Är detta din första bubbla? Tänk såhär...

Marknaden visar på ett tillstånd av eufori och intresset för AI bolagens IPOer och aktier är enorm. Driven av löften om en ny industriell revolution styrd av artificiell intelligens och effektivisering. Men om man ser till bolagens fundament och reell omsättning och bortser från förhoppningar, ser jag en annan bild. Jag tycker det är hög tid att lyfta blicken och nyktra till, vi behöver inte lämna festen men definitivt börja se det för vad det är. AI-bolagen är spännande och har enorm potential, men när vi sätter på oss våra riskmedvetna glasögon syns också en volatilitet och obevisad lönsamhet.

De fyra Ö:na

Det finns inget accepterat vetenskapligt underlag för att definiera eller förutspå en bubbla men historiskt har många bubblor visat på liknande trender. Låt oss kalla dem de fyra Ö:na. Investeraren Ruchir Sharma skrev om dem i sin bok ” What Went Wrong with Capitalism”.

• Övervärdering: När bolagens värderingsmultiplar visar på nivåer som skulle kräva år av nästintill oavbruten ökad tillväxt för att rättfärdigas. Värderingen och priset på aktien baseras på enorma förhoppningar och ”best possible outcome” snarare än nuvarande kassaflöden.

• Överinvestering: Kapital flödar in i AI-sektorn, som även stått för en klar majoritet av tillväxten på de globala marknaderna senaste åren. Företag kastar pengar på allt som har med AI att göra. Anmärkningsvärt är ju att kalkylen för avkastning på investerat kapital (ROIC) samt lönsamhet har laggat efter. Drivs börsen av FOMO just nu? Kanske. Faktum är ju att AI bolagen gett en fantastiskt fin avkastning för investerare under de närmaste åren, det har varit draghästarna på amerikanska och globala index.

• Överbelåning: När marknaden fylls av bolag som lever på hög skuldsättning, och obevisad lönsamhet. När lånade pengar och stora investeringar driver upp kurserna skapas en skör hävstångseffekt som riskerar att spä på fallet om trenden skulle vända.

• Överägande: Investerare har alla velat gå på samma fest, vilket har drivit upp biljettpriset. Den starka tillväxten har gjort många investerare förmögna, nyheterna sprider sig och efterfrågan ökar, kurserna pressas upp och fler investerare vill ta del av kakan. Men hur många bolag handlar det om? Både privatinvesterare som sparar passivt via index och institutionellt kapital har en enorm koncentrationsrisk. Det är ett tiotal bolag som ståt för majoriteten av tillväxten i en global indexfond senaste 5 åren. När institutioner, hedgefonder och småsparare alla trängs i samma dörröppning finns det till slut färre och färre nya köpare kvar som kan driva priset högre.

När AI driver börserna

En AI-bubbla kan skilja sig från tidigare bubblor genom sin underliggande drivkraft, geopolitiken ser även annorlunda ut idag än under 2008 eller på 90-talet. Ju större potential den nya ”grejen” har, desto större blir hypen. När järnvägen kom revolutionerades handeln, när internet slog igenom öppnade den helt ny värld av information och kommunikation. Nu är AI här, en teknologin som har nästintill obegränsad potential. På börsen och bland bolagen har vi redan sett vinnare, följare och förlorare i världens ekonomier:

1. Vinnare: USA, Japan, Sydkorea, Kina, Taiwan, samt potentiellt Israel. De har alla en sak gemensamt: gigantiska investeringar inom teknologi. Teknikfokuserade satsningarna utgör en stor del av ländernas BNP och belönas nu av marknaden, då efterfrågan rusar på produkter från deras dominerande inhemska bolag. Nationella aktörer som är helt tonsättande i AI-produktionsledet

2. Följare: Tänk Mexiko, Thailand, Malaysia och Singapore. Dessa anpassar sig snabbt och drar nytta av leveranskedjor och ringarna på vattnet som AI-vinnarna skapar, men de är inte tongivande i utvecklingen.

