Vad är en räntefond?

En räntefond består av olika investeringar i räntebärande värdepapper, exempelvis obligationer, statsskuldväxlar och företagscertifikat. Enkelt förklarat innehåller fonden olika typer av lån som ger fonden – och i nästa led dig som sparare – en ränta som ersättning. Räntefonder är, som namnet antyder, kopplat till det nuvarande ränteläget i ekonomin. Jämfört med andra fondtyper som aktiefonder och blandfonder har räntefonder lägre risk, även om risknivån kan skilja sig mellan olika räntefonder. 

Några av fördelarna med räntefonder är: 

Olika typer av räntefonder 

Det finns en rad olika räntefonder att välja mellan. Ofta brukar man prata om korta och långa räntefonder, men även företagsobligationsfonder, eller kreditfonder som de också kallas, är en kategori. 

Korta räntefonder 

En kort räntefond består av lån som har en löptid kortare än ett år. Det gör att den så kallade ränterisken är låg. Fonden är alltså inte så känslig för svängningar i ränteläget.  

Den här fondtypen är närmast att jämföra med ett sparkonto. Risken är låg, men man kan normalt inte heller förvänta sig en hög avkastning.  

Långa räntefonder 

En lång räntefond har en högre ränterisk, och är känslig för marknadsräntornas svängningar. Den placerar i räntepapper med löptid längre än ett år. 

Så funkar långa räntefonder 

Det är vid en första anblick lätt att tro att långa räntefonder, så kallade obligationsfonder, bör stiga om räntan stiger. Men så är det inte. Fonden som investerar i långa obligationer har ju en viss årlig avkastning beroende på kupongräntan. Men om räntan stiger så kommer de obligationer som ges ut just nu att ge en högre ränta än de som redan finns i fonden. Då sjunker värdet på de obligationer fonden äger – och fonden faller i värde.  

På samma sätt trivs långa räntefonder i ett fallande ränteläge. Faller räntorna ökar nämligen värdet på de obligationer fonden äger. 

Företagsobligationsfonder 

Ytterligare en kategori är de fonder som investerar i obligationer utgivna av företag. Här finns både en ränterisk, det vill säga risken att räntan stiger och därmed påverkar fondens avkastning negativt, och en kreditrisk. 

Så funkar företagsobligationsfonder 

Ränterisken fungerar på samma sätt som i de ”vanliga” obligationsfonderna, men många företagsobligationsfonder försöker minska denna ränterisk genom att korta ned den genomsnittliga löptiden. 

En företagsobligationsfond investerar enkelt uttryckt i företagslån, och då ligger en av riskerna i att företaget inte ska kunna betala tillbaka sin skuld. Den här risken vill investeraren förstås ha mer betalt för att ta, annars kan man ju lika gärna investera i tryggare obligationer utgivna av stater. 

Den högre ränta som investeraren kräver för att ta denna risk kallas för ”kreditpremie”. Tillsammans med den riskfria räntan blir detta kreditspreaden, alltså den ränta företaget får betala för att låna pengar. 

Hur hög denna ränta blir bestäms av hur stor risken anses vara för att företaget inte kan betala sin skuld. Obligationer utgivna av mer stabila bolag med god betalningsförmåga kallas ”investment grade”, medan obligationer utgivna av bolag med sämre betalningsförmåga kallas ”high yield”. Ibland ser du dessa benämningar i fondnamnet. En företagsobligationsfond kan investera i både investment grades och high yields, eller i någon av dem. 

Hur hittar jag de bästa räntefonderna? 

Vilken eller vilka fonder du ska investera i beror på dina behov; din riskvilja och din förväntade avkastning. Precis som vid alla former av investeringar är det viktigt att du tar reda på vad som gäller för dig och investerar därefter. 

Hos Nordnet har du tillgång till hundratals räntefonder i olika kategorier. Om du vill ha hjälp att sätta ihop en portfölj kan du använda vår enkla digitala fondväljartjänst. Det kostar naturligtvis ingenting extra.