Hoppa till huvudinnehållet
Den webbläsare du använder stöds inte längre. Klicka här för att se vilka rekommenderade webbläsare som stöds.

Igrene

Högst-
Lägst-
Omsättning-
2026 Q3-rapport

Endast PDF

13 dagar sedan

Orderdjup

Ingen data hittades

Senaste avslut

TidPrisAntalKöpareSäljare
----

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Mäklarstatistik

Ingen data hittades

Företagshändelser

Data hämtas från Quartr
Nästa händelse
2026 Q4-rapport
16 okt.
Tidigare händelser
2026 Q3-rapport
17 juli
2026 Q2-rapport
8 apr.
2026 Q1-rapport
16 jan.
2025 Q4-rapport
17 okt. 2025
2025 Q3-rapport
18 juli 2025

Forum

Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
  • för 13 tim sedan
    EBBA BUSCH: ”ALL WARS ARE ENERGY WARS” – VÄSTVÄRLDEN MÅSTE ÅTERTA KONTROLLEN ÖVER RESURSERNA UNDER VÅRA FÖTTER OCH ENERGIN SOM FÖRÄDLAR DEM Regeringen exekverar nu en konsekvent säkerhetspolitisk ompositionering gällande energi och västvärldens industriella självständighet. I en intervju med CNN den 21 januari pekade energi- och näringsminister Ebba Busch ut riktningen för Nato: Alliansen kan inte enbart stärkas militärt. Västvärlden måste omedelbart återta kontrollen över de naturresurser, den energi och den industriella kapacitet som den gemensamma säkerheten ytterst vilar på. Den 1 juni i år, återigen i CNN, drogs detta till sin spets. Den geopolitiska verkligheten sammanfattades med fem ord: ”All wars are energy wars.” Den strategiska principen är därmed etablerad från högsta ort: Den som inte kontrollerar sin energiförsörjning kontrollerar inte heller fullt ut sin industri eller sitt totalförsvar. När regeringen därefter presenterade Sveriges mineralstrategi, lades nästa pusselbit:”Tillgång till metaller är inte näringspolitik längre. Det är säkerhetspolitik. Vi sitter bokstavligen på lösningen i vår egen berggrund. ”Men en mineralresurs i berggrunden utgör i sig varken en industriell eller militär förmåga. Malmen måste brytas, transporteras, reduceras, smältas, värmas och valsas innan den transformeras till stål, fordon och försvarsmateriel. Detta kräver fysisk energi. Tung industri kan inte bygga sin uthållighet enbart på elektroner. Den kräver fysiska, lagringsbara energimolekyler för högtemperaturprocesser, tunga transporter, reservkraft och reduktion. Molekylerna kan skifta över tid - det är okej dra åt helvete det är lugnt jag kan ta jag kan jag är på din sida du har sprit Ovako använder exempelvis vätgas för att värma stål - men industrins fundamentala behov av fysiska energibärare försvinner inte. Det är exakt här Siljansgasens industriella position blir säkerhetspolitiskt högintressant. Igrene har identifierat en enorm koncentration av tung industri inom ett avgränsat geografiskt område: - SSAB i Borlänge - ca 102 km från Mora. - Ovako i Hofors - ca 125 km. - Outokumpu i Avesta - ca 155 km. Det handlar om en fullskalig prospekterad naturgasresurs placerad i direkt anslutning till Sveriges viktigaste kluster för stål och metallförädling, med direkt åtkomst till järnvägsnätet. Igrenes primära fokus och exekutiva strategi är nu storskalig gasutvinning. Möjligheten att förvätska resursen till LNG etablerar en transporterbar energibärare för industrin. Som ett strategiskt viktigt komplement har bolaget, genom SEID och ColdSpark, även utvecklat teknologin för att dela upp metanet i vätgas och fast karbon - exakt de insatsvaror industrin efterfrågar. Detta leder fram till den säkerhetspolitiska kärnfrågan: Vilket värde har det att säkra svenska metaller, om Sverige förblir beroende av importerade energimolekyler för att förädla dem? En exekutiv försörjningsstrategi måste omfatta hela kedjan: Svenska råvaror, svensk energi och svensk förädling.Det är institutionellt ohållbart att förena regeringens nya säkerhetspolitiska logik med ett förbud mot att ens pröva möjligheten att nyttiggöra Sveriges naturgas. Energi- och näringsministern har själv etablerat fundamentet: Vi sitter på strategiska tillgångar i vår egen berggrund, och alla krig är energikrig. En mineralstrategi utan en molekylstrategi lämnar Sveriges försörjningskedja oskyddad. Vad ska vi med metallerna under våra fötter till om vi saknar den inhemska energin som krävs för att förädla dem? Maskineriet kräver molekyler.
    för 10 tim sedan
    Den stora frågan blir: vart skall gasen komma ifrån. Om omvärldsläget fortgår som det nu ser ut att bli med krig i Ryssland/Ukraina där utvecklingen har gått så långt att Putin själv har omnämnt att någon export av olja och naturgas är för tillfället förbjudet, eftersom den inhemska oljebehovet inte tillåter det p.g.a. att Ukrainska drönare och missiler oskadlig gör depåer och raffinaderier runt om i Ryssland. Därmed blir all tänkbar handel med den ryska petroleumindustrin helt omöjlig att upprätta i framtiden. Likaså kriget i Iran tenderar att bli en lång väg att slutföra, eftersom muslimländer generellt aldrig komprimisar om någonting, inte med mer än att man får fördelar som överstiger en ren kapitulation av motståndaren USA. Hormuzsundet kan bli en stötesten i åratal med tanke på Irans ledarskap aldrig får kritiseras oavsett om kriget i sig går samma öde till mötes som i Gasa. Förr eller senare kommer gas- och oljeefterfrågan att sätta sina spår - inte minst under vinterhalvåret - med höga energipriser om situationen fortgår utan att läget förbättras . Hur viktigt blir det då inte för Sveriges säkerhet i frågan om naturtillgångar möjligt, tanken om en nationell brist i att vi inte själva utnyttja våra fyndigheter blir då ett stor bakslag inte minst för våran och andras ekonomier för kommande tider. Oavsett regering, men helst med den konservativa, bör och inte bara bör utan skall med " frenesi " och bemyndigande lagfara ett tillståndsgivande för prospektering och utvinning av gasen här hemma. Gasen som ligger runt om i Siljanbygden är konstaterat tillgänglig för att utvinna, och kan med kort varsel igångsättas där företaget Igrene står i startgroparna för att möjliggöra en inhemsk petroleumetablering. Om regeringen vill - och inget oförutsett politiskt sker - kan inget stoppa den målsättningen.
  • för 20 tim sedan
    POLITISK ÅTERSTART MITT I SOMMARUPPEHÅLLET - NÄRINGSUTSKOTTET TILLBAKA PÅ KALENDERN Den politiska kalendern går nu in i ett exekutivt och extremt koncentrerat skede. Den institutionella mekaniken kräver att tre datum från i våras sätts i direkt kontext: 17 mars: Riksdagen debatterar Näringsutskottets betänkande NU16, där motionen om Siljansgasen ingick. 18 mars: Kammaren fattar formellt beslut och avslår motionen med direkt hänvisning till pågående regeringsberedning. 19 mars: Dagen efter beslutet meddelar talmannen att riksdagen bryter sommaruppehållet. Syftet är att sent inkomna propositioner ska beredas i utskotten och därefter avgöras i kammaren. Augustiarbetet är därmed organiserat utifrån följande exakta arbetsordning: 11 augusti: Interpellationsdebatter i kammaren. 12 augusti kl. 09.00: Kammaren inleder debatten om utskottens förslag. 12 augusti kl. 11.00: Näringsutskottet sammanträder. 13 augusti: Fortsatta debatter och avslutande beslut i kammaren. Placeringen är politiskt högintressant. Samma utskott som under våren behandlade Siljansgasen sammanträder nu mitt under riksdagens särskilda augustiarbete - strikt mellan kammarens inledande debatter och den avslutande beslutsdagen den 13 augusti. Kalenderfaktumet står fast: Näringsutskottet är tillbaka i aktivt arbete i själva centrum av augustifönstret. Samtidigt bereds SOU 2025:68 (Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap) vidare inom Regeringskansliet. Det var exakt denna pågående beredning som Näringsutskottet hänvisade till i NU16. Frågan stängdes aldrig genom ett sakpolitiskt ställningstagande mot svensk gasutvinning - den överlämnades till regeringens bord. Detta måste ställas mot kalendern. Ordinarie riksdagsval hålls den 13 september. Om regeringen ska förankra avgörande reformer kring Sveriges beredskap innan ett potentiellt maktskifte, är tidsfönstret oerhört begränsat. Augusti är nästa konkreta politiska kontrollpunkt. Det parlamentariska maskineriet är åter i drift. Och medan politiken arbetar mot klockan har Igrene redan lagt om sin huvudstrategi till storskalig gasutvinning och direkt industrialisering av Siljansgasen. Politiken går nu in i augustifönstret. Igrene har redan valt riktning.
    för 18 tim sedan
    Gasutvinningen i Siljansringen får inte " snubbla på mållinjen " när kammaren skall avgöra en sådan viktig sakfråga för framtiden. Om det förmodas bli en intensiv debatt och om underlaget för att förankra avgörande reformer den 13 augusti blir starkt kritiserat av opinionen, för eventuella oegentligheter och brister i underlaget, vilket i så fall får förslagen att bordläggas till efter valet. Vore en stor skada för Igrenes framtid
  • 24 juli
