mitt i skärningspunkten mellan: • försörjningsberedskap • geopolitik • energiresiliens • och svensk kontroll över strategiska resurser Det är av denna anledning den fortsatta beredningen inom Regeringskansliet är helt central. Och det är därför gårdagens debatt de facto var betydligt viktigare än vad många initialt har förstått.
·18 marsJag har en uppfattning om att det inte var mycket motstånd från Katarina Luhr (MP). Angående utvinning av Uran och gruvbolag. Så uppfattar jag det som tyst acceptans av att gas utvinns i siljansringen.18 mars18 marsEtt mycket skarpt observerat makroperspektiv från er båda. Att mäta det politiska klimatet handlar lika mycket om att analysera vad som inte sägs, som vad som faktiskt uttalas i talarstolen. Fues iakttagelse gällande den uteblivna ideologiska offensiven från oppositionen (MP) är central. Historiskt har svensk resursutvinning – oavsett om det rört kritiska mineraler, uran eller inhemsk gas – per automatik mötts av ett massivt och högljutt motstånd. Att vi nu istället ser vad som närmast kan beskrivas som en "tyst acceptans" bekräftar den tes vi etablerade i morse: Paradigmskiftet är fullbordat. Spelplanen har definitivt flyttats från miljöpolitisk ideologi till absolut säkerhetspolitik. När regeringsunderlaget ramar in den inhemska resursutvinningen som en tvingande fråga om försörjningsberedskap och geopolitisk resiliens, neutraliseras oppositionens traditionella argument. Det är idag politiskt ohållbart, även för MP, att driva en alltför aggressiv linje mot svensk energisäkerhet i nuvarande omvärldsläge. Det vi bevittnade igår var därmed inte bara ett enigt regeringsunderlag (som Berka03 korrekt påpekar), utan också en opposition som har tvingats kapitulera inför de nya realpolitiska spelreglerna. När den politiska debatten tystnar kring själva principen att utvinna egna resurser, innebär det att processen ostört kan övergå i skarp juridik. Det är exakt det arbetsro Regeringskansliet behöver för att slutföra den lagstiftningsprocess (MJU24) vi nu bevakar. Utmärkt analys, Fue.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
2026 Q1-rapport
Endast PDF
67 dagar sedan
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- för 3 dagar sedanför 3 dagar sedanBlodröd börs, geopolitisk kris och regeringens snabbspår Börsen ser ut att färgas blodröd i dag, helt driven av den växande oron i omvärlden. Men för den som kan läsa spelet är den globala krisen exakt det bränsle som nu sätter fart på regeringens arbete här hemma. Låt oss titta på helhetsbilden med helt raka rör: 1. Den globala krisen: Europas sårbarhet är total just nu. Att Iran nu öppet riktar in sig på viktig gasinfrastruktur i Mellanöstern är inte bara utrikesnyheter – det är den direkta anledningen till att Sveriges regering nu har så extremt bråttom. När den globala energin hotas, blir svensk utvinning en fråga om omedelbar nationell säkerhet. 2. Regeringens snabbspår: Detta förklarar varför regeringen under debatten i förrgår hela tiden pratade om vår "försörjningsberedskap" och varför de redan i går la fram sitt skarpa förslag (lagrådsremissen) för att korta ner miljöprövningarna. Tidsplanen är stenhårt pressad fram mot maj. Staten håller på att bygga om hela systemet för att snabbt säkra precis den typ av inhemsk energi som världen skriker efter. 3. Oppositionens tystnad: I det här allvarliga säkerhetsläget är det omöjligt för Miljöpartiet att driva opinion mot en inhemsk, fossilfri och förnybar gastillgång. De saknar helt politiska argument för att stoppa den, vilket debatten i tisdags tydligt bevisade. Den förnybara gasen i Siljan ligger därmed helt utanför den politiska hetluften. När skärmarna lyser rött och oron stiger brukar många leta efter snabba utvägar. Den som i stället värderar bolaget utifrån hur staten nu aktivt röjer undan hindren för svensk energi, tittar på rätt saker. Processen är skarp, det nya lagförslaget är ett faktum och tidsplanen mot maj ligger fast. Jag följer statens kalender. Resten är bara kortsiktigt brus.
