Frida Bratt
Skatten på ISK höjs ytterligare nästa år, vilket står klart efter att nivån på statslåneräntan slagits fast. Nu behöver regeringen införa det utlovade fribeloppet – men även rulla tillbaka de skattehöjningar som genomförts. Återställ ISK-skatten så att ISK även fortsättningsvis blir en bred och folklig sparform som passar alla typer av sparare.
Statslåneräntan landar på 2,62 procent per den 30 november, vilket innebär att vi redan nu kan slå fast vad skatten på ISK blir 2024. Den kommer att landa på 1,09 procent – upp från 0,88 procent under 2023 och 0,375 procent under 2022. Det är en mycket kraftig uppgång.
Avkastningskrav på nästan 4 procent
Den högre skatten på ISK innebär att sparformen inte lämpar sig för lågrisksparande, exempelvis i form av korträntefonder. Eftersom lågt risktagande i exempelvis korta räntefonder inte kan förväntas ge en högre avkastning kommer en schablonbeskattning på dessa nivåer inte att vara förmånlig. Enligt en enkel tumregel bör den förväntade avkastningen överstiga statslåneräntan plus en procentenhet, det vill säga omkring 3,6 procent, för att ISK ska vara förmånligare än depå.
Återställ skatten – rulla tillbaka höjningar
Men tanken med ISK är ju att det ska vara en bred och folklig sparform, som inte bara lämpar sig för en viss typ av risktagande. Att skatten höjs när räntan stiger är ”spelets regler”, så har det sett ut sedan ISK infördes.
Vad som förändrats sedan ISK infördes är dock de två skattehöjningar som genomfördes 2016 och 2018. De infördes med motiveringen att räntan var låg. Så är som bekant inte läget längre.
Regeringen borde i det här läget ta tillfället i akt och införa det fribelopp man lovade spararna i Tidöavtalet. Men inte bara det. Man bör även rulla tillbaka skattehöjningarna, det vill säga ta bort påslaget på statslåneräntan på 1 procentenhet.
Uppmuntra sparande
För att uppmärksamma den ökade ISK-skatten och vår åsikt att skatten bör sänkas har vi gjort en liten film där vi vill ”återställa ISK-skatten”, med en liten blinkning till det uttryckssätt som tidigare använts av den uppmärksammade ”Återställ våtmarkerna”-rörelsen. Filmen är från vår sida gjord med humor och glimten i ögat, och jag vill betona att Nordnet inte har någon åsikt om våtmarker.
Sparande bör uppmuntras. Att människor ökar sitt sparande kommer inte att spä på inflationen, tvärtom. Istället ökar behovet av en buffert i tuffa tider. ISK måste åter bli den breda och folkliga sparform som passar för alla typer av sparare.
Skatten på ISK bör ”återställas”.
Kanske kan 2025 vara ett bättre skatte-år? https://regeringen.se/contentassets/4327222f8f544e42a21eb5785c636be2/en-skattefri-grundniva-for-sparande-pa-investeringssparkonto-och-i-kapitalforsakring.pdf
Ja skulle ju villa veta bryt punken mellan isk och vanlig depå eller om det är dags för dessa ö nationer som specialiserar sig på skatte konkursansökan inom EU.. Portugal Grekland och Kroatien som tagit upp striden om EU skatter.
Bravo! Älskar DIG!
Jättebra försök få ut det budskapet i ”vanliga” media typ sr, SVT och tv4
Riktigt bra gjort. Roligt och med glimten i ögat. ISK skatten måste återställas annars är det knappt värt att spara pengar numera.
Bra initiativ från Frida och Nordnet! För er andra som håller med om detta, bli gärna även medlemmar i Skattebetalarnas Förening, en helt egenfinansierad förening som lyfter frågor kring skatter, främst riktat mot att sänka skatterna. “Rättvisare skatter”, som de själva uttrycker det. De har både intressanta poddar och en tidning som publiceras regelbundet. Vi behöver fler medlemmar!
Bra skrivet Frida, jag håller med i alla delar
En sak som glöms av i debatten är att låg skatt på kapital (ISK) gynnar företagandet. Det är inte bara småsparare som missgynnas av denna skatt utan alla som investerar i eller äger företag i form av aktier. Så det viktigaste tycker jag är att återställa de höjningar som S-regeringen gjorde. Skatten var bra när den infördes då den förväntas följa statslåneräntan, som i sin tur följer inflationen, som i sin tur leder till högre inlåningsräntor. Tanken var alltså att skatten på ett ISK skulle motsvara de 30% i skatt man betalar på räntan på ett bankkonto. Helt rätt tänkt.
Känns som att det hade varit enklare både för spararna och statens budgetplanering om ISK-skatten istället var fast, förslagsvis 0,5% varje år. Skippa fribelopp, golv och tak.
En eloge till Nordnet och Frida för att ni driver den här frågan! Jag tänker som så att det vore bra för staten om spararna har stora belopp på ISK (och KF) som är schablonbeskattade. Då blir ju skatteintäkterna mera förutsägbara. Flyttar spararna till depå så finns väl risken att statens intäkter från kapitalskatter fluktuerar mera från år till år. I nästa steg tänker jag då att staten borde försöka göra villkoren för ISK rimligt gynnsamma och stabila så att spararna ligger kvar i de schablonbeskattade sparformer.
Bra inlägg.
Det uteblivna fribeloppet på 300k från Tidöavtalet tycker jag är mest iögonfallande. Känns som Niklas Wykman & Co duckat alla frågor/undringar angående fribeloppet.
Staten kan köpa 30% av de aktier jag köper med lånade pengar och betala räntan med min ISK-skatt. De säljer när jag säljer och får en avkastning motsvarade reavinstskatten jag betalat om jag haft aktierna på vanlig depå
Allting över 30% av statslåneräntan är överbeskattning.