    EBBA BUSCH: ”VI SITTER BOKSTAVLIGEN PÅ LÖSNINGEN I VÅR EGEN BERGGRUND” - GÄLLER DET ÄVEN SVERIGES ENERGIMOLEKYLER? I går presenterade regeringen Sveriges nya mineralstrategi. Energi- och näringsminister Ebba Busch sammanfattade det nya säkerhetspolitiska läget med stor tydlighet: ”Tillgång till metaller är inte näringspolitik längre. Det är säkerhetspolitik.” Hon konstaterade därtill: ”Sverige har en unik möjlighet. Vi sitter bokstavligen på lösningen i vår egen berggrund.” Regeringens uttalade mål är att stärka Sveriges försörjningstrygghet, minska importberoendet, korta tillståndsprocesserna och underlätta för investeringar. Tillgången till strategiska råmaterial behandlas nu uttryckligen som en fråga om nationell säkerhet och motståndskraft. Detta är ett nödvändigt och välkommet paradigmskifte för svensk beredskap. Den logiska följden är att samma säkerhetspolitiska princip också måste prövas på landets övriga strategiska resurser. Ett uthålligt totalförsvar kan inte bygga enbart på metaller och elektricitet. Det kräver även tillgång till fysiska energimolekyler - gas och flytande bränslen som kan långtidslagras, transporteras och användas även vid allvarliga störningar i elnätet och de internationella försörjningskedjorna. Sverige är i dag sårbart genom sitt stora beroende av importerade energimolekyler. Samtidigt finns landets enda kända, omfattande prospekterade geologiska gasresurs i vår egen berggrund: Siljansgasen. Den ofrånkomliga frågan blir därför: Om tillgången till svenska metaller numera betraktas som säkerhetspolitik - varför skulle inte svenska energimolekyler i samma berggrund utvärderas utifrån samma säkerhets- och försörjningspolitiska premisser? Regeringen har fastslagit att Sverige bokstavligen sitter på lösningen i sin egen berggrund. Det är nu av strategisk betydelse att klargöra om den insikten omfattar hela totalförsvarets försörjningsberedskap - eller enbart de resurser som ryms inom den nya mineralstrategin. Ett komplett totalförsvar behöver metaller, elektroner och molekyler.
    "Sverige är i dag sårbart genom sitt stora beroende av importerade energimolekyler. Samtidigt finns landets enda kända, omfattande prospekterade geologiska gasresurs i vår egen berggrund: Siljansgasen. Den ofrånkomliga frågan blir därför: Om tillgången till svenska metaller numera betraktas som säkerhetspolitik - varför skulle inte svenska energimolekyler i samma berggrund utvärderas utifrån samma säkerhets- och försörjningspolitiska premisser? " Skall vi tro att naturgas och ev. vätgas "inom rimlig tid" kan komma på regeringens bord. Det blir nästa inlägg i debatten.
  • 23 juli
    TOTALFÖRSVARET OCH SVERIGES ENDA MOLEKYLRESURS: VARFÖR EL INTE RÄCKER I KRIG Det är intressant att följa hur regeringens arbete utvecklas i takt med att omvärldsläget dramatiskt har försämrats. Under det senaste året har begrepp som totalförsvar, försörjningsberedskap, robust energiförsörjning och samhällsviktig verksamhet fått en allt tydligare plats i regeringens propositioner, myndighetsuppdrag och lagstiftningsarbete. Samtidigt reformeras miljöprövningssystemet för att effektivisera tillståndsprocesserna. Men i debatten kring svensk beredskap missas ofta en avgörande logistisk realitet: ett robust totalförsvar kan inte bygga enbart på elektroner. Det är en säkerhetspolitisk sanning att man inte kan driva en nation i kris, eller ett utdraget krig, uteslutande med elektricitet. Samhället och försvarsmakten kräver oavbruten tillgång till fysiska energimolekyler – gas och flytande bränslen som kan långtidslagras skyddat, transporteras helt oberoende av ett sårbart elnät och användas omedelbart där elektricitet inte längre är ett alternativ. Sverige har en stark elproduktion i grunden. Men när det gäller naturligt förekommande energimolekyler i vår egen berggrund finns det, såvitt känt, bara en enda prospekterad inhemsk resurs: Siljansgasen. Som fullvärdig medlem i Nato omfattas Sverige nu av alliansens krav på nationell motståndskraft, vilket innebär en strikt skyldighet att klara kriser och upprätthålla samhällets basfunktioner på egen hand. Därtill ställer det bilaterala försvarsavtalet (DCA) med USA långtgående krav på ett robust värdlandsstöd, där en säker tillgång till bränsle och energi för allierade styrkor på svensk mark är helt kritisk. I det pågående beredskapsarbetet rörande totalförsvaret har det dock hittills inte presenterats några konkreta initiativ för att säkra tillgången på fysiska energimolekyler. När energifrågan nästan uteslutande fokuserar på elproduktion, är det då försvarbart att exkludera Sveriges enda kända geologiska gasresurs från den säkerhetspolitiska agendan? Det handlar inte om att föregripa regeringens beslut. Det handlar om att kravställa att Sveriges samlade resurser prövas utifrån dagens säkerhetspolitiska allvar, fria från de låsningar som skapades av gårdagens miljödebatt.
    Det du själv skriver om här, är i stort sett samma tankar man "bollar med". Kan en S-ledd regering med stöd av grönmakt parti, inte ens ta ordet naturgas i sin mun så vad blir då kontentan av ett sådant samarbete ? Något behöver ske i närtid innan tiden löper ut, och allt arbete som Igrene har lagt ned i en ljus framtidsutsikt med utvinning och försäljning av råvaran som till synes borde vara helt uppenbart för Sveriges egen hushållning av den dyrbara gasen. Om man ser det dels vad som händer i vår omvärld och Ryssland, men även - om det så vill - en miljard inkomst för svensk tung stålindustri. Hoppet är inte ute än, kunde man igångsätta kärnkraften i gått tempo, så varför skulle inte natur- och vätgas på samma sätt utvecklas i ett fördelaktigt och välgrundat koncept även det
  • 17 juli
    TOTALFÖRSVARET OCH PARADIGMSKIFTET: IGRENE ÅTERGÅR TILL STORSKALIG UTVINNING Dagens kvartalsrapport från Igrene är den tveklöst viktigaste strategiska kommunikationen från bolaget sedan lagändringen 2022. För första gången på flera år deklarerar Igrene öppet ett strategiskt skifte tillbaka till bolagets ursprungliga kärnidé: storskalig utvinning av Siljansgasen. Under de senaste åren har fokus successivt flyttats mot ColdSpark, vätgas och metansplitting. Dagens rapport kastar om den prioriteringen i grunden. SEID och ColdSpark ligger kvar som viktiga tillgångar, men huvudfokus är nu åter den direkta industrialiseringen av gasfyndigheterna i Mora. Vad rapporten faktiskt säger: Styrelsen motiverar detta skifte med det förändrade geopolitiska läget och ett ökat fokus på Sveriges energisäkerhet. Man hänvisar uttryckligen till Näringsutskottets betänkande (NU16) och regeringens pågående arbete med försörjningsberedskap. Det mest anmärkningsvärda är dock styrelsens slutsats: man bedömer att förutsättningarna för att erhålla tillstånd för traditionell utvinning har stärkts avsevärt. Vad detta betyder i praktiken: Varför formulerar en styrelse sig så här just nu? För den som förstår det storpolitiska läget är den industriella logiken odiskutabel. Genom det nyligen undertecknade försvarsavtalet med USA (DCA) och NATO:s krav på robust värdlandsstöd har det säkerhetspolitiska fundamentet ritats om. Ett fungerande totalförsvar kan inte förlita sig på sårbar energiimport via kusterna, vilket gör en skyddad inlandsresurs till en strategisk nödvändighet. När styrelsen nu öppet kopplar Siljansgasen till Sveriges nationella försörjningsberedskap, lyfts frågan ur den lokala miljöbyråkratin. För den insatte är det tydligt att detta banar väg för statens exekutiva verktyg, inte minst Miljöbalkens kapitel 17, där verksamheter kan tillåtas om de är av avgörande betydelse för totalförsvaret. Den industriella uppställningen: När man lyfter blicken bekräftas detta skifte av en aggressiv organisatorisk ombyggnation: - Nyemissionen har stärkt kassan (över 19 MSEK i likvida medel). - En ny, tungt industriell styrelse har formerats. Robert Tingvalls djupa energisystemkompetens säkrades redan i våras, och kompletteras nu av att Henrik Badin (industrialisering) kliver in som ordförande och Ragnar Krefting återvänder. - Den tidigare administrativa VD-lösningen avslutas för att ge plats åt en ny operativ ledning. Styrelser byter inte ut hela sin kompetensprofil, rekryterar ny ledning och formulerar om bolagets strategiska inriktning samtidigt av en slump. Det görs när bolaget går in i en ny fas som kräver industriell handlingskraft. Igrene kommunicerar inte längre hur man ska hantera gasen om den en dag får utvinnas. Man riggar nu organisationen för hur den faktiska verksamheten kring utvinningen ska byggas i symbios med statens säkerhetspolitiska intressen.
    22 juli · Ändrad
    ColdAsIce, din iakttagelse om att tillståndsprocesser tar tid är korrekt, men tolkningen av Näringsutskottets betänkande (NU16) missar den processuella kontexten. Att riksdagen avslogs motionerna i mars berodde inte på ett substantiellt politiskt motstånd mot utvinning. Utskottets uttryckliga motivering till avslaget var att frågan redan hanteras inom regeringens pågående beredningsarbete (SOU 2025:68) och att man därför inte ansåg sig böra föregripa denna exekutiva process. Ärendet befinner sig alltså redan i en mer framskriden fas på regeringsnivå. Det centrala i sammanhanget är dock inte utomståendes tolkning av lagstiftningsprocessen, utan bolagets egen. Styrelsen kommunicerar uttryckligen sin bedömning att förutsättningarna för traditionell utvinning har stärkts avsevärt i ljuset av det förändrade säkerhetspolitiska läget. Det är strikt utifrån denna bedömning som bolaget nu genomför ett totalt strategiskt skifte tillbaka till kärnverksamheten, kompletterat med ett utbyte av styrelse och ledning. Detta utgör konkreta industriella och finansiella beslut, inte teoretiska förhoppningar.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.

