Som bekant sammanställer vi på Nordnet vid varje månadsskifte statistik över de mest köpta och sålda aktierna och fonderna bland våra kunder. Det är statistik som alltid ger en intressant fingervisning om rådande sentiment.

Hög aktivitet i energisektorn – men bank lockar mest

När mars månad summerades stack aktiviteten inom energisektorn ut, vilket inte är förvånande givet eskaleringen i Mellanöstern och de kraftiga svängningarna i oljepriset. Mer iögonfallande var dock att banksektorn var extremt het på köpsidan. Topptrion över de mest köpta aktierna utgjordes av Handelsbanken, Swedbank ihop med Investor.

Varför är bankerna så populära?

Det är tydligt att bankerna lockat under denna stökiga börsperiod. Robusta affärsmodeller, urstarka balansräkningar och höga utdelningar (som nu har avskiljts) väger sannolikt tungt för investerarna.

Banker påverkas av konjunkturens välmående men de besitter också defensiva egenskaper. Stigande energipriser är till exempel inte enbart av ondo för sektorn, då det i förlängningen kan leda till högre räntor – vilket i sin tur ger en positiv effekt på bankernas räntenetton.

Handelsbanken och Swedbank är dessutom de banker där räntenettot utgör den absolut största delen av intjäningen relativt övriga i sektorn.

Handelsbanken är favoriten

Varför har då just Handelsbanken blivit sektorfavoriten bland spararna? Att banken erbjuder den högsta direktavkastningen i kombination med den lägsta värderingen (mätt i price-to-book) är troligtvis parametrar som uppskattas, vilket grafen nedan illustrerar.

Negativa analytiker

Tittar vi däremot på analytikerkåren kan vi konstatera att Handelsbanken inte direkt är någon ”darling”. Aktien har i skrivande stund endast en enstaka köprekommendation, mot 8 behåll- och 10 säljrekommendationer. Det kan jämföras med exempelvis Nordea, som har fler köprekommendationer än behåll- och säljråd tillsammans.

Frågetecken framåt

Denna negativa hållning får nog primärt tolkas som en konsekvens av att banken är den minst lönsamma mätt i avkastning på eget kapital (ROE) och förväntas förbli så även kommande år. Handelsbanken ligger kring 12 % i ROE medan övriga banker ligger kring 14-15 %.

Satsningen i Storbritannien fortsätter också att vara en vattendelare, och utlåningstillväxten har inte varit mycket att skriva hem om.

Tittar vi på kursgrafen ser vi också att Handelsbanken har halkat efter; nedan graf visar bankernas totalavkastning det senaste året.

Risk kontra potentiell avkastning

Handelsbanken har en erkänd strategi att prioritera låg risk – vissa skulle hävda för låg risk. Denna riskaversion innebär förvisso sektorns lägsta kreditförluster, begränsad vinstvolatilitet och en bevisad motståndskraft i sämre tider.

Samtidigt riskerar tillväxt och lönsamhet att hämmas, särskilt när konjunkturen väl växlar upp. Det är dessa faktorer som marknaden försöker väga mot varandra. Vi får se hur sektorn i allmänhet, och Handelsbanken i synnerhet, utvecklas framöver.

Uppvärdering befogad?

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att banker varit populära att äga och att aktierna har ett starkt fjolår i ryggen. Kan trenden norrut fortsätta? Vissa hävdar att värderingarna inte längre är attraktiva, men även om de kommit upp är de heller inte på direkt alarmerande nivåer.

Ordentlig marginalresa

Med styrräntor som lämnat minusterritoriet bakom sig är det betydligt lättare för bankerna att bibehålla goda marginaler. Borde inte marknaden då rimligen kunna acceptera värderingar som överstiger historiska snitt – särskilt när nollräntan känns avlägsen och lönsamhetsförbättringarna ser ut att bita sig kvar?

Och med en bättre konjunktur i antågande (vilket vi alltjämt har skäl att tro?) så minskar dessutom oron för kreditförluster och med det också rimligen riskpremien i sektorn. Undertecknad tog Nordea som exempel nedan, liknande utveckling har skett i samtliga storbanker.

Inga tillväxtraketer direkt

Efter en tids utveckling i sidled återstår det att se om bankerna kan börja överprestera börsen igen eller om andra sektorer – som konsument och verkstad – går starkare i ett positivt konjunkturscenario (banker är ju sällan några tillväxtraketer). Samtidigt har sektorer som hälsovård och telekom passande kvaliteter i ett sämre makroklimat. Kanske landar bankerna helt enkelt lite grann i mitten just nu, oavsett den underliggande ekonomiska utvecklingen?

Inför rapportperioden

Sist men inte minst drar rapportperioden snart igång, och banker tenderar att sällan göra marknaden besviken.

Nedanstående graf illustrerar detta tydligt (här med Swedbank som exempel, men bilden är liknande för samtliga storbanker). Grafen mäter faktiskt vinstutfall mot förväntansbilden inför rapport där gröna staplar innebär att man slog förväntningarna, och röda det omvända.

Den som lever får se…

Tack för att du tog dig tid!

/Calle

Men först några tankar från veckan som gått där vi kan konstatera att nervosititen och osäkerheten är stor bland investerare just nu.

Populära grafer som illustrerar detta är till exempel Fear and Greed Index (som påvisar extremrädsla hos investerare just nu) och volatilitetsindex (VIX) som är på den högsta nivån sedan tulloron för ett år sedan.