- 19 mars19 marsANALYS: Den geopolitiska verkligheten bakom regeringens snabbspår Gårdagens kraftiga rörelser i aktien bevisar hur farligt det är att stirra sig blind på kortsiktig byråkrati och missa den globala makroekonomin. För att förstå varför regeringen nu agerar med en sådan exceptionell hastighet måste vi lyfta blicken. Europas sårbarhet är total. Att Iran nu öppet positionerar sig mot kritisk gasinfrastruktur i Mellanöstern är inte bara en utrikesnotis – det är själva bränslet i Sveriges nya inrikespolitik. Det är exakt denna geopolitiska kris som tvingar regeringen att forcera fram den lagrådsremiss vi såg landa på bordet i går. När den globala leveranskedjan hotas, blir inhemsk utvinning en fråga om omedelbar nationell säkerhet. Detta förklarar den kedja av händelser vi bevittnat de senaste 48 timmarna: • Beredskapen: Regeringen motiverar uttryckligen omskrivningen av miljöbalken med totalförsvar och försörjningsberedskap. Man ritar om spelplanen för att snabbt kunna säkra precis den typ av inhemsk energi som världen skriker efter. • Tidslinjen: Som vi hörde från regeringshåll under debatten i förrgår är tidsfönstret kritiskt. Man arbetar under extrem press fram mot beslutet i maj för att få de nya, snabbare tillståndsprocesserna på plats. • Oppositionens tystnad: I detta säkerhetspolitiska läge är det omöjligt för Miljöpartiet att driva opinion mot en inhemsk, fossilfri och förnybar gastillgång. De saknar helt politiska argument, vilket tisdagens riksdagsdebatt tydligt bevisade. Tillgången i Siljansringen ligger därmed helt utanför den politiska hetluften.Den som värderar tillgången utifrån dagens rigida miljöprövningssystem räknar på fel världsbild. Vi går in i en era där staten aktivt kommer att röja undan flaskhalsarna för strategiskt viktiga och fossilfria resurser. Processen är skarp, lagrådsremissen är ett faktum och tidslinjen mot maj ligger fast. Jag navigerar uteslutande efter makrodynamiken. Resten är brus.
- 18 mars18 marsBREAKING: Regeringen trycker på startknappen – lagrådsremiss bekräftar snabbspåret Morgonens volatilitet framstår nu som ett skolexempel på marknadspsykologi kontra faktiska lagstiftningsprocesser. Medan stora delar av marknaden stirrat blint på gårdagens avslagna motioner, har regeringen redan rullat vidare med den tyngre processen. Nu finns beviset på bordet. Lagrådsremissen om en ny miljöprövningsmyndighet och reformerad miljöbalk är lagd. Detta är inte längre en tolkningsfråga eller forumdiskussion. Det är ett formellt steg i lagstiftningskedjan. Låt oss vara analytiskt nyktra. Detta är inte ett direkt tillstånd för utvinning i dag. Och det upphäver inte 2022 års förbud mot naturgas över en natt. Att tro det är att missförstå juridiken. Men remissen bekräftar något betydligt större: Staten håller nu på att bygga om hela den svenska tillståndsapparaten. Regeringen river inte upp ett tungrott miljöprövningssystem utan anledning. Man gör det därför att strategiskt viktiga projekt, kopplade till försörjningsberedskap, totalförsvar, energi och industriell omställning, ska kunna prövas snabbare, mer enhetligt och med större förutsebarhet. Kedjan av händelser är därmed logisk: • Gårdagens avslag: varför ska riksdagen bifalla en enskild motion när regeringen redan driver en bredare och tyngre omläggning av hela systemet? • Dagens lagrådsremiss: bekräftar att ombyggnaden nu befinner sig i skarp lagstiftningsfas. • Nästa politiska steg: MJU24 ligger i maj 2026 och blir en central hållpunkt i processen framåt. Det stora misstaget många gör nu är att de tittar isolerat på dagens hinder i stället för på morgondagens omritade spelplan. Det är exakt så marknaden brukar missa systemskiften: genom att fokusera på fel detalj när staten flyttar fram positionerna. Det avgörande är inte bara vad som är möjligt under gårdagens regler. Det avgörande är vad tillgångar och projekt kan vara värda när flaskhalsarna i systemet börjar öppnas. Jag navigerar efter den överordnade processen fram mot maj. Resten är kortsiktigt brus.18 mars18 marsTrodde i min enfald att något mer konkret skulle vara på plats, och en omröstning om utvinning av gas skulle bli följden av vad som tidigare har skrivits här i följet. Kan man se något vad som sker nu under närmaste tiden angående om Siljan möjligheter att gå vidare med ambitioner om gasutvinning, eller är det en process som drar ut på tiden längre än efter valet i september ? Vad mer kan vi utläsa mer om uppgifter efter datumet 26 maj ?