Nyheter

AI
Senaste
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.

Relaterade värdepapper

2026 Q3-rapport

Endast PDF

13 dagar sedan

Nyheter

AI
Senaste
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.

Forum

Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
  • för 13 tim sedan
    EBBA BUSCH: ”ALL WARS ARE ENERGY WARS” – VÄSTVÄRLDEN MÅSTE ÅTERTA KONTROLLEN ÖVER RESURSERNA UNDER VÅRA FÖTTER OCH ENERGIN SOM FÖRÄDLAR DEM Regeringen exekverar nu en konsekvent säkerhetspolitisk ompositionering gällande energi och västvärldens industriella självständighet. I en intervju med CNN den 21 januari pekade energi- och näringsminister Ebba Busch ut riktningen för Nato: Alliansen kan inte enbart stärkas militärt. Västvärlden måste omedelbart återta kontrollen över de naturresurser, den energi och den industriella kapacitet som den gemensamma säkerheten ytterst vilar på. Den 1 juni i år, återigen i CNN, drogs detta till sin spets. Den geopolitiska verkligheten sammanfattades med fem ord: ”All wars are energy wars.” Den strategiska principen är därmed etablerad från högsta ort: Den som inte kontrollerar sin energiförsörjning kontrollerar inte heller fullt ut sin industri eller sitt totalförsvar. När regeringen därefter presenterade Sveriges mineralstrategi, lades nästa pusselbit:”Tillgång till metaller är inte näringspolitik längre. Det är säkerhetspolitik. Vi sitter bokstavligen på lösningen i vår egen berggrund. ”Men en mineralresurs i berggrunden utgör i sig varken en industriell eller militär förmåga. Malmen måste brytas, transporteras, reduceras, smältas, värmas och valsas innan den transformeras till stål, fordon och försvarsmateriel. Detta kräver fysisk energi. Tung industri kan inte bygga sin uthållighet enbart på elektroner. Den kräver fysiska, lagringsbara energimolekyler för högtemperaturprocesser, tunga transporter, reservkraft och reduktion. Molekylerna kan skifta över tid - det är okej dra åt helvete det är lugnt jag kan ta jag kan jag är på din sida du har sprit Ovako använder exempelvis vätgas för att värma stål - men industrins fundamentala behov av fysiska energibärare försvinner inte. Det är exakt här Siljansgasens industriella position blir säkerhetspolitiskt högintressant. Igrene har identifierat en enorm koncentration av tung industri inom ett avgränsat geografiskt område: - SSAB i Borlänge - ca 102 km från Mora. - Ovako i Hofors - ca 125 km. - Outokumpu i Avesta - ca 155 km. Det handlar om en fullskalig prospekterad naturgasresurs placerad i direkt anslutning till Sveriges viktigaste kluster för stål och metallförädling, med direkt åtkomst till järnvägsnätet. Igrenes primära fokus och exekutiva strategi är nu storskalig gasutvinning. Möjligheten att förvätska resursen till LNG etablerar en transporterbar energibärare för industrin. Som ett strategiskt viktigt komplement har bolaget, genom SEID och ColdSpark, även utvecklat teknologin för att dela upp metanet i vätgas och fast karbon - exakt de insatsvaror industrin efterfrågar. Detta leder fram till den säkerhetspolitiska kärnfrågan: Vilket värde har det att säkra svenska metaller, om Sverige förblir beroende av importerade energimolekyler för att förädla dem? En exekutiv försörjningsstrategi måste omfatta hela kedjan: Svenska råvaror, svensk energi och svensk förädling.Det är institutionellt ohållbart att förena regeringens nya säkerhetspolitiska logik med ett förbud mot att ens pröva möjligheten att nyttiggöra Sveriges naturgas. Energi- och näringsministern har själv etablerat fundamentet: Vi sitter på strategiska tillgångar i vår egen berggrund, och alla krig är energikrig. En mineralstrategi utan en molekylstrategi lämnar Sveriges försörjningskedja oskyddad. Vad ska vi med metallerna under våra fötter till om vi saknar den inhemska energin som krävs för att förädla dem? Maskineriet kräver molekyler.
    för 10 tim sedan
    Den stora frågan blir: vart skall gasen komma ifrån. Om omvärldsläget fortgår som det nu ser ut att bli med krig i Ryssland/Ukraina där utvecklingen har gått så långt att Putin själv har omnämnt att någon export av olja och naturgas är för tillfället förbjudet, eftersom den inhemska oljebehovet inte tillåter det p.g.a. att Ukrainska drönare och missiler oskadlig gör depåer och raffinaderier runt om i Ryssland. Därmed blir all tänkbar handel med den ryska petroleumindustrin helt omöjlig att upprätta i framtiden. Likaså kriget i Iran tenderar att bli en lång väg att slutföra, eftersom muslimländer generellt aldrig komprimisar om någonting, inte med mer än att man får fördelar som överstiger en ren kapitulation av motståndaren USA. Hormuzsundet kan bli en stötesten i åratal med tanke på Irans ledarskap aldrig får kritiseras oavsett om kriget i sig går samma öde till mötes som i Gasa. Förr eller senare kommer gas- och oljeefterfrågan att sätta sina spår - inte minst under vinterhalvåret - med höga energipriser om situationen fortgår utan att läget förbättras . Hur viktigt blir det då inte för Sveriges säkerhet i frågan om naturtillgångar möjligt, tanken om en nationell brist i att vi inte själva utnyttja våra fyndigheter blir då ett stor bakslag inte minst för våran och andras ekonomier för kommande tider. Oavsett regering, men helst med den konservativa, bör och inte bara bör utan skall med " frenesi " och bemyndigande lagfara ett tillståndsgivande för prospektering och utvinning av gasen här hemma. Gasen som ligger runt om i Siljanbygden är konstaterat tillgänglig för att utvinna, och kan med kort varsel igångsättas där företaget Igrene står i startgroparna för att möjliggöra en inhemsk petroleumetablering. Om regeringen vill - och inget oförutsett politiskt sker - kan inget stoppa den målsättningen.
  • för 20 tim sedan
    POLITISK ÅTERSTART MITT I SOMMARUPPEHÅLLET - NÄRINGSUTSKOTTET TILLBAKA PÅ KALENDERN Den politiska kalendern går nu in i ett exekutivt och extremt koncentrerat skede. Den institutionella mekaniken kräver att tre datum från i våras sätts i direkt kontext: 17 mars: Riksdagen debatterar Näringsutskottets betänkande NU16, där motionen om Siljansgasen ingick. 18 mars: Kammaren fattar formellt beslut och avslår motionen med direkt hänvisning till pågående regeringsberedning. 19 mars: Dagen efter beslutet meddelar talmannen att riksdagen bryter sommaruppehållet. Syftet är att sent inkomna propositioner ska beredas i utskotten och därefter avgöras i kammaren. Augustiarbetet är därmed organiserat utifrån följande exakta arbetsordning: 11 augusti: Interpellationsdebatter i kammaren. 12 augusti kl. 09.00: Kammaren inleder debatten om utskottens förslag. 12 augusti kl. 11.00: Näringsutskottet sammanträder. 13 augusti: Fortsatta debatter och avslutande beslut i kammaren. Placeringen är politiskt högintressant. Samma utskott som under våren behandlade Siljansgasen sammanträder nu mitt under riksdagens särskilda augustiarbete - strikt mellan kammarens inledande debatter och den avslutande beslutsdagen den 13 augusti. Kalenderfaktumet står fast: Näringsutskottet är tillbaka i aktivt arbete i själva centrum av augustifönstret. Samtidigt bereds SOU 2025:68 (Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap) vidare inom Regeringskansliet. Det var exakt denna pågående beredning som Näringsutskottet hänvisade till i NU16. Frågan stängdes aldrig genom ett sakpolitiskt ställningstagande mot svensk gasutvinning - den överlämnades till regeringens bord. Detta måste ställas mot kalendern. Ordinarie riksdagsval hålls den 13 september. Om regeringen ska förankra avgörande reformer kring Sveriges beredskap innan ett potentiellt maktskifte, är tidsfönstret oerhört begränsat. Augusti är nästa konkreta politiska kontrollpunkt. Det parlamentariska maskineriet är åter i drift. Och medan politiken arbetar mot klockan har Igrene redan lagt om sin huvudstrategi till storskalig gasutvinning och direkt industrialisering av Siljansgasen. Politiken går nu in i augustifönstret. Igrene har redan valt riktning.
    för 18 tim sedan
    Gasutvinningen i Siljansringen får inte " snubbla på mållinjen " när kammaren skall avgöra en sådan viktig sakfråga för framtiden. Om det förmodas bli en intensiv debatt och om underlaget för att förankra avgörande reformer den 13 augusti blir starkt kritiserat av opinionen, för eventuella oegentligheter och brister i underlaget, vilket i så fall får förslagen att bordläggas till efter valet. Vore en stor skada för Igrenes framtid
  • 24 juli