Kortlivad börsuppgång

Även om vi fick en tämligen kraftfull uppstuds på börsen i början på föregående vecka så blev det aldrig någon riktig övertygelse i uppgången och vi såg också hur börsen vände ned igen när förhoppningarna om en nedtrappning i Mellanösternkonflikten ebbade ut.

Utveckling på OMXS30 i år, rödmarkerat är den senaste börsveckan.

Oljepriset präglar humöret

Efter en månads konflikt med Iran kvarstår de geopolitiska riskerna och fortsatta störningar i oljeflödet och andra viktiga leveranskedjor utgör ofrånkomligen ett hot mot den globala inflationsutvecklingen.

Oljepriset (vit linje) och dollarindex (turkos linje) under mars månad. Dollarn har blivit en trygg hamn för investerare igen.

Räntehöjningar nästa?

Det är ofrånkomligen så att den fundamentala bilden kring världskonjunkturen har försämrats för 2026 men frågan är såklart hur mycket. Kommer situationen hinna dra igång en inflationsspiral, en himla massa räntehöjningar på det och dessutom en efterfrågan som kraftigt påverkas?

Vad gäller just styrräntor så har vi ju befunnit oss i en räntesänkningscykel ett tag och världskonjunkturen, som alltjämt trevar, hade behövt en fortsatt räntemedvind här, inte det motsatta.

Hur ska man som privatinvesterare agera?

Just nu verkar finansiella marknader prisa in ett rätt dystert scenario. Överdrivet? Kanske, men sannolikheten för ett stagflationsscenario, börsens mardröm, hänger fortfarande över investerarhumöret och dämpar riskviljan.

Strategier för oss investerare? Man kanske kan tratta ner dem till tre huvudalternativ:

1. Bibehållen riskexponering (sitta still i båten)

2. Öka kassan i portföljen

3. Aktiv hedging (skydda portföljen)

Varje val innebär såklart tydliga avvägningar mellan risker och möjlig alternativkostnad. Historiskt sett har en exponering mot olja och energirelaterade tillgångar föga förvånande fungerat som en effektiv hedge under oljedrivna börsnedgångar. Titta på Oslobörsen, som med sin tunga energivikt är upp hela 17 % hittills i år trots den globala oron.

Detta till en hög negativ beta mot aktier. Med andra ord, när stigande oljepriser agerar sänke för börsen i stort, rör sig energitillgångarna i motsatt riktning och fungerar därmed som en välbehövlig krockkudde i portföljen.

Ligger det vinstvarningar i korten?

Vi närmar oss nu slutet av mars och därmed stängningen av årets första kvartal.

Givet nuläget riskerar bolagens räkenskaper att präglas negativt och stundande rapportsäsong ska bli väldigt intressant på den punkten. Och hur många negativa överraskningar ska vi få INNAN rapportsäsongen drar igång?

Vinstvarningssäsongen infaller i regel några veckor före den officiella rapportsäsongen varje kvartal. Det är då bolagen har sammanställt sina preliminära siffror och inser att resultatet avviker kraftigt från marknadens förväntningar. 

Vi har redan sett Boliden och Yubico vinstvarna (ingen av dem direkt hänförligt till dagens situation i Mellanöstern visserligen), vilka står näst på tur?

Kan vi utläsa någonting från förra veckans makrodata?

Förra veckans globala PMI-data visar till exempel att kriget börjar sätta avtryck i förlängda leveranstider och stigande inköpspriser, men än så länge begränsade uppgångar i priser till kund.

Samtidigt noteras en mer deppig europeisk tjänstesektor än tidigare samtidigt som konsumentförtroendet föll ordentligt i regionen. Försiktiga konsumenter gör att bolag kanske inte kan/vågar höja priserna för att kompensera för sina ökade kostnader. Skapar detta en farlig cocktail för bolag med stor exponering mot europeiska konsumenter? Till exempel.

Den som lever får se. Ny vecka, nya möjligheter…

Tack för att du tog dig tid!

/Calle

Våren på Stockholmsbörsen är synonym med utdelningssäsong, och 2026 ser inte ut att bli något undantag. Trots ett utmanande omvärldsklimat fortsätter de svenska bolagen att leverera vinster som nu ska skiftas ut till aktieägarna.

Men utdelningar handlar om mer än bara kontanter på kontot, det är också en viktig faktor för att bygga en förmögenhet över tid. I den här artikeln går vi igenom varför kassaflödet är din bästa vän och hur du maximerar effekten av vårens guldregn.

Över 400 miljarder kronor ska delas ut från våra svenska bolag till aktieägarna i år. Vi kan konstatera att 2026 kommer bli ännu ett urstarkt utdelningsår där särskilt banker (som vanligt) ihop med fastighetsbolag och industrijättar agerar draglok.

Så bygger du din egen pengamaskin

Som långsiktig utdelningsjägare vill du äga stabila bolag med en god utdelningshistorik. Dessa tenderar till att vara välskötta, mindre riskfyllda med en god resultat- och balansräkning. Då de nästan aldrig sänker sina utdelningar är det nästintill en garanterad avkastning som tillfaller dig som investerare år efter år.

Ett faktiskt kassaflöde

Det är viktigt att komma ihåg att utdelningen inte är ‘gratispengar’ i stunden – på utdelningsdagen sjunker aktiekursen normalt med motsvarande belopp. Men den verkliga styrkan ligger i att utdelningen är ett kvitto på ett faktiskt kassaflöde och en möjlighet att återinvestera dina utdelningar.

