Storbankskampen: Handelsbanken vs Nordea vs SEB vs Swedbank
På Stockholmsbörsen har vi hela fyra välkända storbanksaktier. De klumpas ofta ihop till “storbankerna”, men är trots allt fyra skilda bolag med sina för- och nackdelar ur ett investerarperspektiv. Här följer en jämförelse av bolagen.
Notera: Just nu har vi en kampanj där det är courtagefria köp på OMXS30. Samtliga fyra storbanker och 26 andra aktier ingår i detta erbjudande som pågår 8-14 september.
Vi börjar med utdelningen
När det kommer till utdelning så kan man snabbt konstatera att samtliga storbanker erbjuder detta. De har dessutom, med undantag för "pandemiåret" 2020, en lång historik av utdelning och skulle på egna meriter kunna kvala in i en utdelningsportfölj. Hur stor utdelningen är varierar dock; Handelsbanken erbjuder överlägset störst.
Problemet med så otroligt höga utdelningar är att de sällan är uthålliga och tittar vi på utdelningsandel så delar framför allt Handelsbanken, men delvis också Swedbank, ut mer än vinsten 2025.
En förklaring till Handelsbankens höga utdelning stavas överkapitalisering. När tillväxten stannat upp har behovet av kapital justerats och man har istället kunnat dela ut mycket. Det läget varar inte för alltid och dessutom är bristen på tillväxt i sig ett orosmoln - något som också bidrar till den höga direktavkastningen.
I Swedbanks fall så har man också gjort en bonusutdelning på grund av överkapitalisering . Vill man spekulera så kan den överkapitaliseringen ha uppstått för att man ville ha en buffert i väntan på domen för den tidigare pengatvätt-skandalen. I takt med att sanktioner utdelats, utredningar lagts ner och sluteffekterna klarnat så kanske man vågar dra ner på bufferten genom en bonusutdelning.
SEB och Nordea delar ut cirka två tredjedelar och lägger en viss summa på aktieåterköp ovanpå det.
Varje bank har sin intäktsmix
Lite förenklat kan man säga att en storbank har två dominerande inkomstkällor. Räntenettot, som innebär att banken har en lägre sparränta än utlåningsränta. Och provisionsnetto, som framför allt utgörs av fondavgifter, företagstjänster, kortavgift med mera. Generellt är räntenettot en mer stabil intäkt som historiskt gynnats av högre räntor, medan provisionsnettot är mer volatilt men också mer lönsamt.
SEB är den bank som har störst andel provisionsnetto och Handelsbanken är den som har överlägset störst andel räntenetto. Man kan säga att de två är varandras motpoler medan Swedbank och Nordea har en snarlik intäktsmix och återfinns någonstans emellan extremerna.
En viktig påminnelse är också att samtliga fyra storbanker har intäkter i fler länder än Sverige. Det innebär att en räntehöjning av Sveriges Riksbank, kan ge möjlighet till förbättrat räntenetto, men enbart för de svenska ränteintäkterna.
Förenklat är Nordea det bäst diversifierade bolaget med spridda intäkter från Sverige, Norge, Danmark och Finland. Swedbank och SEB är båda tunga i Sverige, men med en viktig del av intäkterna i Baltikum (Estland, Lettland och Litauen). Även för Handelsbanken dominerar Sverige men det finns betydande intäkter i Storbritannien och bidrag från både Norge och Nederländerna.
Hur ska man tänka?
Det är förstås helt upp dig om du alls vill investera i någon - eller flera - av dessa storbanksaktier. Att inte bara välja en kan vara ett argument för den som hoppas på en fin utdelning men vill diversifiera sig mot företagsspecifik risk. De kompletterar varandra också ganska bra geografiskt, speciellt Nordea som ger en tydlig geografisk diversifiering.
Vad tycker och tänker du om våra storbanksaktier? Kommentera gärna!
Ara Mustafa
Investeringscoach Nordnet
Erbjudandet omfattar köp av aktier med avslut 8 till 14 september 2026. Partnerkunder och order som läggs via telefon och mäklare omfattas inte av erbjudandet. För fullständiga villkor se nordnet.se/30-turne. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.