    EBBA BUSCH: ”VI SITTER BOKSTAVLIGEN PÅ LÖSNINGEN I VÅR EGEN BERGGRUND” - GÄLLER DET ÄVEN SVERIGES ENERGIMOLEKYLER? I går presenterade regeringen Sveriges nya mineralstrategi. Energi- och näringsminister Ebba Busch sammanfattade det nya säkerhetspolitiska läget med stor tydlighet: ”Tillgång till metaller är inte näringspolitik längre. Det är säkerhetspolitik.” Hon konstaterade därtill: ”Sverige har en unik möjlighet. Vi sitter bokstavligen på lösningen i vår egen berggrund.” Regeringens uttalade mål är att stärka Sveriges försörjningstrygghet, minska importberoendet, korta tillståndsprocesserna och underlätta för investeringar. Tillgången till strategiska råmaterial behandlas nu uttryckligen som en fråga om nationell säkerhet och motståndskraft. Detta är ett nödvändigt och välkommet paradigmskifte för svensk beredskap. Den logiska följden är att samma säkerhetspolitiska princip också måste prövas på landets övriga strategiska resurser. Ett uthålligt totalförsvar kan inte bygga enbart på metaller och elektricitet. Det kräver även tillgång till fysiska energimolekyler - gas och flytande bränslen som kan långtidslagras, transporteras och användas även vid allvarliga störningar i elnätet och de internationella försörjningskedjorna. Sverige är i dag sårbart genom sitt stora beroende av importerade energimolekyler. Samtidigt finns landets enda kända, omfattande prospekterade geologiska gasresurs i vår egen berggrund: Siljansgasen. Den ofrånkomliga frågan blir därför: Om tillgången till svenska metaller numera betraktas som säkerhetspolitik - varför skulle inte svenska energimolekyler i samma berggrund utvärderas utifrån samma säkerhets- och försörjningspolitiska premisser? Regeringen har fastslagit att Sverige bokstavligen sitter på lösningen i sin egen berggrund. Det är nu av strategisk betydelse att klargöra om den insikten omfattar hela totalförsvarets försörjningsberedskap - eller enbart de resurser som ryms inom den nya mineralstrategin. Ett komplett totalförsvar behöver metaller, elektroner och molekyler.
    "Sverige är i dag sårbart genom sitt stora beroende av importerade energimolekyler. Samtidigt finns landets enda kända, omfattande prospekterade geologiska gasresurs i vår egen berggrund: Siljansgasen. Den ofrånkomliga frågan blir därför: Om tillgången till svenska metaller numera betraktas som säkerhetspolitik - varför skulle inte svenska energimolekyler i samma berggrund utvärderas utifrån samma säkerhets- och försörjningspolitiska premisser? " Skall vi tro att naturgas och ev. vätgas "inom rimlig tid" kan komma på regeringens bord. Det blir nästa inlägg i debatten.
  • 23 juli
    TOTALFÖRSVARET OCH SVERIGES ENDA MOLEKYLRESURS: VARFÖR EL INTE RÄCKER I KRIG Det är intressant att följa hur regeringens arbete utvecklas i takt med att omvärldsläget dramatiskt har försämrats. Under det senaste året har begrepp som totalförsvar, försörjningsberedskap, robust energiförsörjning och samhällsviktig verksamhet fått en allt tydligare plats i regeringens propositioner, myndighetsuppdrag och lagstiftningsarbete. Samtidigt reformeras miljöprövningssystemet för att effektivisera tillståndsprocesserna. Men i debatten kring svensk beredskap missas ofta en avgörande logistisk realitet: ett robust totalförsvar kan inte bygga enbart på elektroner. Det är en säkerhetspolitisk sanning att man inte kan driva en nation i kris, eller ett utdraget krig, uteslutande med elektricitet. Samhället och försvarsmakten kräver oavbruten tillgång till fysiska energimolekyler – gas och flytande bränslen som kan långtidslagras skyddat, transporteras helt oberoende av ett sårbart elnät och användas omedelbart där elektricitet inte längre är ett alternativ. Sverige har en stark elproduktion i grunden. Men när det gäller naturligt förekommande energimolekyler i vår egen berggrund finns det, såvitt känt, bara en enda prospekterad inhemsk resurs: Siljansgasen. Som fullvärdig medlem i Nato omfattas Sverige nu av alliansens krav på nationell motståndskraft, vilket innebär en strikt skyldighet att klara kriser och upprätthålla samhällets basfunktioner på egen hand. Därtill ställer det bilaterala försvarsavtalet (DCA) med USA långtgående krav på ett robust värdlandsstöd, där en säker tillgång till bränsle och energi för allierade styrkor på svensk mark är helt kritisk. I det pågående beredskapsarbetet rörande totalförsvaret har det dock hittills inte presenterats några konkreta initiativ för att säkra tillgången på fysiska energimolekyler. När energifrågan nästan uteslutande fokuserar på elproduktion, är det då försvarbart att exkludera Sveriges enda kända geologiska gasresurs från den säkerhetspolitiska agendan? Det handlar inte om att föregripa regeringens beslut. Det handlar om att kravställa att Sveriges samlade resurser prövas utifrån dagens säkerhetspolitiska allvar, fria från de låsningar som skapades av gårdagens miljödebatt.
    Det du själv skriver om här, är i stort sett samma tankar man "bollar med". Kan en S-ledd regering med stöd av grönmakt parti, inte ens ta ordet naturgas i sin mun så vad blir då kontentan av ett sådant samarbete ? Något behöver ske i närtid innan tiden löper ut, och allt arbete som Igrene har lagt ned i en ljus framtidsutsikt med utvinning och försäljning av råvaran som till synes borde vara helt uppenbart för Sveriges egen hushållning av den dyrbara gasen. Om man ser det dels vad som händer i vår omvärld och Ryssland, men även - om det så vill - en miljard inkomst för svensk tung stålindustri. Hoppet är inte ute än, kunde man igångsätta kärnkraften i gått tempo, så varför skulle inte natur- och vätgas på samma sätt utvecklas i ett fördelaktigt och välgrundat koncept även det
  • 17 juli
    TOTALFÖRSVARET OCH PARADIGMSKIFTET: IGRENE ÅTERGÅR TILL STORSKALIG UTVINNING Dagens kvartalsrapport från Igrene är den tveklöst viktigaste strategiska kommunikationen från bolaget sedan lagändringen 2022. För första gången på flera år deklarerar Igrene öppet ett strategiskt skifte tillbaka till bolagets ursprungliga kärnidé: storskalig utvinning av Siljansgasen. Under de senaste åren har fokus successivt flyttats mot ColdSpark, vätgas och metansplitting. Dagens rapport kastar om den prioriteringen i grunden. SEID och ColdSpark ligger kvar som viktiga tillgångar, men huvudfokus är nu åter den direkta industrialiseringen av gasfyndigheterna i Mora. Vad rapporten faktiskt säger: Styrelsen motiverar detta skifte med det förändrade geopolitiska läget och ett ökat fokus på Sveriges energisäkerhet. Man hänvisar uttryckligen till Näringsutskottets betänkande (NU16) och regeringens pågående arbete med försörjningsberedskap. Det mest anmärkningsvärda är dock styrelsens slutsats: man bedömer att förutsättningarna för att erhålla tillstånd för traditionell utvinning har stärkts avsevärt. Vad detta betyder i praktiken: Varför formulerar en styrelse sig så här just nu? För den som förstår det storpolitiska läget är den industriella logiken odiskutabel. Genom det nyligen undertecknade försvarsavtalet med USA (DCA) och NATO:s krav på robust värdlandsstöd har det säkerhetspolitiska fundamentet ritats om. Ett fungerande totalförsvar kan inte förlita sig på sårbar energiimport via kusterna, vilket gör en skyddad inlandsresurs till en strategisk nödvändighet. När styrelsen nu öppet kopplar Siljansgasen till Sveriges nationella försörjningsberedskap, lyfts frågan ur den lokala miljöbyråkratin. För den insatte är det tydligt att detta banar väg för statens exekutiva verktyg, inte minst Miljöbalkens kapitel 17, där verksamheter kan tillåtas om de är av avgörande betydelse för totalförsvaret. Den industriella uppställningen: När man lyfter blicken bekräftas detta skifte av en aggressiv organisatorisk ombyggnation: - Nyemissionen har stärkt kassan (över 19 MSEK i likvida medel). - En ny, tungt industriell styrelse har formerats. Robert Tingvalls djupa energisystemkompetens säkrades redan i våras, och kompletteras nu av att Henrik Badin (industrialisering) kliver in som ordförande och Ragnar Krefting återvänder. - Den tidigare administrativa VD-lösningen avslutas för att ge plats åt en ny operativ ledning. Styrelser byter inte ut hela sin kompetensprofil, rekryterar ny ledning och formulerar om bolagets strategiska inriktning samtidigt av en slump. Det görs när bolaget går in i en ny fas som kräver industriell handlingskraft. Igrene kommunicerar inte längre hur man ska hantera gasen om den en dag får utvinnas. Man riggar nu organisationen för hur den faktiska verksamheten kring utvinningen ska byggas i symbios med statens säkerhetspolitiska intressen.
    22 juli · Ändrad
    ColdAsIce, din iakttagelse om att tillståndsprocesser tar tid är korrekt, men tolkningen av Näringsutskottets betänkande (NU16) missar den processuella kontexten. Att riksdagen avslogs motionerna i mars berodde inte på ett substantiellt politiskt motstånd mot utvinning. Utskottets uttryckliga motivering till avslaget var att frågan redan hanteras inom regeringens pågående beredningsarbete (SOU 2025:68) och att man därför inte ansåg sig böra föregripa denna exekutiva process. Ärendet befinner sig alltså redan i en mer framskriden fas på regeringsnivå. Det centrala i sammanhanget är dock inte utomståendes tolkning av lagstiftningsprocessen, utan bolagets egen. Styrelsen kommunicerar uttryckligen sin bedömning att förutsättningarna för traditionell utvinning har stärkts avsevärt i ljuset av det förändrade säkerhetspolitiska läget. Det är strikt utifrån denna bedömning som bolaget nu genomför ett totalt strategiskt skifte tillbaka till kärnverksamheten, kompletterat med ett utbyte av styrelse och ledning. Detta utgör konkreta industriella och finansiella beslut, inte teoretiska förhoppningar.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.