Kraften i att återinvestera dina utdelningar

Om du som aktieägare väljer att återinvestera dina utdelningar, alltså att du köper fler aktier för pengarna som dimper ner i din depå, då får ditt sparande även en trevlig skjuts av ränta-på-ränta-effekten. Det blir stor skillnad att återinvestera dina utdelningar mot att inte göra det, framförallt om vi drar ut tidslinjen och tittar flera år bakåt i tiden.

Vi kan illustrera detta på många sätt. Ta bara OMXS30 till exempel.

Under de senaste 20 åren är börsen upp 194 % men hade utdelningen återinvesterats, då hade avkastningen uppgått till hela 468 %. Med andra ord, det gör stor skillnad.

Räkneövning

Någon kanske nu tänker att det saknas en linje i ovan graf. För hur ser det ut om vi får ta del av utdelningen men väljer att INTE återinvestera den?

För denna lilla räkneövning får vi lov att klara oss själva, utan vår kära analysterminal. Låt oss ponera att vi köper 1 000 aktier för 100 kr styck (100 000 kr totalt). Vi antar en prisutveckling på 7 % per år och en direktavkastning på 4,5 % (en nivå värdig en utdelningsportfölj) med en investeringshorisont på 20 år.

Utfallet efter 20 år:

Så här ser det ut om vi illustrerar det i en graf.

En kvalitetsstämpel i portföljen

Att ett bolag ger utdelning är det ultimata beviset på att de faktiskt tjänar riktiga pengar. Medan vinster på pappret kan justeras genom bokföring, går det inte att simulera ett faktiskt kassaflöde som landar på aktieägarnas konton.

Stabila utdelare tenderar att befinna sig i mogna faser (alltså inga direkta tillväxtraketer) med förutsägbara vinster. Det är ingen slump att storbanker och telekomoperatörer ofta hittas i utdelningstoppen år efter år.

Här hittar du en bevakningslista över Svenska utdelningstoppen, som gör att du enkelt kan följa med i vilka bolag som ger högst direktavkastning just nu.

Stirra dig inte blind på direktavkastningen

Samtidigt är det viktigt att poängtera att det är riskabelt att enbart stirra sig blind på en hög direktavkastning (utdelning per aktie/aktiekurs) vid byggandet av en utdelningsportfölj är en vansklig strategi då risken föreligger att du väljer bolag som inte motsvarar dina krav vad gäller kassaflöden, vinster och finanser.

Kom ihåg att utdelningen inte är huggen i sten. Den styrs helt av bolagets förmåga att tjäna pengar, och går det dåligt för verksamheten hänger utdelningen tillslut löst. Därför måste också bolags- och makroanalysen göras. Är det en beprövad affärsmodell? Innehar bolaget en stark marknadsposition? Hur ser balansräkningen ut? Hur ser branschens potential och framtid ut?

Undertecknad noterar exempelvis att två bolag som återfinns på ovan lista, Dometic och Evolution, faktiskt alldeles nyligen beslutat att slopa sina utdelningar. Som sagt, stirra dig inte blind på direktavkastningen.

Kvalitet framför siffra

Att investera i utdelningsaktier är ett maraton, inte en spurt. Genom att fokusera på bolag med robusta affärsmodeller och en uthållig utdelningshistorik skapar du en defensiv krockkudde i din portfölj som levererar oavsett börsklimat. Genom att kombinera en sund analys med kraften i återinvesteringar ger du ditt kapital bra förutsättningar att växa över tid.

Är du redo att bygga din pengamaskin?

Tack för att du tog dig tid!

/Calle

Stora rörelser i oljepriset

I skrivande stund (fredag) har oljepriset letat sig upp över 100 dollar fatet igen, betydligt högre än för ett par veckor sedan och marknaden fortsätter att med rätta oroa sig över hur de bestående effekterna kan tänkas bli för inflation, räntor och konjunktur (läs mitt senaste inlägg för mer tankar kring ekonomiska risker i spåren av konflikten i Mellanöstern).

Nedan illustreras hur oljepriset rört sig under de senaste två veckorna. Upp som mest 50 % för att sedan falla tillbaka nästan 30 % för att sedan återigen stiga 20 %. Inga små rörelser precis och hur rörelserna blir generellt på de finansiella marknaderna efter helgen, ja det känns ovanligt svårgissat.

Missa inte uppgångsdagarna

Men det som däremot inte kan röra sig någonting fram till måndag, det är historisk data. Att grotta ner sig i historisk rådata kan låta halvkul (hörde jag någon säga “ICK!”?) men ibland kan vi hitta en del intressant fakta som vi kan lära oss och förhoppningsvis bli lite klokare av.

Även om de stora rörelserna på börsen och den höga osäkerheten kan få oss att vilja sälja våra aktier är det viktigt att veta om att det historiskt visat sig vara förödande för aktieportföljen att missa de största uppgångsdagarna på börsen.

Och när brukar då dessa dagar infalla? Svaret är att de ofta kommer tätt inpå större nedgångsdagar. Dessa enstaka uppgångsdagar har haft en väldigt stor betydelse för avkastningen över tid.

Till exempel, om du missade de 20 största uppgångsdagarna på Stockholmsbörsen (inklusive utdelningar) under de senaste 20 åren, då mer än halverades din årliga snittavkastning från nästan 11 % till knappa 5 %, se nedan bild.

