Penningmarknadsfond
Se utbud
Fonder som investerar i kortare papper, normalt med en genomsnittlig löptid under 12 månader, kallas för penningmarknadsfonder. Dessa påverkas inte så mycket av stigande eller fallande marknadsräntor däremot ger de en låg förväntad avkastning.
Obligationsfonder
Se utbud
Fonder som investerar merparten av kapitalet i längre räntebärande papper kallas för obligationsfonder. Dessa fonder påverkas positivt om marknadsräntan sjunker och negativt om marknadsräntan stiger. Det beror på att när marknadsräntorna sjunker så blir de utestående obligationerna mer värda i förhållande till de nya obligationer som man kan investera i.
Företagsobligationsfond
Se utbud
Realräntefond
Se utbud
Realräntefonder är en fjärde typ av räntefonder. Dessa investerar i räntebärande papper som är skyddade mot inflationen. Om inflationen är hög kommer dessa ge en hög förväntad avkastning och om inflationen är låg kommer avkastningen att vara låg.
Vad är räntefond?
En räntefond är en fond som investerar i värdepapper som ger en fast ränta, till exempel statsobligationer, statsskuldsväxlar, kommunobligationer, hypotekslån och företagscertifikat. Normalt placerar de 100 procent av fondförmögenheten i värdepapper som ger fast ränta. Nordnet erbjuder ett stort antal räntefonder. Alla syftar till att ge avkastning men innehåller också risker.
När ska man investera i en räntefond?
Att investera i räntefonder är främst ett sätt att sänka risken i sitt sparande. I allmänhet har räntefonder en lägre risk än aktiefonder. Man kan också använda räntefonder för att hitta specifika investeringsmöjligheter, t.ex. i andra valutor eller i särskilt utsatta företag.
Risker
Även om räntefonder generellt har lägre risker än aktiefonder, ska man vara medveten om att även räntesparande innebär risker. Nedan förklarar vi de olika risker som är förknippade med räntefonder.
Läs mer om risker
- Ränterisk - hur påverkar stigande och fallande marknadsräntor räntefonder?
Om marknadsräntorna stiger är det negativt för räntefonder, framförallt om de investerar i räntebärande värdepapper med lång löptid. Räntefonder som investerar i korta värdepapper påverkas inte lika mycket. Omvänt gäller att om marknadsräntorna sjunker så gynnas de fonder som investerar i papper med lång löptid samtidigt som de med kort löptid inte påverkas lika mycket.
- Kreditrisk - hur påverkar kreditbedömningar räntefonder?
De räntebärande papper som en räntefond investerar i ges ut av en så kallad emittent. Emittenten kan tex vara en stat, ett bolåneinstitut eller ett företag. Ju bättre kreditvärdighet emittenten har desto lägre ränta behöver den betala till den som köper papperet. Omvänt gäller att ju sämre kreditvärdighet emittenten har desto högre ränta behöver den betala till den som köper papperet. Kreditvärdigheten kan dessutom förändras över tiden. Om en emittent med låg kreditvärdighet får en bättre kreditvärdighet som kommer värdet på de papper den gett ut att öka. Omvänt gäller att en emittent med god kreditvärdighet som får sämre kreditvärdighet kommer att få se sina papper minska i värde. Kreditrisken kan delas in i två kategorier, "Investment Grade" och "High Yield". High Yield innebär en högre risk att företaget får problem än Investment Grade. Mer information om varje fonds inriktning finner man i fondens basfaktablad.
- Valutarisk - hur påverkar förändringar i valuta avkastningen i räntefonder?
Vissa räntefonder investerar i räntebärande papper som är utgivna i andra valutor en den lokala. Om den lokala valutan stärks i förhållande till den utländska så minskar värdet på det räntebärande papperet. Omvänt gäller att om den utländska valutan stärks mot den lokala så kommer det räntebärande papperet att öka i värde. Vilken valuta fondens handlas i framgår av kursen, fondens NAV. Förutom svenska kronor (SEK) är det vanligt med fonder som handlas i euro (EUR) och dollar (USD). En fond som handlas i en viss valuta kan dock investera i underliggande värdepapper som handlas i andra valutor. Mer information om detta finns normalt i fondens placeringsinriktning.