Orderdjup

Ingen data hittades

Senaste avslut

TidPrisAntalKöpareSäljare
----

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Mäklarstatistik

Ingen data hittades

Företagshändelser

Data hämtas från Quartr
Nästa händelse
2026 Q4-rapport
16 okt.
Tidigare händelser
2026 Q3-rapport
17 juli
2026 Q2-rapport
8 apr.
2026 Q1-rapport
16 jan.
2025 Q4-rapport
17 okt. 2025
2025 Q3-rapport
18 juli 2025

Relaterade värdepapper

2026 Q3-rapport

Endast PDF

13 dagar sedan

Nyheter

AI
Senaste
Nyheter och/eller generella investeringsrekommendationer alternativt utdrag därav på denna sida och relaterade länkar är framtagna och tillhandahålls av den leverantör som anges. Nordnet har inte medverkat till framtagandet, granskar inte och har inte gjort några ändringar i materialet. Läs mer om investeringsrekommendationer.

Företagshändelser

Data hämtas från Quartr
Nästa händelse
2026 Q4-rapport
16 okt.
Tidigare händelser
2026 Q3-rapport
17 juli
2026 Q2-rapport
8 apr.
2026 Q1-rapport
16 jan.
2025 Q4-rapport
17 okt. 2025
2025 Q3-rapport
18 juli 2025

