Exkludering och tröskelvärden

Vapen, fossila bränslen eller brott mot mänskliga rättigheter – vad vill du inte investera i? Att välja bort branscher eller beteenden är ett av de vanligaste sätten att spara hållbart. Men hur går det till i praktiken, och vad betyder det egentligen när en fond säger att de följer ”internationella konventioner”? Här går vi igenom grunderna i exkludering och förklarar det viktiga finstilta.

Att investera hållbart handlar ofta om att välja bort. I fondvärlden kallas detta för exkludering. Det innebär att en förvaltare sätter upp en ”svart lista” över branscher eller bolag som inte får ingå i fonden. Men för att förstå vad du faktiskt äger behöver vi titta på de två vanligaste sätten fonder sorterar: via branscher och via internationella regelverk.

1. Branschexkludering: Vad bolaget gör

Detta är den mest välkända formen av exkludering. Här väljer fonden att inte investera i specifika sektorer baserat på deras verksamhet. De vanligaste exemplen är:

Vapen: Delas ofta upp i ”kontroversiella vapen” (som klustervapen och landminor) som de flesta fonder undviker, och ”konventionella vapen” (försvarsmateriel).
Fossila bränslen: Innebär bolag som utvinner kol, olja eller gas. Vissa fonder exkluderar även bolag som genererar el från dessa källor.
Tobak, alkohol och spel: Branscher som väljs bort på grund av sin negativa påverkan på folkhälsan eller samhället i stort.

2. Normbaserad exkludering: Hur bolaget beter sig

Här spelar det ingen roll vad bolaget tillverkar – om de bryter mot globala spelregler får de inte vara med i fonden. För att avgöra detta använder förvaltare ofta stora globala ramverk:

FN:s Global Compact: Världens största initiativ för ansvarsfullt företagande. Det består av tio principer som täcker mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. Om ett bolag i din fond hamnar i en skandal kring exempelvis barnarbete eller mutor, anses de bryta mot Global Compact och exkluderas ofta direkt.
Internationella konventioner: Ett samlingsnamn för globala avtal mellan länder, exempelvis Parisavtalet (klimat) eller ILO:s kärnkonventioner (arbetsvillkor). När en fond säger att de följer dessa, innebär det att de agerar ”polis” och bevakar att bolagen inte motverkar de mål som världens länder kommit överens om.

Vad är ett tröskelvärde?

När du läser om en fond som ”undviker fossila bränslen” förväntar du dig kanske nollvision. Men i fondvärlden används ofta tröskelvärden (gränsvärden). Det är den högsta tillåtna andel av ett bolags omsättning som får komma från en viss sektor för att bolaget ska få ingå i fonden.

Ofta sätts gränsen vid exempelvis 5 %. Det innebär att om ett stort bolag har 96 % av sin verksamhet inom hållbar teknik, men 4 % av intäkterna kommer från tjänster till oljeindustrin, kan bolaget fortfarande inkluderas.

Varför finns dessa tröskelvärden?

Omställning: Man vill kunna stötta bolag som aktivt fasar ut en ohållbar del av sin verksamhet.
Säkerhetsmarginal: Det är extremt svårt att med 100 % säkerhet säga att ett globalt bolag har noll intäkter från en viss sektor. Tröskelvärdet hanterar osäkerhet i datan.
Indirekta intäkter: En butikskedja som säljer mat kan ha en bråkdel av försäljningen från tobak. Utan tröskelvärden skulle fonden tvingas sälja hela bolaget på grund av en marginell sidoverksamhet.

Var hittar jag informationen?

Varje fondbolag sätter sina egna gränser. För att se exakt vad som gäller för din fond bör du titta i fondens faktablad och informationsbroschyr.

Sammanfattningsvis

Exkludering är ett kraftfullt verktyg för att rikta sitt sparande, men det är sällan en absolut spärr. Genom att förstå att tröskelvärden existerar och vad internationella konventioner innebär, kan du få en mer realistisk bild av dina investeringar och välja fonder som stämmer bäst överens med din egen kompass.