3. Förlorare: Europa (med undantaget för Nederländerna och ASML), Indien, Filippinerna och Indonesien. Strukturella svagheter, de outsourcar eller köper in mycket av teknologin som behövs. Såklart har Sverige skapat ett antal AI-bolag som gått väldigt bra, några som har köpts upp, men de är fortsatt små i jämförelse. Förlorarna blir konsumenter snarare än producenter av kärnan i AI-teknologin, vilket skapar ett beroende.

Bubblor känns bäst precis innan de spricker

Den största frågan för investerare som är oroliga för en bubbla just nu är följande - när spricker den?

Det ligger i bubblans natur och investerar-psykologi att euforin är som starkast precis i slutet, när rallyt har pågått så länge att man nästan glömmer risken. Det har inte varit svårt att tjäna pengar på investeringar i AI, oavsett om du är en early adapter eller nyligen börjat investera. Enligt min egen subjektiva känsla har den senaste tiden på börsen, toppat av Elons gigantiska IPO visat på en tydlig trend - investerare köper potential och har prioriterat ner det fundamentala. Man ignorerar tydliga ”red flags” och fokuserar på en potentiell uppsida, FOMOn tar över och man vill bara vara med.

Historien visar också att ju större och mer banbrytande teknologin eller tillgången är, desto starkare tenderar bubblan att bli. Se bara till Japan 1989, otroliga värderingar på aktierna, sen höjde BOJ räntan och bubblan sprack. Har du någonsin hört om ”det förlorade decenniet”? Det kommer därifrån. Dotcom bubblan vid millennieskiftet visar liknande tendenser, marknaden älskade allt som hade ”.com” i namnet, företag utan riktiga vinster eller intäkter rusade, låter det bekant? Pitcha ett bolag för en VC eller sälj in det tillbörsen och tydliggör att ni jobbar med AI så kommer du märka att pengarna kommer enklare. AI är vårt nuvarande buzzword. Sen får vi inte glömma finanskrisen 2008, bostadspriser som skenade och vi lärde oss faran av överbelåning. Hmm… överbelåning, det låter väl bekant? Hur ser belåningen ut bland dagens AI bolag? Är de ens lönsamma? Nvidia må vara det och en handfull till, men långt ifrån majoriteten.

Hur ska vi agera?

Med dessa historiska läxor i bakhuvudet, hur kan man tänka nu? Som alltid, panik är den sämsta anledning till att sälja. Så länge räntorna inte stiger dramatiskt kommer sannolikt festen att fortsätta. Bubblor kan fortsätta växa och är oberäkneliga, men denna har ju ändå förutspåtts och talats om länge.

Det kan verka lockande att försöka tajma marknaden, sälja när räntorna stiger och marknaden kanske faller, men det är ju inte garanterat. Men även om börsen skulle falla och du säljer av i tid, är nästa beslut ännu svårare att tajma – när man ska köpa in sig igen. Det är en ekvation som enligt min erfarenhet är nästintill omöjlig att pricka rätt. Risken att sälja och sedan kliva in för sent och därmed missa de stora uppgångarna är stor. Glöm inte att det historiskt sätt är en handfull dagar per år som står för majoriteten av din avkastning!

Historiskt sett är det investerarna som varit konsekvent investerade över tid som har realiserat den bästa avkastningen. Utifrån detta kan en strategi vara att ligga kvar, att prioritera en välbalanserad och diversifierad korg av aktier och fonder med bred exponering, mot mer än bara AI och dess leveranskedja. Investerare som är oroliga för att marknaden kan vända i närtid kommer sannolikt att förflytta en övervikt av amerikansk teknologi, till mer defensiva och mindre volatila sektorer och bolag. Antagligen rör de sig mot mer ”tråkiga” aktier och bolag som är etablerade, har en lång historik av stabil eller ökad omsättning samt en tydlig kundgrupp.

Om inflationen stiger kommer många centralbanker sannolikt att höja räntorna, räntefonder följer detta och har över tid haft en mer stabil (om än svagare) utveckling än fonder med aktier som underliggande. Vi får inte heller glömma att FX marknaden (valutor) är gigantisk, det kan finnas fördelar att även diversifiera portföljen med valutor som kan bibehålla värdet av ens pengar. Även vissa råvaror har historiskt visat sig vara en stabilisator i turbulenta tider.