- 18 mars18 marsProcessanalys: Det institutionella snabbspåret är redan bekräftat Morgonens volatilitet bekräftar en fundamental oförståelse för hur den parlamentariska lagstiftningsprocessen faktiskt fungerar. Att delar av marknaden agerar reflexmässigt på ordet "avslag" gällande de enskilda motionerna i NU16 visar att man missar den avgörande makrodynamiken. För att förstå tidslinjen korrekt är det analytiskt nödvändigt att separera de två parlamentariska spåren: 1. Motionsspåret (det som avslogs) En riksdagsmotion är i grunden ett politiskt initiativ. Även om utskottet hade bifallit motionerna hade den processen – från utredning till remiss och slutlig lagstiftning – i praktiken tagit 2–4 år. 2. Regeringsspåret (där sakfrågan de facto befinner sig) Utskottet yrkade avslag av en uttrycklig anledning: frågan bereds redan i Regeringskansliet. Vi har nu den tydliga indikationen på exakt vad det regeringsspåret innebär i praktiken. Regeringen rullar i detta nu fram betydande förändringar i Miljöbalkens tillståndsprocess. Följande institutionella fundament ritas just nu om, vilket direkt gynnar inhemsk resursutvinning: • Centraliserad makt: Tillståndsprövningen flyttas från dagens 21 länsstyrelser till en central myndighet. En av de största praktiska flaskhalsarna i systemet adresseras därmed. • Kortare domstolskedja: Ett helt steg i överklagandeprocessen kapas för att spara tid. • Juridisk gräddfil: Projekt av vikt för "grön omställning" eller "totalförsvaret" ska formellt ges förtur i kön. Klinisk slutsats: Att motionerna avslogs igår är inget bakslag. Tvärtom. Varför ska riksdagen rösta igenom lokala motioner när regeringen redan har lagt fram ett systemkritiskt snabbspår? Det enskilt viktigaste för vår bevakning är tidslinjen. Riksdagen planeras debattera och fatta beslut om lagändringarna i Miljöbalken redan i maj 2026, för att de ska träda i kraft den 1 juli 2026. Den potentiella politiska triggern ligger därmed bara veckor bort, exakt enligt det konstitutionella fönster fram till sommaruppehållet som tidigare kommunicerats. De som sålde i morse på grund av ett missförstått utskottsbeslut sålde därmed samma dag som tidslinjen för regeringens juridiska snabbspår blev tydliggjord. Vi navigerar uteslutande efter denna processuella verklighet, helt oberörda av kortsiktigt brus i orderboken.