Relaterade värdepapper

Forum

Delta i diskussionerna på Nordnet Social
Logga in
  • för 13 tim sedan
    EBBA BUSCH: ”ALL WARS ARE ENERGY WARS” – VÄSTVÄRLDEN MÅSTE ÅTERTA KONTROLLEN ÖVER RESURSERNA UNDER VÅRA FÖTTER OCH ENERGIN SOM FÖRÄDLAR DEM Regeringen exekverar nu en konsekvent säkerhetspolitisk ompositionering gällande energi och västvärldens industriella självständighet. I en intervju med CNN den 21 januari pekade energi- och näringsminister Ebba Busch ut riktningen för Nato: Alliansen kan inte enbart stärkas militärt. Västvärlden måste omedelbart återta kontrollen över de naturresurser, den energi och den industriella kapacitet som den gemensamma säkerheten ytterst vilar på. Den 1 juni i år, återigen i CNN, drogs detta till sin spets. Den geopolitiska verkligheten sammanfattades med fem ord: ”All wars are energy wars.” Den strategiska principen är därmed etablerad från högsta ort: Den som inte kontrollerar sin energiförsörjning kontrollerar inte heller fullt ut sin industri eller sitt totalförsvar. När regeringen därefter presenterade Sveriges mineralstrategi, lades nästa pusselbit:”Tillgång till metaller är inte näringspolitik längre. Det är säkerhetspolitik. Vi sitter bokstavligen på lösningen i vår egen berggrund. ”Men en mineralresurs i berggrunden utgör i sig varken en industriell eller militär förmåga. Malmen måste brytas, transporteras, reduceras, smältas, värmas och valsas innan den transformeras till stål, fordon och försvarsmateriel. Detta kräver fysisk energi. Tung industri kan inte bygga sin uthållighet enbart på elektroner. Den kräver fysiska, lagringsbara energimolekyler för högtemperaturprocesser, tunga transporter, reservkraft och reduktion. Molekylerna kan skifta över tid - det är okej dra åt helvete det är lugnt jag kan ta jag kan jag är på din sida du har sprit Ovako använder exempelvis vätgas för att värma stål - men industrins fundamentala behov av fysiska energibärare försvinner inte. Det är exakt här Siljansgasens industriella position blir säkerhetspolitiskt högintressant. Igrene har identifierat en enorm koncentration av tung industri inom ett avgränsat geografiskt område: - SSAB i Borlänge - ca 102 km från Mora. - Ovako i Hofors - ca 125 km. - Outokumpu i Avesta - ca 155 km. Det handlar om en fullskalig prospekterad naturgasresurs placerad i direkt anslutning till Sveriges viktigaste kluster för stål och metallförädling, med direkt åtkomst till järnvägsnätet. Igrenes primära fokus och exekutiva strategi är nu storskalig gasutvinning. Möjligheten att förvätska resursen till LNG etablerar en transporterbar energibärare för industrin. Som ett strategiskt viktigt komplement har bolaget, genom SEID och ColdSpark, även utvecklat teknologin för att dela upp metanet i vätgas och fast karbon - exakt de insatsvaror industrin efterfrågar. Detta leder fram till den säkerhetspolitiska kärnfrågan: Vilket värde har det att säkra svenska metaller, om Sverige förblir beroende av importerade energimolekyler för att förädla dem? En exekutiv försörjningsstrategi måste omfatta hela kedjan: Svenska råvaror, svensk energi och svensk förädling.Det är institutionellt ohållbart att förena regeringens nya säkerhetspolitiska logik med ett förbud mot att ens pröva möjligheten att nyttiggöra Sveriges naturgas. Energi- och näringsministern har själv etablerat fundamentet: Vi sitter på strategiska tillgångar i vår egen berggrund, och alla krig är energikrig. En mineralstrategi utan en molekylstrategi lämnar Sveriges försörjningskedja oskyddad. Vad ska vi med metallerna under våra fötter till om vi saknar den inhemska energin som krävs för att förädla dem? Maskineriet kräver molekyler.
    för 10 tim sedan
    Den stora frågan blir: vart skall gasen komma ifrån. Om omvärldsläget fortgår som det nu ser ut att bli med krig i Ryssland/Ukraina där utvecklingen har gått så långt att Putin själv har omnämnt att någon export av olja och naturgas är för tillfället förbjudet, eftersom den inhemska oljebehovet inte tillåter det p.g.a. att Ukrainska drönare och missiler oskadlig gör depåer och raffinaderier runt om i Ryssland. Därmed blir all tänkbar handel med den ryska petroleumindustrin helt omöjlig att upprätta i framtiden. Likaså kriget i Iran tenderar att bli en lång väg att slutföra, eftersom muslimländer generellt aldrig komprimisar om någonting, inte med mer än att man får fördelar som överstiger en ren kapitulation av motståndaren USA. Hormuzsundet kan bli en stötesten i åratal med tanke på Irans ledarskap aldrig får kritiseras oavsett om kriget i sig går samma öde till mötes som i Gasa. Förr eller senare kommer gas- och oljeefterfrågan att sätta sina spår - inte minst under vinterhalvåret - med höga energipriser om situationen fortgår utan att läget förbättras . Hur viktigt blir det då inte för Sveriges säkerhet i frågan om naturtillgångar möjligt, tanken om en nationell brist i att vi inte själva utnyttja våra fyndigheter blir då ett stor bakslag inte minst för våran och andras ekonomier för kommande tider. Oavsett regering, men helst med den konservativa, bör och inte bara bör utan skall med " frenesi " och bemyndigande lagfara ett tillståndsgivande för prospektering och utvinning av gasen här hemma. Gasen som ligger runt om i Siljanbygden är konstaterat tillgänglig för att utvinna, och kan med kort varsel igångsättas där företaget Igrene står i startgroparna för att möjliggöra en inhemsk petroleumetablering. Om regeringen vill - och inget oförutsett politiskt sker - kan inget stoppa den målsättningen.
  • för 20 tim sedan
