USA:s skuldberg passerar 40 biljoner dollar - räntan blir nästa prövning

USA:s statsskuld passerade i veckan den mindre smickrande milstolpen 40 biljoner dollar, motsvarande omkring 380 biljoner svenska kronor eller 123 procent av BNP. Skuldberget har mer än fördubblats på tio år, drivet av återkommande budgetunderskott, pandemistöd och stigande räntekostnader.

Kontrasten mot Sverige är stor. Den svenska offentliga skulden, mätt som Maastrichtskuld, väntas uppgå till omkring 1 440 miljarder kronor eller 36,3 procent av BNP enligt regeringens vårprognos*. Riksgälden räknar med ett budgetunderskott på 196 miljarder kronor 2026.

Sverige har därmed ett betydligt större statsfinansiellt manöverutrymme, även om skulden väntas öka. Det är delvis ett medvetet vägval när försvarsupprustningen ska lånefinansieras. En bred politisk överenskommelse öppnar för ökad upplåning på 300 miljarder kronor till militärt och civilt försvar, exklusive stödet till Ukraina.

Räntekostnaderna växer

I USA närmar sig budgetunderskottet 1,8 biljoner dollar hittills i år. Än mer anmärkningsvärt är kostnaden för att finansiera skuldberget. De federala ränteutgifterna har nått närmare 1,2 biljoner dollar och är därmed en av de största posterna i budgeten, efter Social Security och Medicare.

Peterson Foundation bedömer att statsskulden kan nå 50 biljoner dollar inom sex år om inga reformer genomförs. En växande skuld riskerar att driva upp räntorna och tränga undan andra offentliga utgifter. På kortare sikt pekar vissa ekonomer dock ut tullar, priseffekterna från Irankriget och risken för en AI-bubbla som mer akuta hot mot ekonomin.

Statsskulden hamnade trots detta i bakgrunden under den senaste amerikanska valrörelsen, då den låg kring 34 biljoner dollar. Donald Trump fokuserade mer på skattesänkningar och såg högre tullintäkter som en del av finansieringen. De breda tullarna ogiltigförklarades senare av Högsta domstolen, men administrationen har fortsatt med mer riktade tullar.

Inför valet uppskattade en forskargrupp att en andra mandatperiod med Trump skulle öka de federala budgetunderskotten med 5,8 biljoner dollar.

Att faktiskt börja beta av skuldberget framstår som betydligt svårare. Oberoende experter bedömer enligt Wall Street Journal att det i praktiken skulle kräva att USA går från stora och återkommande underskott till budgetöverskott.

Jason Furman, Harvard-ekonom och tidigare rådgivare till Barack Obama, har pekat på att USA länge kunnat låna mer än väntat tack vare låga räntor och dollarns ställning som världens reservvaluta. Det har gett landet större handlingsutrymme än andra ekonomier.

När börjar räntan göra ont?

Problemet är att långa marknadsräntor åter har börjat klättra. Den amerikanska tioårsräntan har stigit kraftigt sedan slutet av juni och ligger kring 4,7 procent.

Historiken visar att sådana nivåer kan skapa problem för aktiemarknaden. Från börstoppen i slutet av juli 2023 till botten i oktober föll S&P 500 omkring 10 procent, medan tioårsräntan steg från knappt 4 till nästan 5 procent. Bara under oktober tappade indexet 2,1 procent när räntan avslutade månaden på 4,93 procent, enligt Rothschild & Co.

Ett liknande mönster syntes våren 2024. Stark amerikansk statistik och seg inflation drev tioårsräntan mot 4,6-4,7 procent och börsen började åter reagera. När räntan låg kring 4,63 procent den 15 april föll S&P 500 med 1,2 procent och Nasdaq med 1,8 procent, enligt Wall Street Journal.

Det intressanta i dagens läge är att 4 procent inte längre tycks vara någon kritisk nivå för börsen. Marknaden har successivt vant sig vid högre räntor. Strateger pekar snarare ut nivåer från 4,5 procent som ett område där aktier historiskt börjat få problem, även om smärtgränsen kan ha flyttats ytterligare uppåt, enligt Marketwatch.

Med tioårsräntan kring 4,7 procent befinner sig marknaden redan på nivåer som skapade tydlig oro 2023 och 2024. Än så länge har börsen hanterat det bättre. Därmed blir 4,75 procent och framför allt 5 procent mer intressanta nivåer att bevaka än 4 procent.

Varningen kom redan 2008

Det går också att dra en längre historisk parallell. När dokumentärfilmen I.O.U.S.A. kom 2008 uppgick den amerikanska statsskulden till drygt 9 biljoner dollar och passerade 10 biljoner senare samma år.

Filmen gjordes huvudsakligen före Lehman Brothers kollaps och finanskrisen. Varningen handlade framför allt om långsiktiga strukturella problem: återkommande budgetunderskott, en åldrande befolkning och växande kostnader för Social Security, Medicare och Medicaid. Finanskrisen förändrade därefter skuldutvecklingen kraftigt.

Redan då beskrevs statsskulden som ett hot mot kommande generationer. 18 år senare är den mer än fyra gånger större, samtidigt som flera av de demografiska problem som filmen varnade för har kommit betydligt närmare.

En avgörande skillnad är dessutom finansieringskostnaden. Trots skuldens storlek var finansieringskostnaden länge relativt låg. Med en statsskuld som når nya höjder och långräntor nära nivåer som tidigare skapat börsoro har den ekvationen blivit betydligt mer ansträngd.

*) Avser det bredare och internationellt jämförbara måttet Maastrichtskuld, som omfattar hela den offentliga sektorn, inklusive kommuner och regioner.