- 18 mars18 marsAnalys av kammardebatten: Geopolitik, resurskontroll och svensk energisäkerhet Gårdagens kammardebatt levererade inga förenklade rubriker för daytraders – men för den som analyserar substansen var de realpolitiska signalerna entydiga. Tre centrala punkter från anförandena sticker ut: 1. Geopolitiken styr nu agendan Det talades öppet om det akuta behovet av att minska sårbara beroenden av externa aktörer, inte minst Kina. Det bekräftar att svensk politik nu tvingas bort från historiska teoribildningar och in i absolut realpolitik: kontroll över egna leveranskedjor, egna råvaror och egen energiförsörjning. 2. Inhemska resurser har fått ny tyngd När politiken från talarstolen integrerar mineraler, gruvor, robusthet och beredskap i samma kontext, handlar det inte längre om traditionell näringspolitik. Det handlar om nationell överlevnad och motståndskraft. I detta paradigm blir det ohållbart att motivera varför Sverige inte ska utvinna resurser inom de egna gränserna. 3. Siljansgasen nämndes uttryckligen Den enskilt tyngsta markeringen var att Siljansgasen lyftes explicit i kammaren, där det från regeringsunderlagets håll beskrevs som "huvudlöst" att inte ta till vara på gasen. Detta visar inte att frågan avgjordes där och då, utan bekräftar att sakfrågan har ett aktivt och starkt stöd exakt där den behöver ha det. Min slutsats: Detta var inte en debatt som avslutade en process, det var en debatt som bekräftade det paradigmskifte som nu pågår. Frågan om Siljansgasen är inte längre förpassad till ett lokalt eller bolagsspecifikt fack. Den ligger nu mitt i skärningspunkten mellan: • försörjningsberedskap • geopolitik • energiresiliens • och svensk kontroll över strategiska resurser Det är av denna anledning den fortsatta beredningen inom Regeringskansliet är helt central. Och det är därför gårdagens debatt de facto var betydligt viktigare än vad många initialt har förstått.·18 marsJag har en uppfattning om att det inte var mycket motstånd från Katarina Luhr (MP). Angående utvinning av Uran och gruvbolag. Så uppfattar jag det som tyst acceptans av att gas utvinns i siljansringen.18 mars18 marsEtt mycket skarpt observerat makroperspektiv från er båda. Att mäta det politiska klimatet handlar lika mycket om att analysera vad som inte sägs, som vad som faktiskt uttalas i talarstolen. Fues iakttagelse gällande den uteblivna ideologiska offensiven från oppositionen (MP) är central. Historiskt har svensk resursutvinning – oavsett om det rört kritiska mineraler, uran eller inhemsk gas – per automatik mötts av ett massivt och högljutt motstånd. Att vi nu istället ser vad som närmast kan beskrivas som en "tyst acceptans" bekräftar den tes vi etablerade i morse: Paradigmskiftet är fullbordat. Spelplanen har definitivt flyttats från miljöpolitisk ideologi till absolut säkerhetspolitik. När regeringsunderlaget ramar in den inhemska resursutvinningen som en tvingande fråga om försörjningsberedskap och geopolitisk resiliens, neutraliseras oppositionens traditionella argument. Det är idag politiskt ohållbart, även för MP, att driva en alltför aggressiv linje mot svensk energisäkerhet i nuvarande omvärldsläge. Det vi bevittnade igår var därmed inte bara ett enigt regeringsunderlag (som Berka03 korrekt påpekar), utan också en opposition som har tvingats kapitulera inför de nya realpolitiska spelreglerna. När den politiska debatten tystnar kring själva principen att utvinna egna resurser, innebär det att processen ostört kan övergå i skarp juridik. Det är exakt det arbetsro Regeringskansliet behöver för att slutföra den lagstiftningsprocess (MJU24) vi nu bevakar. Utmärkt analys, Fue.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Spotlight Stock Market SE
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Mäklarstatistik
Ingen data hittades
Kunder har även besökt
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q2-rapport 23 apr. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q1-rapport 16 jan. | ||
2025 Q4-rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3-rapport 18 juli 2025 | ||
2025 Q2-rapport 15 apr. 2025 | ||
2025 Q1-rapport 17 jan. 2025 |
2026 Q1-rapport
Endast PDF
67 dagar sedan
Nyheter
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.
Företagshändelser
Data hämtas från Quartr| Nästa händelse | |
|---|---|
2026 Q2-rapport 23 apr. |
| Tidigare händelser | ||
|---|---|---|
2026 Q1-rapport 16 jan. | ||
2025 Q4-rapport 17 okt. 2025 | ||
2025 Q3-rapport 18 juli 2025 | ||
2025 Q2-rapport 15 apr. 2025 | ||
2025 Q1-rapport 17 jan. 2025 |
Shareville
Delta i diskussionerna på SharevilleFå inspiration från tusentals portföljer och diskutera med andra duktiga investerare.