    POLITISK ÅTERSTART MITT I SOMMARUPPEHÅLLET - NÄRINGSUTSKOTTET TILLBAKA PÅ KALENDERN Den politiska kalendern går nu in i ett exekutivt och extremt koncentrerat skede. Den institutionella mekaniken kräver att tre datum från i våras sätts i direkt kontext: 17 mars: Riksdagen debatterar Näringsutskottets betänkande NU16, där motionen om Siljansgasen ingick. 18 mars: Kammaren fattar formellt beslut och avslår motionen med direkt hänvisning till pågående regeringsberedning. 19 mars: Dagen efter beslutet meddelar talmannen att riksdagen bryter sommaruppehållet. Syftet är att sent inkomna propositioner ska beredas i utskotten och därefter avgöras i kammaren. Augustiarbetet är därmed organiserat utifrån följande exakta arbetsordning: 11 augusti: Interpellationsdebatter i kammaren. 12 augusti kl. 09.00: Kammaren inleder debatten om utskottens förslag. 12 augusti kl. 11.00: Näringsutskottet sammanträder. 13 augusti: Fortsatta debatter och avslutande beslut i kammaren. Placeringen är politiskt högintressant. Samma utskott som under våren behandlade Siljansgasen sammanträder nu mitt under riksdagens särskilda augustiarbete - strikt mellan kammarens inledande debatter och den avslutande beslutsdagen den 13 augusti. Kalenderfaktumet står fast: Näringsutskottet är tillbaka i aktivt arbete i själva centrum av augustifönstret. Samtidigt bereds SOU 2025:68 (Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap) vidare inom Regeringskansliet. Det var exakt denna pågående beredning som Näringsutskottet hänvisade till i NU16. Frågan stängdes aldrig genom ett sakpolitiskt ställningstagande mot svensk gasutvinning - den överlämnades till regeringens bord. Detta måste ställas mot kalendern. Ordinarie riksdagsval hålls den 13 september. Om regeringen ska förankra avgörande reformer kring Sveriges beredskap innan ett potentiellt maktskifte, är tidsfönstret oerhört begränsat. Augusti är nästa konkreta politiska kontrollpunkt. Det parlamentariska maskineriet är åter i drift. Och medan politiken arbetar mot klockan har Igrene redan lagt om sin huvudstrategi till storskalig gasutvinning och direkt industrialisering av Siljansgasen. Politiken går nu in i augustifönstret. Igrene har redan valt riktning.
    för 18 tim sedan
    Gasutvinningen i Siljansringen får inte " snubbla på mållinjen " när kammaren skall avgöra en sådan viktig sakfråga för framtiden. Om det förmodas bli en intensiv debatt och om underlaget för att förankra avgörande reformer den 13 augusti blir starkt kritiserat av opinionen, för eventuella oegentligheter och brister i underlaget, vilket i så fall får förslagen att bordläggas till efter valet. Vore en stor skada för Igrenes framtid
  • 24 juli
    EBBA BUSCH: ”VI SITTER BOKSTAVLIGEN PÅ LÖSNINGEN I VÅR EGEN BERGGRUND” - GÄLLER DET ÄVEN SVERIGES ENERGIMOLEKYLER? I går presenterade regeringen Sveriges nya mineralstrategi. Energi- och näringsminister Ebba Busch sammanfattade det nya säkerhetspolitiska läget med stor tydlighet: ”Tillgång till metaller är inte näringspolitik längre. Det är säkerhetspolitik.” Hon konstaterade därtill: ”Sverige har en unik möjlighet. Vi sitter bokstavligen på lösningen i vår egen berggrund.” Regeringens uttalade mål är att stärka Sveriges försörjningstrygghet, minska importberoendet, korta tillståndsprocesserna och underlätta för investeringar. Tillgången till strategiska råmaterial behandlas nu uttryckligen som en fråga om nationell säkerhet och motståndskraft. Detta är ett nödvändigt och välkommet paradigmskifte för svensk beredskap. Den logiska följden är att samma säkerhetspolitiska princip också måste prövas på landets övriga strategiska resurser. Ett uthålligt totalförsvar kan inte bygga enbart på metaller och elektricitet. Det kräver även tillgång till fysiska energimolekyler - gas och flytande bränslen som kan långtidslagras, transporteras och användas även vid allvarliga störningar i elnätet och de internationella försörjningskedjorna. Sverige är i dag sårbart genom sitt stora beroende av importerade energimolekyler. Samtidigt finns landets enda kända, omfattande prospekterade geologiska gasresurs i vår egen berggrund: Siljansgasen. Den ofrånkomliga frågan blir därför: Om tillgången till svenska metaller numera betraktas som säkerhetspolitik - varför skulle inte svenska energimolekyler i samma berggrund utvärderas utifrån samma säkerhets- och försörjningspolitiska premisser? Regeringen har fastslagit att Sverige bokstavligen sitter på lösningen i sin egen berggrund. Det är nu av strategisk betydelse att klargöra om den insikten omfattar hela totalförsvarets försörjningsberedskap - eller enbart de resurser som ryms inom den nya mineralstrategin. Ett komplett totalförsvar behöver metaller, elektroner och molekyler.
    "Sverige är i dag sårbart genom sitt stora beroende av importerade energimolekyler. Samtidigt finns landets enda kända, omfattande prospekterade geologiska gasresurs i vår egen berggrund: Siljansgasen. Den ofrånkomliga frågan blir därför: Om tillgången till svenska metaller numera betraktas som säkerhetspolitik - varför skulle inte svenska energimolekyler i samma berggrund utvärderas utifrån samma säkerhets- och försörjningspolitiska premisser? " Skall vi tro att naturgas och ev. vätgas "inom rimlig tid" kan komma på regeringens bord. Det blir nästa inlägg i debatten.
  • 23 juli
    TOTALFÖRSVARET OCH SVERIGES ENDA MOLEKYLRESURS: VARFÖR EL INTE RÄCKER I KRIG Det är intressant att följa hur regeringens arbete utvecklas i takt med att omvärldsläget dramatiskt har försämrats. Under det senaste året har begrepp som totalförsvar, försörjningsberedskap, robust energiförsörjning och samhällsviktig verksamhet fått en allt tydligare plats i regeringens propositioner, myndighetsuppdrag och lagstiftningsarbete. Samtidigt reformeras miljöprövningssystemet för att effektivisera tillståndsprocesserna. Men i debatten kring svensk beredskap missas ofta en avgörande logistisk realitet: ett robust totalförsvar kan inte bygga enbart på elektroner. Det är en säkerhetspolitisk sanning att man inte kan driva en nation i kris, eller ett utdraget krig, uteslutande med elektricitet. Samhället och försvarsmakten kräver oavbruten tillgång till fysiska energimolekyler – gas och flytande bränslen som kan långtidslagras skyddat, transporteras helt oberoende av ett sårbart elnät och användas omedelbart där elektricitet inte längre är ett alternativ. Sverige har en stark elproduktion i grunden. Men när det gäller naturligt förekommande energimolekyler i vår egen berggrund finns det, såvitt känt, bara en enda prospekterad inhemsk resurs: Siljansgasen. Som fullvärdig medlem i Nato omfattas Sverige nu av alliansens krav på nationell motståndskraft, vilket innebär en strikt skyldighet att klara kriser och upprätthålla samhällets basfunktioner på egen hand. Därtill ställer det bilaterala försvarsavtalet (DCA) med USA långtgående krav på ett robust värdlandsstöd, där en säker tillgång till bränsle och energi för allierade styrkor på svensk mark är helt kritisk. I det pågående beredskapsarbetet rörande totalförsvaret har det dock hittills inte presenterats några konkreta initiativ för att säkra tillgången på fysiska energimolekyler. När energifrågan nästan uteslutande fokuserar på elproduktion, är det då försvarbart att exkludera Sveriges enda kända geologiska gasresurs från den säkerhetspolitiska agendan? Det handlar inte om att föregripa regeringens beslut. Det handlar om att kravställa att Sveriges samlade resurser prövas utifrån dagens säkerhetspolitiska allvar, fria från de låsningar som skapades av gårdagens miljödebatt.