Varför tid på marknaden är viktigt

• Det “lugna” alternativet, att bara vara fullinvesterad hela tiden, det ger den högsta genomsnittliga årsavkastningen på 10,8 % (100 000 kr blir 780 000 kr).
• Att missa de 10 bästa dagarna sänker årsavkastningen till 7,1 %, vilket halverar slutkapitalet över 20 år.
• Missar du de 20 bästa dagarna är årsavkastningen nere på 4,6 % och slutkapitalet landar på en tredjedel.

Eller man kan också uttrycka det så här, genom att missa de 20 piggaste börsdagarna av totalt 5 000 handelsdagar, förlorar du nästan 70 % av din potentiella vinst. Historiskt.

Det här blir ett tydligt sätt att illustrera exakt hur viktig tid på marknaden är och att enstaka dagar med extremt hög avkastning ofta är skillnaden mellan en fantastisk investering och en medioker sådan.

Det kan också vara på sin plats att se vad avkastningen blivit om vi missat BÅDE de bästa börsdagarna men också de sämsta:

Historik värd att bära med sig

Avkastningen blir faktiskt aningen bättre än om du varit fullinvesterad hela tiden. Men det där med tajming är svårt och poängen med dessa staplar är helt enkelt att belysa varför man som privatsparare ska tänka en extra gång innan man går in och ut ur aktiemarknaden.

Oavsett investeringsstil eller kunskapsnivå är det historik värd att bära med sig. Med det sagt, att justera risken i portföljen från tid till annan är inte fel, ha bara i bakhuvudet att det finns ett slitet finansuttryck som lyder “time in the market beats timing the market” av en anledning.

Lycka till där ute, tack för att du tog dig tid!

/Calle

P.S. För den som tycker det är kul att grotta ner sig så hittas alla de största upp- och nedgångsdagarna nedan. Vi noterar till exempel att vi hade en nedgång hela 11 % när pandemin bröt utoch att uppgången dagen efter landade på + 6,7 %. Drygt en vecka senare steg börsen ytterligare 9 % under en handelsdag. Finanskrisen bjöd annars på de största rörelserna som ni ser nedan.

De största nedgångsdagarna under de senaste 20 åren rankat efter procentuell nedgång:

De största uppgångsdagarna under de senaste 20 åren rankat efter procentuell uppgång:

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Hos vissa banker dras hela 35% i skatt eftersom Nordea är ett finskt bolag. Hos Nordnet dras bara 15% direkt – tack vare att vi är registrerad förvarare i Finland. Det betyder mer pengar till dig på utdelningsdagen.

Missa inte tåget: Flytta dina Nordea-aktier till Nordnet innan utdelningens avstämningsdag den 26 mars!

Varför dras det mer skatt på Nordeas utdelning än på exempelvis SEBs?
Eftersom Nordea har sitt skattesäte i Finland räknas det som en utländsk utdelning. Finland vill som standard ha 35% i skatt, medan avtalet mellan Sverige och Finland säger att du bara ska betala 15%.

Varför är Nordnet bättre än konkurrenterna här?
Många banker saknar avtal med finska skatteverket. Då dras 35% direkt. Du kan få tillbaka pengarna senare, men det tar ofta flera år och är en process du får driva själv gentemot finska skatteverket. Eftersom Nordnet är en “registrerad förvarare” gentemot finska skatteverket, kan vi ge dig rätt skatt (15%) direkt vid utbetalningen (så kallad direktnedsättning).

Måste jag äga aktien på den finska börsen?
Nej. Tidigare behövde du äga den finsknoterade Nordea-aktien för att få direktnedsättning. I år har Euroclear Sweden implementerat en ny modell som gör att banker som är registrerade förvarare mot finska skatteverket nu kan återsöka källskatt i de fall det dragits för mycket, även på svensknoterade finska aktieutdelningar. Tack vare att Nordnet är registrerad förvarare, och att vi tillämpar Euroclears nya modell, så kommer vi kunna betala ut utdelningen med nedsatt källskatt direkt.

För att få nedsättningen till 15% krävs det att du har signerat vårt digitala formulär Självdeklaration Investerare (ISD) (självdeklaration behöver endast signeras om du äger aktierna i ISK, AF eller IPS, det behövs inte för försäkringar såsom KF).

Vad händer om jag har aktierna i en kapitalförsäkring (KF)?
I en KF kräver Nordnet tillbaka källskatten åt dig och du får in pengarna på kontot redan månaden efter utdelningen.

Hur gör du för att flytta dina Nordea-aktier till Nordnet?

Vill du flytta dina finska aktier till Nordnet så hjälper vi gärna till. Du kan flytta aktier till/från AF och ISK, du flyttar enkelt med BankID här. En flytt har inga negativa skatteeffekter och det går att flytta från AF till AF och från ISK till ISK, alltså mellan samma kontoslag, förutsatt att det sker mellan samma ägare.

Extrabonus och överkurs

Utdelning av den finsknoterade Nordea-aktien, och andra finska aktieutdelningar, är i euro. Eftersom kontovalutan här på Nordnet är i svenska kronor (standardförfarandet om valutakonton i euro saknas) så kommer din utdelning växlas från euro till svenska kronor. En fördel med Nordnet framför många andra banker är att vi inte tar ut något valutaväxlingspåslag på den växlingen.

Varför nöja sig med mindre? Med Nordnet som registrerad förvarare får du rätt skatt, noll växlingsavgift på utdelningen och snabbare återbetalning i KF. Gör som tusentals andra Nordea-ägare och säkra din utdelning nu.

