Så kan bankkrisen påverka din bolåneränta
SVB och de andra drabbade bankerna var väldigt nischade, utan samma förgreningar i det finansiella systemet som exempelvis Lehman Brothers hade. Men påverkas på olika sätt gör vi ändå.
Ett försök till enkel förklaring till SVB:s kollaps är att banken trodde på låga räntor under väldigt lång tid. När räntorna istället steg kraftigt som en följd av Feds räntehöjningar började den enorma obligationsportföljen gå med förlust. Dessa problem fick bankens kunder uppenbarligen nys om, varpå de ville ta ut sina pengar. Och så hamnade vi i en klassisk så kallad bank run, där många kunder vill ta ut sina pengar samtidigt vilket leder till en akut likviditetsbrist. Kollapsen var ett faktum.
En nödplan är framtagen och amerikanska myndigheter garanterar insättningarna i de kraschade bankerna, även om de överstiger insättningsgarantin.
Tecken i tiden
Men bankkrisen visar onekligen ändå de problem som räntehöjningarna nu börjat orsaka i ekonomin. Startups, tech och krypto – sektorer de drabbade bankerna framför allt hade exponering mot – är räntekänsliga. De mår bäst i ett lågt ränteläge, och när räntorna stiger blir investerare och riskkapitalister mer försiktiga. Silicon Valley Bank i sin tur placerade pengarna i något som upplevts som säkert, amerikanska statsobligationer. Men när marknadsräntorna stiger kraftigt faller värdet på redan emitterade obligationer, och detta orsakade stora förluster i bankens obligationsportfölj. Man behövde sälja av värdepapper till förlust för att möta kundernas uttag – och det hela slutade i en kollaps.
Räntekänslighet blottläggs
År av låga räntor och hög riskaptit har gjort oss räntekänsliga. I Sverige har det resulterat i hög skuldsättning bland hushållen. I USA har techbolag och startups haft det tufft när riskaptiten sinar. Det här är första tecknet på att problemen nu nått bankerna. Även om SVB och övriga banker som sagt är väldigt nischade mot en räntekänslig sektor, så är det ett tydligt tecken på den räntekänslighet som blottläggs när räntorna höjs i snabb takt.
Den stora diskussionen nu är frågan om den amerikanska centralbanken verkligen kommer att höja räntorna som planerat. Innan bankkrisen briserade trodde flertalet analyshus på en höjning med 50 punkter, mot bakgrund av den starka arbetsmarknaden. Åtminstone 25 punkter var givet. Nu är detta inte längre lika säkert. En del tror nu att det inte blir någon höjning alls. Analyshuset Nomura är först ut att till och med tro på en sänkning från Fed nu i mars.
Hur ska Fed agera?
Hur rör det här svenska bolånekunder? De långa bolåneräntorna påverkas i hög utsträckning av marknadsräntorna, som påverkar bankens finansieringskostnader. Det innebär att bundna bolåneräntor påverkas lite mer av vad den amerikanska centralbanken gör, än den svenska. Höjer inte Fed räntan som planerat kan det alltså påverka långa bolåneräntor. Den som funderat på att binda kan alltså tjäna på att ha lite is i magen.
De rörliga bolåneräntorna påverkas i högre utsträckning av vad Riksbanken gör, kopplingen är mer direkt. Men om andra stora centralbanker saktar ned räntehöjarracet sätter det inte samma press på Riksbanken att följa med, för att försvara kronan.
Å andra sidan är inflationsproblemet långt ifrån löst. Det återstår att se hur centralbanken, framför allt den amerikanska, väljer att agera i det här läget. Det finns minst sagt anledning att följa utvecklingen.
/Frida