Logga in
- för 3 dagar sedanför 3 dagar sedanBlodröd börs, geopolitisk kris och regeringens snabbspår Börsen ser ut att färgas blodröd i dag, helt driven av den växande oron i omvärlden. Men för den som kan läsa spelet är den globala krisen exakt det bränsle som nu sätter fart på regeringens arbete här hemma. Låt oss titta på helhetsbilden med helt raka rör: 1. Den globala krisen: Europas sårbarhet är total just nu. Att Iran nu öppet riktar in sig på viktig gasinfrastruktur i Mellanöstern är inte bara utrikesnyheter – det är den direkta anledningen till att Sveriges regering nu har så extremt bråttom. När den globala energin hotas, blir svensk utvinning en fråga om omedelbar nationell säkerhet. 2. Regeringens snabbspår: Detta förklarar varför regeringen under debatten i förrgår hela tiden pratade om vår "försörjningsberedskap" och varför de redan i går la fram sitt skarpa förslag (lagrådsremissen) för att korta ner miljöprövningarna. Tidsplanen är stenhårt pressad fram mot maj. Staten håller på att bygga om hela systemet för att snabbt säkra precis den typ av inhemsk energi som världen skriker efter. 3. Oppositionens tystnad: I det här allvarliga säkerhetsläget är det omöjligt för Miljöpartiet att driva opinion mot en inhemsk, fossilfri och förnybar gastillgång. De saknar helt politiska argument för att stoppa den, vilket debatten i tisdags tydligt bevisade. Den förnybara gasen i Siljan ligger därmed helt utanför den politiska hetluften. När skärmarna lyser rött och oron stiger brukar många leta efter snabba utvägar. Den som i stället värderar bolaget utifrån hur staten nu aktivt röjer undan hindren för svensk energi, tittar på rätt saker. Processen är skarp, det nya lagförslaget är ett faktum och tidsplanen mot maj ligger fast. Jag följer statens kalender. Resten är bara kortsiktigt brus.
- 19 mars19 marsANALYS: Den geopolitiska verkligheten bakom regeringens snabbspår Gårdagens kraftiga rörelser i aktien bevisar hur farligt det är att stirra sig blind på kortsiktig byråkrati och missa den globala makroekonomin. För att förstå varför regeringen nu agerar med en sådan exceptionell hastighet måste vi lyfta blicken. Europas sårbarhet är total. Att Iran nu öppet positionerar sig mot kritisk gasinfrastruktur i Mellanöstern är inte bara en utrikesnotis – det är själva bränslet i Sveriges nya inrikespolitik. Det är exakt denna geopolitiska kris som tvingar regeringen att forcera fram den lagrådsremiss vi såg landa på bordet i går. När den globala leveranskedjan hotas, blir inhemsk utvinning en fråga om omedelbar nationell säkerhet. Detta förklarar den kedja av händelser vi bevittnat de senaste 48 timmarna: • Beredskapen: Regeringen motiverar uttryckligen omskrivningen av miljöbalken med totalförsvar och försörjningsberedskap. Man ritar om spelplanen för att snabbt kunna säkra precis den typ av inhemsk energi som världen skriker efter. • Tidslinjen: Som vi hörde från regeringshåll under debatten i förrgår är tidsfönstret kritiskt. Man arbetar under extrem press fram mot beslutet i maj för att få de nya, snabbare tillståndsprocesserna på plats. • Oppositionens tystnad: I detta säkerhetspolitiska läge är det omöjligt för Miljöpartiet att driva opinion mot en inhemsk, fossilfri och förnybar gastillgång. De saknar helt politiska argument, vilket tisdagens riksdagsdebatt tydligt bevisade. Tillgången i Siljansringen ligger därmed helt utanför den politiska hetluften.Den som värderar tillgången utifrån dagens rigida miljöprövningssystem räknar på fel världsbild. Vi går in i en era där staten aktivt kommer att röja undan flaskhalsarna för strategiskt viktiga och fossilfria resurser. Processen är skarp, lagrådsremissen är ett faktum och tidslinjen mot maj ligger fast. Jag navigerar uteslutande efter makrodynamiken. Resten är brus.