Det finns inte ett rätt svar på den här frågan, men vi har låtit våra experter i de länder vi finns representerade tycka till. Vi börjar med Ara Mustafa som är investeringscoach hos oss i Sverige.

Kom ihåg att detta inte ska betraktas som investeringsrådgivning. Du bör alltid fatta dina egna investeringsbeslut.

Ara Mustafa – investeringscoach i Nordnet Sverige

Generellt har jag en väldigt hög riskvilja och skulle investera mina pengar i aktier. Den portfölj jag beskriver här har en hög risk och kräver en ganska lång tidshorisont (+10 år), men jag är ung och kan ge det den tid som krävs.

35% – Emerging Markets

Jag har en stark tro på ekonomierna i Asien generellt, och särskilt de sydostasiatiska. De har en stor, ung och välutbildad befolkning. I den här regionen skulle jag försöka hitta aktier inom tech-industrin som har en teknologisk pipeline som gör det möjligt för dem att fånga upp tillväxten långt in i framtiden.

30% – USA

USA är – och kommer fortsätta att vara – centrum för tech och innovation under de kommande åren. Här försöker jag hitta företag inom flera tech-sektorer, men främst inom utbildningsteknologi (EdTech) och finansteknologi (FinTech). Dessa undersektorer upplever en stark tillväxt, och många företag har nått en vändpunkt där de konverterar tillväxten till allt större kassaflödesmarginaler (Free Cash Flow). På lång sikt bör det kunna hjälpa till att driva upp aktiekurserna, även om de redan nu kan vara högt värderade.

30% – Europa

I Europa vill jag leta efter en bred blandning av aktier. Vissa kommer att vara inom medicinteknik (MedTech), men jag söker även aktier som inte alls tillhör tech-branschen. Anledningen är att många företag i Europa, som inte är tech-bolag, har låga värderingsmultiplar trots stabila vinster. Det betyder ofta att jag kan hitta aktier med en bra direktavkastning som fortfarande har utrymme att återinvestera huvuddelen av sin vinst i verksamheten.

5% – Övrigt

Den sista lilla delen av pengarna skulle jag investera i andra typer av tillgångar, som till exempel råvaror och kryptovalutor via ETF:er.

Katrine Korning, investeringscoach i Nordnet Danmark

90% – Global indexfond med hävstång

Jag är ingen “aktienörd”. Missförstå mig inte, jag älskar aktiemarknaden och investeringar generellt, men jag är inte typen som följer alla årsredovisningar och nyckeltal från företag. Därför skulle jag, för merparten av mina pengar, välja en passiv strategi där mina investeringar följer ett index, snarare än att försöka “cherry-picka” enskilda aktier, regioner eller branscher.

Det finns gott om möjligheter inom globala indexfonder och jag skulle välja en som ger mig lite extra risk och därmed potentiell avkastning genom en gnutta hävstång. Det kan jag göra eftersom min investeringshorisont är lång – mer än 10 år.

10% – Tematiska ETF:er

För resterande 10% skulle jag investera i två eller tre ETF:er (börshandlade fonder) med ett tema som jag tror kommer att växa inom den närmsta framtiden. Det är helt medvetet att detta är ett mindre belopp. Investeringar är något jag tycker är spännande och som ger mig möjlighet att fortsätta lära mig om världen och ekonomierna. Därför väljer jag tematiska ETF:er som ger mig möjlighet att följa vissa sektorer och lära mig om dem. Det skulle kunna vara inom guld, gruvdrift eller sällsynta metaller – eller kanske inom kvantdatorer eller krypto.

Else Sundfør, sparekonom i Nordnet Norge

Om någon gav mig 100 000 kr och sa “Starta din drömportfölj från grunden”, vad skulle jag göra då? Tja, jag är inte typen som uppfinner hjulet på nytt, så mitt recept är enkelt, globalt och med bara en gnutta av den berömda norska riskviljan.

40% – Global indexfond med hävstång

Jag skulle börja med att placera 40% i en fond med hävstång, kopplad till ett globalt index. Varför? Det globala indexet har historiskt presterat fantastiskt, och ärligt talat – varför försöka vara smartare än marknaden? Om du har en lång tidshorisont kan lite hävstång boosta din avkastning, så länge du är beredd på att det kan svänga lite längs vägen. Världen fortsätter att snurra, tekniken kommer att utvecklas och marknaderna (även om de är instabila ibland!) har en tendens att stiga om du zoomar ut tillräckligt långt.

30% – Nordiska aktier eller fonder

Därefter skulle jag placera 30 % i nordiska aktier – eller ännu enklare, en bred nordisk aktiefond. Visste du att den nordiska marknaden faktiskt har överträffat det globala indexet under de senaste 55 åren? Ibland behöver du inte leta längre än i din egen bakgård efter stora investeringsmöjligheter. Dessutom är Norden fullt av innovativa, solida företag med låg korruption och relativt överskådliga regulatoriska marknader.

20% – Techfond med låga avgifter

Jag är teknikoptimist. Därför skulle jag placera 20% i en global teknikfond med låga avgifter. Att välja enskilda tech-aktier kan kännas lite som en gissningslek, och jag har tyvärr ingen kristallkula som kan berätta för mig vilka företag som överlever de nästa två decennierna. Så varför inte låta en tech-indexfond diversifiera tech-exponeringen åt mig? Det är billigare, enklare – och betydligt mindre stressigt när tidningarna skriver om “AI-panik”.

