Ta höjd för dyrare tider
Räntehöjningscykel på gång
Riksbanken valde att lämna styrräntan oförändrad i september. Det var väntat.
Signalerna framåt skärptes dock - en starkare ekonomi och stigande inflation gör att vi får lov att ställa in oss på fler och tidigare räntehöjningar än tidigare beräknat.
En uppjusterad räntebana med andra ord från Riksbankens håll. Samtidigt en bit under vad som prisas in på marknaden. Vi kan ta en svensk 2-årig statsobligation som exempel. Den brukar ge en rätt bra bild av vad Riksbanken väntas göra i framtiden.
Som vi ser i nedan bild har dessa två "spreadat" isär rätt ordentligt på slutet. Räntemarknaden prisar in uppemot fem räntehöjningar framåt. Riksbanken själva signalerar snarare två till tre höjningar.
Räntehöjningar kommer det att bli, frågan är bara hur många.
Det går fort i hockey - och i marknadens ränteförväntningar
Samtidigt har vi lärt oss att räntemarknaden är mer nyhetsstyrd och "dramatisk" än vad centralbankerna behöver vara. Vi såg det i våras när räntemarknaden snabbt skruvade upp förväntningarna om sommarhöjningar när oljepriset stack iväg.
När oljan sedan föll och inflationen blev lägre än befarat dämpades prissättningen lika snabbt igen. Osäkerheten i omvärlden, inte minst kriget i Mellanöstern och energipriserna, fortsätter att prägla spelplanen i stor utsträckning.
Riksbankens dilemma
Man brukar säga att Riksbanken sitter i knät på de stora centralbankerna, kanske i synnerhet den europeiska centralbanken ECB. Att Riksbanken inte kan låta styrräntan vara alltför långt ifrån ECB:s då det påverkar kronkursen. Detta är också något vi sett i år. Dels hur ECB, och andra centralbanker höjt räntan i år medan Riksbanken legat still...
... och hur den svenska kronan delvis har försvagats av detta. Nedan graf visar hur euron har stärkts mot SEK:en. Positivt för exporterande bolag men negativt ur ett inflationsperspektiv då den svagare kronan gör att vi köper in saker dyrare från utlandet (så kallad importerad inflation).
Hård ton riskerar att skrämma hushållen
Visst får högre energipriser effekter på inflationen, men frågan är hur mycket de biter sig fast i ekonomin. Hur stor är egentligen risken för en segdragen inflationsspiral? Kärninflationen i augusti var till exempel lugnande läsning.
Svenska hushåll är mer motståndskraftiga idag än för några år sen. Men trots några års återhämtning i svensk ekonomi, med förbättrad köpkraft hos hushållen och lägre räntor, finns det alltjämt frågetecken kring hur känsliga svenska hushåll är för högre räntor och stigande inflation.
Om Riksbanken skulle strama åt för mycket och för tidigt riskerar det att skada den återhämtning vi sett i konsumtionen och till viss del även på arbetsmarknaden. Det borde tala emot att Riksbanken kommer att överreagera på den senaste tidens energi- och kronrörelser.
Hur tacklar hushållen den ökade osäkerheten?
Även om inte ett par räntehöjningar skulle agera alltför åtstramande för svensk ekonomi så finns det alltjämt en del orosmoln för hushållen att ta i beaktning just nu. Vi svenskar är ofrånkomligen ett av världens mest räntekänsliga folk, där drygt 75 % av våra bolån har rörlig ränta.
Samtidigt är vi långt ifrån den situation som rådde för några år sedan – med en inflation och räntehöjningar som drog iväg i rekordtakt – vilket är viktigt att påpeka.
Som hushåll bör man dock ställa in sig på att levnadskostnaderna kommer att öka under det kommande året, drivet av både energipriser och högre bolåneräntor. Hur allt detta i förlängningen kommer att påverka alltifrån konsumtion, bankers utlåningstillväxt, investeringar och arbetsmarknad till spar- och skuldkvoter hos hushållen, det återstår att se.
Sammanfattningsvis - räntemarknaden överdriver ofta på kort sikt, men riktningen framåt är tydlig – levnadskostnaderna ska upp. Att hålla lite extra koll på utgifterna och ta höjd för ett par räntehöjningar i budgeten gör att du står stadigt oavsett hur snabbt Riksbanken väljer att "springa" framåt.
Tack för din tid!
Calle