- 18 mars18 marsBREAKING: Regeringen trycker på startknappen – lagrådsremiss bekräftar snabbspåret Morgonens volatilitet framstår nu som ett skolexempel på marknadspsykologi kontra faktiska lagstiftningsprocesser. Medan stora delar av marknaden stirrat blint på gårdagens avslagna motioner, har regeringen redan rullat vidare med den tyngre processen. Nu finns beviset på bordet. Lagrådsremissen om en ny miljöprövningsmyndighet och reformerad miljöbalk är lagd. Detta är inte längre en tolkningsfråga eller forumdiskussion. Det är ett formellt steg i lagstiftningskedjan. Låt oss vara analytiskt nyktra. Detta är inte ett direkt tillstånd för utvinning i dag. Och det upphäver inte 2022 års förbud mot naturgas över en natt. Att tro det är att missförstå juridiken. Men remissen bekräftar något betydligt större: Staten håller nu på att bygga om hela den svenska tillståndsapparaten. Regeringen river inte upp ett tungrott miljöprövningssystem utan anledning. Man gör det därför att strategiskt viktiga projekt, kopplade till försörjningsberedskap, totalförsvar, energi och industriell omställning, ska kunna prövas snabbare, mer enhetligt och med större förutsebarhet. Kedjan av händelser är därmed logisk: • Gårdagens avslag: varför ska riksdagen bifalla en enskild motion när regeringen redan driver en bredare och tyngre omläggning av hela systemet? • Dagens lagrådsremiss: bekräftar att ombyggnaden nu befinner sig i skarp lagstiftningsfas. • Nästa politiska steg: MJU24 ligger i maj 2026 och blir en central hållpunkt i processen framåt. Det stora misstaget många gör nu är att de tittar isolerat på dagens hinder i stället för på morgondagens omritade spelplan. Det är exakt så marknaden brukar missa systemskiften: genom att fokusera på fel detalj när staten flyttar fram positionerna. Det avgörande är inte bara vad som är möjligt under gårdagens regler. Det avgörande är vad tillgångar och projekt kan vara värda när flaskhalsarna i systemet börjar öppnas. Jag navigerar efter den överordnade processen fram mot maj. Resten är kortsiktigt brus.18 mars18 marsTrodde i min enfald att något mer konkret skulle vara på plats, och en omröstning om utvinning av gas skulle bli följden av vad som tidigare har skrivits här i följet. Kan man se något vad som sker nu under närmaste tiden angående om Siljan möjligheter att gå vidare med ambitioner om gasutvinning, eller är det en process som drar ut på tiden längre än efter valet i september ? Vad mer kan vi utläsa mer om uppgifter efter datumet 26 maj ?
- 18 mars18 marsProcessanalys: Det institutionella snabbspåret är redan bekräftat Morgonens volatilitet bekräftar en fundamental oförståelse för hur den parlamentariska lagstiftningsprocessen faktiskt fungerar. Att delar av marknaden agerar reflexmässigt på ordet "avslag" gällande de enskilda motionerna i NU16 visar att man missar den avgörande makrodynamiken. För att förstå tidslinjen korrekt är det analytiskt nödvändigt att separera de två parlamentariska spåren: 1. Motionsspåret (det som avslogs) En riksdagsmotion är i grunden ett politiskt initiativ. Även om utskottet hade bifallit motionerna hade den processen – från utredning till remiss och slutlig lagstiftning – i praktiken tagit 2–4 år. 2. Regeringsspåret (där sakfrågan de facto befinner sig) Utskottet yrkade avslag av en uttrycklig anledning: frågan bereds redan i Regeringskansliet. Vi har nu den tydliga indikationen på exakt vad det regeringsspåret innebär i praktiken. Regeringen rullar i detta nu fram betydande förändringar i Miljöbalkens tillståndsprocess. Följande institutionella fundament ritas just nu om, vilket direkt gynnar inhemsk resursutvinning: • Centraliserad makt: Tillståndsprövningen flyttas från dagens 21 länsstyrelser till en central myndighet. En av de största praktiska flaskhalsarna i systemet adresseras därmed. • Kortare domstolskedja: Ett helt steg i överklagandeprocessen kapas för att spara tid. • Juridisk gräddfil: Projekt av vikt för "grön omställning" eller "totalförsvaret" ska formellt ges förtur i kön. Klinisk slutsats: Att motionerna avslogs igår är inget bakslag. Tvärtom. Varför ska riksdagen rösta igenom lokala motioner när regeringen redan har lagt fram ett systemkritiskt snabbspår? Det enskilt viktigaste för vår bevakning är tidslinjen. Riksdagen planeras debattera och fatta beslut om lagändringarna i Miljöbalken redan i maj 2026, för att de ska träda i kraft den 1 juli 2026. Den potentiella politiska triggern ligger därmed bara veckor bort, exakt enligt det konstitutionella fönster fram till sommaruppehållet som tidigare kommunicerats. De som sålde i morse på grund av ett missförstått utskottsbeslut sålde därmed samma dag som tidslinjen för regeringens juridiska snabbspår blev tydliggjord. Vi navigerar uteslutande efter denna processuella verklighet, helt oberörda av kortsiktigt brus i orderboken.