    Det du själv skriver om här, är i stort sett samma tankar man "bollar med". Kan en S-ledd regering med stöd av grönmakt parti, inte ens ta ordet naturgas i sin mun så vad blir då kontentan av ett sådant samarbete ? Något behöver ske i närtid innan tiden löper ut, och allt arbete som Igrene har lagt ned i en ljus framtidsutsikt med utvinning och försäljning av råvaran som till synes borde vara helt uppenbart för Sveriges egen hushållning av den dyrbara gasen. Om man ser det dels vad som händer i vår omvärld och Ryssland, men även - om det så vill - en miljard inkomst för svensk tung stålindustri. Hoppet är inte ute än, kunde man igångsätta kärnkraften i gått tempo, så varför skulle inte natur- och vätgas på samma sätt utvecklas i ett fördelaktigt och välgrundat koncept även det
  • 17 juli
    TOTALFÖRSVARET OCH PARADIGMSKIFTET: IGRENE ÅTERGÅR TILL STORSKALIG UTVINNING Dagens kvartalsrapport från Igrene är den tveklöst viktigaste strategiska kommunikationen från bolaget sedan lagändringen 2022. För första gången på flera år deklarerar Igrene öppet ett strategiskt skifte tillbaka till bolagets ursprungliga kärnidé: storskalig utvinning av Siljansgasen. Under de senaste åren har fokus successivt flyttats mot ColdSpark, vätgas och metansplitting. Dagens rapport kastar om den prioriteringen i grunden. SEID och ColdSpark ligger kvar som viktiga tillgångar, men huvudfokus är nu åter den direkta industrialiseringen av gasfyndigheterna i Mora. Vad rapporten faktiskt säger: Styrelsen motiverar detta skifte med det förändrade geopolitiska läget och ett ökat fokus på Sveriges energisäkerhet. Man hänvisar uttryckligen till Näringsutskottets betänkande (NU16) och regeringens pågående arbete med försörjningsberedskap. Det mest anmärkningsvärda är dock styrelsens slutsats: man bedömer att förutsättningarna för att erhålla tillstånd för traditionell utvinning har stärkts avsevärt. Vad detta betyder i praktiken: Varför formulerar en styrelse sig så här just nu? För den som förstår det storpolitiska läget är den industriella logiken odiskutabel. Genom det nyligen undertecknade försvarsavtalet med USA (DCA) och NATO:s krav på robust värdlandsstöd har det säkerhetspolitiska fundamentet ritats om. Ett fungerande totalförsvar kan inte förlita sig på sårbar energiimport via kusterna, vilket gör en skyddad inlandsresurs till en strategisk nödvändighet. När styrelsen nu öppet kopplar Siljansgasen till Sveriges nationella försörjningsberedskap, lyfts frågan ur den lokala miljöbyråkratin. För den insatte är det tydligt att detta banar väg för statens exekutiva verktyg, inte minst Miljöbalkens kapitel 17, där verksamheter kan tillåtas om de är av avgörande betydelse för totalförsvaret. Den industriella uppställningen: När man lyfter blicken bekräftas detta skifte av en aggressiv organisatorisk ombyggnation: - Nyemissionen har stärkt kassan (över 19 MSEK i likvida medel). - En ny, tungt industriell styrelse har formerats. Robert Tingvalls djupa energisystemkompetens säkrades redan i våras, och kompletteras nu av att Henrik Badin (industrialisering) kliver in som ordförande och Ragnar Krefting återvänder. - Den tidigare administrativa VD-lösningen avslutas för att ge plats åt en ny operativ ledning. Styrelser byter inte ut hela sin kompetensprofil, rekryterar ny ledning och formulerar om bolagets strategiska inriktning samtidigt av en slump. Det görs när bolaget går in i en ny fas som kräver industriell handlingskraft. Igrene kommunicerar inte längre hur man ska hantera gasen om den en dag får utvinnas. Man riggar nu organisationen för hur den faktiska verksamheten kring utvinningen ska byggas i symbios med statens säkerhetspolitiska intressen.
    22 juli · Ändrad
    ColdAsIce, din iakttagelse om att tillståndsprocesser tar tid är korrekt, men tolkningen av Näringsutskottets betänkande (NU16) missar den processuella kontexten. Att riksdagen avslogs motionerna i mars berodde inte på ett substantiellt politiskt motstånd mot utvinning. Utskottets uttryckliga motivering till avslaget var att frågan redan hanteras inom regeringens pågående beredningsarbete (SOU 2025:68) och att man därför inte ansåg sig böra föregripa denna exekutiva process. Ärendet befinner sig alltså redan i en mer framskriden fas på regeringsnivå. Det centrala i sammanhanget är dock inte utomståendes tolkning av lagstiftningsprocessen, utan bolagets egen. Styrelsen kommunicerar uttryckligen sin bedömning att förutsättningarna för traditionell utvinning har stärkts avsevärt i ljuset av det förändrade säkerhetspolitiska läget. Det är strikt utifrån denna bedömning som bolaget nu genomför ett totalt strategiskt skifte tillbaka till kärnverksamheten, kompletterat med ett utbyte av styrelse och ledning. Detta utgör konkreta industriella och finansiella beslut, inte teoretiska förhoppningar.
Kommentarerna ovan kommer från användare på Nordnets sociala nätverk Nordnet Social och har varken redigerats eller på förhand granskats av Nordnet. Det innebär inte att Nordnet tillhandahåller investeringsrådgivning eller investeringsrekommendationer. Nordnet påtar sig inget ansvar för kommentarerna eller eventuella felaktigheter i automatiska översättningar.

Orderdjup

Ingen data hittades

Senaste avslut

TidPrisAntalKöpareSäljare
----

Vi vill bara påminna om att börsen ger och tar. Även om sparande i aktier historiskt gett god avkastning över tid finns inga garantier för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Mäklarstatistik

Ingen data hittades
© 2026 Nordnet Bank AB.
Nordnet | Box 30099 | 104 25 Stockholm