Så kan plånboken och aktieportföljen påverkas av den svaga kronkursen

Nordnets sparekonom Carl-Henrik Söderberg går igenom potentiella vinnare och förlorare på den senaste tidens svaga kronutveckling.

De finansiella marknaderna har skakat till i takt med att ränteoron återigen tar över. Det skapar svallvågor överallt, från råvaror och aktier till valutamarknaden.

Och ser vi till den svenska kronan trivs den som vanligt dåligt i ett nervöst marknadsklimat präglat av stigande marknadsräntor, höga energipriser och stora räntedifferenser centralbankerna emellan.

Plånboken påverkas. Aktieportföljen likaså. Vissa blir vinnare, andra blir förlorare. Nedan försöker undertecknad punkta upp dessa och brodera ut resonemangen en aning.

13 % har alltså dollarn stärkts mot kronan sedan slutet på januari. Euron har stärkts med 6 %.

Globalfonder och exportbolag

Börja med de bra eller dåliga nyheterna? Vi tar det roliga först och börjar med vinnarna.

Du som sparar i utländska aktier blir en vinnare! Den där globalfonden som så många har i sin portfölj till exempel, den har fått sig en extra skjuts i värdeutveckling i år tack vare kronutvecklingen. +23 % om vi räknar om indexet till svenska kronor, +13 % mätt i dollar. Detta för att när du köper din globalfond växlas dina svenska kronor till amerikanska dollar.

Mekaniken bakom?

Tillbaka till skolbänken en snabbis. Om du exempelvis köpte din globalfond vid årsskiftet för 1000 kronor, då växlades dina kronor till dollar till kursen 9,2 och därmed får förvaltaren dryga 108 dollar att handla aktier för.

Vi ponerar att du nu säljer fonden med en vinst på 13 %, vilket gör att du nu har nästan 123 dollar. Sen ska dina dollar växlas tillbaka till svenska kronor. En dollar kostar nu istället 10 kronor, vilket gör att du i slutändan får tillbaka 1 228 svenska kronor.

Potentiella rapportöverraskningar

Sen har vi de svenska exportbolagen. De är vinnare dels för att konkurrenskraften stärks när svenska varor blir billigare utomlands, dels för att de får positiva omräkningseffekter när utländsk försäljning ska räknas om till SEK, något vi ofta ser i de stora verkstadsbolagen.

Just tredje kvartalet kan vara lite lurigt då september väger tyngre än en tredjedel av kvartalet på grund av att både juli och augusti är semestermånader. Om den svenska kronan rör sig mycket under just september kan det därför slå igenom hårdare än vanligt.

Grafen visar kronutvecklingen mot dollarn under året och där september månad markerats i blått. En dollarförstärkning på 5 %.

Det är åtminstone en teori, och det återstår att se om den realiseras den här gången. När kronan försvagas kraftigt i september tenderar det att ge en positiv överraskning i bolagens siffror relativt förväntansbilden.

Innan man blir för uppspelt av detta (om man ens ska bli det?) så bör väl tilläggas att investerare nog fokuserar mer på till exempel orderingång och guidance än valutaeffekter. Men viss medvind ger det ofrånkomligen!

Förlorarna

Och så har vi de som förlorar på en svagare krona. Vilka är det som drar ”nitlotten” i detta läge?

Vi kan börja med alla ressugna svenskar, då det blir dyrare att resa till utlandet. Och det är faktiskt inte bara de större valutorna som stärkts mot kronan. Thailand är ett populärt resmål för många svenskar under vinterhalvåret. Den thailändska bahten har stärkts med 5 % mot kronan på bara några månader.

Plånbokspressaren

Varor från utlandet riskerar också att bli dyrare såklart. Importerad inflation som det skrivs så mycket om, ja, den stiger när inköp från utlandet kräver fler svenska kronor än tidigare. Du kommer helt enkelt inte lika långt på en svensk krona som tidigare.

Svenska hushåll riskerar därtill att bli indirekta förlorare när Riksbanken har kronan som en variabel i sina räntebeslut. Denna så kallade importerade inflation kan i slutändan leda till räntehöjningar, vilket i sin tur medför stigande bolånekostnader och riskerar dessutom att kyla ner den svenska ekonomin.

Börsförlorarna

Vi hittar också bolag där effekten blir den motsatta, det vill säga de som har sina inköp i utländsk valuta men försäljningen i Sverige, inte sällan inom konsumentsektorn. När den svenska kronan försvagas blir det dyrare att köpa in varor, vilket pressar lönsamheten för bolaget ifråga OM (ja, det är ett stort om) de inte kan höja priserna ut mot kund i samma takt.

Vi har sett stigande prisplaner hos svenska bolag under en period men att det samtidigt varit svårare att exekvera på dessa planer i en värld där sambandet mellan pris och volym blivit allt starkare på senare år. Alltså, om du höjer dina priser så riskerar du att tappa i volym.

Vän av ordning kommer påpeka att det inte är så enkelt som förklaras ovan. Allt fler bolag står på flera geografiska ben, både vad gäller produktion och försäljning, och bolag kan också valutasäkra sina inköp. Det här gör det klurigare att räkna på men ofrånkomligen blir det en motvind för vissa.

Tack för din tid!

Calle