10% – Krypto (för skojs skull)

De sista 10% går till exponering mot kryptovalutor via en ETF. Japp, en liten ‘krydda’ till portföljen. Jag tror verkligen att krypto har en roll att spela i framtidens finansiella landskap – om inte annat är det en fantastisk konversationsstartare på nästa firmafest. Det är riskabelt och det kan vara volatilt, men en liten andel kan ge stor avkastning om du har tiden på din sida och inte tappar nattsömnen över prissvängningar.

Denna portfölj lutar definitivt mot högre risk och är absolut inte för alla. Men med en tillräckligt lång tidshorisont, diversifierad exponering och nerverna att rida ut de tuffa perioderna, är det en blandning som låter pengarna arbeta hårt i många delar av världen – samtidigt som investerandet i sig blir roligt och intressant. Kom bara ihåg: ha en plan, diversifiera, och investera inte mer än vad nerverna klarar av när kurserna åker berg-och-dalbana!

Jasmin Hamid, sparekonom i Nordnet Finland

När jag började investera såg jag faktiskt ner lite på fonder. Jag trodde att “riktiga investerare” var de som följde många bolag noga och investerade i enskilda aktier. Men så ser jag inte alls på det längre. För om man istället väljer att investera i en fond, har man en väldiversifierad portfölj från dag ett.

60% – Globalfond

Jag skulle börja med att placera 60% av pengarna i fonder, som skulle utgöra portföljens hörnstenar. Jag skulle sannolikt välja en globalfond, eller en som fokuserar på USA och Europa. Jag vill se till att få en tidsmässig diversifiering, så jag skulle först placera en del av pengarna i en billig global obligationsfond. Därefter skulle jag automatisera investeringarna via ett månadssparande i mina valda indexfonder. Jag lever i mina stressigaste år, och vardagen är fylld av arbete och småbarn. Därför vill jag inte konstant behöva fatta aktiva investeringsbeslut.

30% – Vettiga enskilda aktier

Jag skulle reservera omkring 30% till vettiga enskilda aktier. Med vettiga menar jag bolag som har visat stabila resultat över lång tid och som har en väletablerad position på marknaden och inom sin sektor.

10% – Extra krydda

Därutöver skulle 10% av portföljen kunna vara en ‘bara för skojs skull-pott’. Det beloppet skulle göra det möjligt att avvika från den disciplinerade investeringsplanen och ha lite roligt.

Vad skulle du göra?

Vi hoppas att dessa exempel har varit inspirerande att läsa om. Berätta gärna i kommentarsfältet nedan hur du skulle investera om du började om från början idag.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat. Det är viktigt att du läser på hur varje produkt fungerar och vilka risker som förknippas med dem innan du investerar. Innan du investerar i en fond, ta del av fondens informationsbroschyr och faktablad.Fonder med hävstång innebär ökad avkastningspotential, men också ökad risk vid perioder avnegativ marknadsutveckling. Börshandlade produkter kräver en god förståelse för den underliggande marknaden och produkternas specifika villkor och egenskaper. Investeringar i kryptovalutor är volatila, komplexa och riskfyllda. Det är hög risk att du förlorar hela det investerade kapitalet.

Observera att de värdepapper som nämns i texten inte innehåller rekommendationer, utan beskriver hur en enskild sparare skulle agerat utifrån sina individuella förutsättningar.

Majoriteten av fonder i Sverige är återinvesterande, vilket innebär att utdelningar och kuponger från fondens underliggande tillgångar (aktier eller obligationer) återinvesteras i fonden och värdet på fondandelarna ökar. Som alternativ finns det också fonder med utdelande andelsklasser som årligen betalar ut en del av fondförmögenheten till andelsägarna.

Utdelande fonder passar främst investerare, exempelvis stiftelser, eller privatkunder som specifikt söker återkommande kassaflöde från sitt kapital – som till exempel kan användas till att dela ut stipendier eller leva på.

Vad betyder detta i praktiken? Vi gör en räkneövning

Vi säger att du vill investera 10 000 kr i en fond. Fonden erbjuder två andelsklasser, A och B, där varje andel i respektive fondandelsklass kostar 100 kr styck (s.k. NAV-kurs). Skillnaden mellan klasserna är följande:

• Fondandelsklass A (återinvesterande): Utdelningarna/kupongerna från bolagen tillfaller fonden och återinvesteras.

• Fondandelklass B (utdelande): Utdelningarna/kupongerna från bolagen tillfaller fonden, men med skillnaden att fondandelsklassen betalar ut en viss del av sitt värde kontant till dig vid ett förutbestämt datum.

Scenario 1 | Utdelning på 5 kr

För enkelhetens skull säger vi att fonden går upp 10 % på ett år och den ena andelsklassen delar ut 5 kr per andel.

I detta scenario ser du tydligt att du får samma värde på dina tillgångar. Alternativen är lika bra, kan tänkas vid första anblick. Det beror dock helt på syftet du försöker uppfylla med din investering eftersom det finns en väsentlig skillnad: I andelsklass B “tvingar” utdelningsmomentet dig att sälja av en liten del av ditt innehav (i form av värdeminskning mot kontanter) vid ett specifikt datum varje år, medan andelsklass A låter pengarna vara kvar i maskineriet och en större investering får jobba med ”ränta-på-ränta”-effekten. Vi vill dock påminna om att marknaden från tid till annan även kan gå ner.

