Inflationstrycket är lågt i Sverige. Priserna stiger inte som Riksbanken vill. Vad får det för konsekvenser för vår privatekonomi?
Varför är det överhuvudtaget viktigt att vi har en inflation, kan man undra? En högre genomsnittlig inflation medför att den nominella räntan blir högre i ett normalläge, och det ger i sin tur utrymme för kraftfullare räntesänkningar om inflationen blir för låg. Det är ett skäl.
Ett annat skäl att sträva efter att inflationen inte hamnar på noll, utan över, har med lönebildning att göra. Om inflationen är låg och nominella löner inte kan sänkas så blir det svårare att anpassa reallöner mellan exempelvis individer i ett företag eller mellan företag i samma bransch. Och det kan i värsta fall i förlängningen bidra till både högre arbetslöshet och sämre produktivitetssutveckling i ekonomin i stort. Det påverkas förstås enskildas ekonomi.
Därmed inte sagt att det är skrivet i sten att det bästa ärom inflationen ligger på två procent. Men nu är det målet man satt för attupprätthålla prisstabiliteten. Och i nuläget ligger inflationen långt ifrån 2procent om man räknar bort energipriser – då ligger den på 1,2 procent.
Hur påverkar det då din privatekonomi här och nu?
Det uppenbara är förstås att konsumentpriserna inte stiger ihög takt. Men det gör ju då å andra sidan inte lönerna heller.
Men inflationstrycket innebär att Riksbanken lär hålla räntan kvar på dagens nivåer. Det är till och med så att sannolikheten för någon typ av stimulans ökar med ett inflationstryck som är under direktionens egen prognos. Tröskeln för en sänkning är hög – direktionen har bestämt sig för att inte ha minusränta mer – men risken för att man tvingas sänka igen finns. Ett annat sätt att stimulera är förstås att köpa ännu mer statsobligationer, men där är problemet att Riksbanken redan har dammsugit marknaden på statsobligationer. Hur som helst lär din bolåneränta inte stiga på väldigt länge. Det kan du känna dig trygg med.
Bolånet amorteras inte av
Hög inflation amorterar effektivt av ditt bolån. Ju högre inflation, desto mindre blir helt enkelt lånet värt. Men idag, med dagens låga inflation, får bolånetagaren ingen sådan draghjälp. Istället vill det till att du själv sätter en bra amorteringstakt för att ha en rimlig belåningsgrad den dag räntorna faktiskt stiger. Omfattas du av amorteringskravet är amorteringstakten ju reglerad åt dig.
Låga räntor eldar på tillgångar
Att Riksbanken behöver hålla räntan låg för att försöka fåupp inflationen gör att marknadsräntorna förblir låga. Och det i sin tur lärfortsätta att elda på priser på tillgångar. Låga räntor är ju själva garantenför att börsen ska fortsätta ta coronavirus och geopolitiska konflikter med enaxelryckning. Bostadspriserna har inte bara hämtat sig från oron hösten 2017,utan också börjat stiga igen efter en period av stiltje.
Det här betyder att du som sparar i aktier och fonder och äger din bostad lär fortsätta se hur dina tillgångar ökar i värde. Och tillgångar som du har på sparkontot fortsätter visserligen att urholkas i värde på grund av inflationen, men förstås med mindre än om vi haft ett verkligt inflationstryck. Jag tycker ändå det är viktigt att aldrig ha mer på sparkontot än vad bufferten kräver – resten bör placeras där pengarna kan växa.
Kronan försvagas
En annan konsekvens av låg inflation är svag krona. Vi sågdirekt hur kronan försvagades på dagens inflationssiffror. Det beror på attlägre räntor, som en konsekvens av lägre inflationsförväntningar, får svenskatillgångar att framstå som mindre attraktiva. Kapital flödar ut, efterfrågan påkronan minskar och då försvagas växelkursen ytterligare.
Men vad händer då? Jo, det blir dyrare för oss svenskar attimportera (och dyrare för oss utomlands). Och det bidrar ju till högre priser,vilket ju är precis vad Riksbanken vill. En svag krona hjälper till att dra uppinflationen. Så har det i alla fall varit, eller är, i teorin. Iverkligheten kämpar Riksbanken med att hålla uppe inflation trots att kronan juvarit på rekordlåga nivåer