- 18 mars18 marsAnalys av kammardebatten: Geopolitik, resurskontroll och svensk energisäkerhet Gårdagens kammardebatt levererade inga förenklade rubriker för daytraders – men för den som analyserar substansen var de realpolitiska signalerna entydiga. Tre centrala punkter från anförandena sticker ut: 1. Geopolitiken styr nu agendan Det talades öppet om det akuta behovet av att minska sårbara beroenden av externa aktörer, inte minst Kina. Det bekräftar att svensk politik nu tvingas bort från historiska teoribildningar och in i absolut realpolitik: kontroll över egna leveranskedjor, egna råvaror och egen energiförsörjning. 2. Inhemska resurser har fått ny tyngd När politiken från talarstolen integrerar mineraler, gruvor, robusthet och beredskap i samma kontext, handlar det inte längre om traditionell näringspolitik. Det handlar om nationell överlevnad och motståndskraft. I detta paradigm blir det ohållbart att motivera varför Sverige inte ska utvinna resurser inom de egna gränserna. 3. Siljansgasen nämndes uttryckligen Den enskilt tyngsta markeringen var att Siljansgasen lyftes explicit i kammaren, där det från regeringsunderlagets håll beskrevs som "huvudlöst" att inte ta till vara på gasen. Detta visar inte att frågan avgjordes där och då, utan bekräftar att sakfrågan har ett aktivt och starkt stöd exakt där den behöver ha det. Min slutsats: Detta var inte en debatt som avslutade en process, det var en debatt som bekräftade det paradigmskifte som nu pågår. Frågan om Siljansgasen är inte längre förpassad till ett lokalt eller bolagsspecifikt fack. Den ligger nu mitt i skärningspunkten mellan: • försörjningsberedskap • geopolitik • energiresiliens • och svensk kontroll över strategiska resurser Det är av denna anledning den fortsatta beredningen inom Regeringskansliet är helt central. Och det är därför gårdagens debatt de facto var betydligt viktigare än vad många initialt har förstått.·18 marsJag har en uppfattning om att det inte var mycket motstånd från Katarina Luhr (MP). Angående utvinning av Uran och gruvbolag. Så uppfattar jag det som tyst acceptans av att gas utvinns i siljansringen.18 mars18 marsEtt mycket skarpt observerat makroperspektiv från er båda. Att mäta det politiska klimatet handlar lika mycket om att analysera vad som inte sägs, som vad som faktiskt uttalas i talarstolen. Fues iakttagelse gällande den uteblivna ideologiska offensiven från oppositionen (MP) är central. Historiskt har svensk resursutvinning – oavsett om det rört kritiska mineraler, uran eller inhemsk gas – per automatik mötts av ett massivt och högljutt motstånd. Att vi nu istället ser vad som närmast kan beskrivas som en "tyst acceptans" bekräftar den tes vi etablerade i morse: Paradigmskiftet är fullbordat. Spelplanen har definitivt flyttats från miljöpolitisk ideologi till absolut säkerhetspolitik. När regeringsunderlaget ramar in den inhemska resursutvinningen som en tvingande fråga om försörjningsberedskap och geopolitisk resiliens, neutraliseras oppositionens traditionella argument. Det är idag politiskt ohållbart, även för MP, att driva en alltför aggressiv linje mot svensk energisäkerhet i nuvarande omvärldsläge. Det vi bevittnade igår var därmed inte bara ett enigt regeringsunderlag (som Berka03 korrekt påpekar), utan också en opposition som har tvingats kapitulera inför de nya realpolitiska spelreglerna. När den politiska debatten tystnar kring själva principen att utvinna egna resurser, innebär det att processen ostört kan övergå i skarp juridik. Det är exakt det arbetsro Regeringskansliet behöver för att slutföra den lagstiftningsprocess (MJU24) vi nu bevakar. Utmärkt analys, Fue.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Shareville och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.
Orderdjup
Spotlight Stock Market SE
Antal
Köp
-
Sälj
Antal
-
Senaste avslut
| Tid | Pris | Antal | Köpare | Säljare |
|---|---|---|---|---|
| - | - | - | - |
Mäklarstatistik
Ingen data hittades