Låter det komplicerat? Vi utökar tidshorisonten för att tydliggöra skillnaden.

Scenario 2 | 20 års sparhorisont

Du har samma grundförutsättningar, men vi använder en tidshorisont på 20 år för att se vad som händer med din investering. Notera att det är ett mycket förenklat scenario av en positiv marknad.

Vi antar att du har kvar dina 11 000 kr från scenario 1 och låter dem växa i 20 år med en genomsnittlig årsavkastning på 7 %.

Vi antar även att fondandelsklass B delar ut hela sin avkastning (7 %) varje år från sin kassa, för enkelhetens skull, och att du låter pengarna ligga kvar på ett vanligt konto utan ränta. I fondandelsklass A däremot använder förvaltarna kassan för att återinvestera i portföljbolagen.

Varför blir skillnaden så stor?

Skillnaden beror på att fondandelsklass A använder de intjänade pengarna för att köpa fler tillgångar som i sin tur genererar mer avkastning.

• Fondandelsklass A: Dina pengar växer exponentiellt. Varje krona du tjänar i år hjälper till att tjäna ännu mer nästa år.
  
• Fondandelsklass B: Du “nollställer” tillväxten varje år genom att plocka ut vinsten. Ditt kapital i fonden står stilla på 11 000 kr, och du går miste om avkastningen på de pengar som ligger på ditt vanliga bankkonto.

Slutsats: Om du inte behöver pengarna för löpande konsumtion eller investering i annan form här och nu, är fondandelsklass A nästan oftast det smartaste valet för att maximera din förmögenhet i en stigande marknad. Din investering och marknaden kan dock både gå upp och ner i värde. Det finns med andra ord inga garantier om att du får tillbaka det investerade beloppet.

Vem passar utdelande fonder för?

Även om de flesta långsiktiga sparare vanligtvis väljer återinvesterande fonder, kan utdelande fonder passa specifika behov:

• Pensionärer, stiftelser och personer i uttagsfasen: De som önskar ett regelbundet kassaflöde för att täcka löpande utgifter, utan att aktivt behöva sälja av fondandelar regelbundet. OBS: se till att kolla om just ditt kontoslag tillåter denna modell.
  
• Investerare med specifikt sparmål: Investerare som vill ha frihet att styra vad utdelningen ska användas till, t.ex. flytta pengarna till ett annat sparande eller använda dem till konsumtion.

Fler än 180 utdelande fonder

Vi har idag fler än 180 utdelande fonder på vår plattform och sedan en tid tillbaka har intresset för att lägga till fler varit högre än vanligt. Oavsett just din anledning så vill vi uppmuntra dig till att läsa på om vad som passar dig bäst och tänka över syftet med avkastningen på din investering. Är det en kontant utdelning som får din strategi och vardag att gå ihop, eller är det egentligen ränta-på-ränta effekten som du söker?

Lycka till med just din fondresa! Vi tror på dig.

Magnus och Louise
Senior Business Owners, Mutual Funds

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat. Ta del av fondens informationsbroschyr och faktablad innan du investerar.

Nu stundar utdelningssäsongen och det sätter utdelningsstrategin på kartan. Till att börja med: vad innebär egentligen utdelning? Ja, det innebär ju att aktieägarna får ta del av vinsten. En värdeöverföring från bolaget till aktieägarna och ett tack till alla aktieägare för stöttningen. Investeraren kan välja att återinvestera utdelningen eller använda pengarna för att investera i något annat som ger tillväxt på sikt.

Stabila värdeutdelare

Bolag behöver förstås ta hänsyn till var pengarna gör mest nytta när de föreslår utdelningspolicys. I tillväxtbolag gör pengarna sannolikt mest nytta om de återinvesteras i verksamheten, och det är ofta också vad som sker. Det är det totala värdeskapandet som är det viktiga. Men det gör också att det ofta är stora stabila värdebolag som är högutdelare.

Onekligen är högutdelande bolag från tid till annan högvilt för investerare. Direktavkastningen är ett mått på utdelningen i förhållande till aktiekursen. Ju högre direktavkastning, desto högre utdelning i förhållande till vad aktien kostar.

Stirra dig inte blind på direktavkastningen

Men se upp. Det räcker inte att sortera aktielistan efter högst direktavkastning och gå blint efter det. Det kan nämligen finnas fler anledningar till att direktavkastningen ser hög ut, än att utdelningen är saftig. En anledning är helt enkelt en sjunkande aktiekurs. Direktavkastningen kan därför tjäna som en första indikator till högutdelarna, men tänk på att alltid läsa på om bolaget och aktien.

Det är heller inte bara direktavkastningen här och nu som är det viktiga. Du vill att utdelningstillväxten ska vara god, med en jämn och hög utdelning. Kolla därför på utdelningshistoriken, för att få en vink om framtiden.

Bankerna är även traditionellt och historiskt sett en högutdelande sektor, och i år delar de fyra storbankerna tillsammans ut 90 miljarder kronor till aktieägarna. Volvo har lagt sig an med extrautdelningar de senaste åren, vilket gjort aktien populär, även om man sänkte extrautdelningen i år. Telekomjättarna är av tradition en högutdelande sektor, liksom några av fastighetsbolagen. Även Ericsson skiftar ut kassa, även om det där handlar om en kombination av utdelning och återköp.

Här hittar du svenska utdelningsaktier.

Tänk på

I teorin faller aktiekursen lika mycket som utdelningen på den dagen aktien handlas utan rätt till utdelning (X-dagen), så att köpa aktien precis före utdelning för att sedan sälja kommer sällan ge dig något extra. Poängen här är att vara långsiktig, att vara med före utdelningen och vara med när kursen förhoppningsvis (förmodligen) återhämtar sig och att gärna göra detta år efter år.

Så gör du

Hur ska du då göra för att få ta del av utdelningar? Det finns inget krav på att du måste ha ägt aktien under en viss tid. Däremot gäller att du måste ha köpt aktien innan den så kallade X-dagen. X-dagen är första dagen då aktien handlas utan rätt till utdelning. Viktiga datum vad gäller utdelningar får du bra koll på här.  

Sista dagen du kan köpa aktien och fortfarande ha rätt till utdelningen är den så kallade sink-dagen, som vanligen infaller sju dagar före utdelningen.

Lycka till med din utdelningsjakt!

/Frida

Vad är skillnaden på GPU och ASIC? Vilka likheter och skillnader finns mellan AI och IT-bubblan? Vad gör ens de olika bolagen inom AI? Vilka köper chip från vem? Hur påverkas de av olika scenerier i framtiden? Ara går igenom bolagen på börsen som driver AI-revolutionen just nu så att du ska förstå EXAKT hur allt hänger ihop för att kunna ta bättre beslut när du investerar.

Kom ihåg att investeringar alltid innebär en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det finns risk att du inte får tillbaka de pengar du investerat.

Det blossar upp till lite av en IPO-yra i Stockholm. Klarna öppnade IPO-fönstret på vidgavel, och även om noteringen skedde i New York var det tydligt att även svenska investerare fick aptit på fler och nya investeringsmöjligheter. Kort senare kom också Verisure, som valde Stockholmsbörsen.

Sverige sticker ut som den mest attraktiva IPO-marknaden i Europa i år sett till värde, enligt Baker McKenzie som Dagens industri skriver om. Värdet på erbjudandena uppgick i Stockholm under årets tre första kvartal till totalt 61 miljarder kronor. Spanien hamnar på en andraplats, med ett värde på 12 miljarder kronor.

I år har bolag som medicinteknikbolaget Asker, banken Noba och spelbolaget Hacksaw noterats. Men framför allt är det förstås Verisure som drar upp värdet, med sina drygt 35 miljarder kronor i värde.

En förklaring till att Stockholm sticker ut är starka svenska institutionella investerare, men också många aktieintresserade privatsparare. Hos Nordnet har vi sett ett stort intresse för de börsnoteringar. Sett i volym var exempelvis intresset för Verisure det största sedan noteringen av Volvo Cars.

Men hur ska man egentligen resonera som privatsparare när man deltar i en IPO?

Tror du på bolaget?

Vi har haft börsperioder där i princip allt som satte sin fot på börsen skickades iväg som raketer. 2021 var marknaden sådan. Då noterades hela 143 bolag på Stockholmsbörsen, och den klassiska teckna/sälj-strategin användes flitigt och ofta framgångsrikt. Men det var en speciell marknad. Det kan fungera att spekulera kring att en IPO ska bli övertecknad och stiga kraftigt i premiären, något flera börsnykomlingar också gjort. Här finns inget rätt eller fel. Men onekligen har det sin charm att investera i det man tror på långsiktigt.

Vilka tillväxtutsikter har aktien?

En låg free float göra att tilldelningen blir begränsad (den bestäms av bolaget) om efterfrågan är hög. Det gör också att den möjliga vinsten vid teckna/sälj-strategin också kan bli begränsad.

Har man gjort en egen analys och satt en egen riktkurs, säg på exempelvis 30 procent, så betyder ju det 20 procent kvar även om aktien är upp med 10 procent första handelsdagen. Det är viktigt att komma ihåg, om man nu tror på aktien långsiktigt. Dock blir det förstås dyrare att öka sin position när aktien stigit, om man nu vill göra det.

Fundera helt enkelt på vad du tror om bolagets utsikter på lite längre sikt.

Kartlägg bolaget

Är bolaget lönsamt? Hur ser skuldsättningen ut? Konkurrenssituationen? Vilka är framtidsutsikterna och vilka är utmaningarna? Gör en kartläggning.

Fundera på syftet med noteringen

Det kan vara bra att få koll på vad syftet med noteringen är. Noteras man för att finansiera en expansionsplan? Eller är det ägare som vill sälja av allt för att man tror att man kan få bra betalt på börsen just nu? Kanske är det en grundare som kvarstår som storägare? Det är viktiga faktorer att ta hänsyn till när du gör din analys.

Håll koll på free floaten och lock up-perioden

En låg free float kan allt annat lika öka volatiliteten i aktien om det handlar om få aktier som handlas på marknaden. När det gäller stora noteringen brukar dock inte detta vara ett stort problem, även om free floaten är låg handlar det ändå om en stor mängd aktier. Däremot kan en låg free float göra att efterfrågan blir högre än utbudet, aktien blir övertecknad och handlas upp i börspremiären.

En låg free float betyder också att det finns ägare som sitter med befintliga aktier som de inte säljer, kanske för att de inte får. Om det finns en så kallad lock up-period innebär det att storägare behöver behålla sina aktier en period, och då kanske de vill sälja sina aktier därefter. Det kan sätta en press nedåt på kursen vid lock up-periodens slut, och kan vara något att hålla koll på.

/Frida